Issuu on Google+

Den här boken handlar om skolan och lärandet i allmänhet och digitaliseringen av den kommunala skolan i synnerhet. Den tar avstamp i Västerås, Sveriges femte största stad som just inlett arbetet med Västeråsmodellen. Författaren Helena Öberg vänder och vrider på invanda uppfattningar, blandar visioner, fakta och funderingar med röster, verkliga exempel och konkreta råd.

VÄSTERÅSMODELLEN – Nio punkter för den digitala skolan

D

et räcker inte längre att kunna läsa, räkna och skriva. Läroboken håller på att bli digital och papper och penna kompletteras med datorer. Svarta tavlan som varit både grön och vit ersätts med en digital tavla som är upp­kopplad mot internet och som visar lektion, länkar och läxor. Att använda en dator har blivit en grund­läggande färdighet. Tekniken i sig förändrar ingenting – men den kommer att föda ett nytt tänkande, en annan pedagogik och ny kunskap.

Bokens omslag är formgivet med inspiration från wordle.net

bara mer

HELENA ÖBERG

tidigare Västerås hela ner mål kunskap år gå igen

använder

fram

behöver

rätt nya lära mål världen

skolans läraren

själva

i dag säga

skolor Facebook innebär

får elev kommunen

HELENA ÖBERG

9 789127 422407

Va stera smodellen_oms_tryck.indd 1

inom förändring

datorerna

tänkande

tio

del

fick

via

tänker

Internet

exempel göra bra

säger

Kanske

många lite kommer gäller måste bättre olika både vill tiden egen går eleverna bästa

annan

boken

aldrig annat tar hela papper använda

Sverige

dator Skolan barn

klara

livet

Stockholm

VÄSTERÅSMODELLEN – Nio punkter för den digitala skolan klassen

kunna resultat

finns lärare istället människor förmåga

för

förstå

alltid

utveckla

skapa lärande handlar datorer in lärandet kanske andra lär skola längre läsa

klassrummet

första pedagogiska gjorde

tekniken

bok

vidare

ISBN 978-91-27-42240-7

ser

borde

gamla undersökningen information utveckling ämnen

också helt

ta elever datorn

tekniken

tid

möjliga började händer lika hjälp sätt

11-01-17 14.01.43


>

1.

VÄSTERÅSMODELLEN

FÖRÄNDRING – DET HANDLAR INTE OM DATORER

2.

Sveriges största arbetsplats

Bästa möjliga skola – hur då?

Helt nya situationer 13

Alla ska klara skolan

18

Livets lotteri

19

9

31

Vad händer egentligen i klassrummet? 34 Kan lärarna gå hem nu?

37

Att jobba smartare

22

Vad menas med dator?

Interaktivt och dynamiskt 42

24

Mönster och nyfikenhet

44

Våga släppa taget

45

Stadens hjärta

Västeråsmodellen_LN.indd 4

PEDAGOGIK – I STÄNDIG UTVECKLING

26

11-01-17 15.35.20


3.

4.

TEKNIK – PÅ MÄNNISKANS VILLKOR Skrivande är högteknologi

49

55

Ta bort teknik­ trösklarna 57 En egen dator – och ett eget ansvar

KUNSKAP – ATT TOLKA OCH FÖRSTÅ

TÄNKANDE – TÄNK OM

En lektion i den digitala skolan 51 Vad kan datorerna tillföra under­ visningen?

5.

59

Datorn – en förlängning av kroppen 60

Skolan är sig lik – varför då? 65 Kan man verkligen lära sig tänka? 71 Smartboarden är nyckeln

72

Lärandet tar fart

75

Ett vidgat lärande

79

Från delar till helhet

80

Vad gör datorerna med vårt tänkande?

83

Informationen fördubblas var åttionde dag 91 En skatt – på en ö utan bro eller brygga

93

Ett tänkande för varje tillfälle 85 Teknik och tanke

Västeråsmodellen_LN.indd 5

87

11-01-17 15.35.20


6.

INTERNET – GRÄNSLÖST LÄRANDE Nya arenor

7.

8.

En resa i det okända 107

En tyst kultur 121

KOMPETENS – ATT LÄRA SIG LÄRA 99

Skolbiblioteket är sambandscentralen 101

LEDARSKAP – AKTIVT OCH TYDLIGT

Vilken kompetens hos läraren ökar elevernas lärande? 110 Hur skapas ständig kompetensutveckling?

