Christina de Jounge Sturesson
mina ord LĂ„RARHANDLEDNING
Mina ord LHL omslag.indd 1
09-02-06 09.51.28
Mina ord Lh.indd 3
09-02-05 16.21.13
Innehåll Inledning 4 Så här kan du arbeta 5 Övriga komponenter 7 Familjen 11 I skolan 24 Hemma 42 I affären 56 Kroppen 69 Kläder
85
Djur 96 Natur
109
I staden
124
På landet 136 Bildblad
Mina ord Lh.indd 3
150
09-02-05 16.21.13
Inledning I mitt arbete som lärare i svenska som andraspråk träffar jag ofta barn som trots att de talar svenska utan större problem ändå har ett mycket bristfälligt ordförråd. De har svårigheter att berätta och beskriva även när det handlar om vardagliga saker och händelser. Språket blir torftigt och kortfattat och barnen känner inte sällan frustration över att inte kunna uttrycka det de önskar. Det här gäller inte bara de som varit relativt kort tid i Sverige utan även många barn som är födda här med föräldrar av annat usprung. Under lång tid har jag och mina elever arbetat med olika teman. Tillsammans har vi samlat föremål och bilder. Vi har undersökt, diskuterat och berättat för varandra. Barnen har i stor utsträckning gjort sina läroböcker själva genom att rita, måla, klistra bilder och skriva texter i anslutning till det tema vi arbetat med. De har också gjort små bildkort med text på baksidan som fått bli en ”ordbank” dit barnen kunnat gå tillbaka för att repetera och befästa inlärda ord. Genom att berätta om sina egna förhållanden – sin familj, bostaden, sina kläder, upplevelser i och utanför hemmet – blir barnen stimulerade och motiverade. De blir aktiva och tar egna initiativ. Genom att leta efter bilder, titta på bilder, rita och måla, klippa och klistra tränar de också sin iakttagelseförmåga och, inte minst viktigt, sin motorik. Mina ord ger dig och dina elever möjlighet att arbeta just så här. Arbetshäftena erbjuder ett varierat arbetssätt och bildkorten inbjuder till samtal och diskussioner. Materialet är lätt att anpassa efter elevernas olika färdighetsnivåer. Språket får ett värde först när någon lyssnar och visar intresse för vad man har att säga. Om barnen får erfara att deras åsikter och berättelser är viktiga och att någon lyssnar med äkta intresse såväl på den som har svårighet att uttrycka sig som på den som med lätthet talar och berättar, så upplever de ett behov att tillägna sig språket. Då vill de gärna, trots brist på ord, göra sina berättelser så ingående och detaljrika som möjligt. Undervisningen av invandrarbarn fordrar stort tålamod och engagemang från lärarens sida. Men samtidigt är den berikande på många sätt och ger en personlig och nära kontakt med barnen. Om du som lärare bjuder på dig själv, låter barnen ta del av dina upplevelser, erfarenheter och tankar, växer ett förtroende och barnen blir motiverade att själva berätta.
4
Mina ord Lh.indd 4
09-02-05 16.21.13
Så här kan du arbeta I Mina ord är undervisningen uppbyggd kring olika arbetsområden/teman. Varje häfte behandlar två områden. Barnen lär sig viktiga ord och uttryck inom varje område och tränar sin förmåga att uttrycka sig fritt i tal och skrift. De tränar också iakttagelseförmåga och motorik. I arbetet med häftena övas återkommande genus, frågekonstruktioner, prepositioner, ordningstal, personliga pronomen och färger. N är kan m an b ö r j a ? Barnen bör vara läs- och skrivkunniga för att arbeta med materialet. Det är däremot inte nödvändigt att de klarar av att läsa alla texter och instruktioner. Genom samtal, noggranna genomgångar och arbete med bildkorten kan de ändå tillgodogöra sig nya ord och uttryck. Texter som ska skrivas kan med fördel göras gemensamt på blädderblock och sedan föras in i arbetshäftena av barnen. Anpassa alltid textskrivandet till barnens nivå. Texterna kan variera från enkla tvåordsmeningar till mera utförlig text. E t t f le x i b elt m at erial Du har stora möjligheter att variera och anpassa materialet till den elevgrupp du arbetar med. Använder du häftena med lite äldre barn (10–12 år) gör du genomgångar, övningar och texter mera ingående och detaljrika och ökar på så sätt svårighetsgraden. Träna alltid att läsa det ni skriver i häftena och ge barnen det i läxa. Ni kan arbeta med häftena i vilken ordning som helst, men den som följs i lärarhandledningen är kanske den mest naturliga. I det femte arbetshäftet, I staden /På landet, är flera uppgifter knutna till lite längre texter än i de övriga fyra häftena. Texterna innehåller en hel del ord och fakta som ger eleverna förförståelse inför det vidare arbetet i NO- och SO-ämnena. Du och eleverna samtalar kring innehållet och bearbetar texten. Studieteknik är viktig och här ges tillfälle att öva. Materialet är inte indelat i lektioner utan du väljer själv hur långa du vill göra dina arbetspass. De två momenten som här i lärarhandledningen har rubrikerna Genomgång och samtal och Arbeta i häftet tas givetvis med fördel i direkt anslutning till varandra, men du kan också, om du har en lång genomgång, välja att arbeta i häftet först vid nästa arbetspass och då inleda med en liten repetition.
