9789176950517

Bokföring Praktisk handbok med konteringsexempel av Anette Broberg och Björn Lundén

21:a upplagan

Björn Lundén Information AB box 84, 820 64 Näsviken tel: 0650-54 14 00 | fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo Copyright Björn Lundén Information AB. Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic.

Denna upplaga av boken är tryckt i 1 800 exemplar hos Elanders Sverige AB. Tidigare upplagor av boken är tryckta i 96 500 exemplar.

Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.klimatneutral.se.

21:a upplagan, mars 2017 ISBN 978-91-7695-051-7

Innehåll Innehåll........................................................................................................ 5 Om boken.................................................................................................... 9 Inledande om redovisning............................................................................ 12 Bokföringslagen......................................................................................... 19 God redovisningssed........................................................................... 19 Räkenskapsår..................................................................................... 20 Bokföringsskyldighet........................................................................... 21 Den löpande bokföringen..................................................................... 22 Verifikationer....................................................................................... 25 Bokföringstidpunkt ............................................................................. 29 Bokföringsmetod................................................................................. 31 Bokslut och årsredovisning.................................................................. 32 Arkivering............................................................................................34

Ekonomiska rapporter

35

Reskontra.................................................................................................. 36 Kostnadsställen och ­kostnadsbärare............................................................ 38 Projekt....................................................................................................... 40 Rapporter................................................................................................... 42 Budget....................................................................................................... 48

Enskild firma

51

Eget kapital i enskild firma.......................................................................... 52 Omföring av eget kapital...................................................................... 55 Exempel på nollställning ..................................................................... 56 Obeskattade reserver – periodiseringsfond mm....................................58 Ägarens insättningar i enskild firma............................................................. 60 Tillskott av kontanter...........................................................................60 Utgifter för nyttjande av privata tillgångar ............................................. 61 Lokal i privatbostaden......................................................................... 62 Tjänstekörning med privat bil................................................................ 65 Ökade levnadskostnader (traktamente)................................................. 66 Tillskott av inventarier och byggnader...................................................68

Skatter och ­avgifter i enskild firma .............................................................. 71 Ägarens uttag i enskild firma....................................................................... 75 Ersättning till make och barn................................................................ 76 Uttag av varor och andra tillgångar ...................................................... 77 Förmåner............................................................................................ 79

Löpande bokföring – praktiska konteringsexempel

83

Anläggningsregister.................................................................................... 84 Anställda................................................................................................... 87 Sjuklön............................................................................................. 100 Arbetsmarknadsförsäkringar ............................................................. 101 Individuell pensionsförsäkring ........................................................... 106 Löneutmätning.................................................................................. 107 Stöd och bidrag................................................................................. 107 Motion och friskvård.......................................................................... 108 Företagshälsovård och rehabilitering................................................... 109 Sjuk- och olycksfallsförsäkring............................................................ 110 Tjänsteresor ..................................................................................... 111 Kurser och konferenser...................................................................... 116 Automatkontering..................................................................................... 118 Fast bruttovinst................................................................................. 118 Fasta belopp..................................................................................... 121 Procentbelopp...................................................................................123 Avstämning.............................................................................................. 127 Exempel på avstämningskonteringar...................................................129 Avsättningar............................................................................................. 132 Banken.................................................................................................... 136 Bilen........................................................................................................ 142 Bokslutsdispositioner................................................................................ 147 Överavskrivningar.............................................................................. 147 Periodiseringsfond............................................................................. 152 Ersättningsfond.................................................................................153 Koncernbidrag................................................................................... 156 Upphovsmannakonto......................................................................... 157 Eget kapital.............................................................................................. 158 Aktiebolag.........................................................................................158 Ekonomisk förening........................................................................... 166 Enskild firma..................................................................................... 168 Handelsbolag.................................................................................... 168 Factoring.................................................................................................. 171 Kundfordringarna belånas.................................................................. 171 Kundfordringarna säljs....................................................................... 174

