ANNA-LENA STENLUND
Vård- och omsorgsarbete 2 är skriven för kursen med samma namn. Det är en fördjupande kurs som behandlar kombinationen teoretisk kunskap, praktiska färdigheter och arbetsuppgifter inom vård och omsorg. Vård- och omsorgsarbete 2 ger eleverna en förståelse för det komplexa arbetet och en helhetssyn på människan som vårdas. Vård- och omsorgsarbete 2 tar upp frågor som:
Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera av kursens centrala innehåll. Varje kapitel gör eleverna aktiva i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, frågor för att reflektera och diskutera, sammanfattning och instuderingsfrågor.
Vård- och omsorgsarbete 2
Anna-Lena Stenlund är specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård samt vård- och omsorgslärare. Hon har mångårig erfarenhet av akutsjukvård på intensiv vårdsavdelning. Sedan flera år arbetar hon som vård- och omsorgslärare på vuxenutbildningen i Skellefteå.
ANNA-LENA STENLUND
ISBN 978-91-4069-541-3
9
ANNA-LENA STENLUND
• På vilket sätt har omvårdnadsteorier påverkat hur vården ser ut idag? • Vilka är vanligt förekommande sjukdomar och hur ger man då vård och omsorg? • Vilka lagar och regler styr vård och omsorg? • Vilka sociala insatser kan bli aktuella och hur fungerar de? • Hur kan man arbeta med rehabilitering och habilitering? • Hur fungerar vård i livets slutskede?
Vård- och omsorgsarbete 2
Vård- och omsorgsarbete 2
789140 695413
Innehåll 1. Teori och praktik . . . . . . . . . . . . . . . 9 Vård- och omsorgsarbete . . . . . . . . . . . 10 Utvecklas i sin yrkesroll . . . . . . . . . . . 11 Vårdtagaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Salutogent förhållningssätt . . . . . . . . . 12 Självbestämmande . . . . . . . . . . . . . . 13 Integritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Omvårdnadsteorier . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Florence Nightingale (1820–1910) . . . 15 Virginia Hendersons (1897–1996) behovsteori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Dorothea Orems (1914–2007) egenvårdsteori . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Katie Erikssons (1943–) omsorgsteori 18 Närstående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Närståendestöd/Anhörigstöd . . . . . . . 23 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . 25
2. Organisation och lagstiftning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens organisation . . . . . . . . 28 Nationell nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Regional nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Lokal nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Lagar som styr vård- och omsorgsarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Frivillighet eller tvång . . . . . . . . . . . . . 31 Offentlighets- och sekretesslagen . . . 32 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) . . . . 33 Patientlagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Patientsäkerhetslagen . . . . . . . . . . . . 34 Patientdatalagen, PDL . . . . . . . . . . . 34 Socialtjänstlagen (SOL) . . . . . . . . . . . 36 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) . . . . . . . . . . . 36 Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) 38 Lagen om vård av missbrukare (LVM) . 38 Lagen med särskilda bestämmelser för vård av unga (LVU) . . . . . . . . . . . . 38
4
Delegering och läkemedelshantering . 39 Delegering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Läkemedelshantering . . . . . . . . . . . . . 42 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . 43
3. Planera och dokumentera . . . . . . . 45 Omvårdnads- och omsorgsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Processen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
46 46 46 48
Dokumentation och rapportering . . . . 53 Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Rapportering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . 59
4. Rehabilitering, habilitering och pedagogiskt förhållningssätt . . . . . . 61 Träna mot självständighet . . . . . . . . . . 62 Rehabilitering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Rehabiliteringsteamet . . . . . . . . . . . . 64 Rehabiliteringsprocessen . . . . . . . . . . 65 Rehabiliterande förhållningssätt . . . . . 65 Habilitering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Pedagogiskt förhållningssätt . . . . . . . . 68 Copingstrategier . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Empowerment . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . 73
5. Allmänna vård- och omsorgsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Förstå vårdtagarens behov . . . . . . . . . . 76 Vård och omsorg vid andningssvårigheter . . . . . . . . . . . . . . 77 Vård och omsorg vid aptitlöshet, undernäring och viktnedgång . . . . . . . 77 Vård och omsorg vid hudirritation, sår och klåda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79
Vård och omsorg vid smärta . . . . . . . Vård och omsorg vid förändrade avföringsvanor . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vård och omsorg vid sömnproblem . . Vård och omsorg vid psykosocialt lidande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
79 82 83 83
Trygg och behaglig vårdmiljö . . . . . . . . 84 Observera vitala kroppsfunktioner . . . 85 Kontroll av andning . . . . . . . . . . . . . . 86 Kontroll av cirkulation . . . . . . . . . . . . . 87 Kontroll av medvetande . . . . . . . . . . . 90 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . 93
6. Medicintekniska vård- och omsorgsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Provtagningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Hygien och rutiner . . . . . . . . . . . . . . 96 Blodprov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Odlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Läkemedelsadministration . . . . . . . . . 100 Injektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Tekniska vård- och omsorgsåtgärder102 Sugning av övre luftvägar . . . . . . . . . 102 Sygasbehandling . . . . . . . . . . . . . . . 103 Näringingstillförsel . . . . . . . . . . . . . . 104 Kateterisering av urinblåsan . . . . . . . 107 Kompressionsbehandling . . . . . . . . . 110 Kompressionsstrumpa . . . . . . . . . . . 110 Benlinda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . 112 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . 113
7. Andningsorganens och cirkulationsorganens sjukdomar . 115 Andningsorganens sjukdomar . . . . . . 116 Kroniska luftvägssjukdomar . . . . . . . 116 Lunginflammation . . . . . . . . . . . . . . 118 Vård och omsorg vid sjukdomar i andningsorganen . . . . . . . . . . . . . . . 119 Cirkulationsorganens sjukdomar . . . 123 Hjärt- och kärlsjukdomar . . . . . . . . . . 124
Kärlkramp och hjärtinfarkt . . . . . . . . Vård och omsorg vid kärlkramp eller hjärtinfarkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hjärtsvikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vård och omsorg vid hjärtsvikt . . . . .
124 126 128 130
Stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Infarkt eller blödning . . . . . . . . . . . . . 133 Vård och omsorg vid stroke . . . . . . . 136 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . 140 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . 141
8. Sjukdomar i endokrina organen samt matspjälknings- och urinorgan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Sjukdomar i matspjälkningsorganen 144 Inflammatoriska tarmsjukdomar . . . . 144 Vård och omsorg vid inflammatoriska tarmsjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Sjukdomar i endokrina organ . . . . . . 150 Diabetes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Komplikationer vid diabetes . . . . . . . 153 Vård och omsorg vid diabetes . . . . . 156 Sjukdomar i urinorganen . . . . . . . . . Njursvikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vård och omsorg vid njursvikt . . . . . Prostataförstoring . . . . . . . . . . . . . . Vård och omsorg vid prostataförstoring . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . .
159 160 161 162 164 165 166 167
9. Vårdhygien och infektionssjukdomar . . . . . . . . . . . . 169 Vårdhygien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 Basala hygienrutiner . . . . . . . . . . . . 171 Infektion och inflammation . . . . . . . 172 Feber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Infektionssjukdomar . . . . . . . . . . . . . 173 Behandling vid infektion . . . . . . . . . . 173 Urinvägsinfektion, UVI . . . . . . . . . . . 174 Vårdrelaterade infektioner, VRI . . . . . 175
5
Tuberkulos, TBC . . . . . . . . . . . . . . . 176 Antibiotikaresistens . . . . . . . . . . . . . 177 Multiresistenta bakterier, MRB . . . . . 177 Vård och omsorg vid infektionssjukdomar . . . . . . . . . . . . . . 179 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . 182 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . 183
10. Neurologiska sjukdomar och demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . 185 Neurologiska sjukdomar . . . . . . . . . 186 Parkinsons sjukdom . . . . . . . . . . . . 186 Vård och omsorg vid Parkinsons sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Epilepsi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 Vård och omsorg vid epilepsi . . . . . . 188 Multipel skleros, MS . . . . . . . . . . . . . 191 Vård och omsorg vid multipel skleros 191 Demenssjukdomar . . . . . . . . . . . . . . Naturligt åldrande . . . . . . . . . . . . . . Onaturligt åldrande . . . . . . . . . . . . . Alzheimers sjukdom . . . . . . . . . . . . . Vaskulär demens . . . . . . . . . . . . . . .
192 192 193 195 196
Vård och omsorg vid demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Boenden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Personcentrerad omvårdnad . . . . . . Bemötande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Oro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Smärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Personlig hygien . . . . . . . . . . . . . . . Kost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mobilisering och rörlighet . . . . . . . . . Hud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trycksår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . .
197 197 198 198 199 200 201 201 202 203 203 204 205
11. Cancersjukdom . . . . . . . . . . . . 207 Cancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 Orsaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Symtom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Undersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Behandlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210
6
Cancersjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . Bröstcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Prostatacancer . . . . . . . . . . . . . . . . Tjock- och ändtarmscancer . . . . . . . Lungcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hudcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
212 214 215 217 218 219
Vård och omsorg vid cancersjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . 224 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . 225
12. Vård vid livets slut . . . . . . . . . . . 227 Palliativ vård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Värdegrund och hörnstenar . . . . . . . . Faser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Strukturerat arbete . . . . . . . . . . . . . . . Vårdmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Närstående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vård- och omsorgspersonal . . . . . . . .
228 228 229 229 230 231 231
Vård och omsorg vid livets slut . . . . . Psykosocialt lidande . . . . . . . . . . . . . . Förändringar i cirkulationen . . . . . . . . Andningssvårigheter . . . . . . . . . . . . . . Undernäring och viktnedgång . . . . . . Förändrade avföringsvanor . . . . . . . . . Hudirritation, sår och klåda . . . . . . . . . Smärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förvirring/delirium och ångest . . . . . . Sömnproblem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ”Fatigue”, trötthet . . . . . . . . . . . . . . .
