I boken förklarar författaren hur olika kulturella aktiviteter, i vid bemärkelse, påverkar kroppen och hur ett förändrat medvetande ökar livskvaliteten. Inledningsvis ges exempel på praktiska övningar som gör kropp och sinne mer mottagliga för den kulturella stimulansen.
Eva Bojner Horwitz är medicine doktor och aktiv forskare inom kulturhälsa. ”Vi går mot en tid där vi kan bli alltmer delaktiga i skapandet och bibehållandet av vår egen hälsa. ’Kultur för hälsans skull’ ger en mängd lättlästa och medryckande exempel på hur det kan gå till.” Walter Osika, MD, PhD Specialist i invärtes medicin, kardiologi och psykiatri. Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet
”Forskningen om hur kulturaktiviteter kan påverka vår hälsa växer lavinartat. I massmedia syns rubriker som ”Hör Springsteen och bli frisk” eller ”Måla dig frisk”. Alla vet vi att det inte kan vara så enkelt: Man måste fråga sig vilken kultur, för vem, vid vilket tillfälle och under vilka omständigheter? Den här boken har ett praktiskt anslag: Hur gör man för att kulturen ska vara bra för hälsan?” Töres Theorell Professor emeritus, stressforskare
Kultur för hälsans skull
Boken vänder sig till den som är nyfiken på hur kulturhälsa kan bidra till ett mer meningsfullt och hälsosamt liv. Den är också användbar för vårdprofessioner som sjukgymnaster, sjuksköterskor, läkare samt konstnärliga och verbala terapeuter som söker fördjupad kunskap inom kulturhälsa.
Eva Bojner Horwitz
Nya studier visar hur hjärnan stimuleras vid utövande av kulturaktiviteter och hur det ökar förmågan till nyinlärning och förbättrar minnesfunktionen.
Eva Bojner Horwitz
Kultur för hälsans skull
Eva Bojner Horwitz
Kultur för hälsans skull
© 2011 Författaren och Gothia Förlag AB ISBN 978-91-7205- 775-3 Förlagsredaktör: Birgitta Wahlman Laurell Omslag och grafisk form: Anna Lindsten Illustrationer: Formform/Sara Mazetti Nissen, utom självbildsteckningarna (se vidare s. 22) Första upplagan, första tryckningen Tryck: XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Förlag Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, Fax 08-644 46 67 www.gothiaforlag.se
Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Förlag AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.
Innehåll
Författaren ...... 6 Förord ....................... 7 Inledning ............ 9 Kulturen – ryggraden för allt lärande 9 | Kulturen går bakom orden 10 | Historiskt perspektiv på konst och kultur 11 | Kulturaktivitet under arbetstid 14 | Bokens innehåll 14
Del I: Uppbyggnad av hälsokonstnären 16 1. Självbildsteckning – karta över hälsoeffekt .................................................. 17 Självbildsteckning – kroppens bildspråk 17 | Mätinstrument avläser din kropp 18 Kroppsspråket kommer före orden 18 | Att göra en självbildsteckning 19
2. Öka din hälsokonstnärliga potential – ett tiostegsprogram
...............................