Fakturerings­avgift..................................................................................... 175 Fakturorna............................................................................................... 178 Fastigheter och lokaler.............................................................................. 190 Avskrivning........................................................................................ 193 Egentillverkad byggnad eller markanläggning ...................................... 195 Försäljning av fastighet......................................................................196 Byggnadsinventarier och markinventarier............................................ 199 Markanläggning.................................................................................200 Nedskrivning .................................................................................... 201 Uppskrivning..................................................................................... 202 Löpande fastighetskostnader.............................................................204 Lokalkostnader.................................................................................. 205 Finansiella tillgångar................................................................................. 206 Andelar i handelsbolag...................................................................... 207 Andelar i ekonomisk förening.............................................................209 Kapitalplaceringsaktier...................................................................... 211 Andra värdepapper............................................................................ 214 Kortfristiga placeringar...................................................................... 216 Bostadsrätt....................................................................................... 219 Förmåner................................................................................................. 222 Försäkringar............................................................................................. 238 Försäkringsersättning............................................................................... 247 Avbrottsförsäkring............................................................................. 251 Försäljning............................................................................................... 252 Serveringsavgift ............................................................................... 270 Dricks till personalen......................................................................... 270 Försäkringsskador ............................................................................ 272 ROT- och RUT-tjänster........................................................................ 275 Immateriella anläggningstillgångar............................................................ 278 Goodwill............................................................................................ 279 Utvecklingsutgifter............................................................................ 279 Inköp....................................................................................................... 282 Interimsposter.......................................................................................... 287 Interimsfordringar.............................................................................. 287 Interimsskulder................................................................................. 291 Inventarier................................................................................................ 295 Allmänna regler................................................................................. 295 Inköp av inventarier........................................................................... 297 Förbrukningsinventarier......................................................................299 Avskrivning........................................................................................ 301 Nedskrivning.....................................................................................303 Försäljning .......................................................................................306 Utrangering.......................................................................................308 Datorutrustning och program..............................................................309 Hyra av inventarier............................................................................. 311

Kontokort................................................................................................. 312 Försäljning........................................................................................ 312 Inköp................................................................................................ 314 Kontokredit.............................................................................................. 315 Kontoplanen............................................................................................. 320 BAS-kontoplanen............................................................................... 320 BAS-kontoplanens uppbyggnad.......................................................... 321 Enskild firma och handelsbolag.......................................................... 323 Rätt konto......................................................................................... 323 Kontoklass 0..................................................................................... 325 Kortfristiga skulder................................................................................... 327 Leasing och ­avbetalningsköp..................................................................... 333 Överlåtelse av leasingkontrakt...........................................................338 Avbetalningsköp................................................................................ 341 Likvida medel........................................................................................... 342 Momsen................................................................................................... 349 Momsdeklarationen........................................................................... 352 Blandad verksamhet.......................................................................... 357 Omvänd moms i byggbranschen......................................................... 361 Vinstmarginalmoms...........................................................................362 Observationskontot................................................................................... 367 Representation......................................................................................... 369 Semester................................................................................................. 373 Skatter..................................................................................................... 377 Avkastningsskatt på utländsk kapitalförsäkring...................................384 Särskild löneskatt.............................................................................386 Punktskatter..................................................................................... 387 Stöld........................................................................................................ 389 Utländsk valuta......................................................................................... 391 Fakturor i utländsk valuta – inköp....................................................... 392 Fakturor i utländsk valuta – Försäljning...............................................394 Utlandslån........................................................................................394 Valutakonto....................................................................................... 397 Övriga transaktioner................................................................................. 399

Bilaga – utdrag ur BAS-kontoplanen

411

BAS-kontoplanen...................................................................................... 412 Sökordsregister........................................................................................ 447

Om boken Detta är en praktisk handbok i löpande redovisning för aktiebolag, enskilda firmor, handelsbolag, stiftelser och föreningar.