232 232 233 234 235 236 236 237 238 238 238
Kriser och existentiella frågor . . . . . . Kriser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Existentiella frågor . . . . . . . . . . . . . . . Lämna livet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
239 240 241 241
Vård och omsorg vid kriser och existentiella frågor . . . . . . . . . . . . . . . . 242 Döden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dödsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . Dödsögonblicket . . . . . . . . . . . . . . . . Att göra iordning den döde . . . . . . . . . Farväl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . .
244 244 245 245 247 248 249
13. Socialtjänstens insatser . . . . . . 251 Socialtjänsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 252 Socialnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . 252 Socialtjänstens mål . . . . . . . . . . . . . 252 Socialtjänstens arbetsområden . . . . 253 Socialsekreterarens dagliga arbete . . 254 Vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . 254 Familjer, barn och unga . . . . . . . . . . . 255 Barn och ungas uppväxtvillkor . . . . . 255 Dysfunktionella familjer . . . . . . . . . . . 255 Socialtjänstens insatser för familjer, barn och unga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257 Individ och familjeomsorg (IFO) . . . . . 257 Ekonomiskt bistånd . . . . . . . . . . . . . 258 Orosanmälan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 Barnens rättigheter . . . . . . . . . . . . . 261 Våld i nära relationer . . . . . . . . . . . . . . 263 Olika kategorier av våld i nära relationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 Barn som upplever våld . . . . . . . . . . 264 Socialtjänstens insatser vid våld i nära relationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 Polisanmälan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 Missbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 266 Alkohol-, narkotika- och läkemedelsmissbruk . . . . . . . . . . . . 266 Spelmissbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 267 Socialtjänstens insatser vid missbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268 Invandring och integration . . . . . . . . . 268 Socialtjänstens insatser vid invandring och integration . . . . . . . . . 269 Ensamkommande barn . . . . . . . . . . 269 Funktionsnedsättning . . . . . . . . . . . . . 270 Socialtjänstens insatser för personer med funktionsnedsättning . . . . . . . . 271
Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . 276 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . 277
14. Arbetsmiljö inom vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279 Arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280 Friskfaktor eller riskfaktor . . . . . . . . 281 Vård och omsorg som arbetsmiljö . . 281 Skapa bra fysisk arbetsmiljö . . . . . . 282 Skapa bra psykosocial arbetsmiljö . 282 Ansvar för arbetsmiljön . . . . . . . . . . . 284 Arbetsmiljölagen . . . . . . . . . . . . . . . 284 Arbetsmiljöverket . . . . . . . . . . . . . . 285 Arbetsgivarens ansvar . . . . . . . . . . . 285 Arbetstagarens ansvar . . . . . . . . . . 286 Skyddsombudets ansvar . . . . . . . . 286 Skyddskommitté . . . . . . . . . . . . . . . 287 Skyddsrond . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287 Ansvarsfördelning i arbetsmiljöarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 Risker i arbetsmiljön . . . . . . . . . . . . . 289 Konflikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 289 Kränkande särbehandling, mobbning och diskriminering . . . . . 291 Fysiska arbetsskador . . . . . . . . . . . 293 Stressig och otrygg arbetsmiljö . . . . 294 Hot och våld . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294 Oregelbundna arbetstider . . . . . . . . 295 Smitta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 296 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . 298 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . 299 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . 303
Äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272 Socialtjänstens insatser för äldre . . . 272 Anhöriga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274 Socialtjänstens insatser för anhöriga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275
7
Lilly är 78 år. Hon är gift och bor med sin make Kalle, 85 år, i ett rött hus med en stor trädgård. Lilly har diabetes och högt blodtryck. Hon tar sina mediciner helt själv och sköter sitt insulin. Paret har levt tillsammans i 50 år. Som ung utbildade sig Lilly till lärare och har arbetat hela sitt yrkesverksamma liv på grundskolan. Lilly och Kalle har varit pensionärer i många år nu och de tycker att de har haft det bra trots att livet senaste tiden varit fullt av förändringar. Kalle drabbades hastigt av en stroke och behövde sjukhusvård för en tid. Lilly kände sig ensam och orolig när Kalle låg på sjukhuset. När han sedan kom hem skötte hon om honom själv, men maken hade svårt att gå och behövde hjälp med det mesta. Det blev helt enkelt för tungt för Lilly och nu börjar hon känna sig ordentligt trött och slut. Lilly vill att de ska få hjälp av någon i hemmet och har därför ett möte inplanerat idag. Kalle är orolig inför mötet och säger bestämt nej till hjälp. Han tycker inte om att människor som han inte känner ska komma in i deras hem. Kalle vill klara sig själv och inte vara beroende av andra människor. Oskar, 33 år, arbetar inom hemtjänsten. Varje arbetsdag börjar med att Oskar och hans arbetskamrater samlas för att prata om vad de ska göra under dagen. Personalen vill skapa en kontinuitet för vårdtagarna, så att de får träffa samma vårdpersonal så ofta som möjligt. Just idag ska Oskar vara med på ett möte med Lilly och Kalle.
8
Kalle har många egna förmågor och resurser kvar trots sin stroke. Han kan kommunicera bra och berättar både vad han kan göra själv och vad han vill ha hjälp med. Det underlättar för vårdpersonalen på Kaprifolen när de arbetar med honom. Insatserna de gör består av hjälp med personlig hygien och påklädning. Han får även hjälp med att gå ner till matsalen vid måltiderna. Det tycker Kalle är trevligt. När Sara kommer till Kalle hjälper hon honom med dusch och påklädning och Kalle är mycket nöjd när han får hjälp av Sara. Kalle har mycket humor som kommer fram när Sara och hennes arbetskamrater lär känna honom. Hans humor underlättar deras arbete och gör att de får trevliga stunder tillsammans. Kalle är envis, vilket är till hjälp för honom själv eftersom han har en besvärlig situation, men ändå vill kämpa med att klara så mycket som möjligt själv. Ibland är det Krister som kommer och hjälper Kalle. Han tar medvetet ett steg tillbaka i omvårdnadssituationerna. Han tänker på hur viktigt det är för Kalle att bevara och träna upp sina förmågor. När Kalle ska duscha ser Krister till att det Kalle behöver finns inom räckhåll, men avvaktar med att hjälpa till för mycket. Kalle duschar själv, men vill ha hjälp med att bli torkad på ryggen. Han klär sig långsamt själv. Det förhållningssätt i omvårdnaden Krister arbetar efter uppmuntrar Kalle och han känner sig självständig och nöjd.
60
4. REHABILITERING, HABILI TERING OCH PEDAGOGISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT En stor del av vård- och omsorgsarbetet handlar om att stärka och motivera människor till att tro på sig själva. Rehabilitering och habilitering är två sätt att skapa goda villkor för ett självständigt liv hos vårdtagare. Som vårdpersonal är uppdraget att bygga på vårdtagarnas inneboende styrkor, hjälpa till med det de inte kan göra själva och samtidigt inte ta ifrån dem det som de själva klarar av. Genom att använda sig av ett pedagogiskt förhållningssätt kan vårdpersonalen ge stöd och hjälp på rätt sätt. I detta kapitel får du lära dig om: • Rehabilitering • Habilitering • Pedagogiskt förhållningssätt DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Höga eller låga förväntningar och krav påverkar på olika sätt. Hur kan det påverka en vårdtagare? Fundera!
2. Hur kan du i ditt framtida arbete stärka vårdtagarens självkänsla? Diskutera!
Punkt 3 ur kursens centrala innehåll • Rehabilitering och habilitering samt pedagogiskt förhållningssätt.
4. Rehabilitering, habilitering och pedagogiskt förhållningssätt
61
Träna mot självständighet All vård och omsorg ska hjälpa vårdtagaren att bli självständig och kunna leva ett så oberoende liv som möjligt. Målet är att vårdtagaren, trots sjukdom, skada eller funktionsnedsättning, ska kunna leva ett gott liv. Rehabilitering och habilitering är två olika sätt att göra vårdtagaren mer självständig. Rehabilitering används vid en skada eller sjukdom där vårdtagaren behöver hjälp att få tillbaka en förmåga. Habilitering används vid en funktionsnedsättning, skada eller sjukdom för att utveckla eller behålla en förmåga. Både rehabilitering och habilitering utgår från helhetssyn på vårdtagaren och ett salutogent fokus. Helhetssynen innebär att psykiska, sociala och fysiska aspekter räknas in. Salutogent fokus innebär att man fokuserar på hur man kan utveckla det som är friskt och fungerande.
DISKUTERA OCH FUNDERA Det finns många skador och sjukdomar som kräver rehabilitering. Vilka kommer du på? Diskutera!
Rehabilitering Rehabiliteringen börjar i samband med att en person blir sjuk eller får en skada och tränar för att få tillbaka sin förmåga att klara sig själv. Socialstyrelsen definierar rehabilitering så här: Rehabilitering är insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.” (Socialstyrelsen)
62
Målet med all rehabilitering är att hjälpa vårdtagaren att återfå sina förmågor så att vårdtagaren kan leva ett så normalt och självständigt liv som möjligt. Rehabiliteringen ska börja så tidigt som möjligt, helst så fort behovet uppstår. Ju tidigare rehabiliteringen startar desto större chans har vårdtagaren att bli helt återställd. Det finns flera olika former av rehabilitering. Den kan vara medicinsk, psykiatrisk, social eller arbetslivsinriktad.
• Medicinsk rehabilitering kan exempelvis vara när fysioterapeuter/sjukgymnaster har gångträning och lär vårdtagaren komma upp ur sängen, exempelvis efter en fraktur eller en stroke. Det kan även vara att arbetsterapeuten gör ADL-träning och vårdtagaren får träna att klä sig, äta och sköta sin hygien.
ADL: Aktiviteter i det Dagliga Livet
• Psykiatrisk rehabilitering innebär att stödja en person med psykisk funktionsnedsättning. Här kan vården hjälpa till med att ge personen stöd i kontakten med familj och vänner. Hjälpen kan även vara arbetsträning eller eget boende med boendestöd.