Hur du förbereder kroppen på ökad mottaglighet för kulturaktivitet 22 Tiostegsprogrammet 24
3. Bli din egen hälsokonstnär .................................................... 38 Hur kan konst och kultur bli helande? 38 | Kasam – känslan av sammanhang 39 Vad är en fritids- och kulturaktivitet? 39 | Att tänka på när du väljer aktivitet 41 Sexton kultur- och fritidsaktiviteter i urval 42 | Summering del I 77
22
Del II: Förklaringar till hälsokonstnären 78 4. Hälsopendeln .................................................................................................... 79 Pendelmodellen 79 | Kropps- och självbild kopplat till kultur 81 Autenticitet 83 | Medveten närvaro 84 | Frågor som behandlar begreppet ”leva i nuet” 86 Kontemplation inom vetenskapen 86
5. Konsten tar vid där orden tar slut ............................ 87 Symbolernas värde 87 | Alexitymi – svårt att sätta ord på känslor 88 | Musikalisk resa i tiden 89 | Den viktiga symboliseringen 90 | Symbolernas ursprung och innebörd 91 | Symboler och metaforer gör det svåra begripligt 93 | Spegelneuroner 95 | Pauspinnen från Alnarp 95
6. Hjärnans plasticitet, synapser och flow ................................................................ 96 Viktiga vätskor i hjärnan 96 | Epigenetik 98 | Löpning läker hjärnceller 101 | Tidig musikträning ökar verbalt minne 102 | Kreativitet och plasticitet 102 | Kreativitet och filtrering 104 Flow under fritid och arbetstid 105 | Neuronala nätverk 105
7. Kroppsminnen, känslor och kultur......................106 Vad är ett kroppsminne? 106 | Traumatiska kroppsminnen 107 Kroppsminnen på gott och ont 107 | Kulturaktiviteter kan stimulera trygghet 109 Kroppsdelar signalerar känslor 109 | Affekter avslöjar vårt inre 111 | Livet rakt upp och ner 112 | Kulturen och det autonoma nervsystemet 112 | Vitalitetsaffekter 114 | Meningsfullhet involverar hela hjärnan 114 | Summering del II: 115
Del III: Användning och exempel på hälsokonstnärskap 116 8. Helande teater, helande trädgårdar och kombinationer av konstnärliga uttryck ........................................................117 Den helande teatern 117 | Förslag på texter som används i den helande teatern: 121 | Teaterkultur kan vara terapeutisk! 121 | Använd folksagans läkande kraft 122 | Den helande trädgården 123 | Kombinationer av olika konstnärliga uttryck 126 | Rösten – en del av kroppen 126 | Multimodala uttrycksformer 127
9. Kroppslig återvinning genom rätt kultursortering .................... 128 Vad är en hållbar kropp? 128 | Återuppbyggnad 129 | En hållbar hälsokonstnär 130 Tidig avläsning – ökad hållbarhet 131 | Dålig sömn ökar stress 131 | Hållbarhet och näringsämnen 132 | Hållbarhet och kontemplation 133 | Frizonens betydelse för din livslängd 133 Välmående hundraåringar 134 | Folkhälsorapport 135
10. Hälsokonstnärskap i framtiden ............................. 136 Hälsokonstnärskap och hela människan 136 | Kulturhälsopool 140 Texter som ger hälsokonstnärlig erfarenhet 142 | Summering del III: 143
Slutord ...............144 Referenser.............................................................146
Del IV: Bilagor 149 Bilaga 1. Guidning genom kroppsresan...................................................................... 149 Bilaga 2. Guidning genom olika medvetandeplan ............................... 151 Bilaga 3. Guidning genom olika rörelsekvaliteter .................................. 152 Bilaga 4. Guidning genom känslodifferentiering..................................... 152
Författaren
Eva Bojner Horwitz är associerad forskare inom kulturhälsa vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet och föreståndare för Riddargårdskliniken i Stockholm sedan tjugo år, där är hon också klinisk verksam. År 2004 presenterade Eva sin doktorsavhandling vid Uppsala Universitet om hur dans, musik och bild påverkar kroppen vid stressrelaterad smärta och fibromyalgi. Hon är aktiv forskare inom områdena kulturhälsa och stress och startade 2005 ”den helande teatern” som är ett samarbete mellan smärtpatienter och skådespelare från Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Hon undervisar på universitet och högskolor och är en ofta anlitad föreläsare både nationellt och internationellt vid vetenskapliga konferenser samt har författat böcker och bokkapitel som utgivits i Sverige, Norge, Finland och Tyskland. Eva är medicine doktor inom Socialmedicin, legitimerad sjukgymnast samt diplomerad konstnärlig terapeut inom dansterapi.
Förord
Kultur har en stor outnyttjad hälsopotential, oavsett om man är i arbete, sjukskriven eller har lämnat arbetslivet. Med min bok vill jag därför slå ett slag för de konstnärliga och kulturella värdena runt omkring oss och beskriva hur vi kan använda dem för att må bättre. Dessa värden behöver inte vara dans, målning eller musikavlyssning utan kan precis lika gärna handla om matlagning, skogspromenad eller annat lustfyllt. Intresset och synen på kultur har förändrats genom att forskning visar att hjärnans formbarhet kan påverkas när vi upplever kultur. När hjärnan förändras följer en rad intressanta effekter som till exempel ökad minneskapacitet, nya kontaktytor mellan hjärnans olika nätverk och därmed ökad möjlighet till nyinlärning. Kultur kan på ett unikt sätt gå bakom orden. Kulturen är bärare av nycklar som kan öppna och förändra vårt medvetande på ett djupare plan än vad orden förmår. Att kultur och fritidsaktiviteter har potential att förlänga liv, det vet vi. Livsförlängande aktiviteter finns således runt hörnet och du kan själv bli din egen hälsokonstnär. Min intention med boken är att sprida hur vi med hjälp av kulturupplevelser kan bli upplysta och upplyfta, lämna invanda ohälsosamma hjärnspår till förmån för mer hälsosamma och livsbejakande sådana. Välkommen in i hälsokonstnärens värld! Eva Bojner Horwitz Stockholm i maj 2011
I UPPBYGGNAD AV HÄLSOKONSTNÄREN
17
I detta kapitel får du läsa om självbildsteckningar. De ger dig ett enkelt och användbart redskap för att utvärdera din egen hälsokonstnärliga aktivitet (se vidare i kapitel 3). Självbildsteckningen är ett slags kroppskarta över hälsoeffekter, och något du kan använda för att få syn på sidor hos dig själv som kan vara svåra att fånga med ord.
