9789147105762

FÖRETAGSEKONOMI 2 E2000 Classic Företagsekonomi 2 är främst avsedd för Företagsekonomi 2 i gymnasieskolan och komvux/vuxenutbildningen enligt Gy11/Vux 12. Tillsammans med E2000 Classic Företagsekonomi 1 är materialet ett heltäckande läromedel för Företagsekonomi 1–2.

E2000 Classic Företagsekonomi är också lämpligt för andra grundkurser inom ekonomi och företagande, såsom inom Yrkeshögskolan och annan vuxenutbildning inklusive företagsintern utbildning.

Läromedlet passar även bra för självstudier i samband med distansutbildning.

E2000 Classic Företagsekonomi 1

E2000 Classic Företagsekonomi 2

Block 1 Ekonomi och samhälle Block 2 Utveckla och driva företag Block 3 Begrepp och kalkyler Block 4 Marknadsföring Block 5 Finansiering och budgetering Block 6 Bokföring och bokslut

Block 7 Hållbar global ekonomi Block 8 Inköpsekonomi Block 9 Marknadsföring Block 10 Lönsamhetsplanering Block 11 Bokföring - fördjupning Block 12 Bokslut och analys Block 13 Organisation och ledarskap

Varje del omfattar: Basbok med relevant och aktuell teori och fakta, kryddad med ett stort antal engagerande exempel och reportage om verkliga entreprenörer och företag, aktiva i olika branscher på dagens arbetsmarknad.

Problembok (inkl dvd) med ett stort urval av kreativa övningar inom olika branscher och med markerad svårighetsgrad 1–3. Alltifrån diskussionsuppgifter, enklare räkneuppgifter och fältuppgifter till mer komplexa tillämpningar, praktikfall, projektuppgifter och integrerade övningar. Gott om dator- och internetuppgifter samt övningar kring olika sociala/digitala medier.

Lösningsbok med utförliga lösningsförslag.

Lärarhandledning (inkl cd) med planeringsförslag, bildspel som stöd för lärarledda genomgångar, kommentarer till kapitlens alla uppgifter, förslag på provuppgifter etc.

Författargruppen bakom E2000 Classic Företagsekonomi har en bred erfarenhet av företagande och utbildning och har skrivit ett flertal böcker i ekonomiska ämnen. Jan-Olof Andersson är konsult och utbildare. Cege Ekström är konsult, lektor i ekonomiska ämnen och lärare inom Yrkeshögskolan. Jöran Enqvist är ekonomilärare och lärarutbildare. Rolf Jansson är företagsledare och konsult.

Best.nr 47-10576-2

Tryck.nr 47-10576-2-00

E 2000 BASBOK 2 Classic 2012 OMS.pdf 1

FÖRETAGSEKONOMI 2 BASBOK

– ger grunderna i ekonomiskt tänkande, till nytta för dig och ditt framtida yrkesliv!

FÖRETAGSEKONOMI 2 C

L

A

S

S

I

C

”Ekonomi är att hushålla med begränsade resurser”

BASBOK 2012-06-15 14.26

E2000 Classic Företagsekonomi 2 Basbok ISBN 978-91-47-10576-2 © 2012 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Karin Landmér Bildredaktör: Ewa Hansson Rosdahl Omslag: Fredrik Elvander Formgivning, layout & bildbehandling: Grafisk Form LNHB Sättning: Grafisk Form LNHB Tryck: Dimograf, Polen 2012 Upplaga 1:1

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → komplettering).

Om du inte har tillgång till internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö Tel: 040-25 86 00. Fax: 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice: Tfn 08-690 93 30. Fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 2

2012-06-21 10.17

Detta är

Classic Företagsekonomi 2!

Classic Företagsekonomi 2 är främst avsedd för Företagsekonomi 2 i gymnasieskolan och komvux/vuxenutbildningen. Tillsammans med Classic Företagsekonomi 1 är materialet ett heltäckande läromedel Classic Företagsekonomi är också lämplig för Företagsekonomi 1–2. för andra grundläggande kurser inom ekonomi och företagande, såsom inom yrkeshögskoleutbildning (Yh) och annan vuxenutbildning inklusive företagsintern utbildning. Läromedlet passar även bra för självstudier i samband med distansutbildning.