• Social rehabilitering kan innebära att hjälpa personer med missbruksproblem, kriminalitet eller psykisk störning att återfå sitt sociala liv. Dessa personer känner sig ofta ensamma och lever ett isolerat liv när de förlorat kontakten med närstående, arbetskamrater och vänner. Den sociala rehabiliteringen kan träna upp förmågan att kunna gå och handla, besöka bibliotek eller andra aktiviteter. Personer med missbruksproblem och psykisk störning kan få hjälp av kommunens socialtjänst och hemtjänsten som tillsammans ansvarar för den sociala rehabiliteringen.
4. Rehabilitering, habilitering och pedagogiskt förhållningssätt
63
Social rehabilitering hjälper personer att göra vardagliga saker, som att våga gå till ett bibliotek.
• Arbetslivsinriktad rehabilitering kan vara att kunna komma tillbaka till arbetet efter en skada, sjukdom eller arbetslöshet. Det kan även vara att påbörja en utbildning, göra arbetsplatsinriktad praktik, arbetsträning eller byta arbetsplats.
Rehabiliteringsteamet
Genomförandeplan: Planering där man beskriver vårdtagarens behov, mål och vilka insatser han eller hon ska få.
64
Rehabilitering är ett arbete som kräver att flera yrkesgrupper samarbetar. Ett rehabiliteringsteam kan bestå av läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast och kurator. I teamet är alla viktiga eftersom man har olika kunskaper och kompetenser som kompletterar varandra i arbetet med vårdtagaren. Vård- och omsorgspersonalen är viktiga nyckelpersoner i rehabiliteringsarbetet då det oftast är de som har närmast kontakt med vårdtagaren och kan upptäcka förbättringar eller försämringar. Det är därför bra att vård- och omsorgspersonalen får möjlighet att lära känna vårdtagaren ordentligt. Då blir det enklare att upptäcka om något förändras i vårdtagarens förmågor. Vårdtagarens genomförandeplan är ett viktigt redskap för rehabiliteringsteamet. Genomförandeplanen gör att hela teamet vet vad man arbetar med och vad som är målet för rehabiliteringen. I planen kan man även kommunicera med resten av teamet genom att göra uppföljningar av omvårdnadsåtgärderna.
Rehabiliteringsprocessen Rehabiliteringsarbetet är ett omfattande förlopp med många olika yrkeskategorier inblandade. Alla har någon form av uppgift i rehabiliteringsprocessen. Arbetet med rehabilitering är en process som består av tre faser: Fas 1. Vård och behandling går ut på att behandla sjukdomen eller skadan. Rehabiliteringsprocessen ska starta så fort behov uppstår. Fas 2. Tillståndet har stabiliserats. Planering och början på rehabiliteringsinsatser sätts in. Fas 3. Vårdtagaren flyttar hem och får stöd från kommun eller landsting i den fortsatta rehabiliteringen.
Rehabiliteringsprocessens aktörer: Anordnare/ huvudman
Landsting (Slutenvård)
Kommun kommunrehabilitering
Landsting (primärvård) distriktsrehabilitering
Yrkeskategorier
Läkare, sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut/ sjukgymnast och arbetsterapeut
Biståndshandläggare, Vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning, fysioterapeut/ sjukgymnast och arbetsterapeut
Patientansvarig läkare, sjuksköterska, fysioterapeut/ sjukgymnast och arbetsterapeut.
Arbetssätt
Teamsamverkan
Teamsamverkan
Teamsamverkan
Rehabiliterande förhållningssätt Ett rehabiliterande förhållningssätt betyder att personalen hela tiden tänker rehabiliterande och planerar in aktiviteter och träning i vardagen. Det kan innebära att vårdtagaren tränar på aktiviteter som:
4. Rehabilitering, habilitering och pedagogiskt förhållningssätt
65
Att kunna sköta sin personliga hygien kan vara ett stort och viktigt mål under rehabilitering.
• personlig hygien • påklädning • förflyttning • promenader • att äta. Med ett rehabiliterande synsätt funderar vårdpersonalen på vad vårdtagaren själv kan klara och kan träna på. Om vårdtagaren kan ta på sin egen skjorta ska man låta personen göra det, även om det tar längre tid. På det sättet tränar vårdtagaren sina funktioner i vardagen. Detta arbetssätt ställer höga krav på vårdpersonalen och kan ibland vara frustrerande för vårdpersonal som ofta vill hjälpa vårdtagarna. Det kan kännas som att man står passivt bredvid, inte gör sitt arbete och att det tar för lång tid. Men det viktiga är att vårdtagaren får möjlighet att utvecklas och att klara sig själv. Syftet med ett rehabiliteringsarbete är ju att vårdtagaren ska återfå ett så normalt och självständigt liv som möjligt och då behöver personen träna i vardagen. Vårdpersonalens uppgift är då att vara nära och stötta, utan att ta över.
66
Habilitering Syftet med all habilitering är att arbeta för att personen med funktionsnedsättning ska få kunna ta del av samhället samt ges samma förutsättningar som andra människor. Socialstyrelsen definierar habilitering så här: ”Habilitering är insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.” (Socialstyrelsen) För att kunna ge medicinskt, psykologiskt, socialt och pedagogiskt stöd utifrån varje människas individuella behov består ett habiliteringsteam av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, talpedagog, specialpedagog, kurator och psykolog. Habiliteringsteamet ger stöd till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Stöd ges även till föräldrar, syskon och personal på förskola och skola. Habilitering kan vara att få information om sin funktionsnedsättning, att få hjälp med utprovning av hjälpmedel och att få hjälp med att kontakta olika myndigheter. Habiliteringsinsatser kan den person få som har följande funktionsnedsättning:
• Utvecklingsstörning • Rörelsenedsättning hos ungdomar och vuxna • Autism • ADHD • Förvärvad hjärnskada • Psykiska funktionsnedsättningar • Dövhet, hörselskada eller dövblindhet.
4. Rehabilitering, habilitering och pedagogiskt förhållningssätt
Habilitering kan innebära att personer med funktionsnedsättning tränar sin koordination.
67
SAM M A N FAT T N I N G • Rehabilitering och habilitering är två olika insatser som ska bidra till att skapa ett självständigt liv hos vårdtagare.
• Vårdtagaren får i rehabilitering träna på att få tillbaka en förmåga. I habilitering tränar vårdtagaren på att utveckla en förmåga.
• Rehabilitering kan vara medicinsk, psykiatrisk, social eller arbetslivsinriktad. • Rehabiliteringsarbetet sker ofta i ett stort team som kräver mycket samarbete mellan kollegor.
• Rehabiliterande förhållningssätt innebär att vårdpersonal uppmuntrar vårdtagaren att träna olika förmågor i vardagen. Vårdpersonalen stöttar utan att ta över.
• Habilitering kan ges till personer med funktionsnedsättning och kan även innebära stöd till närstående, skolpersonal eller andra personer.
• Ett pedagogiskt förhållningssätt innebär att man tar reda på vad vårdtagaren
kan och förstår. Sedan anpassar man sitt sätt att vara till det och ger information som passar vårdtagarens utgångspunkt.
• Hur vi hanterar och anpassar oss till en obekant och stressande situation
kallas för coping. Vårdtagarens rehabilitering påverkas dels av hur stor skadan är och vilka funktioner som har drabbats men även av personens copingstrategier.
• Empowerment betyder att man känner kontroll över sitt liv. Under rehabilitering och habilitering kan vårdtagare behöva hjälp och stöd med att arbeta aktivt med sin självkänsla och självbild, för att kunna känna kontroll.
72
INST U D E R I N G S F R Å G O R 1. Beskriv skillnaden på rehabilitering och habilitering. 2. Vad är målet med all rehabilitering? 3. Beskriv de olika yrkesprofessioner som ingår i ett rehabiliteringsteam. 4. Ge exempel på vad vardagsrehabilitering kan innebära. 5. Vilka aktörer ingår i rehabiliteringsprocessen? 6. Vilka olika funktionsnedsättningar kan den person som erbjuds habiliteringsinsatser ha?
7. Vad innebär ett rehabiliterande förhållningssätt? 8. Vad innebär begreppet coping? 9. Vad innebär begreppet empowerment? 10. Ge exempel på hur man pedagogiskt kan möta vårdtagaren där den är. 11. Olika yttre faktorer kan påverka hur vårdpersonalen når fram till vårdtagaren, ge exempel.
Dina viktiga uppgifter:
• Arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt som innebär att ge hjälp och stöd när vårdtagaren behöver utan att ta över funktioner som vård tagaren ska träna på att klara av själv.
• Vara tillgänglig och arbeta utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt för att underlätta i vardagen för vårdtagaren.
• Vara uppmärksam på om vårdtagarens förmågor förbättras eller försämras.
4. Rehabilitering, habilitering och pedagogiskt förhållningssätt
73
Hanna, 25 år, undersköterska på Kaprifolen trivs bra med sitt arbete och med de äldre vårdtagarna. Hon arbetar heltid och studerar samtidigt på distans till sjuksköterska. Studierna är krävande trots att Hanna anser sig ha lätt för att lära. Däremot har hon den senaste tiden känt sig trött och slut, hon tycker att vardagen ofta känns tung och hon har ingen aptit. När hon vägde sig senast såg hon att hon hade gått ner i vikt. Hanna upplever att hon ofta är illamående, har ont i magen och sista tiden nu har hon dessutom fått besvärande diarréer. Hanna själv tror att smärtan i magen kan bero på stressen över den kommande skrivningen. När hon idag ska gå in till Kalle och Lilly och hjälpa dem med medicinerna börjar hon få riktigt ont i magen. Hon utför det arbete hon ska inne hos paret men orkar inte småprata så mycket som hon vet att de uppskattar. Hon lämnar deras lägenhet men mår inte alls bra. Timmarna går och Hanna slutar jobbet. När hon kommer hem har hon feber och vill helst bara ligga. Hon ringer sjukvårdsupplysningen som rekommenderar Hanna att åka in till sjukhuset. På sjukhuset görs undersökningar och provtagningar och man misstänker att Hanna drabbats av en inflammatorisk tarmsjukdom.
