9789144086637 by Smakprov Media AB

Basal Kroppsk채nnedom Den levda kroppen

AMANDA LUNDVIK GYLLENSTEN KENT SKOGLUND INGER WULF

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37233 ISBN 978-91-44-08663-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Sven Hug & Inger Wulf Printed by Dimograf, Poland 2015

INNEHÅLL

Förord 9 Författarpresentationer 11 Del I Praktik 1 En behandlingsserie med Basal Kroppskännedom 15

Presentation av patient och fysioterapeuter 15 Berättelsen om Anna 15 Anna och Patrik i det första mötet 17 Andra mötet 21 Efter åtta behandlingstillfällen 28 Annas fortsatta behandling 33 Anna i grupp 35 Sjunde gången behandling i grupp 36 Anna hos Patrik för en avslutande behandling 40 Annas reflexioner efter avslutad behandling 43 Del II Teori 2 Basal Kroppskännedom – teorier 47

Bakgrund och utveckling av metoden 47 Kroppsjaget i BK 50 Den kroppsligt förankrade identiteten 52

Innehåll

3 ICF och BAS MQ-E 55

Patientsäkerhet 55 International Classification of Function (ICF) 55 Definitioner 56 Kroppsfunktioner 58 Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner 58 Psykiska funktioner 58 Vestibulära funktioner 59 Proprioceptiva funktioner 59 Andningsmuskelfunktioner 60 Kroppsstrukturer 60 Aktivitet och delaktighet 60 Att hantera stress och andra psykologiska krav 60 Att ändra grundläggande kroppsställning 61 Att sköta sin egen hälsa  61 Grundläggande mellanmänskliga interaktioner 62 Body Awareness Scale Movement Quality and Experience (BAS MQ-E)/ BAS rörelsekvalitet och kroppsupplevelse 62 Rörelsetest 63 Frågeformulär 65 Kvalitativ intervju 65 Fallet Anna – första undersökningen med BAS MQ-E 66 Fallet Anna – BAS MQ-E efter behandlingen 67 Body Awareness Rating Scale (BARS) Rörelsekvalitet 68 4 Kroppsfunktioner 69

Vardagsrörelser och funktion 69 Balans och hållning 69 Stående funktion 73 Sittande funktion 75 Gångfunktion 76 Liggande funktion 77 Andning 78 Rösten 80

Innehåll

Koordination/centrering av rörelser 81 Öppna-stänga koordinationen 82 Vridningskoordinationen 84 Gångkoordinationen 85 Kraft och frihet 86 Rytm 86 Intention och helhet 87 Rörelsekvalitet 88 Fysisk nivå 89 Fysiologisk nivå 89 Psykisk/relationell nivå 90 Existentiell nivå 90 Rörelsekvalitet och Tai chi 92 Kroppsmedvetenhet 93 Kroppsmedvetenhet och relationer 93 Kroppsbild 94 Självmedvetenhet 94 Hjärnhalvornas betydelse 95 Vikten av att verbalisera upplevelser/känslor 96 Medvetenhet 96 Medveten närvaro 97 5 Relationer 99

Anknytningen 99 Behov 101 Behovscykeln och kroppen 102 BK och behovscykeln 103 Beröring 103 Kärlek och sexualitet 105 Mötet mellan behandlare och patient 107

Innehåll

6 Pedagogiskt förhållningssätt 109

Resursperspektiv 109 Guidning 110 Lärandeprocessen i BK 111 Gruppbehandling 113 Terapeutiska faktorer i gruppterapi 113 Ingjutande och vidmakthållande av hopp 114 Universalitet, allmängiltighet 114 Altruism 114 Mellanmänskligt lärande – ”att lära av varandra” 114 Gruppgemenskap, gruppkänsla eller group cohesiveness 115 Existentiella faktorer 116 BK-grupp som relationsövning 116 Massage 116 Push-hands 117 Att leva i verkligheten och världen 117 Annas nya perspektiv 117 Den ”levda kroppen” och det biografiska perspektivet 118 Existentiellt orienterat synsätt 119 7 Slutreflektion 121

