Utvecklas och lära tillsammans
Hur kan pedagogisk dokumentation användas som grund i ett utforskande arbetssätt? I boken går författarna igenom syftet med pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och ger dig som pedagog stöd för att arbeta utforskande tillsammans med barnen. Boken innehåller många konkreta och levande exempel från verksamheten i förskolan. Med hjälp av övapröva-uppgifter och reflektionsfrågor som finns i boken kan ni i arbetslaget tillsammans arbeta vidare och utveckla den pedagogiska verksamheten. Till boken finns också verktyg för dokumentation att ladda ner.
Författarna är alla tre verksamma inom olika förskoleenheter i Uppsala där Gunilla och Erika arbetar med med pedagogiskt utvecklingsarbete och Leicy med estetiska lärprocesser. Gunilla Essén är förskollärare, pedagogista och föreläsare. Erika Björklund är pedagogista och sitter i styrelsen för Reggio Emilia Institutet. Leicy Olsborn Björby är konstnär och atejerista.
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbete på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-44217-7
Pedagogisk dokumentation Gunilla Essén Erika Björklund Leicy Olsborn Björby
Pedagogisk dokumentation
FÖRSKOLESERIEN
Pedagogisk dokumentation Utvecklas och lära tillsammans
Gunilla Essén Erika Björklund Leicy Olsborn Björby
9 789127 442177
pedagogisk dokumentation omslag.indd 1
2015-09-23 15:42
pedagogisk dokumentation inlaga.indd 9
2015-09-23 15:05
Pedagogisk dokumentation som verktyg Att använda pedagogisk dokumentation kontinuerligt hjälper oss att utveckla verksamheten och koppla det systematiska kvali tetsarbetet till vardagen. Vi kan inte dokumentera och fånga allt, men med hjälp av pedagogisk dokumentation kan vi titta närmare på delar ur verksamheten och hitta samband och spår från olika lärprocesser. Det blir ett verktyg som vi kan använda för att få syn på det som pågår – ett medel, inte ett mål, för att se och bli medvetna om vad som sker, hur vi gör och varför. Stommen i pedagogisk dokumentation är alltid ett konkret material, en dokumentation. Utifrån den gör vi sedan ett urval som vi tittar på tillsammans. Därmed kan vi säga att dokumentationen är ett ”tvärsnitt” ur verksamheten som hjäl per oss att komma riktigt nära en händelse samtidigt som vi kan skapa distans och se vår verksamhet på lite avstånd.
9
pedagogisk dokumentation inlaga.indd 9
2015-09-23 15:05
Vad är pedagogisk dokumentation? som ett demokratiprojekt som utgår från barns rätt att få vara del av vår nutid, inte bara av en framtid. Det innebär ställningstagande kring kunskaps syn och värden, som i sin tur kan vägleda oss i vårt praktiska arbete. Att arbeta med pedagogisk dokumentation handlar om att, med utgångspunkt i det som hänt, utveckla verksamheten tillsammans – barn och pedagoger. Man blir aldrig färdig med pedagogisk dokumentation efter som det är en process och ett förhållningssätt. Denna process behöver vara i ständig förändring för att möta de barn och kollegor, den förskola och den värld som hela tiden blir till på nytt. Pedagogisk dokumentation erövras alltid i handling. Då först utvecklas och lär vi tillsammans. Pedagogisk dokumentation består av olika delar som tillsam mans bildar en helhet:
vi ser pedagogisk dokumentation
Observation Dokumentation Reflektion Pedagogisk berättelse
För att tydliggöra arbetsprocessen har vi valt att använda bilden av en kameralins i olika lägen som en symbol och metafor för hur de olika delarna skiljer sig åt. Linsen visar hur vi zoomar in och zoomar ut, hur vi reflekterar och analyserar utifrån ett större och mindre perspektiv.
18
pedagogisk dokumentation inlaga.indd 18
2015-09-23 15:05
Observation Observation är ett brett insamlande av information för att på olika sätt ta reda på någonting. Det innebär att se och iaktta uppmärksamt. Traditionellt har vi använt oss av observationer för att titta på barnet som objekt i förhållande till en normal utvecklingskurva. Men när vi pratar om observationer som en del i arbetet med pedagogisk dokumentation, är inte syftet att bedöma för att sedan ändra barnet och rätta till brister. Observationer kan göras utifrån en mängd olika syften men nyfikenheten och viljan att få reda på något är drivkrafter: Vad är det som engagerar barnen? Vilka frågor är de upptagna av? Vilka material lockar dem? Var befinner sig pedagogerna i rummet? Syftet är att iaktta för att få ett underlag som vi sedan kan bearbeta och göra val utifrån. Observationerna används alltså framåtsyftande.