142
8. SJUKDOMAR I ENDOKRINA ORGANEN SAMT MATSPJÄLK NINGS- OCH URINORGAN Sjukdomar som kan uppkomma i matspjälkningsorganen, urinorganen och endokrina organen är oftast besvärliga för den som drabbas. Sjukdomarna kan drabba både äldre och yngre personer och påverkar många delar av vardagen. Alla dessa sjukdomar kan medföra ett stort lidande och en stor påverkan på livskvaliteten hos vårdtagaren som drabbats. I detta kapitel får du lära dig om: • Inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD • Diabetes • Njursvikt • Prostataförstoring
DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Försök tänka dig in i Hannas situation. Hur tror du att hon upplever att hon har fått en kronisk sjukdom och vad tänker hon på? Fundera!
2. Inflammatoriska tarmsjukdomar kan vara psykiskt och socialt påfrestande för en del vårdtagare. Varför? Fundera!
Punkt 5 ur kursens centrala innehåll • Vård och omsorg vid vanliga sjukdomar.
8. Sjukdomar i endokrina organen samt matspjälknings- och urinorgan
143
Sjukdomar i matspjälkningsorganen Sjukdomar i matspjälkningsorganen påverkar många delar av vårdtagarens vardag. Det kan exempelvis riskera att göra vårdtagaren undernärd eftersom kroppen inte kan ta till sig näring på ett effektivt sätt. Det kan även vara smärtsamma sjukdomar som gör att vårdtagaren har svårt att arbeta eller studera som de vill. Ibland kräver sjukdomarna nära tillgång till toalett och det kan göra att vårdtagaren isolerar sig och inte vill vara i sociala sammanhang. Som vårdpersonal ska du veta hur du kan underlätta för vårdtagare med sjukdomar i matspjälkningsorganen. Två vanligt förekommande sjukdomar i matspjälkningsorganen är ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
Inflammatoriska tarmsjukdomar
Kronisk: långvarig, varaktig, ihållande
144
Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som leder till sår i tarmen. Att en sjukdom är kronisk innebär att vårdtagaren har den under lång tid eller under hela livet. Man vet inte vad som orsakar inflammationen i tarmen men det finns effektiv behandling för att hantera både symtomen och själva sjukdomen. Vårdtagaren är oftast mellan 15 och 40 år när sjukdomen bryter ut. För de flesta vårdtagare med inflammatoriska sjukdomar kan det finnas långa perioder av att man inte har så mycket symtom och besvär, det kallas att sjukdomen går i skov. Ulcerös kolit angriper slemhinnan i ändtarmen och tjocktarmen, medan Crohns sjukdom drabbar alla skikt i tarmväggen och angriper tunntarmen och tjocktarmen. Båda sjukdomarna kan ge symtom som påverkar vardagen negativt: smärtor i magen (framför allt efter måltid) diarré, blod i avföringen, viktnedgång för att kroppen inte kan ta upp näring, blodbrist, feber, trötthet och orkeslöshet. Under tunga sjukdomsperioder är det stor risk att vårdtagaren isolerar sig från sociala sammanhang.
Normal tarm
Tarm med ulcerös kolit
För att diagnostisera inflammatoriska tarmsjukdomar görs:
• kroppsundersökning • blodprovstagning • koloskopi. Diagnosen sätts efter en samlad bild av både symtom och undersökningar som gjorts. Både ulcerös kolit och Crohns sjukdom behandlas med höga doser av kortison som minskar inflammationen i tarmen. Annan medicin kan vara antibiotika och läkemedel som påverkar immunförsvaret. En del vårdtagare behöver kirurgisk behandling. Då tar man bort den del av tarmen som är inflammerad och ger vårdtagaren en stomi. För många vårdtagare kan operationen leda till ett bättre liv eftersom diarrén minskar när den skadade tarmen tas bort. Personen kan behöva hjälpmedel som kan underlätta den nya vardagen med stomi och att vårdtagaren får psykologiskt stöd att vänja sig vid sitt nya liv. Omvårdnaden av vårdtagare med ulcerös kolit och Crohns sjukdom liknar varandra. De viktigaste omvårdnadsåtgärderna är att lindra symtom som buksmärta, diarré, viktnedgång och undernäring.
8. Sjukdomar i endokrina organen samt matspjälknings- och urinorgan
Koloskopi: innebär att man går in i tjocktarmen med ett böjligt rör, ett koloskop, för att undersöka slemhinnan i tarmen och ta vävnadsprover.
Stomi: En stomi innebär att en del av tarmen tas ut genom en öppning i magen snett nedanför naveln och att avföringen samlas upp i en stomipåse.
145
Ulcerös kolit (UC)
Crohns sjukdom (CD)
Del av tarmen som är påverkad
Ändtarmen och kolon (tjocktarmen). Vid UC är det oftast den nedre delen av tjocktarmen, men även ändtarmen och hela tjocktarmen som angrips.
Kan påverka hela matspjälkningssystemet från mun till ändtarm. Oftast är det övre delen av tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen som blir inflammerad.
Kännetecken
Inflammationen påverkar endast slemhinnan i tarmen.
Inflammationen påverkar hela tarmväggen och fistlar utvecklas ofta
Uppkommer vanligtvis före 30-årsåldern men kan debutera i alla åldrar.
Kan uppstå i alla åldrar men oftast i ung ålder. De flesta med CD diagnostiseras innan de är 30 år gamla.
Cirkulation
Ofta feber, speciellt vid symtomuppblossning.
Låg feber, vid hög feber är det ett tecken på komplikationer.
Elimination
Återkommande diarréer som kan innehålla blod och slem.
Återkommande diarréer men inte lika ofta som vid UC.
Avföringen innehåller nästan alltid blod.
Kan innehålla blod men är inte lika vanligt som vid UC.
Förstoppning kan förekomma men är inte lika vanligt som vid CD.
Förstoppning kan förekomma när andra sjukdomssymtom är under kontroll
Smärta
Krampliknande smärtor i mitten av buken, speciellt vid tarmtömning. Smärtan lindras efter att tarmen tömts.
Har ofta ont i nedre, högra delen av buken. Oftast innan toalettbesök.
Nutrition
Illamående och kräkningar, aptitlöshet och viktminskning
Illamående och kräkningar, aptitlöshet och viktminskning
Hud
Anala sår och fistlar förekommer sällan.
Anala sår och fistlar kan vara de första symtomen som gör att man misstänker CD.
Neurologi
Inga neurologiska eller psykiatriska symtom uppkommer.
Neurologiska eller psykiatriska symtom kan vara bland de första tecknen på CD.
146
Vård och omsorg vid inflammatoriska tarmsjukdomar Observera och rapportera
Som vårdpersonal ska du alltid följa och observera vårdtagarens symtom samt rapportera och dokumentera förändringarna vidare till sjuksköterska och läkare. Vitala parametrar – Andning, puls, blodtryck, temperatur, cirkula-
tion i händer och fötter. Blodvärde – Blodprovskontroll av blodvärdet visar om vårdtagaren
har någon blödning. Avföring – Vid tarminfektion kan avföringen vara hård eller lös.
Både ulcerös kolit och Crohns sjukdom innebär att vårdtagaren har vattnig eller blodig diarré många gånger per dygn. Urin – Kontrollera hur mycket vårdtagaren kissar i en vätske-
balanslista. Vårdtagaren behöver en bra vätskebalans för att må bra. Genom att mäta hur mycket urin och avföring vårdtagaren gör av med samt hur mycket vätska han eller hon dricker får man en bra bild av vätskebalansen. Kräkningar – Det är vanligt att vårdtagare med inflammatoriska
sjukdomar har dålig aptit, mår illa eller kräks. Feber – Feber och allmänpåverkan kan vara tecken på infektion. Hud – Vid kraftig diarré kan huden runt analöppningen bli känslig
och få sår. Smärta – Tecken på smärta ska du som vårdpersonal ta på allvar och
rapportera vidare. Ta reda på var smärtan är, hur den känns, när den startar, om det följer med andra symtom (ex huvudvärk, illamående, hjärtklappning, diarré) eller om det är något som vårdtagaren gör som hjälper mot smärtan. Näring
Hjälp vårdtagaren att ha ett bra näringsintag, det är ett viktigt komplement till den medicinska behandlingen. Vårdtagaren behöver en allsidig kost och ibland kan det behövas extra kalcium och järn.
8. Sjukdomar i endokrina organen samt matspjälknings- och urinorgan
Allsidig kost: Variation i mat, olika näringsämnen
147
Som vårdpersonal kan man ge vårdtagaren små måltider och se till att måltiden inte är för fettrik. Ge den kost som personen längtar efter och försök att göra måltiden till en trevlig stund. För vårdtagare med inflammatoriska sjukdomar är det bra att:
• Äta näringsriktig kost samt dricka näringsdrycker. • Undvika alkohol och fet eller starkt kryddad mat. • Tillföra extra salt och dricka mycket vätska. Information
Både vårdtagare och närstående behöver tydlig information och stöd för att kunna hantera sjukdomen och följa de rekommendationer som ges, till exempel att gå på regelbundna kontroller och vara noga med att ta mediciner på rätt sätt. Vårdtagaren behöver veta att symtomen och komplikationerna kan bli värre om man inte följer rekommendationerna. Då tillståndet snabbt kan bli kritiskt hos vårdtagaren behöver du som vårdpersonal ha nära kontakt och en god dialog med närstående så att de är införstådda i vårdtagarens tillstånd. Psykosocialt stöd
När en person drabbas av en kronisk sjukdom krävs stöd och undervisning. Sjukdomar med ständigt återkommande diarréer och förlust av näringsämnen gör ofta vårdtagaren både fysiskt och psykiskt trött. Du som vårdpersonal kan ge stöd och uppmuntra vårdtagaren att ta reda på hur sjukdomen fungerar och vad som kan fungera lindrande för honom eller henne. Inflammatoriska tarmsjukdomar drabbar ofta unga personer och det påverkar vårdtagarens livssituation. Vårdtagarna kan exempelvis vara småbarnsföräldrar eller mitt uppe i studier. Sjukdomen gör att de kanske måste vistas på sjukhus under en längre period och kommer efter i arbete eller skola. Sjukdomen kan också vara ett socialt problem för vårdtagaren. En del vårdtagare isolerar sig och drar sig undan på grund av diarré, magsmärta och problem med gaser. Som vårdpersonal kan du hjälpa vårdtagaren genom att skapa en lugn och accepterande miljö där vårdtagaren kan slappna av.