Del III Övningar 8 BK-övningar 125

Sittande övningar 126 Inbalansering i sittande 126 Stående övningar 128 Inbalansering i stående 128 Höj och sänk längs balanslinjen 130 Vridning runt balanslinjen 132 Vågen 134 Push-övning 136

Innehåll

Öppna–stänga-koordinationen 138 Stopprörelse 140 Liggande övningar 142 Liggande närvaro-övning 142 Liggande m-ljud 144 Bensamling 146 Sträckövningar 148 Symmetrisk sträckövning 148 Växelvis sträckövning 149 Hopsamlande övningar 150 Liggande samling till en boll med böjda ben 150 Liggande sammandragning runt centrum med fötterna i golvet 152 Gången 154 Referenser 157

KAPITEL 3

ICF och BAS MQ-E

Patientsäkerhet Innan en behandling påbörjas är det viktigt för patientsäkerheten att patientens önskemål och målsättning med behandlingen kommer fram. Patienten ska informeras om vad undersökningarna visar och vilka möjliga behandlingsalternativ som finns. Patienten är den som har makt att ta det avgörande beslutet om behandlingens innehåll och utformning (Svenska Hälso- och Sjukvårdslagen 1982:763). Fysioterapeuter arbetar generellt utifrån ett funktionsperspektiv och utifrån Fysioterapiprocessen, vilket innebär ett kliniskt resonerande genom hela behandlingsprocessen där behandlingen kontinuerligt ifrågasätts och utvärderas (Thornquist 2001). International Classification of Function (ICF) är en grundläggande modell i det fysioterapeutiska arbetet som är en av grunderna till skattningsskalan Body Awareness Scale Movement Quality and Experiences (BAS MQ-E).

International Classification of Function (ICF) International Classification of Diseases (ICD) har skapats av världshälsoorganisationen WHO för att diagnosticera olika sjukdomar samt för forsknings- och jämförelsearbete i alla medlemsstater i WHO. Denna ses över och uppdateras kontinuerligt, och nu är det version ICD 10 som används för att diagnosticera olika sjukdomar. Den togs i bruk 1994 i alla medlemsstater (Socialstyrelsen 2014). Fysioterapeuter använder sig av International Classification of Function, Disability and Health (ICF) som har skapats som ett komplement till det diagnostiska systemet ICD. ICF utgår från ett funktionsperspektiv i ett ramverk som fokuserar på hälsa och funktion eller oförmåga ur både ett individ © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

Del II Teori

och grupperspektiv. Detta system har används av WHO:s medlemsstater sedan 2001. ICF gör det möjligt att beskriva en persons funktionstillstånd, funktionshinder o hälsa utifrån en biopsykosocial modell (Socialstyrelsen 2014). Både ICF och ICFCY (barn- och ungdomsversion) består av två delar med två komponenter per del: 1 Funktionstillstånd och funktionshinder som omfattar a) kroppsfunktioner och kroppsstrukturer, samt b) aktiviteter och delaktighet. 2 Kontextuella faktorer som omfattar a) omgivningsfaktorer och b) personfaktorer (för närvarande inte klassificerade i ICF). ICF är tänkt att vara ett statistiskt verktyg, ett verktyg vid forskning, ett kliniskt verktyg för bedömning av behov av rehabilitering, habilitering och behandling av olika tillstånd, ett socialpolitiskt verktyg och ett redskap vid utbildning (Socialstyrelsen 2003). Komponenter av funktionstillstånd och funktionshinder i ICF kan uttryckas på två sätt. Å ena sidan kan de användas för att påvisa problem, d.v.s. funktionsnedsättningar (impairments), strukturavvikelser (impairments), aktivitetsbegränsningar (activity limitations) eller delaktighetsinskränkningar (participation restrictions), sammanfattade under paraplytermen funktionshinder. Å andra sidan kan de indikera oproblematiska eller neutrala aspekter av hälsa och hälsorelaterade tillstånd, sammanfattade under paraplytermen funktionstillstånd (Socialstyrelsen 2003, s. 13). DEFINITIONER

I hälsosammanhang innebär det att: • Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska samt psykologiska

funktioner.

• Kroppsstrukturer är anatomiska delar av kroppen såsom organ, lemmar

och deras komponenter.

• Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling. • Delaktighet är en persons engagemang i en livssituation.