112

Rektor är förändringsledaren

126

Det handlar om vilken värld vi vill leva i

127

Organisation i förändring

129

Bygg in förändringen i vardagen 113 Utbildning, kurser, handledning – hur ska det gå till?

Västeråsmodellen_LN.indd 6

117

11-01-17 15.35.20


9.

DEMOKRATI – VÄSTERÅSMODELLEN Var och en ska utveckla sin förmåga maximalt

133

Att våga drömma

136

Världen är en del av skolan

139

.

.

LITTERATUR

FÖRFATTARENS TACK



146



152

Västeråsmodellen – checklista för kommuner 142 Förändringsfrågor för skolledare

144

Checklista för skolutveckling 145

Västeråsmodellen_LN.indd 7

11-01-17 15.35.20


VaĚˆsteraĚŠsmodellen_LN.indd 8

11-01-17 15.35.20


Sveriges största arbetsplats Det är många som bryr sig om skolan. Det är kanske inte så konstigt. Varje vardagsmorgon går 1 635 000 barn och vuxna till skolan – Sveriges största arbetsplats. Det är fler än antalet invånare i Stockholm, Göteborg och Malmö sammantaget. Skolan är betydelsefull. Men den borde kanske vara ännu mer betydelsefull. I Sverige är vi bland de bästa i världen när det gäller pedagogik och förhållningssätt till elever och deras lärande. Vi hör till ett av världens mest nytänkande länder. Ändå når den politiska debatten om skolan sällan längre än till betyg eller frågor om ordning och reda. Den svenska skolan är värd ett bättre öde än så. Den har alla förutsättningar att bli en skola i världsklass. Men för att nå dit behöver den alla medel som står till buds. Många av skolans styrdokument skrevs i en tid när dagens kompetens- och färdighetskrav för informationssamhället fortfarande var okända. Skolverket har konstaterat att 75 procent av de kommunala skolorna idag har ett ganska stort eller mycket stort behov av investeringar i IT.1 Några få kommuner menar att en bärbar dator till varje elev är en självklar del av den moderna utbildningen, men i 60 procent av kommunerna planeras ingen motsvarande satsning. I samhället i övrigt är det självklart att man använder den bästa teknik som finns att tillgå, men inte i skolan. Varför?

VÄSTERÅSMODELLEN | SVERIGES STÖRSTA ARBETSPLATS

Västeråsmodellen_LN.indd 9

9

11-01-17 15.35.20


Skolan styrs av traditioner och mer sällan av vetenskap. Den politiska lösningen på skolans problem, oavsett partifärg, tycks vara mer resurser och fler lärare. Men det finns ingen fastställd koppling mellan ökade resurser och resultat. Frågan är snarare hur de resurser som står till buds används. Det pratas mycket om att vi behöver fler nya företagare och företag i Sverige. Enligt Tillväxtverket ökar också viljan hos unga att starta företag. Skolan har en stolt och obruten tradition av att lära ut kritiskt tänkande och det behövs förstås ett synsätt inom skolan som granskar och förvaltar. Samtidigt skapar ett sådant synsätt inget nytt. Att vara entreprenör innebär något annat: att ha tillit till sin magkänsla, våga ta risker, pröva sig fram och våga misslyckas. Gymnasieskolan Young Business Creatives i Nacka är en skola som låtit sig genomsyras av entreprenörskap. Hans Renman, som är skolans grundare, betonar att det inte handlar om ett entreprenörskap som är inriktat på vinstmaximering, utan om ett utvecklande av elevernas inneboende kreativitet, nyfikenhet, lust och innovationsförmåga så att de ska kunna gå ut i livet för att förändra och förbättra. Allt entreprenörskap handlar i grunden om förmågan att agera och genomföra förändringar. I Sverige är det lag på att kritiskt tänkande ska läras ut. Kanske skulle vi behöva en lag för entreprenörskap? Skolan behöver både granska problem och söka möjligheter. Låt säga att en del av entreprenörskapet – kreativiteten – skulle bli en uppvärderad förmåga. På landets personalavdelningar har omdömet ”kreativ” i ett anställningsbetyg varit likställt med ”svårt att hålla sig till givna uppgifter” eller ”risk