Bokens innehåll är anpassat till företag som upprättar ett tradi­ tionellt årsbokslut (ej förenklat årsbokslut). Hur den löpande bok­ föringen ska hanteras i enskilda firmor som upprättar ett förenklat årsbokslut kan du läsa utförligt om i vår bok BOKFÖRING OCH BOKSLUT I ENSKILD FIRMA .

För mindre företag som upprättar årsredovisning enligt K2-reglerna kan det förekomma avvikande regler (från de allmänna) för upprätt­ ande av bokslut och årsredo­visning. Innehållet har inte anpassats till K3-regelverket.

K2-reglerna för mindre privata aktiebolag kan du läsa utförligt om i vår bok BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2. Om K3-­reglerna läser du i boken BOKSLUT & ÅRSREDOVIS­ NING I MINDRE AKTIEBOLAG – K3.

Innehållet i den här boken är anpassat till den senaste BAS-konto­ planen. Du hittar exempel på hur de allra flesta typer av affärs­ händelser ­konteras. Där ­baskonto­planen saknar konton, har vi gjort egna förslag till k ­ onton. I slutet av boken finns en förteckning över de ­konton vi använder i boken. Observera att boken inte är en officiell instruktion.

Bokens upplägg Boken är indelad i följande delar: • Ekonomiska rapporter • Enskild firma • Löpande bokföring – praktiska konteringsexempel • Bilaga – utdrag ur BAS-kontoplanen I bokens två inledande kapitel går vi kortfattat ­igenom bland annat vilka som är bokföringsskyldiga, hur en verifikation ska se ut, bestämmelser för arkivering, vilka som ska upprätta årsredovisning, mm.

I delen Ekonomiska rapporter kan du bland annat läsa om hur du lägger upp din bokföring för att kunna utläsa resul­tatet för ett visst | 9

Om boken

projekt eller om du vill använda kostnadsställen i bokföringen. Där finns även kapitel om budget och rapporter mm, som är bra att läsa för den som sköter redovisningen.

I delen Enskild firma, tar vi upp det som är speciellt för redovis­ ningen i en enskild firma. Vi tar bland annat upp hur insättningar, uttag och det egna kapitalet hanteras i bokföringen. Observera att denna bok inte är anpassad till enskilda firmor som upprättar ett förenklat årsbokslut. För dessa rekommenderar vi istället vår bok BOKFÖRING OCH BOKSLUT I ENSKILD FIRMA .

I delen Löpande bokföring – praktiska konteringsexempel, är affärshändelserna grupperade ämnesvis i egna kapitel, sorterade i bokstavs­ordning. Ett exempel är kapitlet Bilen där du kan läsa om hur du bokför löpande bilkostnader, hur du behandlar momsen vid köp och leasing och hur du bokför inköp och försäljningar. Observera att en affärs­transaktion som berör flera ämnesområden kan ­f innas beskriven på flera ställen i boken.

I slutet av boken finns som bilaga ett utdrag ur BAS-kontoplanen.

Skatteregler Vi tar också upp en hel del skatteregler i boken. En bra redovisning är ett utmärkt underlag för deklarationen. Genom att redan i den löpande redovisningen dela upp transaktionerna på lämpliga konton, blir arbetet med deklarationen betydligt enklare.

Lagtexter I boken finns hänvisningar till lagparagrafer i framför allt bok­ förings­lagen. Det ska inte vara nödvändigt att slå upp lagtexten för att förstå, utan hänvisningarna ska underlätta för den som vill kontrollera vad som gäller i ett enskilt fall som inte täcks av texten i boken.

Bokföringslagen finns tillgänglig på bokens webbplats (se nedan).

Där hittar du också andra lagar som årsredovisnings­lagen och inkomstskattelagen.

Förkortningar I läsanvisningarna och på vissa andra platser i boken har vi använt förkortningar. Här kan du se vad de betyder.