• Funktionsnedsättningar respektive strukturavvikelser är problem såsom en

betydande avvikelse eller förlust i kroppsfunktion eller kroppsstruktur.

3 ICF och BAS MQ-E

• Aktivitetsbegränsningar är svårigheter som en person kan ha vid genom-

förande av aktiviteter. • Delaktighetsinskränkningar är problem som en person kan ha i engagemang i livssituationer. • Omgivningsfaktorer utgör den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar, d.v.s. faktorer som ligger utanför individen. • Personfaktorer är den individuella bakgrunden till en persons liv och utgörs av personliga egenskaper som. kön, ras, ålder, andra hälsofaktorer, kondition, livsstil, vanor, uppfostran, copingsätt, social bakgrund, utbildning, yrke och tidigare respektive aktuella erfarenheter. Tabell 1 Översikt över ICF. Del 1: Funktionstillstånd och funktionshinder

Del 2: Kontextuella faktorer

Komponenter

Kroppens funktioner och strukturer

Omgivnings faktorer

Personfaktorer

Domäner

Kroppsfunktioner Livsområden Kroppsstrukturer (uppgifter, handlingar)

Yttre påverkan på funktionstillstånd och funktions hinder

Inre påverkan på funktionstillstånd och funktions hinder

Begrepps konstruktioner

Förändring i kroppsfunktion (fysiologisk) Förändringa i kroppsstruktur (anatomisk)

Kapacitet att utföra uppgifter i en standardom givning Genomförande att utföra uppgifter i aktuell omgivning

Underlättande eller hindrande påverkan från omständigheter i den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen

Påverkan av utmärkande drag hos personen

Positiv aspekt

Funktionell och strukturell integritet

Aktivetet Delaktighet

Underlättande faktorer

Ej tillämpbart

Barriärer/hinder

Ej tillämpbart

Aktiviteter och delaktighet

Funktionstillstånd Negativ aspekt

Funktions nedsättning, Strukturavvikelse

Aktivitets begränsning, Delaktighets inskränkning

Funktionshinder

Del II Teori

Fysioterapeuten som arbetar med BK och gör bedömningar med BAS MQ-E, arbetar med olika delar av ICF. I följande avsnitt kommer ett antal ICF-koder som belyser främst områdena kroppsfunktion samt aktivitet och delaktighet att beskrivas, dessa är hämtade ur Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (Socialstyrelsen 2003). KROPPSFUNK TIONER

Kroppsfunktioner innefattar både psykiska funktioner och funktioner i olika sinnen samt smärta, vestibulära och proprioceptiva funktioner, neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner med mera. Nedan kommer några för fysioterapeuten relevanta exempel: Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner • b760 Funktioner för kontroll av viljemässiga rörelser. Detta avser

funktioner som rör kontroll över och koordination av viljemässiga rörelser. Innefattar: funktioner för kontroll av viljemässiga isolerade eller sammansatta rörelser, koordination av viljemässiga rörelser, funktioner för belastning på armar eller ben, höger-vänsterkoordination, öga-handkoordination, öga-fot koordination; funktionsnedsättningar som t.ex. problem som rör motorisk kontroll och koordination.

Psykiska funktioner • b130 Energi och driftsfunktioner, t.ex. b1301 Motivation.  Psykiska

funktioner som skapar handlingsberedskap, medveten eller omedveten drivkraft att handla. • b147 Psykomotoriska funktioner.  Specifika psykiska funktioner för kontroll över motoriska och psykologiska händelser på kroppsnivå. Innefattar: funktioner av psykomotorisk kontroll, såsom psykomotorisk långsamhet, överretning och motorisk oro, avvikande kroppshållning, katatoni; negativism; ambitendens; ekopraxi och ekolali; psykomotoriska funktioners kvalitet. • b180 Funktioner för erfarenhet av jaget och tid.  Specifika psykiska funktioner som rör medvetenheten om egen identitet, egen kropp och 58

3 ICF och BAS MQ-E

egen plats i den omgivande verkligheten samt om tiden. Innefattar: funktioner av erfarenhet av jaget, kroppsbild och tid. • b1800 Erfarenhet av jaget.  Specifika psykiska funktioner av att vara medveten om sin egen identitet och sin egen plats i den omgivning som man befinner sig i. Innefattar:  funktionsnedsättningar såsom depersonalisering och derealisering. Vestibulära funktioner

Innerörats sinnesfunktioner som hänger samman med kroppsställning, balans och rörelse. Innefattar: kroppens balansfunktion och förnimmelse av kroppsställning (positionsuppfattning) m.m. • b2352 Vestibulär rörelsefunktion.  Innerörats sinnesfunktioner med

avseende på att avgöra kroppens rörelser innefattande dess riktning och hastighet.