Dokumentation Dokumentationen innebär att vi gör val utifrån våra observa tioner – anteckningar, foton, filmer, barnens alster – och smal nar av vårt intresseområde: Barnen packar i och packar ur, de fyller lådor och bär runt dem. De verkar upptagna av att för flytta material. Vad är det som lockar dem? Genom att samla ihop observationerna, kan vi få syn på frågor som vi vill fördjupa oss i. Vi kan då välja ett fokus som hjälper oss att rikta blicken när vi fortsätter dokumentera.
19
pedagogisk dokumentation inlaga.indd 19
2015-09-23 15:05
Reflektion Reflektion är ett kollektivt arbetsverktyg som syftar till att för söka förstå och upptäcka mer om vad som händer och varför: Hände det något oväntat? Vilka nya frågor har väckts? Hur går vi vidare? En dokumentation blir pedagogisk först när den används i reflektion tillsammans med andra – barn, kollegor och föräld rar. Genom att titta bakåt och utgå från det som har hänt, kan vi skapa möjlighet för nya saker att hända.
Pedagogisk berättelse Under arbetet med pedagogisk dokumentation behöver vi ibland samla ihop våra dokumentationer och göra urval för att få syn på och beskriva olika processer som pågått över tid. I denna bok använder vi begreppet pedagogisk berättelse för att särskilja processen i arbetet med pedagogisk dokumentation, från en sorts sammanställning och färdig berättelse av en peda gogisk lärprocess. I en pedagogisk berättelse handlar det om att synliggöra de val vi har gjort och hur barnens frågor har drivit projekten framåt. I berättelsen kan vi också få syn på vilken betydelse våra val har haft kopplat till alla yttre och inre faktorer som miljö, material och våra egna erfarenheter. Det kan exempelvis vara hur lärmiljöerna utvecklats, hur barnens kommunika tiva förmåga har utmanats eller för att synliggöra vilka vägar projektet har tagit. Berättelsen kan också användas för att visa varje enskilt barns förändrade kunnande och som underlag i det systematiska kvalitetsarbetet. En pedagogisk berättelse är en gemensam tolkning av en lärprocess och kan ta sig uttryck på många olika sätt. Se exempel på sidan 47 och framåt.
20
pedagogisk dokumentation inlaga.indd 20
2015-09-23 15:05
Frågor som öppnar och frågor som stänger När vi ställer en öppen fråga bjuder vi in till dialog och reflek tion, till att tänka tillsammans. Samtidigt visar vi att vi är ny fikna och intresserade av svaret. En stängd fråga har oftast bara ett svar och ger nästan ingen information. I en utforskande process blir det viktigt för oss vuxna att inte leta efter rätt svar eller en sanning. Vi behöver träna oss i att undvika slutna ja och nejfrågor och istället lyssna och vara nyfikna på barnens tankar. Ibland är det i ”mellanrummen” och tystnaden som svaren kommer. Att få syn på hur olika sorters frågor leder till olika sorters svar är också viktigt. Men framför allt handlar det om genuin nyfikenhet, att vara beredd på att bli förundrad tillsammans med barnen, att låta oss överraskas av dem – och bli berikade. Det blir även skillnad i dokumentationen beroende på om vi verkligen är nyfikna och vill veta något eller om vi redan tänker att vi vet svaret. Ställer vi en nyfiken eller en kontrollerande frå ga? Undrar vi på vilka sätt barnen väljer att sortera pinnar eller undrar vi om barnen kan sortera pinnar? Valet av fråga säger mer om oss själva och hur vi ser på barnen än om vad barnen förmår.
Hur …?
Vad …? Om …?
Berät ta … ! Förklara …! Visa …!
Teckna, rita …!
45
pedagogisk dokumentation inlaga.indd 45
2015-09-23 15:05
Som pedagoger har vi möjlighet att göra alla moment i försko lan till en lärande situation genom att förändra vårt förhåll ningssätt och våra frågor. Tänk på en vardaglig situation som påklädningen. Hur skulle den kunna förändras med hjälp av öppna frågor? På hur många olika sätt kan man klä på sig? Hur gjorde du? Hur känns det när du sätter på dig stövlarna? Skulle ni kunna hjälpa varandra? Om du kunde, hur skulle du göra då?
Genom att inte ge barnen färdiga svar på deras frågor öppnar vi för fler möjligheter för alla att tänka själva.
Göra – pröva
•• Hitta exempel på stängda frågor.
•• Formulera om den stängda frågan till en öppen fråga.
•• Hitta så många olika varianter på samma fråga ni kan.
•• Prova att medvetet ställa öppna frågor till barnen.
•• Dokumentera.
Samla på frågor Att formulera frågor och hypoteser som stödjer och utmanar barnens utforskande är inte så lätt. En bra strategi är att samla på frågor, frågor som vi själva ställt eller som vi hört någon annan ställa. Samla också på barnens frågor och hypoteser, involvera dem och använd frågorna tillsammans. Frågor kan ställas på många olika sätt, genom ord, agerande och handling, genom mimik och reaktion. Här är exempel på några formuleringar som vi samlat på oss under åren:
Reflektion Reflektera tillsammans över de svar ni fått.