10 |

ABL

Aktiebolagslagen (2005:551)

BFL

Bokföringslagen (1999:1078)

BFNAR

Bokföringsnämndens allmänna råd

BFN R

Bokföringsnämndens rekommendationer

BFN U

Bokföringsnämndens uttalanden

Om boken EFL

Lag om ekonomiska föreningar (1987:667)

FAR

Revisorsföreningen (fd FARSRS)

IL

Inkomstskattelagen (1999:1229)

ML

Mervärdesskattelagen (1947:576)

ÅRL

Årsredovisningslagen (1995:1554)

Arbetsgivaravgifter För att förenkla har vi i alla exempel räknat med att arbetsgivar­ avgifterna är 32%.

Aktuella arbetsgivaravgifter hittar du i Faktabanken på vår hem­ sida www.blinfo.se.

Förbättringar till nästa upplaga Detta är den tjugoförsta upplagan av boken. Vi på förlaget tar tacksamt emot tips och förslag till förbättringar inför nästa upplaga.

Mejla till info@blinfo.se.

Vi är också glada om du vill tycka till om boken på www.blinfo.se.

Gå till bokens sida under fliken Böcker och välj fliken Recensioner.

| 11

Inledande om redovisning Redovisning innebär bl a att registrera, bearbeta och rapportera information som ska underlätta beslut i ekonomiska frågor. I den här boken behandlar vi främst regist­reringen.

Nästa steg, bearbetningen, görs idag nästan alltid med hjälp av ett bokföringsprogram. Manualen till ditt program ger dig den informa­ tion du behöver.

Det tredje steget, rapporteringen, görs dels som löpande rapporter och dels i form av bokslutet och årsredovisningen. Detta kan du läsa om i våra böcker BOKFÖRING OCH BOKSLUT I ENSKILD FIRMA, BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 samt BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K3.

Redovisning – bokföring Begreppen redovisning och bokföring används ofta för ungefär samma saker. De företag som tidigare kallades bokföringsbyråer kallas idag oftast redovisningsbyråer.

Bokföringen är den del av redovisningen som du utför när du för in uppgifter i en bokföringsbok eller registrerar uppgifterna i ett bokförings­program. Arkiveringen, uppläggningen av redovisnings­ systemet, avstämningen och framtagandet av månadsrapporter hör också till bokföringen.

Redovisningen innebär även annat än bokföring, t ex analys av ­rapporter, uppläggning av budget, upprättande av bokslut, mm.

Syftet med redovisningen En bra löpande redovisning är en förutsättning för att kunna ha en bra kontroll på sin verksamhet. Redovisningen är ett viktigt redskap som beslutsunderlag i ett företag eller i en föreningsverksamhet.

Redovisningen i praktiken Att sköta redovisningen i ett företag innebär flera saker. Alla doku­ment som berör ekonomin ska sparas och ordnas så att du lätt kan hitta allt. Det är t ex • verifikationer • kontrakt 12 |

Inledande om redovisning

• pantbrev • saldobesked • brev.

Du bör också lägga upp en samlingsplan (systemdokumentation).

Det är en beskrivning av hur redovisningen är organiserad i just ditt företag eller din förening.

BFL 5 kap 11§ BFNAR 2013:2 Bokföringsnämndens allmänna råd om löpande bokföring

Verifikationerna Verifikationerna kan se ut på olika sätt och är t ex • kvitton • fakturor • kreditnotor • reverser • köpeavtal • kontoutdrag • räntebesked • bokföringsorder • lönebesked • avräkningsnotor.

Dessa ska bokföras uppdelade på olika så kallade konton. Bokför­ings­ lagen reglerar hur den löpande bokföringen ska läggas upp och skötas.

I kapitlet Bokföringslagen kan du läsa om vilka krav som ställs på en verifikation.

Konton När du bokför ska alla transaktioner (affärshändelser) samlas på de konton de hör till. För varje slag av tillgång, skuld, eget kapital, kostnad och intäkt, finns ett konto, t ex för kassan, företagskonto (bank), varuinköp och försäljning. På så sätt kan du lätt ta ut rapporter och få en överblick över företagets ekonomiska ställning.