Proprioceptiva funktioner

Sinnesfunktioner för att förnimma kroppen och kroppsdelars inbördes läge och relation till varandra. Innefattar: statestesifunktioner (förnimmande av kroppens ställning i vila) och kinestesifunktioner (kroppens ställning i rörelse). • b265 Smärtförnimmelse Förnimmelse av obehaglig känsla som tyder på

tänkbar eller faktisk skada i någon del av kroppens struktur.  Innefattar: förnimmelser av generell eller lokal smärta i en eller flera kroppsdelar, smärta i ett dermatom (hudsegment), huggande, brännande, molande smärta och värk; funktionsnedsättningar såsom myalgi (muskelsmärta), analgesi (okänslighet för smärta) och hyperalgesi (överkänslighet för smärta).

Del II Teori

Andningsmuskelfunktioner

Funktioner i muskler som är involverade i andning. Innefattar: funktioner i bröstkorgens andningsmuskler; diafragmans funktioner; funktioner hos accessoriska andningsmuskler. • b4451 Diafragmans funktioner.  Funktioner i diafragman som är

involverade i andning.

• b455 Funktioner relaterade till tolerans för fysiskt arbete. Funktioner som

hänger samman med den respiratoriska och kardiovaskulära kapacitet som krävs för att tåla fysisk ansträngning.  Innefattar: funktioner av aerob förmåga (förmåga till syretransport); kondition; fysisk uthållighet; uttröttbarhet, t.ex. • b4552 Uttröttbarhet.  Funktioner som hänger samman med känslighet för uttröttning vid alla nivåer av ansträngning. KROPPSSTRUK TURER

Fysioterapeuten arbetar också med kroppsstruktur, t.ex. strukturer som sammanhänger med rörelse (s710–s799). Detta är inte primärt i fokus vid behandling med BK. AK TIVITET OCH DELAK TIGHET

Att hantera stress och andra psykologiska krav • d2401 Att hantera stress.  Att genomföra enkla eller sammansatta och

samordnade handlingar för att framgångsrikt bemästra press och stress i samband med genomförande av en uppgift. • d3350 Att uttrycka sig genom kroppsspråk.  Att uttrycka innebörd genom kroppsrörelser såsom genom mimik (t.ex. att le, rynka pannan och skaka på huvudet), arm- och handrörelser samt kroppsställning, såsom att omfamna för att antyda en varm känsla.

3 ICF och BAS MQ-E

Att ändra grundläggande kroppsställning

Att inta eller ändra kroppsställning och att förflytta sig från en plats till en annan, såsom att resa sig ur en stol för att lägga sig på en säng, att ställa sig på knä, sätta sig på huk och åter resa sig. Innefattar: att ändra kroppsställning från liggande, från att sitta på huk eller stå på knä. • d4104 Att stå. Att inta och lämna stående ställning eller ändra kropps-

ställning från stående till någon annan ställning såsom att ligga eller att sitta eller stå, att böja sig och förskjuta kroppsvikten. • d4100 Att ligga ner.  Att lägga sig ner och resa sig från liggande ställning eller att ändra kroppsställning från liggande till någon annan ställning såsom att stå eller sitta.  Innefattar: att lägga sig på magen. • d4106 Att förskjuta kroppens tyngdpunkt. Att anpassa och ändra fördelningen av kroppstyngden i liggande, sittande eller stående ställning såsom när man stående flyttar över tyngden från den ena foten till den andra. • d4350 Att skjuta på med benen.  Att använda ben och fötter för att utöva en kraft på ett föremål för att fösa det ifrån sig, såsom att fösa bort en stol med en fot. • d4451 Att föra eller knuffa.  Att använda fingrar, händer och armar för att flytta något bort från sig själv eller att flytta det från en plats till en annan såsom att knuffa bort ett djur. • d450 Att gå.  Att förflytta sig till fots längs en yta, steg för steg, där en fot alltid är i marken, såsom att promenera, flanera, gå framlänges, baklänges eller i sidled. Innefattar: att gå kortare eller längre sträckor; gå på olika underlag; gå runt hinder. • d4553 Att hoppa.  Att förflytta sig från marken genom att böja och sträcka ut benen, såsom att hoppa på ett ben, skutta samt hoppa eller dyka i vatten. Att sköta sin egen hälsa