5
Mina ord Lh.indd 5
09-02-05 16.21.13
A r b e ta t ill s a m m an s Här i handledningen står det ofta att du vid behov kan berätta texten för barnen med egna ord. Det innebär att du i stället för att läsa ordagrant ur häftet förenklar och anpassar texten efter barnens förståelse. När barnen ska skriva fritt kan ni börja med att göra en text tillsammans. Barnen kommer med förslag och idéer som du i viss mån styr och redigerar så att texten får det innehåll som avses. Du skriver den samtidigt på tavlan eller blädderblocket. Den korrekta texten kan barnen sedan skriva av i sina häften. Det är bra om de texter, bilder och gemensamma ”bild- och formarbeten” som sätts upp på väggen kan sitta kvar under hela den tid ni arbetar med ett visst arbetsområde. De utgör ett utmärkt underlag för repetitioner och frågor och ger också barnen möjligheter att själva söka i text och bild för att få svar på frågor. O rdli s torna Efter varje arbetsområde i häftet finns en ordlista med de ord och uttryck som barnen har arbetat med och som de alltså bör kunna när de är klara. Innan ni börjar med ett arbetsområde läser ni tillsammans igenom ordlistan för att barnen ska få en orientering om de ord som kommer att övas och läras in. När barnen har kommit en bit in i arbetshäftet prickar (kryssar) ni i ordlistan tillsammans för de ord och uttryck som är genomgångna. Ge också orden i läxa så att barnen medvetet tränar stavning och böjningsformer. Genom att fortlöpande markera ord i ordlistan ser barnen på ett påtagligt sätt hur arbetet går framåt och att de lärt sig nya ord. Exempel på övningar i anslutning till ordlistan: – Skriv meningar med några av orden. – Rita bilder till några ord. – Välj fem ord, läs upp dem för dina kamrater, låt dem förklara eller sätta in orden i meningar. – Hitta på rimord till några ord. – Välj fem ord från din ordlista, skriv dem på papperslappar som du viker ihop och lägger mitt på bordet. Låt dina kamrater ta varsin lapp, skriva upp ordet på tavlan och säga en mening som innehåller det ordet. – Skriv en liten berättelse som innehåller sex ord från din ordlista. Måla en bild till.
6
Mina ord Lh.indd 6
09-02-05 16.21.13
D e t här b eh öv er ni I arbetet med Mina ord behöver ni i klassrummet ha tillgång till skrivtavla, blädderblock, filtpennor, häftmassa, spännpapper på rulle, färgkritor och vattenfärger. Det är också önskvärt att det finns ett bord som du och barnen kan samlas runt för att samtala och titta på bilder. Det är bra om barnen ibland har möjlighet att sitta där och arbeta för att på så sätt ha gemensam tillgång till bildkorten. Varje barn behöver penna, suddgummi, sax, limstift/klister och färgpennor. De bör också ha ett eget rit- eller skrivhäfte, gärna i A4-format, där de kan arbeta parallellt med arbetshäftet. I det egna häftet kan de skriva fritt, rita och måla och på så sätt utöka arbetet med varje tema. Där får de möjlighet att utveckla spontana idéer om något de tycker är särskilt roligt att rita och/eller skriva om.