Dessutom har du glädje av kontosammanställningarna när du gör deklarationen och bokslutet.

Ordet konto betyder sammanställning, och det är just vad det är.

Det är en sammanställning av en viss typ av affärshändelser, t ex insättningar och uttag från plusgirot, hyror eller telefonkostnader.

Kontoplan En kontoplan är en sammanställning över samtliga konton ett företag använder i sin bokföring. Det finns färdiga mallar med en standard för hur konto­planen kan se ut, t ex BAS-kontoplanen som praktiskt taget alla företag och för­eningar använder. I den här | 13

Inledande om redovisning

boken utgår vi helt från BAS-­kontoplanen. Dessutom finns speciella vari­anter av BAS-kontoplanen, anpassade till olika branscher.

En för­kortad version av BAS-kontoplanen hittar du längst bak i den här boken som bilaga 1.

I kapitlet Kontoplanen finns en beskrivning av hur BAS-­konto­ planen är uppbyggd. I konterings­exemp­len använder vi endast konton enligt senaste BAS-kontoplanen. I några konterings­exempel används konton som inte finns med i BAS-konto­planen. Det är då egentillverkade konton, eftersom något lämpligt konto inte finns i BAS-kontoplanen. De är markerade med en asterisk (*).

Du får gärna ändra namn på ett konto eller lägga till konton om du behöver nya. Det är viktigt att kontoplanen anpassas till den egna verksamheten. BAS-kontoplanen kan ses som en stomme. Du kan läsa mer om detta i kapitlet Kontoplanen.

Deklarationen Räkenskapsschemat i deklarationsbilagorna för näringsverksamhet är uppbyggda på samma sätt som BAS-kontoplanen. Därför för­ enklas deklarationsarbetet om du använder denna kontoplan. ­Särskilt om du gör företagets deklaration i ett bokföringsprogram.

Huvudkonton och underkonton Kontoplanen består av huvudkonton och underkonton. Huvudkontot slutar oftast med en nolla, medan underkontona har slutsiffror som inte är noll. Här är ett exempel hämtat från kontoplanen i slutet av boken.

5830 Kost och logi 5831 Kost och logi i Sverige 5832 Kost och logi i utlandet För den som sällan har kostnader för kost och logi, räcker det att använda huvudkontot [5830], och likaså för den som inte har något intresse av att veta årets kostnader i Sverige [5831] respektive i utlandet [5832]. Den som enbart har kostnader för kost och logi i ­Sverige kan antingen välja underkontot [5831] eller använda huvudkontot [5830]. Båda varianterna förekommer. I den här boken är vi inte konsekventa, utan växlar mellan de olika metoderna. Du kan läsa mer om detta i kapitlet Kontoplanen.

Dubbel bokföring En del mindre företag använder sig av så kallad enkel bokföring där varje transaktion bokförs på bara ett konto. Men för att få bättre grepp om företagets ekonomi används dubbel bokföring. Det innebär att varje transaktion bokförs på minst två konton. Vi kan ta några exempel: 14 |

Inledande om redovisning Företaget betalar hyra (som i det här fallet är momsfri) via plusgirot. ­Kostnadskontot Hyra debiteras och tillgångskontot Plusgiro krediteras.

En sybehörsaffär säljer garn till en kund som kommer in i affären. Intäkts­ kontot Varuförsäljning och skuldkontot Utgående moms krediteras. ­Tillgångskontot Kassa debiteras.

Ett lån ska betalas och banken drar hela beloppet direkt från företags­ kontot. Räntan är en kostnad och kostnadskontot Ränte­kostnad debiteras medan ­tillgångskontot Företagskonto krediteras. Amorteringen minskar ju skulderna så skuldkontot Banklån debiteras medan tillgångskontot Företagskonto krediteras.