Självbildsteckning – kroppens bildspråk Din kropp har en unik förmåga att kommunicera och registrera olika upplevelser från dina sinnen, känslor och beteenden samtidigt. Kommunikation som inte alltid kan formuleras med ord. All information, smärta eller andra upplevelser, kan sammanfattas i tre delar: 1. Information från känsel- och smärtnerver. 2. Emotionell och beteendemässig information. 3. Information som går från hjärnan och ut till kroppen. Alla dessa informationsimpulser kommunicerar med varandra och påverkar därmed varandra. Det är som kommunicerande kärl mellan de olika systemen, i ett ständigt pågående flöde. Självbildsteckningen kan genom att den går bakom orden lyfta fram och synliggöra dessa olika informationsflöden.
Självbildsteckning – karta över hälsoeffekt
1. Självbildsteckning – karta över hälsoeffekt
DEL I
Uppbyggnad av hälsokonstnären
18
Mätinstrument avläser din kropp För att förstå din kropp och dina olika informationsflöden kan vi använda olika mätinstrument. Genom att göra till exempel en blodanalys kan vi få information om det som kallas för biologiska markörer. De olika biologiska markörerna kan vara stresshormoner eller andra ämnen som är kopplade till ditt immunsystem. Genom att avbilda kroppen med olika röntgentekniker i kombination med datorer kan vi se hur ditt inre ser ut. För att få kontakt med hur du mår, ställer vi frågor och använder ofta olika skattningsformulär. Dessa skattningsformulär bygger på att du förstår de ord som står skrivna i formuläret och att du kan skriva. Om någon i stället frågar hur du känner dig, tar man för givet att du kan översätta dina känslor till ord. Men så är inte alltid fallet: många personer har svårt att sätta ord på känslor och ord räcker inte alltid till för alla upplevelser. Det kan vara lättare att rita eller visa med en bild hur man känner sig. Det är här självbildsteckningen kommer väl till pass!
Kroppsspråket kommer före orden Genom att rita en självbildsteckning kommer du ”bakom orden” det vill säga går bakom dina intellektuella försvar, som orden ju egentligen är. Ord är något som kommit till långt efter det att känslor och sensationer skapats i kroppen. Vi kan utgå från det lilla barnet och konstatera att barnets kroppsspråk och ljudande är det sätt på vilket barnet kommunicerar innan ordförrådet utvecklats. I övergången mellan känslor, förnimmelser och ord är det viktigt att känslorepresentationen, det vill säga orden för känslor, sker på ett korrekt sätt. Om till exempel en känsla av oro från början översätts felaktigt med ordet rädd, kan det uppstå en felprogrammerad känsloladdning även i fortsättningen. Därför kan det vara viktigt att när du ska försöka tala om hur du mår, att du kommunicerar på det sätt som gör din känsla rättvis. Här kan inte självbildsteckningen ljuga på samma sätt som orden.