Övriga komponenter Utöver de fem arbetshäftena består Mina ord av bildblad (kopieringsunderlag här i lärarhandledningen), bildkort (storbilder och småbilder) och övningsblad till bildkorten. Bild b lad Allra först i kommentarerna till varje arbetsområde här i lärarhandledningen finns en förteckning över bildblad och bildkort. Vid varje bildblad anges här vilken sida i arbetshäftet det hör. Bildbladen är först och främst barnens arbetsmaterial. Där målar de bilder som de sedan klipper ut och klistrar in i sina häften. Sidhänvisningar vid dessa bildblad har fet stil. Men det finns också bildblad som du själv använder i genomgångar och övningar. De kopieras endast i ett exemplar vardera och du kan med fördel göra dem i ordning i förväg. Det gäller bildblad 1–2, 4–7, 11–14, 16–17, 31, 33 och 35. Låt gärna barnen måla bilderna på de här bildbladen också. Klistra sedan upp dem på styvare papper för hållbarhetens skull. Bilderna som är tänkta att klistras in i arbetshäftena kan ni förstås också använda på andra sätt: S p el a me mo ry 1. Kopiera två exemplar av de bildblad du vill använda. Klistra upp bilderna på kartong och klipp isär dem. På så sätt kan du enkelt få flera olika memoryspel för att under lekfulla former träna nya ord. 2. Ni kan också spela memory med bild och text. Använd då bara en omgång bilder och gör i stället små ordkort som motsvarar bilderna. Nu gäller det att i spelet leta par bestående av bild och motsvarande ord.
7
Mina ord Lh.indd 7
09-02-05 16.21.13
S pe la bingo Rita upp en mall till en bingobricka med förslagsvis 4 × 4 rutor. Kopiera de bildblad du vill använda i ett exemplar, klipp ut bilderna och sätt fast dem med häftmassa i rutorna på din bingobricka. Kopiera nu hela brickan i ett exemplar. Placera bilderna på olika sätt i mallen och kopiera. Gör flera varianter med samma bilder. Vill du göra dina bingobrickor riktigt fina kan du måla bilderna, klistra upp brickan på kartong och laminera den. Varje barn får en bricka och ett antal gem, småstenar eller andra småsaker att markera med. Själv har du smålappar med orden för de sexton föremål som förekommer på brickorna. Lägg ordlapparna i en låda eller skål och blanda om. Du, eller något barn, drar sedan en lapp i taget, läser högt vad där står och låter barnen markera den saken på sina brickor. Det gäller att få bingo, dvs. ett visst antal hela rader markerade. I förväg bestämmer ni hur många fyllda rader som ska gälla för bingo. Bildkort Det finns två slags bildkort, storbilder och småbilder. Storbilderna utgör underlag för genomgångar och samtal. Med utgångspunkt från storbilderna talar ni om miljöer och interiörer. Ni berättar, beskriver och ställer frågor. Storbilderna kan också vara inspirationskälla för fri skrivning. Småbilder finns till alla arbetsområden utom Familjen. Småbilderna kan utnyttjas på många andra sätt: Ö va i rutsy stem Ni kan träna nya ord och uttryck och repetera tidigare inlärda ord genom att placera korten i ett enkelt rutsystem. I dessa övningar tränas bl.a. substantiv, genus, ordningstal, färger och olika fraser. På ett papper ritar du upp sex eller tolv rutor. Gör rutorna ca 12 × 12 cm. Numrera varje ruta nere i ena hörnet. Plocka också fram korten med de ord ni ska öva, t.ex. möbler.