10

Västeråsmodellen_LN.indd 10

VÄSTERÅSMODELLEN | SVERIGES STÖRSTA ARBETSPLATS

11-01-17 15.35.20


för samarbetssvårigheter”. Hur är det i skolan? I själva begreppet kreativitet ingår förmågan att bryta ramar och ifrågasätta existerande värden och synsätt. Klarar skolan av kreativa elever? Eller kreativa lärare? En kommun som valt att vara kreativ är Västerås. Där har lärare, tjänstemän, kommunpolitiker gått samman och utvecklat något de kallar Västeråsmodellen. Ambitionen är att försöka skapa den bästa möjliga skolan – inte bara den bästa möjliga kommunala skolan – genom att fokusera på pedagogisk utveckling, goda exempel och bästa möjliga teknik. Det innebär att alla elever och alla lärare i Västerås kommunala skolor från årskurs 6 till gymnasiet kommer att få en bärbar dator. Jag har haft förmånen att följa och vara delaktig i arbetet med Västeråsmodellen, först som konsult och sedan som författare till den här boken. Jag har lyssnat, lärt och samtalat och det jag vill visa med boken är att det faktiskt är möjligt att skapa den bästa möjliga kommunala skolan – om man vill. Resan har börjat.

VÄSTERÅSMODELLEN | SVERIGES STÖRSTA ARBETSPLATS

Västeråsmodellen_LN.indd 11

11

11-01-17 15.35.20


1. VaĚˆsteraĚŠsmodellen_LN.indd 12

11-01-17 15.35.20


Förändring – det handlar inte om datorer

N

U FÖRÄNDRAR VI SKOLAN. Det handlar inte om ännu ett projekt i raden eller ett politiskt slag i luften – det handlar om Västeråsmodellen. Alla ska klara skolan och alla har rätt till en dator. Vi menar att det är självklart att lära sig läsa, skriva och räkna och gå ut nian med minst godkända betyg i alla ämnen. Vi menar att skolan ska leverera resultat och att det är varje människas rätt att få en god kunskapsgrund och tillräcklig allmänbildning för att klara sig i livet. Man ska kunna söka in på gymnasiet, studera vidare, få ett jobb, en god livsinkomst och ett gott liv. Vi tror inte att bristande resultat handlar om bristande resurser. Vi tror att det handlar om hur resurserna används och hur effektivt de utnyttjas. 

Bästa möjliga skola – hur då? Västerås är inte först, men en av de första städerna i Sverige som valt att satsa på att digitalisera den kommunala skolan. Bitte Henriksson har arbetat både som specialpedagog och rektor. Idag är hon utvecklingsledare i Västerås och en av personerna bakom Västeråsmodellen. Det handlar inte om datorer. Datorerna är ett verktyg, inget annat. Målet är att alla ska klara skolan. Att alla ska lära sig läsa, skriva och räkna och lämna skolan med minst godkända betyg i alla ämnen. Istället för att fokusera på elevernas brister

VÄSTERÅSMODELLEN | KAPITEL 1: FÖRÄNDRING – DET HANDLAR INTE OM DATORER

Västeråsmodellen_LN.indd 13

13

11-01-17 15.35.20


är det skolans skyldighet att skapa goda lärmiljöer där alla kan utvecklas och lära. Det här är inget som vi på kommunens verksamhetskontor har hittat på. Det här kommer underifrån. Vi har lyssnat på skolorna som saknade teknik, men vi har också lyssnat på andra. Vi började med att undersöka hur det förhöll sig. Skolorna behövde datorer, det var helt klart.” Många kommuner brukar fastna här, mellan sparbeting och tvingande åtaganden, och investeringar som inte är obligatoriska får stå tillbaka oavsett hur välmotiverade och långsiktigt lönsamma de är. Det brukar vara brist på resurser, svalt intresse från skolledningar och låg ITkompetens hos lärarna. Men i Västerås hände det något annat. Bitte Henriksson fortsätter: Det här är en process och nu är vi redan inne på tredje året. Det började med att jag åkte till skolmässan i Älvsjö. Där fick jag en färsk bok från Myndigheten för skolutveckling; Digitala lärresurser – möjligheter och utmaningar. Jag åkte hem och utifrån boken började jag fundera på vad skolan behövde. Sedan pratade jag med IT-avdelningen om hur vi hade det och hur det borde vara. Vi satte ihop en arbetsgrupp och började med att formulera ett bör-läge, en bild av hur vi tänkte oss framtiden. Vi insåg att vi behövde hjälp att genomföra det vi ville. Någon sa att jag skulle prata med Kenneth Wiberg, kommunens IT chef. Han sa: ”Det här är ju skitbra. Har ni gjort det här?” Och det hade vi ju. Sedan rullade allt igång. ”Nu måste vi ut