Ekonomi …

Classic Företagsekonomi ger dig de kunskaper som du behöver för att kunna ”tänka ekonomiskt” – till nytta för dig som privatperson och Classic Företagsekonomi samhällsmedborgare. Men framför allt är ämnad att ge dig förutsättningar till framgång i yrkeslivet – i företag, i föreningar eller hos myndigheter. Det är där de stora besluten om samhällets utveckling fattas. Det är där varor och tjänster produceras för att tillgodose våra behov som konsumenter. Företagsekonomi handlar om detta – och efter din utbildning ska du förstå och kunna delta i det ekonomiska livet. .… och verklighet …

Classic Företagsekonomi är verklighetsförankrad. Innehållet anknyter till verkliga företag – alltifrån små och medelstora företag till välkända börsföretag. Upplägget genomsyras av många exempel på företagsamhet och entreprenörskap. På så sätt kommer du som läsare att befinna dig mitt i den dynamiska verklighet som kallas marknadsekonomi. Du får möta företag i såväl medgång som motgång. Genom verklighetsnära problemställningar kommer du att förstå hur företagen fungerar. Att lära genom Classic Företagsekonomi innebär att du och dina studiekamrater jobbar aktivt, sökande och ifrågasättande. … samt förnyelse Classic Företagsekonomi är anpassad till ämnesplanerna i Gy11/ Classic Företagsekonomi förenar det beprövade Vux12. Nya E2000-konceptet med nyheter som projektmetodik, entreprenörskap och digitala/sociala medier. Läromedlet har en aktiverande pedagogik som bygger på problemlösning. Detta kombineras med att fakta presenteras på ett tilltalande och lättfattligt sätt med många nya exempel och reportage från verkliga företag. Sådant som, enligt Gy11/Vux12, krävs för en effektiv, ansvarsfull och kreativ inlärning.

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 3

2012-06-19 10.39

Målsättningar Classic Företagsekonomi bygger på ett antal målsättningar. Läromedlet ska bl a y vara engagerande, lättfattligt och intresseväckande y ha ett aktuellt och relevant innehåll y ge såväl yrkeskunskaper som en helhetssyn på samhället y visa marknadsekonomins dynamik och begränsningar y betona hänsyn till miljö och moral y lyfta fram den enskilda människans situation och entreprenörskapets betydelse y ha en internationell inriktning, bl a genom utländska dokument y skapa en aktiv inlärning genom verklighetsnära problem y ha rikligt med arbetsuppgifter för att ge valfrihet vid studiearbetet y ha datorn som ett naturligt hjälpmedel Dessa målsättningar har vi försökt att smälta samman till ett heltäckande läromedel som ska ge dig användbar kunskap för framtiden.

Heltäckande innehåll Classic Företagsekonomi består av två delar med vardera en Basbok (fakta) och en Problembok (övningsuppgifter). Varje del är indelad i block, del 1 omfattar kapitel 1–25 och del 2 kapitel 26–52.

E2000 Classic Företagsekonomi 1

E2000 Classic Företagsekonomi 2

Block Block Block Block Block

Block 7 Block 8 Block 9 Block 10 Block 11 Block 12 Block 13

Block 1 Ekonomi och samhälle 2 3 4 5 6

Utveckla och driva företag Begrepp och kalkyler Marknadsföring Finansiering och budgetering Bokföring och bokslut

Hållbar global ekonomi Inköpsekonomi Marknadsföring Lönsamhetsplanering Bokföring – fördjupning Bokslut och analys Organisation och ledarskap

Basböckerna innehåller relevant och aktuell teori och fakta med många klargörande exempel, hämtade direkt från verkligheten. Detta ger dig en bra utgångspunkt när du ska tränga in i och lösa uppgifterna i Problemböckerna. Fullständiga lösningar till uppgifterna finns i Lösningsböckerna, en för varje del.

Problemlösning på olika nivåer och på olika sätt Problemboken följer Basbokens kapitelindelning. Varje kapitel inleds med korta repetitionsfrågor. Därefter följer verklighetsnära tillämpnings-

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 4

2012-06-19 10.39

uppgifter som ansluter till faktatexten i Basboken. Rikligt med uppgifter inom varje sakområde ger goda möjligheter till en effektiv inlärning såväl i skolan som för hemarbete.

Uppgifterna är ordnade i stigande svårighetsgrad och omfattar också datortillämpningar på kapitlets innehåll, bl a i kalkylering och redovisning samt sökning på internet. I Problemboken finns också fältuppgifter, praktikfall och fördjupninguppgifter samt en dvd med interaktiva övningar.

Se vidare Problembokens förord!

Till din hjälp Som stöd för dina studier finns i Basboken bl a y exempel insprängda i faktatexten y klargörande företagsreportage y sammanfattningar i slutet av varje kapitel y stödord i marginalen, ofta även på engelska y formel- och faktarutor y sammanfattningar i slutet av varje kapitel y en översikt över näringslivets historia och utveckling i Sverige y entreprenörens ordlista y marknadföringsordlista y internationell ordlista, svensk-engelsk och engelsk-svensk y heltäckande sakregister I Problemboken finns y repetitions- resp ”rätt eller fel”-frågor i början på varje kapitel y uppgifter i stigande svårighetsgrad y syftesangivelse och betygsgradering för varje övning y formelsamling y adresslista till bl a myndigheter, organisationer och intresseföreningar – som hjälp t ex vid fältuppgifterna Till sist Classic Företagsekonomi. Kontakta Vi tar gärna emot synpunkter på Liber – se adress på bokens första blad!