Att tillförsäkra sig fysisk bekvämlighet, hälsa och fysiskt och psykiskt välbefinnande såsom att upprätthålla en balanserad diet, lämplig nivå av fysisk aktivitet, hålla sig varm eller kall, undvika hälsorisker, ha säkra sexualvanor såsom att använda kondom, bli vaccinerad och genomgå regelbundna hälso kontroller. Innefattar: att försäkra sig om fysisk bekvämlighet, att ta hand om diet och kondition, bibehålla sin egen hälsa. © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

Del II Teori

Grundläggande mellanmänskliga interaktioner

Att samspela med människor på ett i sammanhanget socialt lämpligt sätt, såsom att när det är lämpligt visa hänsynstagande och uppskattning eller att reagera på andras känslor. Innefattar: att visa respekt, värme, tacksamhet och tolerans i förhållanden, att svara på kritik och sociala signaler och att använda lämplig fysisk kontakt.

Body Awareness Scale Movement Quality and Experience (BAS MQ-E)/BAS rörelsekvalitet och kroppsupplevelse I berättelsen om Anna använder sig Patrik i ett tidigt skede av undersökningsmetoden BAS MQ-E. Patrik valde att börja med ett par rörelser ur BAS MQ-E-skalan för att sedan göra hela rörelsetestet. Denna undersökningsmetod har fokus både på det som terapeuten ser i rörelserna (observationer) och på försökspersonens egna erfarenheter och upplevelser av kroppen, funktionen och rörelserna. BAS MQ-E innehåller således tre delar: • Rörelsetest

• Frågeformulär om kroppen och kroppsupplevelser • Upplevelsebaserad kvalitativ intervju.

Avsikten med kombinationen av de tre delarna är att både fysioterapeuten och patienten skall få en bred bild av patientens tillstånd och situation. BAS MQ-E är konstruerad av Gyllensten och Mattsson (2011). Den tar sin utgångspunkt i teorierna till Basal Kroppskännedom och den ursprungliga BAS-skalan som skapades av sjukgymnasten Gertrud Roxendal i samband med hennes disputation 1985 (Roxendal 1985) samt den utveckling som gjorts av Roxendal 1993 med skalan BAS-hälsa och intervjuskalor för kroppsjagsfunktioner (Roxendal 1997). BAS MQ-E är också influerad av ICF. BAS MQ-E skalan är tänkt att fungera både i klinik och i forskning. Skalan är reliabilitetstestad och validerad både för patienter med långvariga smärttillstånd och inom psykiatrisk rehabilitering, med tillfredställande resultat (Sunden m.fl. 2014, Hedlund m.fl. ännu ej publicerad).

3 ICF och BAS MQ-E

RÖRELSETEST

Rörelsetestet har bl.a. tillkommit genom den statistiska metoden faktor analys. Faktoranalys strävar efter att få med rörelsevariabler som ger så mycket information som möjligt i så få variabler som möjligt, genom att titta på likheter i det material som man samlat in. Tre faktorer framträdde i faktoranalysen i rörelsetestet. Faktorerna kallades: • Stabilitet i funktion

• Koordination/andning • Relaterande/närvaro.

Bild 20 BAS MQ faktorn. Stabilitet i funktion. Datoranimering: Inger Wulf och Sven Hug.

Del II Teori

Bild 21 BAS MQ faktorn Koordination/andning. Datoranimering: Inger Wulf och Sven Hug.

Bild 22 BAS MQ faktorn Relaterande/närvaro. Datoranimering: Inger Wulf och Sven Hug.