8
Mina ord Lh.indd 8
09-02-05 16.21.15
1. Lägg papperet på ett bord eller på golvet. Låt sedan barnen i tur och ordning välja ett bildkort som de får placera i valfri ruta på papperet samtidigt som de berättar: – Jag lägger en fåtölj i tredje rutan. – Jag lägger en byrå i femte rutan. Osv. Ta hjälp av texten på bildkortens baksida. När ni har lagt bildkort i alla rutor ställer du frågor som barnen besvarar med fullständiga meningar: – Var ligger fåtöljen? – Den ligger i tredje rutan. – Var ligger byrån? – Den ligger i femte rutan. Variera frågorna och träna på så sätt olika formuleringar: – Var finns fåtöljen? – Den finns i tredje rutan. – Vad ser du i tredje rutan? – Jag ser en fåtölj i tredje rutan. Var noga med att barnen svarar med korrekta meningar. Rätta dem och låt dem ta om svar som är felaktiga. Låt också barnen agera lärare och ställa frågorna. Då samtliga rutor är genomgångna samlar du ihop de utlagda bilderna, blandar och låter barnen på nytt välja för att upprepa övningen. 2. I stället för att ställa frågor då bilderna är utlagda, kan ni använda en tärning. Maria slår en trea och berättar: – Jag ser en fåtölj i tredje rutan. Osv. Om ni använder ett papper med tolv rutor behövs två tärningar (ni adderar prickarna). Observera att ruta 1 då inte kommer till användning. 3. En annan typ av övning får du om du gör ett rutsystem där du färglägger rutorna i stället för att numrera dem. Bildkorten placeras på samma sätt som tidigare men nu är det färgen som övas: – Jag lägger en fåtölj i den röda rutan. – Jag lägger en byrå i den gula rutan. Osv. Ställ därefter frågor på samma sätt som tidigare.
9
Mina ord Lh.indd 9
09-02-05 16.21.15
O rdna bilde r 1. Ordna bilder i kategorier: djur, växter, möbler, verktyg, kläder, husgeråd osv. 2. Ordna bilder efter olika material: trä, metall, textil, glas osv. 3. Ordna bilder i alfabetisk ordning. 4. Ordna bilder efter egenskaper: mjuka saker, hårda saker, vassa saker, ömtåliga saker, lätta saker, tunga saker. L e ta 1. Leta efter saker med en särskild färg: röda saker, gula saker osv. 2. Leta upp bilder på saker som rimmar: gris–spis, häst–väst osv. 3. Leta bilder efter givna förutsättningar:
något som börjar på a- m- r- osv.
något som man kan äta
något som man kan ha på sig
något som man kan sitta på
något som är runt
F ri sk riv ning 1. Välj ut ett antal bildkort som ska vara med i berättelsen. 2. Kombinera storbild och småbilder. Utgå från en storbild och samla småbilder av sådant som kan finnas i samma miljö. Öv ning s b lad t ill b ildkort en För den som vill arbeta mera med orden på bildkorten finns också en separat uppsättning med övningsblad (kopieringsunderlag).
10
Mina ord Lh.indd 10
09-02-05 16.21.15
Familjen Bildblad 1 2 3 4 5 6 7
(s. 2) mamma, pappa, Fredrik, Sara, Anna (s. 4, 6) mormor, morfar, farmor, farfar (s. 8) Serie: ”Hos mormor och morfar” (s. 9) moster, morbror, Anton, Oskar (s. 10, 11) faster, Lina, Sofia, farbror, faster, Linus (s. 12) Prepositioner: framför och bakom (s. 12) Prepositioner: bredvid och mellan
I detta arbetsområde övas ord och uttryck som har med familj och släkt att göra, se ordlistan på s. 16 i häftet. Bildblad 1
Bildblad 2
Bildblad 4
Bildblad 5
Till arbetsområdet hör ett bildmaterial, som du och barnen gör tillsammans: Kopiera ett exemplar av vartdera bildblad 1, 2, 4 och 5 och dela ut till barnen. Klipp isär bilderna och låt barnen måla personerna på bildbladen – det är dem arbetshäftet handlar om. Klistra sedan upp bilderna på kartong. Samtala med barnen medan de målar, t.ex. så här: – Målar du en kvinna eller en man? – Hur gammal tror du att han/hon är? – Vilka tror du är hans/hennes barn? – Vilket barn tror du är yngst/äldst? – Hur ser den här mannen/kvinnan ut? Samla ihop de färdiga bilderna – de ska användas vid olika tillfällen längre fram.