Lycka till med dina studier!

Författare & redaktion

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 5

2012-06-19 10.39

Innehåll Block 7 Hållbar global ekonomi

26 Globalt företagande 12

Världen som marknad 13 Varför söker sig företag utomlands? 13 Skillnader vid internationell handel 15 Varje land har sin kultur 17 Vad ska man tänka på vid export? 18 Vilken marknad – land eller segment?

19 Följa kunden utomlands 19 Rätt organisationsform 20 Mellanhänder 20 Eget dotterbolag 22 Samarbete – joint venture 23 Licensavtal 24 Globaliserade företag 24 Stöd och hjälp vid utlandsaffärer 28 Sammanfattning 29

27 Samhällsnytta och ansvar 30

Hållbar utveckling 31 Möjligheter till hållbar utveckling 31 Hinder för hållbar utveckling 33 Svenska organisationer och företag bidrar 34 Myndigheter och organisationer med global inriktning 34 Företag med global inriktning 36 CSR – företagens samhällsansvar 40 Ansvar och affärer 41 Produktens hela livscykel 45 Sammanffattning 46

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 6

Block 8 Inköpsekonomi

28 Inköpsrutiner 49

Köpa rätt produkt – till rätt pris 50 Vilka inköp gör ett företag? 50 Hur köper företag in? 50 Att hitta leverantörer 51 Vem beslutar om inköp? 53 Inköpsrutiner 54 Inköpsanmodan internt 54 Anbudsbegäran 55 Utvärdering av anbud 55 Beställning 56 Leveransbevakning 57 Betalning 58 Det gäller att vara tydlig 59 Avtal – med olika villkor 59 Hur löser man tvister? 60 Offentlig upphandling 61 Import – en varas väg till Sverige 61 Transporten – en viktig del vid import 63 Order = inköp 64 Betalningen – på säkert sätt 65 Kontroll före leverans 68 Förteckning över levererade varor 68 Viktiga dokument 69 Förtulla varorna 71 Normalt förtullande 72 Sammanfattning 74

Block 9 Marknadsföring

30 Spelet om marknaden 84

Planering på kort och lång sikt – samtidigt! 85 Affärsplanen – planen för företagets utveckling 85 Marknaden bestämmer 86 Marknadsplaneringens fyra steg 87 Steg 1: Nulägesanalys (granska!) 88 Företaget måste granska sig självt … 88 … och granska sin marknad och miljö 89 Steg 2: Marknadsstrategi (tänk!) 91 Första vägvalet: Billigast eller bäst? 91 Andra vägvalet: Hela marknaden eller en del av den? 93 Marknadssegmentering 94 Steg 3: Taktik och genomförande (handla!) 97 Målet är viktigt 97 Aktivitetsplaner, kampanjer och marknadskommunikation 99 Steg 4: Uppföljning (lär och utveckla!) 99 Sammanfattning 100

31 Marknadsundersökningar 101 29 Inköpskalkyler 75

Ekonomi i varuhandeln 76 På rätt väg – till lägre kostnad 76 Buffertlager kostar pengar 77 Litet lager kostar lite pengar 78 Sätt fart på lagret 79 Även andra kostnader betyder mycket 80 Sammanfattning 82

Vad behöver man veta? 102 Ibland är det fler som vill veta …

102 Hur skaffar man information? 103 Att hitta information som redan finns 103 Hitta information via internet 104 Fältundersökning … 104 Olika syften 105 Olika former av intervjuer 108 Observationer 108

2012-06-19 10.39

Hur formulerar man frågor? 110 Öppna frågor eller flervalsfrågor?

111 Att göra ett urval 113 Vilka ska väljas ut? 114 Hur många ska man fråga? 114 Hur finner man sina intervjupersoner?

115 Ta hänsyn till bortfallet 116 Kvalitativa undersökningar – när ett begränsat urval används 117 Planering av en marknadsundersökning 118 Hur presenteras resultatet av undersökningen? 118 Sammanfattning 119

32 Marknadskommunikation 120

Kommunkation – att lyssna, förstå och övertyga 121 Marknadskommunikationens mål 122 Att välja rätt målgrupp 124 Budskapet – det man vill säga 126 Väcka uppmärksamhet – ett första mål 127 AIDA – en modell för påverkan 127 Sammanfattning 130

Public Relations (PR) – på god fot med allmänheten 143 Sponsring – att gynna för att gynnas 144 Udda media kompletterar mediapaletten 145 Hjälpredor i mediavalet 146 Reklameffektmätning – visar hur det gick 148 Sammanfattning 149

34 Reklam 150

Säljande budskap 151 Vem vill egentligen ha reklam? 151 Ärlighet varar längst 152 Utgå från kunden 152 Vad vill man uppnå? Vem vill man nå?