3 ICF och BAS MQ-E

Resultatet av faktoranalysen visade att grupperingen av variablerna samvarierar med de ursprungliga teorierna i Basal Kroppskännedom, balans, frihet och närvaro som formulerats av Dropsy (1988). Roxendals teorier om kroppsjagsfunktionerna, bygger på Dropsys teorier (Gyllensten, Mattsson 2011). Rörelsetestet är testat för interbedömar-reliabilitet (samskattning mellan två olika bedömare) och validitet (giltighet) i förhållande till hälsorelaterad livskvalitet (SF 36) med bra resultat (Sundén m.fl. 2013 och i förhållande till kognition och varseblivning samt trötthet (Hedlund m.fl. ännu inte publicerad)). I rörelsetestet skattas de olika funktionsmomenten från 0–4. Siffran 0 betyder att rörelsen utförs harmoniskt med vitalitet, stabilitet och lätthet. Siffran 4 betyder att patienten inte kan utföra rörelsen eller gör den totalt felaktigt. Med hjälp av rörelsetestet kan man bedöma både kvaliteten i olika rörelser och funktionshinder. Det som ingår i rörelsetestet är vardagliga rörelser och funktionstest som att sätta sig eller lägga sig på golvet och komma upp, hoppa, gå, göra tyngdöverföring, balansera på ett ben eller göra enklare BK-rörelser. Att välja avstånd till den som skattar och relatera till egen spegelbild ingår också. FRÅGEFORMULÄR

Frågeformuläret Kroppen och kroppsupplevelser fyller patienten själv i och svarar då på hur hon/han mår och hur vardagen fungerar. Skalan går från 0–3, där 0 betyder inga symtom, bra funktion och 3 betyder extrema symtom alternativt invalidiserad i sin funktion – alternativt har inte svarat på frågan. Frågeformuläret fokuserar också patientens uppskattning av om förändring är möjlig samt vilka copingstrategier som används. Validiteten av frågeformuläret har även studerats vetenskapligt (Hedlund m.fl., opublicerad, Hedlund 2014). K VALITATIV INTERVJU

I den Upplevelsebaserade intervjun får patienten återigen göra fem rörelser från testet och berätta hur det känns under det att han/hon gör dessa rörelser. Det som efterfrågas är t.ex. upplevelsen av stabilitet och balans vid tyngdöverföring, hur andningen känns när han/hon ligger på golvet och hur det går att vara närvarande och uppmärksam när han/hon rör sig. I denna del av skalan används inga siffror, utan det är det personen säger med egna ord som är viktigt. © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

Del II Teori

BAS MQ-E innehåller således både fysioterapeutens professionella observationer och patientens egna upplevelser, vilka både skattas med siffror i frågeformuläret och skrivs ner ordagrant i den kvalitativa intervjun. Skalan är tänkt att i samråd med patienten användas för planering och utvärdering av en behandling. Den kan användas som utgångspunkt för en förändringsprocess och för att kommunicera aspekter av patientens kroppsliga resurser och problem till eventuella samarbetspartners i teamet (Gyllensten och Mattson 2011). FALLET ANNA – FÖRSTA UNDERSÖKNINGEN MED BAS MQ -E

I BAS MQ-E testet som Patrik gjorde med Anna i början av behandlingen såg Patrik i rörelsetestet att Anna hade en hel del resurser, t.ex. var hon förhållandevis rörlig och kunde utföra alla funktionella tester som ingick, t.ex. att sätta sig och lägga sig på golvet och komma upp samt att kliva upp på en stol. • Svårigheter fanns i delskalan Stabilitet i funktion där Patrik skattade stor