Att göra en självbildsteckning I en självbildsteckning ritar du dig själv, under en viss tid och tolkar och kommenterar sedan med ord. För att kunna använda självbildsteckning som mätmetod för dina kulturhälsoförändringar, såväl kroppsliga som känslomässiga, ska du göra din teckning under samma förhållanden. Ha alltid tillgång till samma
19 Självbildsteckning – karta över hälsoeffekt
På senare tid har forskare börjat använda självbildsteckning eller kroppsbild för att få ökad uppfattning om vad som händer inom människan. Väldokumenterade metoder visar att en enkel teckning kan ge mer information om hur du mår jämfört med ifyllda svar från komplexa frågeformulär. Det spelar ingen roll om du inte kan rita. De flesta av oss brukar alltid börja med att säga ”jag kan ju inte rita”. Men tolkningen av teckningen ligger i det som är symboliskt inbäddat i den och inte i hur den faktiskt ser ut. Det går att använda självbildsteckning på olika sätt. En forskargrupp har till exempel använt fyra enkla frågor som utgångspunkt för bildtecknandet vid ett hälsoproblem: 1. Om du skulle rita ditt nuvarande problem, hur skulle det se ut? 2. Rita en bild av dig själv. 3. Rita en bild eller symbol av dina inre och yttre resurser som hjälper dig med ditt problem. 4. Rita dig själv utan ditt problem. När du läser dessa fyra punkter börjar du kanske direkt föreställa dig hur du skulle avbilda ditt problem. Du kopplar in delar av din symboliseringsförmåga och tar därmed del av kroppens fulla potential att kommunicera, vilket inte alltid händer när du enbart använder ord. Bildens möjlighet till fördjupad kommunikation oavsett problem, är en resurs som allt oftare används inom vården i dag. Inom vetenskapen har så kallade självbildsteckningar på sistone därför fått större och mer självklar plats.
42
Sexton kultur- och fritidsaktiviteter i urval
DEL I
Uppbyggnad av hälsokonstnären
Promenera ute i naturen Kreativa rörelser sker framför allt i: ben, bäcken, ryggrad, axlar, nacke och armar Stimulering av rörelsekvaliteter: öppen – rak – lätt – snabb/långsam Medvetandeplan: bildlig nivå
Att gå i skog och mark möjliggör en ökad mottaglighet för det mäktiga skådespel av skenbart oordnande strukturer som har påfallande många likheter med våra kroppars inre. Genom att öppna upp alla sinnen och lämna det som upptar en för stunden, kan reflexionsförmågan stimuleras tack vare naturens olika inneboende symbolvärden. Dessa symbolvärden kan du använda för att stimulera kreativitet (se kapitel 5). I mötet med naturen speglas således din inre kroppsliga natur vilket hjälper till att skifta mellan olika medvetandenivåer. Hälsokonstnärlig effekt uppnås genom: t förändring och skifte av stimuliregistrering i hjärnan t igenkännande av likheter mellan kroppens inre och yttre natur t länk mellan kroppens och naturens symbolvärden t kontakt med balans och koordination i samspel t minskning av stresshormon (se kapitel 6) t reflexion över kasam med naturen t stimulering av kroppens egna hälsofrämjande endorfinsystem t stimulering av minnesfunktioner och minnesceller t stimulering av oxytocin och dopamin (se kapitel 6) t uppbyggande av immunsystemet t upplevande av det som är i stunden t varande i det som är just nu t varande i en berikande miljö (se kapitel 5) t ökad avläsning av symbolvärden och stimulering av kreativitet t ökad perceptionsförmåga.
43 Bli din egen hälsokonstnär
När du upplever låg energi och kanske tappat minnet för saker som du annars kommer ihåg, kan en aktivitet ute i naturen hjälpa dig genom nytändning av hjärnans elektriska överföringar. Ditt korttidsminne kan indirekt tränas genom distraktion från dina vardagliga intellektuella processer. Långa stunders stillasittande kan låsa kreativitet, och promenad i naturmiljö kan häva låsningen och stimulera hjärnans vitalitet. När du upplever att hjärnan har svårt att ta intryck från naturen kan det vara en signal till att bryta mönster, genom att faktiskt bjuda in naturen. Precis som med allt annat kan det ta tid för hjärnan att ställa om från exempelvis dataarbete till naturupplevelse. Låt det få ta tid! Efter en stund kan du märka hur hjärnan successivt börjar varva ner. När du blir ett med den natur du vistas i, startar sorteringsprocesser och information som legat dold kan vaskas fram och återanvändas. Att vara i något som inte är hotfullt, vilket naturen inte bör vara i detta fall, påverkar alla sinnen positivt och kan höja energin i kroppen tack vare ökad endorfinproduktion. I samvaro med djur kan endorfin- och oxytocinproduktionen tillta ytterligare. En hel del forskning har gjorts framför allt på samvaro med hund i natur med många positiva sidoeffekter, inte minst ökad kasam.