Debitering – Kreditering DEBET Konto

KREDIT

Belopp

[5010]

10 000

Konto

Belopp

[1920]

10 000

En lokalhyra [5010] har betalats från plusgirot [1920] med 10 000 kr.

Att fördela affärshändelser på olika konton kallas kontering.

Ett ­konto har två sidor. De kallas debet och kredit (uttalas krédit).

Debet­sidan är den vänstra och kreditsidan är den högra sidan.

När något bokförs på debetsidan av ett konto kallas det att debitera ­kontot. B ­ okförs en transaktion på kreditsidan kallas det att kredi­ tera kontot.

Flera poster DEBET Konto

KREDIT

Belopp

Konto

Belopp

[4000]

8 000

[1910]

9 000

[2641]

2 000

[1930]

1 000

Varor [4000] köps för 8 000 kr plus moms [2641] 2 000 kr. Betalningen görs från kassan [1910] med 9 000 kr och från företagskontot [1930] med 1 000 kr eftersom pengarna i kassan inte räckte.

Som du ser kan en kontering innehålla flera poster både på debet­ sidan och kreditsidan.

| 15

Inledande om redovisning

Ökar eller minskar Kortfattat kan man ställa upp följande regel: • En tillgång ökar i debet och minskar i kredit • En skuld minskar i debet och ökar i kredit • En intäkt minskar i debet och ökar i kredit • En kostnad ökar i debet och minskar i kredit.

Tillgångar och skulder DEBET Konto

KREDIT

Belopp

[1930]

20 000

Konto

Belopp

[2350]

20 000

Ett nystartat företag tar ett banklån [2350] på 20 000 kr och sätter in pengarna på företagskontot [1930]. Tillgångskontot företagskontot [1930] ökar från 0 kr till 20 000 kr när det debiteras. Samtidigt ökar skuld­kontot banklån [2350] från 0 kr till 20 000 kr när det krediteras.

DEBET Konto [2350]

KREDIT

Belopp 2 000

Konto [1930]

Belopp 2 000

Företaget gör en amortering på 2 000 kr. Pengarna tas från företags­kontot [1930]. Företagskontot krediteras och tillgångarna minskar med 2 000 kr.

Skuldkontot banklån [2350] debiteras och skulden minskar med 2 000 kr.

Ökar en tillgång, t ex genom en insättning på plusgirot eller genom ett inventarieköp, debiteras ett tillgångskonto. Minskar tillgången, krediteras kontot. Tillgångarna ökar i debet och minskar i kredit.

Om en skuld ökar, t ex genom ett banklån, krediteras ett skuld­ konto. Minskar skulden, debiteras samma konto. Skulderna ökar i kredit och minskar i debet.

16 |

Inledande om redovisning

Intäkterna DEBET Konto

KREDIT

Belopp

[1511]

10 000

Konto

Belopp

[3011]

8 000

[2611]

2 000

Företaget skickar en faktura på 10 000 kr inklusive moms för sålda varor.­ ­Intäktskontot försäljning [3011] krediteras med 8 000 kr, vilket innebär att ­intäkterna ökar. Samtidigt krediteras kontot utgående moms [2611] med 2 000 kr och kontot för kundfordringar [1511] debiteras med hela beloppet 10 000 kr.

Kreditfaktura till kund DEBET Konto

KREDIT

Belopp

[3011]

2 400

[2611]

600

Konto

Belopp

[1511]

3 000

En del av varorna som såldes visade sig vara defekta. Därför ska inte hela ­fakturan betalas, utan säljaren skickar en kreditfaktura (kreditnota) till kunden. Kundfordringarna [1511] krediteras med 3 000 kr. Intäktskontot försäljning [3011] debiteras med 2 400 kr, vilket innebär att intäkterna minskar. ­Samtidigt debiteras skuldkontot utgående moms [2611] med 600 kr.