svårighet, patologi, på variablerna ”Stabilitet i balanslinjen”. Anna hade stora svårigheter att hålla sig inom de gränser där hon kunde vara stabil, och även svårt med stabiliteten i stillhet vid något tillfälle. Även förmågan att ”stampa” visade att hon satte ner foten som för att stampa men det blev inget stamp. Förmågan till ”flexibilitet i balanslinjen” och att kunna svikta med i benen vid rörelserna visade också stora svårigheter. • I delskalan Koordination/andning såg han att koordinationen och andningen var låsta och att rörelserna präglades av att vara orytmiska och splittrade. Andningen var inte integrerad i rörelserna och Anna hade en kontinuerlig men liten muskelspänning. • I delskalan Relaterande/närvaro fanns det många resurser. Anna kunde både titta på sig själv i spegelbilden och närvara i mötet med Patrik på ett naturligt sätt. • I Frågeformuläret beskrev Anna att hon mår dåligt i kroppen och känner sig som en robot, att hon har besvärande muskelspänningar och långvariga smärtor. Hon vill gärna röra sig och motionera men gör bara det allra nödvändigaste. Hon tror dock att hon kan komma ur sitt tillstånd och brukar själv söka information på internet och avslappning med hjälp av ett band som hon fått av en arbetskollega. 66

3 ICF och BAS MQ-E

• I den upplevelsebaserade intervjun berättar Anna att hon känner sig

ostadig och ur balans. När hon rör sig känns det spänt och hon tycker att speciellt armarna är spända som trästockar. Andningen upplever hon som knepig och låst. Hon tycker att hon under rörelsetestet har känt sig närvarande och glad i stället för splittrad och okoncentrerad som hon brukar känna sig.

FALLET ANNA – BAS MQ -E EFTER BEHANDLINGEN

Efter behandlingen har Anna förändrats, och den BAS MQ-E som Patrik gör visar följande: • I rörelsetestet, delskalan Stabilitet i funktion, observerar Patrik att Anna

nu har blivit mer stabil i sin balanslinje både i tyngdöverföringar och stående på ett ben. Förmågan att stampa visar att hon har en kraft och vitalitet i rörelsen och hennes förmåga till flexibilitet genom balanslinjen t.ex. att svikta genom balanslinjen har också förbättrats, vilket syns i både gången och sviktrörelserna. • I delskalan Koordination/andning observerar han att andningen har blivit mer integrerad med rörelserna och att Anna inte längre låser den när hon t.ex. balanserar på ett ben. Förmågan att samordna armar och ben har också ökat och t.ex. rörelsen vågen har nu både rytm och flöde. Det finns fortfarande en del svårighet med flödet i vridningsrörelsen. • I delskalan Relaterande/närvaro finns fortfarande mycket resurser och Anna verkar ha god kontakt både med sig själv och med honom under rörelserna. • I frågeformuläret skattar Anna att hon bara har tillfälliga muskel spänningar och smärta, och hon tycker att hon kan göra det hon vill i sitt vardagsliv. Hon rör sig/motionerar regelbundet. Hon uppger också att hon numer har ett flertal olika strategier för att må bra och hantera sina besvär. • I den upplevelsebaserade intervjun säger Anna att hon har märkt att hon står mer stabilt nu och att hållningen har blivit mycket bättre. I svikt övningen uttrycker hon att det känns skönt och avspänt och mycket friare att röra sig. Andningen tycker hon känns lugn och skön och hon tycker att förmågan att vara koncentrerad och närvarande är bra. © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