148
Det kan också behövas vissa livsstilsförändringar och det kan innebära en svår omställning. Personer med en stressig vardag, hög alkoholkonsumtion och personer som röker måste börja tänka igenom sin livssituation. Då har du som vårdpersonal en viktig uppgift i att ge stöd till vårdtagaren.
Vårdtagare och närstående behöver få möjlighet att prata med någon om vad inflammatoriska sjukdomar innebär i vardagen och vad man själv kan göra för att förbättra situationen.
DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Varför finns det risk att vårdtagare isolerar sig och drar sig undan från sociala tillfällen? Fundera över hur du skulle göra om du var sjuk med inflammatorisk tarmsjukdom.
2. Tänk tillbaka på Hanna. Fundera över hur du skulle ge Hanna information om sjukdomen. Vad behöver Hanna veta och hur berättar du det? Diskutera!
8. Sjukdomar i endokrina organen samt matspjälknings- och urinorgan
149
Kaprifolens äldreboende består av två våningar. På samma våning som Kalle och Lilly bor har ett nytt par, Sven 79 år och Gun 75 år, flyttat in. Lilly hälsar glatt på paret när de möts i korridoren och efter några dagar har de lärt känna varandra ganska bra. Lilly och Gun sitter ofta i matsalen och småpratar. Sven, har arbetat som rörmokare och när han var 65 år gick han i pension men kände sig så pigg så han fortsatte arbeta deltid under några år. Gun har arbetat som lärare och har just fyllt 75 år. Lilly berättar för Gun om sin oro för Kalle. Sista tiden har Kalle inte känt sig riktigt frisk. En långdragen förkylning som inte vill ge med sig och medföljande hosta gör att han har svårt att sova på nätterna. Han har också ont i magen och i höfterna. Han har också upptäckt att han har lite blod och slem i avföringen och han känner sig allmänt trött och slut. Det börjar bli besvärligt att delta på aktiviteter och han tycker till och med att det är jobbigt att gå ner till matsalen och äta tillsammans med Gun och Lilly och de andra som bor på Kaprifolen. Gun tycker att Lilly ska prata med vårdpersonalen om sin oro. Det gör Lilly och Kalle får då en tid hos läkaren. Läkaren undersöker Kalle samt tar en del blodprover. När läkaren känner på magen känner han en knöl som han inte tycker känns normal. Kalle behöver utredas vidare och får då en remiss till sjukhuset. När läkarbesöket är över snurrar tankarna i Kalles huvud. Vad kan han ha nu ha drabbats av? Är han sjuk? Han får vänta tills de hör av sig från sjukhuset. Han vill inte säga något till barnen innan han vet vad han drabbats av, han vill verkligen inte oroa dem i onödan.
206
11. CANCERSJUKDOM Inom vård och omsorg kommer du ofta möta vårdtagare med cancer. Man uppskattar att ungefär var tredje person i Sverige kommer diagnostiseras med någon cancersjukdom under sin livstid. Här får du lära dig om de vanligaste cancersjukdomarna och hur de skiljer sig åt. Du får även lära dig om hur du kan underlätta vardagen för en person med cancersjukdom. Detta kapitel handlar om: • Orsak, symtom, behandling av cancer • De vanligaste cancersjukdomarna • Vård och omsorg vid de olika cancersjukdomarna
DISKUTERA OCH FUNDERA 1. En del vårdtagare väntar länge med att söka vård för sina symtom. Varför? Fundera.
2. Vad kan du som vårdpersonal göra för att vårdtagare inte ska gå för länge med symtom utan att söka vård? Diskutera!
3. Hur skulle du ha försökt hjälpa Kalle om du hade arbetat på Kaprifolen? Diskutera!
Punkt 5 ur kursens centrala innehåll • Vård och omsorg vid vanliga sjukdomar.
207
Cancer Mutation: förändring i en cells arvsmassa
Elakartad: malign Benign: godartad
Våra friska celler i kroppen förökar sig genom delning och det bildas hela tiden nya celler för att ersätta de celler som dör. När cancer utvecklas orsakar mutationer i en cells arvsmassa att cellen tappar kontrollen över hur den ska dela sig. Fler och fler cancerceller bildas och formas till en klump. Denna klump av cancerceller kallas cancertumör. Om den inte tas bort kan den fortsätta växa och skada vävnaden runt den. Tumören kan sprida sig med blod och lymfvätska och bilda nya tumörer i andra organ. De nya tumörerna kallas metastas eller ibland dottertumörer. De organ som oftast drabbas av metastaser är lymfkörtlar, lungor, skelett och hjärna. Med cancer menas en elakartad tumörsjukdom (malign). Det finns även tumörer som inte är cancer och de kallas därför godartade tumörer (benigna). Olika sorters celler orsakar olika sjukdomar, exempelvis kan bröstceller utvecklas till bröstcancer och hudceller kan utvecklas till hudcancer. Idag botas många av de som drabbas av cancer och även om man inte kan bota sjukdomen kan många människor leva ett bra liv under en lång period med hjälp av modern behandling.
Godartade tumörer.
Elakartade tumörer.
Växer långsamt.
Cellerna förökar sig snabbt.
Avgränsade från omgivningen.
Växer in i omgivande vävnad och utanför sitt område. Oförmåga att dö. Stimulerar sin egen tillväxt.
Oftast ofarliga och lätta att operera bort.
Kan vara allvarliga och svåra att behandla.
Fettknölar och vårtor.
Har obegränsad tillväxt. Sprider sig till andra delar av kroppen via blod, lymfa och bildar metastaser i andra organ.
208
Orsaker Det finns många olika orsaker till att cancersjukdom kan utvecklas. Levnadssättet och miljön kan påverka, som exempelvis tobaksrökning, kostvanor, alkohol, hormoner, sexualvanor, virus, ultraviolett strålning, radioaktiv strålning, arbetsmiljö och luftföroreningar. Man har även sett en ärftlig benägenhet för att utveckla cancer.
Benägenhet: känslighet Ärftlig benägenhet: risk för att något går i arv i släkt och familj
Symtom Olika cancersjukdomar ger olika symtom beroende på vilka organ som drabbats men det finns allmänna tecken som kan tyda på cancersjukdom. Det kan vara:
• trötthet • viktnedgång • blödningar • diarré eller förstoppning • problem att kissa
• hudförändringar • sår som inte läker • hosta och heshet • en knöl som växer • låga blodvärden.
Undersökningar • Biopsi är ett litet prov där man tar en del av tumören och undersöker i mikroskop. Då ser man om den är benign eller malign.
• Röntgenundersökning, kan visa lung- och skelettförändringar. • Datortomografi, CT, görs för att hitta tumörer och för att följa upp behandlingen.
• Magnetkameraundersökning MRT, ger bilder av kroppens mjukdelar, ämnesomsättning och vätskeflöden, som exempelvis vätskan som omger hjärna och ryggmärg.
• Endoskopiundersökning, innebär att man tittar in i kroppens organ och hålrum med hjälp av ett endoskop. Den visar hur organets insida ser ut och kan även ta vävnadsprov och biopsi.
11. Vård och omsorg vid cancersjukdom
Endoskop: liten slang med kamera, lampa och ett verktyg för att ta prover.
209
• Ultraljudsundersökningar används som komplement till mammografi när man misstänker bröstcancer hos kvinnor. Med ultraljudets hjälp kan man skilja på bröstkörtlar, fett och tumörer.
• Skintigrafi innebär att man för in ett radioaktivt ämne i blodet som tas upp av den kroppsdel som ska undersökas. Ämnet ger information om den undersökta kroppsdelen, det kan exempelvis vara information om organets cirkulation och ämnesomsättning. Skintigrafi används när man vill undersöka lever, njurar, sköldkörtel eller lymfsystem. Det kan också visa metastaser i skelettet.
Behandlingar
Kurativ: botar Palliativ: lindrar Recidiv: ska minska risken för återfall/se till att sjukdomen inte kommer tillbaka
dna arvsmassa
Beroende på typ av cancersjukdom används en eller flera behandlingsalternativ. Ofta får vårdtagaren en kombination av olika behandlingar. Syftet med behandlingen kan vara kurativ, palliativ eller recidiv. De huvudsakliga behandlingsmetoderna för cancer är operation, strålning, cytostatika, stamcellstransplantation, hormonbehandling eller immunterapi. Kirurgisk behandling innebär att man opererar bort tumören och
den vävnad som finns runtomkring. All vävnad som tas bort undersöks i mikroskop för att få veta hur allvarlig sjukdomen är och hur utspridd den är. Strålbehandling innebär att man skadar cellernas dna med joni-
serande strålning. Det gör att cancercellerna inte kan dela sig och överleva. Strålbehandling kan ges för att bota cancern men även för att lindra en obotlig cancersjukdom. Strålbehandling kan inte skilja på friska och sjuka celler. Därför förstörs även friska celler och det skapar bieffekter. Det kan göra att vårdtagaren tappar håret, blir väldigt trött, illamående eller får känslig hud. Cytostatika (cellhämmare) är ett läkemedel som dödar och ska-
dar celler. Det kallas ibland ”cellgift”. Cytostatika ges i tablett- eller droppform och förs ut i hela kroppen med blodet. Cytostatikan kan inte skilja på cancerceller och vanliga celler och dödar därför också
210
Cytostatika kan ges i droppform.
en del av de normala cellerna. Det finns många olika cytostatika och för att få största möjliga effekt brukar man ge olika sorter. Det kallas en kur. Det är vanligt att ge samma kur flera gånger. Stamcellstransplantation innebär att vårdtagaren får nya blodbil-
dande stamceller. Stamceller skiljer sig från andra celler eftersom de har en förmåga att dela sig ett obegränsat antal gånger och de har en förmåga att mogna till olika sorters celltyper. Stamceller kan tas både från blodet och från benmärgen. Stamcellerna tas från vårdtagaren eller doneras av en annan person. De nya stamcellerna söker sig till skelettet och börjar bilda nya blodceller. Denna form av transplantation görs framförallt vid leukemi.