Familjen 11
Mina ord Lh.indd 11
09-02-05 16.21.15
Familjen Lund s. 2
Genomgång och samtal Börja med att berätta något om din egen familj. Berätta personligt och visa gärna foton på t.ex. barn, syskon, make/maka, föräldrar, bilder från julfirande, midsommar eller någon födelsedag. Låt sedan barnen försöka. Barn tycker om att berätta om sig själva. Det är viktigt att de får möjlighet till det och att du och kamraterna lyssnar uppmärksamt – inte minst om berättaren har svårt att uttrycka sig. Kanske behöver en del barn litet hjälp att komma igång. Då kan dina personliga foton och din berättelse inspirera. Ta nu fram bilderna på de fem färglagda personerna som utgör familjen Lund (bildblad 1). Lägg ut bilderna så att eleverna kan se dem, t.ex. på bordet ni sitter runt. Berätta om familjen, t.ex. så här: – Nu ska jag berätta för er om familjen Lund. Mamman heter Eva och hon är 41 år. Eva Lund arbetar på apotek och säljer medicin. När hon är ledig tycker hon om att sy kläder till sig själv och barnen. Pappan heter Peter och han är 43 år. Peter Lund arbetar i en affär där man säljer kameror och där man kan bli fotograferad. När Peter är ledig, tycker han om att spela fotboll och läsa böcker. Eva och Peter har tre barn, som heter Sara, Fredrik och Anna. Sara är 13 år, Fredrik är 11 år och Anna är 8 år. De är syskon. I anslutning till din berättelse sätter barnen upp bilderna på blädderblock eller – ännu bättre – på ett spännpapper (ca 80 × 150 cm) som är uppsatt på väggen, och skriver namn och ålder under samtliga bilder samt orden mamma, pappa, barn, syskon, föräldrar: Mamma Eva 41 år, pappa Peter 43 år, Sara 13 år, Fredrik 11 år och Anna 8 år. (Resten av släktbilderna sätts upp vid senare genomgångar.)
12 Familjen
Mina ord Lh.indd 12
09-02-05 16.21.15
s. 2
Arbeta i häftet Läs texten tillsammans och låt barnen skriva namn och ålder vid varje person på bilden. Texten på blädderblocket bör vara väl synlig för alla. Till sist målar barnen bilden. Till nästa lektion ber du barnen ta med fotografier av sin egen familj, gärna från något festligt tillfälle.
Min familj s. 3
Genomgång och samtal Uppmuntra barnen att, med eller utan egna foton, berätta något om sina familjer, om föräldrar och syskon, vad de heter och hur gamla de är. Yngre barn har ofta dåligt begrepp om föräldrars ålder, så ge dem i läxa att fråga hemma. Om barnen har med sig foton som får vara kvar i skolan, kan de sätta upp dem på någon vägg och skriva små skyltar med namn och ålder under bilderna. Ställ frågor till barnen så att de lär sig orden föräldrar, syskon, bror och syster, t.ex.: – Vad heter dina föräldrar? – Hur många barn har de? – Hur många syskon har du? – Har du någon bror/syster? – Vem är äldst/yngst i din familj? Samtala om att det inte är alla barn som bor med båda sina föräldrar och att det kan finnas olika anledningar till detta. Det är viktigt att ge utrymme för den diskussionen eftersom flera barn lever i splittrade familjer och kanske har familjemedlemmar som inte längre finns i livet.
s. 3
Arbeta i häftet Förklara vad barnen ska göra med sidan. Låt dem rita och måla sin egen familj och skriva namn och ålder vid familjemedlemmarna. (Tänk på att det svenska ordet familj bara betecknar föräldrar och barn, och att vi har ett särskilt ord, släkt, för en större krets.) Under bilden skriver barnen sedan en enkel text om sin familj. De får gärna ta texten på s. 2 som mall. Barnen visar upp sina bilder för kamraterna och läser sina texter.
Familjen 13
Mina ord Lh.indd 13
09-02-05 16.21.16
Christina de Jounge Sturesson
mina ord Mina ord är ett läromedel i svenska som andraspråk. Elevmaterialet består av fem arbetshäften. Varje häfte innehåller två arbetsområden. Till arbetshäftena hör en lärarhandledning med bildblad (kopieringsunderlag) samt en sats med bildkort. Bildkorten kan också tillsammans med övningsbladen (kopieringsunderlag) fungera som ett fristående läromedel.
Familjen • I skolan
Hemma • I affären
Lärarhandledning
Bildkort
Kroppen • Kläder
I staden • På landet
Djur • Natur
Övningsblad till bildkorten
ISBN 978-91-27-41099-2
9
Mina ord LHL omslag.indd 2
1 0 0 0 0
789127 410992
09-02-06 09.51.29