Del II Teori

Body Awareness Rating Scale (BARS) Rörelsekvalitet Det finns ytterligare en skala som används i samband med behandling i Basal Kroppskännedom. Den är norsk och ursprungligen skapad genom forskning och utvecklingsarbete av sjukgymnasten Ulla-Britt Skatteboe (Skatteboe m.fl. 1989, Friis m.fl. 1989, Skatteboe 2000). Skalan är även den inspirerad av teorierna bakom Basal Kroppskännedom, speciellt teorier om balans, frihet och närvaro samt de tre olika rörelsekoordinationerna (Dropsy 1988, 1998). BARS bestod ursprungligen av sex delskalor som mätte kroppsmedvetenhet, emotionell medvetenhet, psykomotorisk funktion, spontana handlingar, verbaliseringsförmåga och interpersonell funktion. Efter en faktoranalys delades skalan in i två del skalor; rörelse-dimension och medvetenhets-dimension (Skatteboe m.fl. 1989, Friis m.fl.1989, Skatteboe 2000). BARS bevegelseskvalitet har vidareutvecklats av Skjaerven m.fl. och innefattar nu observation av patientens rörelsekvalitet och patientens beskrivning av direkta rörelseupplevelser (Skjaerven m.fl. 2013). Skattningen grundar sig på observationer av rörelsekvaliteten. En optimal rörelsekvalitet karaktäriseras av att patienten är balanserad, fri och centrerad. Rörelsen är rytmisk, samtidig och enhetlig. En dysfunktionell rörelse kännetecknas av att den är instabil, mekanisk, stel, och orytmisk samt saknar harmoni och enhetlighet. Rörelsekvalitet som fenomen kommer att belysas på annan plats i boken. Teorierna om rörelsekvalitet finns dock publicerade vetenskapligt och innefattar hur individen rör sig i förhållande till rymd, tid och energi. Rörelsekvalitetsbegreppet innefattar fysiska, fysiologiska, psyko-sociokulturella och existentiella rörelseaspekter (Skjaerven m.fl. 2008, 2010, Dropsy 1988,1999). Fysioterapeuten observerar i BARS tolv rörelser i utgångsställningarna ligga, sitta, stå, relatera till annan person och gång. Varje rörelse upprepas cirka tio gånger och patienten inbjuds att integrera balans, fri andning och närvaro i rörelserna. Varje rörelse av de tolv tar ungefär tre–fyra minuter att utföra/ skatta. Skalan är operationaliserad och går från ett till sju. Siffran 1 står för en patologisk och dysfunktionell rörelsekvalitet och siffran 7 är den mest hälsosamma och funktionella rörelsekvaliteten. Ett definierat mellansteg med siffran 4 skiljer rörelser som är stela och hackiga från dem som är stabila, fria och enhetliga p.g.a. att andningen har blivit integrerad i rörelserna. Terapeuten skattar den siffra som motsvarar det bästa hon/han har observerat. Även halvsteg kan användas. Patientens upplevelser av rörelserna noteras samtidigt som rörelserna utförs (Skjaerven m.fl. 2013). 68

Amanda Lundvik Gyllensten är docent vid Institutionen för Hälsovetenskaper, fysioterapeutprogrammet och Forskargrupp fysioterapi vid Lunds universitet. Hon arbetar med Basal Kroppskännedom inom området psykiatrisk fysioterapi. Kent Skoglund är socionom och fysioterapeut och har sedan början av 1980-talet arbetat med Basal Kroppskännedom. Han har under många år undervisat i BK och i Tai chi. Inger Wulf är fysioterapeut i Zürich, Schweiz. Hon arbetar med utvecklings- och utbildningsfrågor i Basal Kroppskännedom för fysioterapeuter inom psykiatrisk och psykosomatisk fysioterapi.

Basal Kroppskännedom Den levda kroppen Livsstilssjukdomarna har tilltagit, oro för framtiden ger ökade existentiella problem och vilsenhet i tillvaron, både hos ungdomar och äldre. Den psykiska ohälsan med diagnoser som depression och ångest har ökat lavinartat. Basal Kroppskännedom (BK) är en fysioterapeutisk behandlingsmetod som har som målsättning att tillsammans med brukaren/patienten hitta det friska och starka inom varje individ istället för att fokusera enbart på symptom och problem. Mötet mellan brukaren/patienten och behandlare är lika viktigt som övningarna i sig, då relationen kan öka motivationen och medverka till en förändring som leder till bättre hälsa. I BK är relationen till sig själv, andra och omvärlden viktiga faktorer som påverkas negativt när man inte mår bra. Det är då lätt att tappa kontakten med sig själv och kroppen. BK-metoden utmärks av mycket enkla rörelser som görs under medveten närvaro (mindfulness) för att öka medvetenheten om sig själv i vardagen och stärka de egna hälsoresurserna. Boken tar sin utgångspunkt i en fallbeskrivning av Anna, en stressad kvinna med smärtor och ångest. De teorier som ligger till grund för BK utvecklas och beskrivs. Slutligen visar boken på en del grundläggande övningar ur övningskonceptet. Författarna vänder sig, förutom till fysioterapeuter, även till studenter inom vårdsektorn och övrig intresserad vårdpersonal. Till målgruppen hör även alla som är intresserade av sin egen utveckling och frågor som berör förmågan att komma i kontakt med sig själv genom sin egen kropp där alla dimensioner i människan belyses: den fysiska, fysiologiska, psykologiska och existentiella. Art.nr 37233