Tobias-registret är Sveriges nationella register för friska givare av blod bildande stamceller.
Vid hormonbehandling ger man läkemedel som stoppar tillverkningen av hormonet eller förhindrar hormonets effekt. Immunterapi innebär att man utnyttjar kroppens eget immunför-
svar i behandlingen av cancer. Kroppen själv tillverkar cytokiner som används i kroppens immunförsvar mot infektioner. Genom att på konstgjord väg tillverka sådana cytokiner kan cancern bekämpas. Ett annat sätt är att på konstgjord väg producera antikroppar mot den cancertumör som ska behandlas.
DISKUTERA OCH FUNDERA De olika behandlingarna har olika påverkan på vårdtagaren och närstående. Vilka tror du påverkar vardagen mest? Diskutera!
11. Vård och omsorg vid cancersjukdom
211
Cancersjukdomar
Orsak
Symtom
Bröstcancer
Prostatacancer
Arv
Arv
Miljö
Miljö
Hormonell påverkan
Hormonell påverkan (testosteron)
Knöl i armhålan
Svag urinstråle och måste kissa ofta.
Knöl i bröstet Indragna bröstvårtor Vätska från bröstvårtan
Svårt att komma igång att kissa och tömma blåsan. Blod i urinen. Smärtor i rygg, viktminskning, trötthet, blodbrist.
Diagnos
Behandling
Palpation av bröstet
Rektalpalpation
Mammografi Finnålspunktion
Blodprov av prostataspecifikt antigen, PSA
Kirurgi
Kirurgi
Strålbehandling
Strålbehandling
Hormonell behandling Cytostatikabehandling
212
Tjock- och ändtarmscancer
Lungcancer
Hudcancer
Inflammatoriska tarmsjukdomar
Rökning
Solens ultravioletta strålning
Kost
Asbest
Födelsemärken
Joniserande strålning Miljöutsläpp Blod och slem i avföring Smärtor i magen och uppkördhetskänslor Blodbrist, trötthet och viktminskning
Slemmiga och blodiga upphostningar Andfåddhet och smärta i bröstkorgen
Födelsemärke som växer, kliar, blöder eller ändrar färg eller storlek Sår som inte läker
Trötthet och viktminskning
Provtagning
Datortomografi
Kroppslig undersökning
PET
Endoskopiundersökning
Biopsi
Undersökning av hud och omgivande lymfkörtlar
Bronkoskopi Kirurgi
Kirurgi
Kirurgi
Strålbehandling
Strålbehandling
Strålbehandling
Cytostatika
Cytostatika
Cytostatika
11. Vård och omsorg vid cancersjukdom
213
Rosa bandet är en internationell symbol för kampen mot bröstcancer. Under oktober månad varje år säljs rosa band. Intäkterna går till forskning om bröstcancer.
Mammografi: bröströntgen
Bröstcancer Bröstcancer drabbar kvinnor i alla åldrar. Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat och beror på att flera fall upptäcks tidigt och att behandlingsmetoderna har blivit bättre. Numera upptäcks bröstcancer oftast genom mammografi. Kvinnor i Sverige kallas på regelbundna mammografiundersökningar från 40 års ålder. Prognosen är bäst om tumören upptäcks i ett tidigt stadium. Därför uppmuntras kvinnor att undersöka sina bröst regelbundet för att tidigt upptäcka någon knöl. Symtom vid bröstcancer är:
• knöl i bröstet eller i armhålan • indragna bröstvårtor • att det vätskar från bröstvårtan. Bröstcancer behandlas främst med kirurgi där man opererar bort delar av bröstet eller hela bröstet. I vissa fall tar man bort en del av lymfkörtlarna också. Ibland sätter man ett dränage i sårhålan så att sårvätska kan rinna ut. Dränaget tas bort när vätskan är borta. Det är viktigt att observera operationssåret så att ingen infektion uppstår och lika viktigt är det att hålla förbandet torrt och rent. Vårdtagaren behöver träffa en fysioterapeut efter operationen för att få hjälp med att träna upp rörligheten i armen och axeln på den opererade sidan.
214
Alla bröstopererade kvinnor i Sverige har rätt att kostnadsfritt få en bröstprotes. Strålbehandling ges ofta efter operationen för att döda cancerceller som kan finnas kvar och därmed förhindra recidiv. Ibland är det kvinnans östrogen som stimulerar tumören att växa. Då behövs hormonell behandling för att blockera östrogenets effekt. Cytostatikabehandling görs för att minska risken att sjukdomen kommer tillbaka.
Prostatacancer Prostatacancer är lika vanligt hos män som bröstcancer är hos kvinnor. Man vet inte riktigt vad som orsakar denna cancerform men testosteron, arv, livsstil och miljö verkar ha påverkan. Prostatacancer uppkommer när en elakartad tumör bildats i prostatakörteln. Prostatacancer kan upptäckas genom screening där man tar ett PSA-prov. Läkaren känner även på personens prostata och bedömer om den känns knölig, fast eller hård. Prostatacancer kan bilda metastaser i skelettet så man gör ofta en röntgenundersökning av skelettet. Symtom vid prostatacancer uppkommer först när cancern spridit sig. Personen behöver kissa ofta och har problem både med att komma igång att kissa och att helt tömma blåsan. Ibland förekommer även blod i urinen. Personen får även allmänna cancersymtom som smärtor i rygg, viktnedgång, trötthet samt blodbrist. Prognosen på prostatacancer brukar vara god men beror på bland annat på:
PSA (Prostataspecifikt antigen) är ett äggviteämne som utsöndras från prostatavävnaden vid cancer
• hur gammal personen är vid insjuknandet • vilket stadium tumören befinner sig i • hur aggressiva tumörcellerna är. Behandlingen som sätts in beror på hur långt gången sjukdomen är. Om tumören inte har spridit sig kan man operera bort prostata. För de flesta män med tidig prostatacancer är strålbehandling ett alternativ till operation som ger lika goda möjligheter till att bota sjukdomen. Under behandlingstiden kan radioaktiva ämnen spridas till andra personer och därför kan inte vårdtagaren träffa sina närstående eller ha dem nära på samma sätt som tidigare.
11. Vård och omsorg vid cancersjukdom
215
Malin Olofsson, 38 år är nybliven chef på Kaprifolen. Denna fredag eftermiddag lägger hon lättad ifrån sig sina papper på skrivbordet och stänger datorn. Äntligen är hon klar med dagens arbete, att räkna fakturor tillhör inte de arbetsuppgifter hon gillar mest, men det ska göras. När hon går ut genom den färgglada korridoren på Kaprifolen hejar hon glatt på Lilly och Gun som sitter och småpratar i en soffa. Hon trivs verkligen bra med sitt arbete. Att kunna hjälpa äldre att få en bra tillvaro de sista åren i sitt liv känns som ett privilegium. När Malin kör in på uppfarten där hemma har en välbekant känsla smugit sig på, en oroskänsla i magtrakten. Hur kommer han att vara ikväll, har han haft en bra dag eller kommer kvällen bli odräglig? Oroskänslan besannas när hon kliver in i den ljusa hallen. – Hallå, ropar hon. Är det någon hemma? Inget svar, hon fortsätter in i familjens enplansvilla. I vardagsrummet hittar hon honom. Olof, 40 år, sitter i soffan med en öl i handen. – Hej, hur är det? Har du haft en bra dag? Frågar hon och försöker låta glad och lätt i tonen. Han ignorerar hennes fråga och utan att titta upp på henne säger han med ilska i rösten: – Varför är du så sen? – Så sen är jag ju inte, säger hon snabbt utan att tänka på att hinna parera. – Klockan är faktiskt halv sex och du har inte serverat någon mat ännu. – Jag har faktiskt arbetat idag. Du kanske själv kan hjälpa till med något här hemma! Hon kan inte hålla tillbaka sin irritation trots att hon vet vad det kan få för följder. Olof ställer sig upp och går mot Malin, han är stor och arg framför henne. Trots att hon vet vad som väntar är smärtan alltid lika fruktansvärd och överväldigande. Först en smäll i ansiktet, sen en i magen. Malin känner tårarna komma och hon hoppas att barnen inte behöver se. Hon får en kraftig spark i magen som gör att hon inte orkar stå upp längre utan faller framåt och slår huvudet i tv-bänken. Malin och Olofs barn, Klara 7 och Adam 10 kommer utrusande från sina rum men stänger snabbt in sig igen. De sitter i sängen inne i Adams rum. Adam håller för öronen på Klara som gråter. De är båda livrädda men vet att om de lägger sig i kan de också råka illa ut. 250
13. SOCIALTJÄNSTENS INSATSER Som vård- och omsorgspersonal kommer du ofta komma i kontakt med personer som behöver någon form av stöd i sin vardag. Det är ofta socialtjänsten som är ansvarig för den typen av stöd och insatser. Du kommer nu att få lära dig om i vilka situationer man kan behöva stöd och vilket stöd man kan få. Detta kapitel handlar om insatser och stöd: • till barn, unga och familjer med särskilda behov • vid våld, missbruk och beroende • vid invandring och integration • till människor med funktionsnedsättning • för äldre människor • till närstående.