Dansa
DEL I
Uppbyggnad av hälsokonstnären
50
Kreativa rörelser sker framför allt i: fötter, ben, bäcken, rygg, axlar och armar och huvud Stimulering av rörelsekvaliteter: öppen/stängd – rak/korsad – lätt/tung – snabb/långsam Medvetandeplan: känslomässig, kroppslig, bildlig, förnimmelseoch intellektuell nivå
Att dansa betyder att ta kommandot över kroppen och över situationen. Den improviserade dansen skiljer sig från den strukturerade genom att den blir kravlös. När den kravlösa delen av den dansade rörelsen infinner sig öppnas nya medvetandenivåer. Förnimmelser av att vara i det kravlösa utan ord stimulerar en mängd fysiologiska processer vilket i sin tur kan bryta både smärtupplevelser och olustkänslor.
Hälsokonstnärlig effekt bygger på: t aktivering av psykologiska processer t bearbetning av kroppsminnen t frigörelse av känslor t kontroll över kroppen och därmed över situationen t kravlöshet t nedvarvning av det sympatiska nervsystemet vilket triggar det parasympatiska nervsystemet som skänker lugn t närvaro i kroppslig avläsning t rörelseglädje och lust t samstämmighet mellan kroppens inre och yttre verklighet t spegling av själen genom den kroppsliga rörelsen t stimulering av kroppens immunsystem t stimulering av oxytocin, det vill säga kroppens lugn och rohormon t uppbrott från mental fokus och förankring i det kroppsliga t uttryck av kroppsliga förnimmelser och känslor bakom ord t uttryck och utforskande av känslor genom kroppsspråk. För att dansa behövs inte någon speciell rekvisita. Till och med musiken kan skapas med hjälp av ditt inre. Det är viktigt att musiken ger en tillåtande känsla och inte blockerar eller låser rörelserna. Att dansa innebär
51 Bli din egen hälsokonstnär
Dans omfattar både motoriska, kulturella, sociala, emotionella och estetiska aspekter. Dans kan bygga identitet och självförtroende genom att den ger en form åt inre bilder/tankar och känslor, som kanske inte kunnat uttryckas med ord. Dansen kan belysa både förfluten tid och framtid på samma gång. I rörelsen kan du vara i kontakt med det som redan varit och i kontakt med det som är, på samma gång. Studier visar att dans kan leda till att du kan behålla dina kognitiva eller beteendemässiga funktioner högre upp i ålder. Studier visar också att ju fler dansstilar du behärskar, desto mer flexibel blir du.
I boken förklarar författaren hur olika kulturella aktiviteter, i vid bemärkelse, påverkar kroppen och hur ett förändrat medvetande ökar livskvaliteten. Inledningsvis ges exempel på praktiska övningar som gör kropp och sinne mer mottagliga för den kulturella stimulansen.
Eva Bojner Horwitz är medicine doktor och aktiv forskare inom kulturhälsa. ”Vi går mot en tid där vi kan bli alltmer delaktiga i skapandet och bibehållandet av vår egen hälsa. ’Kultur för hälsans skull’ ger en mängd lättlästa och medryckande exempel på hur det kan gå till.” Walter Osika, MD, PhD Specialist i invärtes medicin, kardiologi och psykiatri. Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet
”Forskningen om hur kulturaktiviteter kan påverka vår hälsa växer lavinartat. I massmedia syns rubriker som ”Hör Springsteen och bli frisk” eller ”Måla dig frisk”. Alla vet vi att det inte kan vara så enkelt: Man måste fråga sig vilken kultur, för vem, vid vilket tillfälle och under vilka omständigheter? Den här boken har ett praktiskt anslag: Hur gör man för att kulturen ska vara bra för hälsan?” Töres Theorell Professor emeritus, stressforskare
Kultur för hälsans skull
Boken vänder sig till den som är nyfiken på hur kulturhälsa kan bidra till ett mer meningsfullt och hälsosamt liv. Den är också användbar för vårdprofessioner som sjukgymnaster, sjuksköterskor, läkare samt konstnärliga och verbala terapeuter som söker fördjupad kunskap inom kulturhälsa.
Eva Bojner Horwitz
Nya studier visar hur hjärnan stimuleras vid utövande av kulturaktiviteter och hur det ökar förmågan till nyinlärning och förbättrar minnesfunktionen.
Eva Bojner Horwitz
Kultur för hälsans skull