14

Västeråsmodellen_LN.indd 14

VÄSTERÅSMODELLEN | KAPITEL 1: FÖRÄNDRING – DET HANDLAR INTE OM DATORER

11-01-17 15.35.20


och omvärldsspana” sa Kenneth. Det är ju inte precis något man är van vid som lärare eller rektor. Men Kenneth menade att vi skulle lyssna och lära av de allra bästa. I januari åkte vi till BETTmässan i London, British Educational Training and Technology Show, en gigantisk mässa med massor av seminarier. Det var en helt ny värld. Synnöve Fridén, en av verksamhetscheferna då, var också med. Vi lyssnade, tittade och hade ett möte med Apple. Efter ett par intensiva dagar hade vi en kreativ träff på puben. Vi började förstå vad vi behövde göra. Så åkte vi hem och började planera. Vi tog Kenneth till hjälp eftersom vi visste att vi ville hitta nya lösningar för IT och inte bli beroende. Vi fortsatte vår omvärldsspaning och det tror jag har varit en av de stora styrkorna med Västeråsmodellen, att vi hela tiden har omvärldsspanat, men också att vi samlat olika kompetenser omkring oss. Nästa resa gick till Omaha, USA, och då följde både verksamhetsledare, förtroendevalda och IT-folk med vilket gjorde att frågan blev djupare förankrad i kommunen. Några månader senare var jag, Kenneth och vår e-strateg Mikael Lagergren i Seattle och träffade Microsoft. På ett år var jag alltså i London, Omaha och Seattle och slutligen, våren 2010, i Maine. Men redan hösten 2009 efter Omaha gick vi in i en ny fas. Vi kunde inte längre vänta och bara planera. Vi satte helt enkelt igång. Jag måste säga att vi aldrig kunnat göra det här utan våra modiga verksamhetschefer och skolorna som vågade och ville testa, trots att vi inte

VÄSTERÅSMODELLEN | KAPITEL 1: FÖRÄNDRING – DET HANDLAR INTE OM DATORER

Västeråsmodellen_LN.indd 15

15

11-01-17 15.35.20


hade så många svar på hur det skulle genomföras. Vi var en liten arbetsgrupp som växte. Till en början insåg jag inte hur stort det var. Kenneth däremot såg det genast som ett projekt. Först tyckte jag att han överdrev, men det stannade inte ens där – nu är det ett program med en särskild programkoordinator och styrningen är på direktörsnivå. Just uppbackningen från styrelsen, direktören och stadsledningen har varit otroligt värdefull.” Att våga fatta nödvändiga beslut är en av de viktigaste orsakerna till att Västeråsmodellen tagit fart. Det började med ett behov från lärarna som ledningen banade väg för. Förvaltningen lämnade sitt förvaltande och gick in i ett aktivt entreprenörskap. Från ord till handling. Bitte Henriksson: Vi insåg att vi måste våga kasta oss ut, göra något för att lära. Det går inte att vänta på full kontroll eller på att alla ska veta exakt hur allt ska göras. Somligt måste läras, lösas och förstås efter hand. Vi kunde inte förutsäga vad som skulle dyka upp. Först var i alla fall jag så uppfylld av allt det nya, allt jag var tvungen att lära mig. Jag är verkligen ingen datormänniska. Jag har fått lära mig, steg för steg och inse att det inte alls handlar om datorer. Lika lite som skolan handlar om pennor och papper. Det handlar om tänkande och lärande.”