DISKUTERA OCH FUNDERA Personer som utsätts för våld söker hälso- och sjukvård för akuta skador. Många skäms över sin situation och berättar inte vad de utsatts för. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal vågar fråga om det förekommit något våld. Fundera på vilket ansvar hälso- och sjukvården har för personer som utsatts för våld. Diskutera!
Punkt 13 ur kursens centrala innehåll • Socialtjänstens insatser för barn- och ungdomar, familjer och äldre.
13. Socialtjänstens insatser
251
Socialtjänsten I varje kommun finns en socialtjänst. Socialtjänsten arbetar med sociala frågor och hjälper kommunens invånare. I en liten kommun finns socialtjänsten som en avdelning på kommunkontoret. I stora kommuner kan det istället finnas en socialtjänst i varje stadsdel. De som arbetar på socialtjänsten har ofta utbildat sig till socionom och kallas socialsekreterare eller handläggare.
Socialnämnden Socialtjänstens arbete styrs av socialnämnden och socialtjänstlagen. Socialnämnden är en grupp kommunpolitiker med särskilt ansvar för sociala frågor. Socialnämnden bestämmer över socialtjänstens arbete och i vissa fall kan socialnämnden själva besluta i enskilda ärenden. Det kan till exempel vara om ett barn ska omhändertas och få ett nytt boende.
Socialtjänstens mål Socialtjänstlagen är den viktigaste lagen för socialtjänsten. Lagen beskriver hur socialtjänsten ska arbeta och vad som är socialtjänstens mål. Målen beskrivs i lagens första paragraf: 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet
252
Socialtjänstlagen beskriver också när andra lagar blir aktuella. Exempelvis när socialtjänsten ska använda LSS, LVU, eller LVM (du kan läsa mer om dessa lagar i kapitel 2). I socialtjänstlagen står det även vad man kan få försörjningsstöd för, hur man ska hantera tystnadsplikt och vilka som måste göra orosanmälan.
DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Vad betyder första paragrafen i socialtjänstlagen? Diskutera!
2. Ta reda på hur socialtjänsten är organiserad i din kommun. Fundera över varför den är organiserad på det sättet. Vad skulle vara annorlunda om din kommun var större eller mindre?
Socialtjänstens arbetsområden Eftersom socialtjänstlagen är en ramlag som inte beskriver detaljer får socialtjänsten själv bestämma vilka avdelningar och områden som man ska arbeta med. Därför ser organisationen olika ut i olika kommuner. Men ofta delas socialtjänstens arbete upp i enheter/ avdelningar som arbetar med:
• Familjer, barn och unga – avdelningen kallas ofta för Individ- och familjeomsorg, IFO
• Ekonomiskt bistånd • Stöd till äldre • Stöd till personer med funktionsnedsättning • Stöd till anhöriga • Stöd vid missbruk och beroende • Stöd vid invandring och integration • Stöd vid våld i nära relationer.
13. Socialtjänstens insatser
253
Socialsekreterarens dagliga arbete Även om socialsekreteraren arbetar med olika typer av problem så är arbetssättet ofta samma: 1. Ta reda på vilket stöd personen behöver och vill ha. 2. Ta reda på vilket stöd personen har rätt till. 3. Besluta vilket stöd personen ska få. 4. Planera hur stödet ska vara. 5. Se till att personen får stödet.
Vård och omsorg Personer som arbetar inom vård och omsorg kommer ofta i kontakt med socialtjänsten. I ditt jobb kommer du komma både direkt och indirekt i kontakt med socialtjänsten. Skulle du till exempel arbeta på ett LSS-boende eller HVB-hem har socialtjänsten beslutat och planerat för boendet. Om du arbetar inom hemtjänsten har socialtjänsten varit med och beslutat hur mycket stöd den äldre personen ska få, dvs hur länge och hur ofta du ska vara där. Arbetar du på en vårdcentral och tar emot ett barn som du misstänker far illa ska du anmäla det till socialtjänsten.
254
DISKUTERA OCH FUNDERA Vilka fler exempel kommer du på när personal i vård och omsorg kommer i kontakt med socialtjänsten? Fundera!
Familjer, barn och unga Barns och ungas uppväxtvillkor För att ett barn ska få en trygg uppväxttid krävs det stabila och goda relationer i barnets omgivning. Både hemmet och skolan är viktiga för ett barns utveckling. Alla barn som är under 18 år har rätt till att ha en eller två vuxna (vårdnadshavare) som ansvarar och tar hand om dem. Oftast är det föräldrarna som är vårdnadshavare och de har rätt att bestämma om saker som handlar om barnet. Att växa upp i Sverige kan verka bekymmersfritt för den som vuxit upp i ett land där svält, krig och andra faror hotar. Men faktum är att psykisk ohälsa hos barn och unga har ökat under de senaste åren. BRIS årsrapport visar att det finns en koppling mellan barnets hemmiljö och psykisk ohälsa. Barn som växer upp i familjer där vuxna inte är närvarande eller stöttar barnet har ökad benägenhet att drabbas av psykisk ohälsa. Förutom psykisk ohälsa kan de problem som uppkommer hos barn och unga i Sverige handla om exempelvis: allmänna tonårsproblem, att föräldrarna skiljer sig, kränkning, missbruk och/eller våld i hemmet eller utsatthet på nätet.
Vårdnadshavare: den eller de personer som har vårdnaden om och det juridiska ansvaret för barnet.
BRIS-barnens rätt i samhället. Barnrättsorganisation som arbetar för stöd och hjälp till barn och unga utifrån FN: konvention för barns rättigheter.
Dysfunktionella familjer En dysfunktionell familj är en familj som inte fungerar. Det kan vara familjer som inte har förmåga att skapa rutiner, sätta gränser eller att sköta basala saker i vardagen som hygien, kläder och mat. Särskilt utsatta är de som lever i familjer med:
13. Socialtjänstens insatser
255
I familjen lär barn sig hur de ska vara och leva. Om det finns problem i familjen kan det skapa problem för barnet senare i livet.
• Missbruksproblem. Missbruk hos en förälder kan betyda att barnet får ta ett för stort ansvar hemma. Det blir barnets eller ungdomens ansvar att det finns mat hemma, att räkningar blir betalda och att städningen blir gjord. Dessutom kan barnet eller ungdomen behöva ta hand om sina syskon.
• Psykisk ohälsa eller intellektuell funktionsnedsättning kan leda till misskötsel fysiskt och psykiskt. Det är då viktigt att den unga personen har någon annan vuxen att prata med som den kan lita på. Till exempel mormor, storebror, kompisens föräldrar, lärare eller skolkurator.
• Våld och övergrepp. Det är enligt svensk lag inte tillåtet att hota, slå eller utsätta barn och ungdomar för fysiskt och psykiskt våld. Fysiskt våld kan innebära att man misshandlar barnet eller den unga så att det gör ont på kroppen. Psykiskt våld innebär att bli hånad, utfryst eller bestraffad. Det gör ont inuti och kan göra att barnet eller ungdomen mår dåligt.
• Skilsmässa eller separation. Det är föräldrarnas ansvar att se till att det blir så bra som möjligt för barnen i familjen efter
256
skilsmässan eller separationen. Om föräldrarna inte kan samarbeta kan de ta hjälp av familjerådgivning samt socialtjänsten för att hitta lösningar som är bra för barnen.
• Ekonomisk stress och arbetslöshet kan påverka en familjs välmående och ökar risken för ohälsa. Att inte kunna betala räkningar eller mat kan skapa stor stress och oro i en familj. Barn till föräldrar som missbrukar eller är psykiskt sjuka och som trots att de vuxit upp under svåra förhållanden klarat sig bra, kallas ”maskrosbarn”. Olika organisationer i Sverige stödjer barn som växer upp under svåra förhållanden genom att erbjuda stödsamtal och hitta på aktiviteter så att de får lämna hemmet. Organisationerna ser också till så att de ungas tankar och åsikter kommer fram till vuxna för att kunna påverka lagstiftning, skola och socialtjänst.
Maskrosbarn- barn till föräldrar som missbrukar eller är psykiskt sjuka och som trots att de växt upp under svåra förhållanden klarar sig bra i livet.
Socialtjänstens insatser för familjer, barn och unga Individ- och familjeomsorg (IFO) Det är socialtjänstlagen (SoL) och lagen om vård av unga (LVU) som styr arbetet inom individ- och familjeomsorgen (IFO). IFO är den del av Socialtjänsten som brukar ansvara för hjälp och stöd till familjer, barn och unga. Verksamheten arbetar med stöd och rådgivning samt ekonomisk hjälp till barn, ungdomar och familjer. De arbetar även med personer som har missbruksproblem samt deras anhöriga men det viktigaste i arbetet är att ha barnets bästa i centrum. Socialtjänsten kan hjälpa familjer, barn och unga genom att:
• Stötta familjer • Ordna stödsamtal till barnet/ungdomen • Ordna stödperson eller stödfamilj • Omhänderta.
13. Socialtjänstens insatser
257
Socialtjänsten kan ge ekonomiskt stöd för att köpa kläder.
Ekonomiskt bistånd När pengarna inte räcker till påverkas hela familjen, inte minst barnen. Orsaken till att en familj inte har pengar kan vara arbetslöshet, sjukskrivning, missbruk och skulder. Ekonomiskt bistånd (som tidigare kallades socialbidrag) innebär ett stöd från kommunen vid ekonomiska problem. Det är socialtjänstens uppgift att bestämma vilka personer som ska få bistånd och hur biståndet kommer se ut. Ekonomiskt bistånd lämnas för exempelvis; matvaror, kläder, skor, boende, hushållsel, hemförsäkring, medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.
Orosanmälan ”Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden” Socialtjänstlagen SoL 14, kap 1c §
258
Orosanmälan innebär att någon person eller myndighet ”oroar sig” eller misstänker att något barn eller någon ungdom inte har det bra på något sätt. Det kan vara att ett barn eller en ungdom utsätts för våld, sexuella övergrepp, brist på omsorg eller har bevittnat eller upplevt våld i hemmet. Om man vet, misstänker eller oroar sig för att något barn far illa ska man anmäla det till socialtjänsten. Det räcker med en misstanke för att anmäla, sedan är det socialtjänstens ansvar att ta reda på om barnet verkligen far illa. Det är viktigt att inte vänta för länge med att anmäla till socialtjänsten för att minska lidandet för barnet/ ungdomen så snabbt som möjligt.