•• Vilken skillnad kan ni se?
•• Hur påverkades svaren av sättet ni ställde frågorna på?
Hur tänker/tänkte du? Vad blir/blev du nyfiken på? Jag behöver komma på fler lösningar, har du/ni några idéer?
Hur skulle du/ni göra? Såg du/ni någon skillnad? Ska vi pröva igen?
46
pedagogisk dokumentation inlaga.indd 46
Barn i relation med varandra, med en dator och ord behandlingsprogram.
2015-09-23 15:05
pedagogisk dokumentation inlaga.indd 80
2015-09-23 15:05
Ett exempel EN VÄGG VÄXER FRAM Pedagogerna har under ett reflektionsmöte upptäckt att vatten är något nästan alla barn i gruppen visat intresse för. Barnen återkommer till det på olika sätt i sin lek, i sitt skapande och utforskande. – Jag simmade på sommaren. – Vattnet var randigt med blå. – Sanden var också som vatten fast ändå inte. Tillsammans försöker pedagogerna nu skärpa sina sinnen med fokus på vatten. De sätter upp de alster och anteckningar som hittills tydligast handlat om vatten. Pedagogerna varken redigerar eller bättrar på berättelsen som växer fram utan använder sig av det råmaterial de har: små lappar med anteckningar, urrivna blad från kollegieblock, postit-lappar, reflektions- och observationsunderlag. Alla underlag och delar finns med i urvalsprocessen så länge barnens frågor och hypoteser är grunden de bygger på. Därför involverar pe dagogerna barnen i processen och låter väggen förvandlas till sammans med dem. För att skapa möjlighet att gå i dialog med den framväxande pedagogiska berättelsen ser pedagogerna till att det finns tom ma papper, pennor och oskrivna post-it-lappar på väggen. Både barn och vuxna ska kunna kommentera, och de ska kunna göra det var som helst och hur som helst. Under processen använder pedagogerna genomskinliga plastfickor som de sätter upp på väggen. Dels är de praktiska att samla material i, dels synliggör de deras och barnens under sökningsfokus. Till veckans reflektionsmöte tar pedagogerna med plastfickorna med det innehåll de samlat och använder som reflektionsunderlag.
Göra – Pröva Titta igenom bilder och annan dokumentation ni vill använda för att bygga en pedagogisk berättelse med.
•• Gör val tillsammans. •• Se hur bilder, texter, teckningar med mera kommer bäst till sin rätt, välj och välj bort, ta hjälp av varandra i arbetslaget.
•• Vilka bilder ska ta plats? Vilka bilder behöver varandra? Vilka bilder behöver förklarande text? Vilka bilder behöver inte text? Film?
•• Vilken berättelse vill ni berätta? Vad ska vara ert fokus?
80
pedagogisk dokumentation inlaga.indd 80
2015-09-23 15:05
Väggen byggs vidare genom processen och består av teckningar, reflektioner, målningar, observationer, foton, silkestyg och bilder i en serie.
Möjligheter att gå i dialog med dokumentationerna behöver skapas på olika sätt.
Plastfickor fyllda med elar av pågående processer. d Maskeringstejpen med noterat begrepp eller fokus hjälper till att förtydliga syftet.
81
pedagogisk dokumentation inlaga.indd 81
2015-09-23 15:05
Utvecklas och lära tillsammans
Hur kan pedagogisk dokumentation användas som grund i ett utforskande arbetssätt? I boken går författarna igenom syftet med pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och ger dig som pedagog stöd för att arbeta utforskande tillsammans med barnen. Boken innehåller många konkreta och levande exempel från verksamheten i förskolan. Med hjälp av övapröva-uppgifter och reflektionsfrågor som finns i boken kan ni i arbetslaget tillsammans arbeta vidare och utveckla den pedagogiska verksamheten. Till boken finns också verktyg för dokumentation att ladda ner.
Författarna är alla tre verksamma inom olika förskoleenheter i Uppsala där Gunilla och Erika arbetar med med pedagogiskt utvecklingsarbete och Leicy med estetiska lärprocesser. Gunilla Essén är förskollärare, pedagogista och föreläsare. Erika Björklund är pedagogista och sitter i styrelsen för Reggio Emilia Institutet. Leicy Olsborn Björby är konstnär och atejerista.
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbete på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-44217-7
Pedagogisk dokumentation Gunilla Essén Erika Björklund Leicy Olsborn Björby
Pedagogisk dokumentation
FÖRSKOLESERIEN
Pedagogisk dokumentation Utvecklas och lära tillsammans
Gunilla Essén Erika Björklund Leicy Olsborn Björby
9 789127 442177
pedagogisk dokumentation omslag.indd 1
2015-09-23 15:42