16

Västeråsmodellen_LN.indd 16

VÄSTERÅSMODELLEN | KAPITEL 1: FÖRÄNDRING – DET HANDLAR INTE OM DATORER

11-01-17 15.35.20


vi mås t e v å g a k a s t a

Västeråsmodellen_LN.indd 17

o s s

u t

11-01-17 15.35.20


Alla ska klara skolan Håkan Bergsten och Tord Karlsson är verksamhetschefer för varsitt skoldistrikt i Västerås. De har nyss kommit tillbaka från semestern och jag träffar dem på kommunens verksamhetskontor. Båda har läst Synvändan, rapporten från Haninge kommun som gett eko i hela skolvärlden, om skolorna i Haninge som på rekordtid lyckades vända sina resultat genom att arbeta systematiskt med tydliga mål och uppföljning. Andelen elever som gick ut nian med fullständiga betyg ökade med 13 procent, läsförmågan i årskurs ett ökade från 60 till 93 procent och i en av skolorna ökade andelen elever som klarade treans matematik från 29 till 96 procent.2 När jag frågar om de är beredda att införa en synvända också i Västerås och sätta målet att alla elever i Västerås kommunala skolor ska klara sig, svarar de i munnen på varandra: ”Ja, det är dags att vi vågar lova att alla ska klara skolan. Och det med minst godkända betyg i alla ämnen.” ”Ja, det handlar inte om att sänka kraven.” Det är ett löfte som säkert utlöser en och annan skrämselhicka. Säkert ännu fler tvivel. Kan verkligen alla lyckas i den svenska kommunala skolan? Sverige är förvisso ett framstegsland, åtminstone om man ser till skollag och läroplaner. Vi har framsynta skrivningar om att var och en ska utveckla sin förmåga. Men börjar man syna skolan i sömmarna ser man något annat. Inför valet 2010 lovade politikerna ökade resurser och fler lärare. Men nästan alla kommuner hade redan ökat sina resurser till skolan, ändå hade resultaten gått ner. Alla elever har

18

Västeråsmodellen_LN.indd 18

VÄSTERÅSMODELLEN | KAPITEL 1: FÖRÄNDRING – DET HANDLAR INTE OM DATORER

11-01-17 15.35.21


VaĚˆsteraĚŠsmodellen_LN.indd 19

11-01-17 15.35.21


Den här boken handlar om skolan och lärandet i allmänhet och digitaliseringen av den kommunala skolan i synnerhet. Den tar avstamp i Västerås, Sveriges femte största stad som just inlett arbetet med Västeråsmodellen. Författaren Helena Öberg vänder och vrider på invanda uppfattningar, blandar visioner, fakta och funderingar med röster, verkliga exempel och konkreta råd.

VÄSTERÅSMODELLEN – Nio punkter för den digitala skolan

D

et räcker inte längre att kunna läsa, räkna och skriva. Läroboken håller på att bli digital och papper och penna kompletteras med datorer. Svarta tavlan som varit både grön och vit ersätts med en digital tavla som är upp­kopplad mot internet och som visar lektion, länkar och läxor. Att använda en dator har blivit en grund­läggande färdighet. Tekniken i sig förändrar ingenting – men den kommer att föda ett nytt tänkande, en annan pedagogik och ny kunskap.

Bokens omslag är formgivet med inspiration från wordle.net

bara mer

HELENA ÖBERG

tidigare Västerås hela ner mål kunskap år gå igen

använder

fram

behöver

rätt nya lära mål världen

skolans läraren

själva

i dag säga

skolor Facebook innebär

får elev kommunen

HELENA ÖBERG

9 789127 422407

Va stera smodellen_oms_tryck.indd 1

inom förändring

datorerna

tänkande

tio

del

fick

via

tänker

Internet

exempel göra bra

säger

Kanske

många lite kommer gäller måste bättre olika både vill tiden egen går eleverna bästa

annan

boken

aldrig annat tar hela papper använda

Sverige

dator Skolan barn

klara

livet

Stockholm

VÄSTERÅSMODELLEN – Nio punkter för den digitala skolan klassen

kunna resultat

finns lärare istället människor förmåga

för

förstå

alltid

utveckla

skapa lärande handlar datorer in lärandet kanske andra lär skola längre läsa

klassrummet

första pedagogiska gjorde

tekniken

bok

vidare

ISBN 978-91-27-42240-7

ser

borde

gamla undersökningen information utveckling ämnen

också helt

ta elever datorn

tekniken

tid

möjliga började händer lika hjälp sätt

11-01-17 14.01.43


9789127422407