Barn eller ungdom: personer mellan noll och arton år.
Anmälningsskyldighet
Enligt socialtjänstlagen är all personal inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg anmälningsskyldig. Det innebär att man ska anmäla till socialtjänsten om man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det är socialtjänsten i den kommun barnet bor i som tar emot anmälan. Om du anmäler i din yrkesprofession måste du berätta ditt namn och vad du arbetar med. Privatpersoner är inte anmälningsskyldiga men har möjlighet att anmäla till socialtjänsten om man känner till eller misstänker att ett barn far illa. När du anmäler som privatperson behöver du inte uppge vem du är. Anmälningsprocessen:
1. När en ansökan eller en anmälan kommer in till socialtjänsten görs en skyddsbedömning för att ta reda på om barnet behöver få hjälp direkt. Inom 24 timmar ska socialtjänsten besluta om barnet akut behöver flytta till ett jour- eller familjehem. 2. Om det inte behövs någon akut åtgärd ska en förhandsbedömning göras. Bedömningen ska hjälpa socialtjänsten att få veta om de ska starta en utredning kring barnet eller inte. 3. Om oro kvarstår efter förhandsbedömningen görs en utredningsplan. Det betyder att en socialsekreterare tar kontakt med familjen för att utreda situationen. Då vill man tillsammans komma fram till om familjen behöver något stöd. Utredningen får inte ta längre tid än fyra månader.
13. Socialtjänstens insatser
259
4. Beslut med motivation ska informeras till familjen. Beslutet kan leda till - att det inte behövs stöd och ärendet avslutas - att familjen och socialtjänsten kommer överens om någon form av stöd och hjälp - att socialtjänsten beslutar att man vill omhänderta enligt LVU och skickar ansökan om det till förvaltningsrätten. Lagen om vård av unga, LVU
Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska insatserna inom socialtjänsten så långt som det är möjligt bygga på frivillighet men ibland vid allvarliga situationer kan tvångsinsatser enligt LVU (lagen om vård av unga) bli aktuella. När någon vårdas med stöd av LVU kan detta ske i familjehem, hem för vård eller boende (HVB-hem) i privat eller offentlig regi eller i ungdomshem som drivs av statens institutionsstyrelse (SiS). Hem för vård och boende, HVB
HVB-hem riktar sig till personer som är i behov av socialtjänstens insatser. Det kan exempelvis vara barn och unga som lever i familjer med missbruksproblem och våld eller barn som söker asyl. Till ett HVB-hem kan du komma frivilligt eller via tvångsinsats.
DISKUTERA OCH FUNDERA Skulle du göra en anmälan till socialtjänsten om du som privatperson märker att något barn eller någon ungdom far illa? Hur säker skulle du vilja vara på att du har rätt innan du anmäler? Diskutera!
260
Barnens rättigheter Barnkonventionen Barnkonventionen har funnits sen 1989. 196 länder har skrivit under barnkonventionen och ska samarbeta för att barn ska få sina rättigheter i alla länder. Barnkonventionen är 54 regler (artiklar). Alla regler är viktiga men här är några extra betydelsefulla: • Artikel 2 alla barn är lika mycket värda, inga barn får bli orättvist eller sämre behandlade än andra (diskriminerade) oavsett kön, vilket språk barnet talar eller om barnet har en funktionsnedsättning osv.
Konvention: bestämmelser, regler som flera länder har kommit överens om. USA är det enda land som inte har skrivit under barnkonventionen. Diskriminering: orättvis behandling
• Artikel 3 politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barnet. • Artikel 6 barnet har rätt till ett bra liv och att få utvecklas som människa. Det betyder att barn inte ska utsättas för livshotande skador, sjukdomar eller bli dödade i krig. Barn ska få växa upp i trygga miljöer, gå i skolan och lära sig olika saker. • Artikel 12 barn har rätt att uttrycka sig och komma med åsikter i frågor som berör dem. Myndigheter och domstolar ska fråga barnet vad det tycker exempelvis vid en vårdnadstvist. • Artikel 22 handlar om barn som är flyktingar. Länderna som ingår i barnkonventionen lovar att skydda och hjälpa ensamkommande barn samt barn som kommer med föräldrar till ett nytt land. FN:s kommitté ska se till att alla länder följer reglerna i barnkonventionen. FN ger förslag på vad länderna kan göra för förbättringar. Trots att de flesta av alla världens länder anslutit sig till barnkonventionen lever inte alla länder upp till dess artiklar/regler. Barnkonventionen är dock till hjälp för att tydliggöra barns behov för lagstiftarna och förbättra barns rättigheter i världen. Barnombudsmannen (BO) Barnombudsmannen, BO, är en myndighet där också den högst ansvarige personen kallas för Barnombudsmannen. Myndigheten representerar barn och ungas rättigheter i olika frågor och försöker se till att barn och unga får det bättre. Myndigheten jobbar för att alla ska känna till och följa barnkonventionen. Varje år
13. Socialtjänstens insatser
261
SAM M A N FAT T N I N G • I varje kommun finns en avdelning som arbetar med kommunens sociala
frågor och stöttar medborgarna på olika sätt. Avdelningen kallas socialtjänsten och de som arbetar där kallas socialsekreterare. Socialtjänstens arbete handlar om att ge stöd och omsorg till enskilda individer och familjer.
• Barn och unga som växer upp i Sverige har det generellt bra. Men det finns
dysfunktionella familjer där våld och missbruk präglar tillvaron. Individ- och familjeomsorg, IFO kan då ge stöd och rådgivning till familjen. I vissa fall kan barnet behöva omhändertas.
• Våld i nära relationer kan riktas mot män, kvinnor eller barn. Våldet kan vara
fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Socialtjänsten hjälper med kontakt med skyddat boende och polis samt med rådgivning och samtal.
• Missbruk innebär att någon är beroende av något och att det påverkar
personens vardag negativt. Det kan vara missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel eller spel. Socialtjänsten hjälper med bland annat behandling för missbruket eller kontakt med stödgrupper. Socialtjänsten arbetar också förebyggande. Ibland tvingas missbrukare till behandling med hjälp av lagen om vård av missbrukare, LVM.
• Socialtjänsten kan även stötta personer som har fått uppehållstillstånd i
Sverige samt ensamkommande barn både innan och efter att de har fått uppehållstillstånd. Stödet kan vara hjälp med boende, SFI, ekonomiskt stöd och inskrivning i skola.
• Personer med funktionsnedsättning ska få hjälp att ha en fungerande vardag. Socialtjänsten kan ge stöd kring boende, sysselsättning, ekonomi och transporter.
• Socialtjänsten stöttar även äldre personer som behöver någon form av stöd,
vård eller omsorg. Äldre personer kan få hjälp med stöd i hemmet eller att flytta till anpassat boende. Man kan även få exempelvis färdtjänst, trygghetslarm eller god man.
• Enligt socialtjänstlagen ska närstående erbjudas stöd och hjälp. Socialtjänsten kan hjälpa närstående med praktiskt, psykiskt, socialt eller ekonomiskt stöd.
276
INSTU D E R I N G S F R Å G OR 1. Vad är socialtjänstens mål? 2. Ge tre exempel på arbetsområden som socialtjänsten brukar ha. 3. Beskriv hur en dysfunktionell familj kan se ut. 4. Vad är IFO och vilken uppgift har denna verksamhet? 5. Vad innebär en orosanmälan? 6. Vad är Benzodiazepiner? 7. Beskriv hur tar Sverige emot ensamkommande barn. 8. Vilken lag styr kommunens arbete för personer med funktionsnedsättning? 9. Ge tre exempel på insatser som äldre personer kan ansöka om hos socialtjänsten.
10. Vilka insatser kan närstående få av kommunen?
Dina viktiga uppgifter:
• Känna till vad socialtjänsten kan erbjuda för insatser till barn, unga, äldre, nyanlända och personer med funktionsnedsättning.
• Veta om att vård- och omsorgsyrket innebär att man är skyldig att anmäla om man ser att ett barn eller ungdom far illa.
• Bemöta alla vårdtagare med respekt och uppmuntra till självbestämmande och integritet.
13. Socialtjänstens insatser
277
ANNA-LENA STENLUND
Vård- och omsorgsarbete 2 är skriven för kursen med samma namn. Det är en fördjupande kurs som behandlar kombinationen teoretisk kunskap, praktiska färdigheter och arbetsuppgifter inom vård och omsorg. Vård- och omsorgsarbete 2 ger eleverna en förståelse för det komplexa arbetet och en helhetssyn på människan som vårdas. Vård- och omsorgsarbete 2 tar upp frågor som:
Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera av kursens centrala innehåll. Varje kapitel gör eleverna aktiva i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, frågor för att reflektera och diskutera, sammanfattning och instuderingsfrågor.
Vård- och omsorgsarbete 2
Anna-Lena Stenlund är specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård samt vård- och omsorgslärare. Hon har mångårig erfarenhet av akutsjukvård på intensiv vårdsavdelning. Sedan flera år arbetar hon som vård- och omsorgslärare på vuxenutbildningen i Skellefteå.
ANNA-LENA STENLUND
ISBN 978-91-4069-541-3
9
ANNA-LENA STENLUND
• På vilket sätt har omvårdnadsteorier påverkat hur vården ser ut idag? • Vilka är vanligt förekommande sjukdomar och hur ger man då vård och omsorg? • Vilka lagar och regler styr vård och omsorg? • Vilka sociala insatser kan bli aktuella och hur fungerar de? • Hur kan man arbeta med rehabilitering och habilitering? • Hur fungerar vård i livets slutskede?
Vård- och omsorgsarbete 2
Vård- och omsorgsarbete 2
789140 695413