Kostnader DEBET Konto

KREDIT

Belopp

[4000]

5 000

[2641]

1 250

Konto [2440]

Belopp 6 250

Material köps in för 5 000 kr plus moms 1 250 kr. Kostnads­kontot för ­inköp [4000] debiteras, vilket är detsamma som att kostnaderna ökar.

Kontot för ­ingående moms [2641] debiteras samtidigt. Hela beloppet, 6 250 kr, bokas upp som en leverantörsskuld [2440] genom en kredi­ tering.

| 17

Inledande om redovisning

Kreditfaktura från leverantör DEBET Konto [2440]

KREDIT

Belopp 1 000

Konto

Belopp

[4000]

800

[2641]

200

Fakturan på materialinköpet visade sig vara felaktig. Företaget får därför en kredit­faktura (kreditnota) på det felande beloppet. Leverantörs­skulder [2440] debiteras med 1 000 kr. Kostnadskontot för inköp [4000] kredi­ teras med 800 kr. Samtidigt krediteras kontot för ingående moms [2641] med 200 kr.

Kostnader bokförs på debetsidan, t ex materialinköp eller löner.

Det är sällsynt att ett kostnadskonto bokförs i kredit. Men ibland kan det bli så, t ex om du rättar till något som du råkat bokföra två gånger eller rättar till en dubbelbetalning. Om en leverantör skickar en kredit­faktura (se ovan) blir det också en kreditering på ett kostnadskonto. Erhållna provisioner och rabatter kan också leda till bokföring på ”fel” sida.

Intäkter bokförs på kreditsidan, t ex försäljning av varor eller erhållna bidrag. Debetsidan används inte så ofta, men kan användas om du t ex fått betalt två gånger och ska rätta till det, eller om du skickar en kreditnota. Lämnade provisioner och rabatter leder också till bokföring på ”fel” sida.

Plus och minus I bokföringsprogrammen ser det ut som om debet betyder plus och kredit betyder minus, men så är det egentligen inte. Att det ser ut så beror på att de flesta program arbetar matematiskt för att få det hela att gå ihop så att det blir noll på slutet.

Jämnt ut För varje affärshändelse som bokförs blir alltid debetsidan lika stor som kreditsidan, dvs debet minus kredit ska alltid bli noll. Tas 1 000 kr ut från plusgirot (kontot plusgirot krediteras), måste pengarna ha använts till något som ska bokföras på debetsidan med sammanlagt 1 000 kr. Det kan ha varit ett inköp, en skuldminsk­ ning, en överföring till ett annat tillgångskonto eller något annat.

Observationskontot Ibland kan det vara svårt att veta vilket konto man ska bokföra en transaktion på. Då kan du tillfälligt bokföra på ett observations­konto [2999]. Läs mer om detta i kapitlet Observationskontot.

18 |

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K3 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DRIVA FÖRETAG SOM PENSIONÄR EGET AKTIEBOLAG EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSMOMS FISSIONER FUSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL – REDOVISNING FÄLLOR OCH FEL – SKATT & MOMS FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄKRINGAR – SKATT OCH ­REDOVISNING GOD MAN & FÖRVALTARE – EN VÄGLEDNING GOD MAN & FÖRVALTARE – PROBLEM OCH LÖSNINGAR GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE ­F LYKTINGBARN HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR

IDROTTSUTÖVARE INKÖPSTEKNIK KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN MAKAR MARKNADSFÖR DIG SJÄLV MARKNADSFÖRING MIN BOSTADSRÄTT MOMS PENNINGTVÄTTSLAGEN PENSIONSPLANERING FÖR ­FÖRETAGARE PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING PROJEKTARBETE I FÖRETAG REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTEFÖRFARANDET SKATTENYHETER SKATTEPLANERING I AKTIEBOLAG SKATTEPLANERING I ENSKILD FIRMA SKOGSÄGARBOKEN STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR TESTAMENTSHANDBOKEN TRAKTAMENTE VD-BOKEN WORKING CAPITAL MANAGEMENT VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se