154 Konsten att övertyga 154 Hur utformas budskapet? 155 Mediaval i praktiken 157 Mediaplanering i tre steg 157 Reklamkampanj – en samordnad aktivitet 158 Göra själv eller köpa tjänst? 160 Medieförmedlare – en länk mellan kund och media 160 Köpta tjänster ska betalas 161 Reklambyrån – proffs på budskap 161 Sammanfattning 164

33 Mediaval 131

Media – att nå målgruppen 132 Tidningar – nyheter och reklam 134 Utomhusreklam – budskap när vi är på väg 134 Media med action – film, tv och radio 136 DR – direkt hem till kunden 137 Webben som kommunikationsmedium 140 Mässa och utställning – marknad med direktkontakt 142 Sales Promotion (SP) – ett sätt att stödja försäljning och återförsäljare 142

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 7

35 Interaktiv kommunikation 165

Annorlunda budskap i oväntade sammanhang 166 Interaktiva medier ändrar spelreglerna 167 Kommunikation på nya villkor 168 Några ser möjligheterna … 169 … medan andra håller emot 171 Regelboken är ännu inte färdigskriven 171

Interaktiviteten sprider sig till allt fler områden 172 Digitalt köp – i butiken 173 Med kunden som samtalspartner 173 Relationsmarknadsföring på nytt sätt 174 Köpta, ägda och förtjänade medier 175 Att köpa närvaro på nätet 177 Pay Per Click (PPC) 177 Sökmotoroptimering (SEO) 178 Banners (nätannonser) 179 Affiliateprogram 179 Pop-ups 179 Mer om sociala medier 180 Budskap och kommunikation på nätet 183 Köpta medier: Att skapa intresse – sekundsnabbt! 183 Ägda medier: Hjäp besökaren att hitta rätt! 184 Förtjänade medier: En fråga om tonläge … 187 … och om att bidra med något meningsfullt 187 Sammanfattning 189

36 Personlig försäljning 190

Varför personlig försäljning? 191 Organisation av säljfunktionen 192 ”Alla är säljare” 192 Försäljning till företag – ”business to business” 194 Hur går det till att sälja personligt? 196 Att nå kunden via telefon 199 Sälja tjänster – att sälja sig själv 200 Personliga nätverk 201 Personlig försäljning också i butik 201 Hur ska en bra säljare vara? 202 Sammanfattning 204

2012-06-19 10.39

Block 10 Lönsamhetsplanering

39 Investeringskalkyler 231 37 Lönsamhet och volym 206

Volymen är viktig 207 Fasta och rörliga kostnader 207 Företag som säljer endast en produkt 209 Nollpunktsvolymen 209 Formler för nollpunktsberäkning 209 Lönsamhetspunkten 211 Företag som säljer flera produkter 212 Nollpunktsomsättning 212 Lönsamhetspunkten för flera produkter 213 Säkerhetsmarginal – avståndet till noll 215 Resultatdiagram – lönsamma linjer 215 Beläggningsgrad – nollpunkt för tjänster 217 Kapaciteten måste vara flexibel 219 Banta sig ut ur krisen … 219 … eller växa? 219 Utjämna med hjälp av andra 219 Anpassa efter behov 220 Sammanfattning 222

38 Besluta med bidragskalkyl 223

Att använda bidragskalkyl 224 Sälja sin lediga kapacitet 225 Täckningsgraden – ribban! 227 Beläggningen varierar 227 Varuhandelsföretag 228 Tjänsteproducerande företag 229 Tillverkande företag 229 Sammanfattning 230

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 8

Investeringar på olika sätt 232 Kalkylen – en viktig del vid beslutet 232 Två delbeslut 232 Investeringskalkylens tre delar 233 Grundinvestering är ofta mer än inköpspriset 233 Driftsöverskott räknas per år 234 Skillnad på ekonomisk och fysisk livslängd 235 Olika metoder för investeringskalkyl 235 Pay-off-metoden beräknar återbetalningstiden 235 För- och nackdelar 236 Nuvärdemetoden jämför i nutid 236 Kalkylränta – en fjärde byggsten 236 Nuvärdefaktor finns i tabeller 237 Investeringskalkylera med omdöme 240 Sammanfattning 240

Block 11 Bokföring – fördjupning

41 Kontering på djupet 253

Få betalt – med piska eller morot 254 Dröjsmålsränta 254 Kassarabatt 255 Kassatabatt vid inköp 256 Kursdifferenser 256 Moms vid handel med EU-länder 258 Kunder som inte betalar 258 T-konton – bra att visa konteringar på 259 Sammanfattning 260

42 Bokföring i reskontra 261 Hjälpbokföring underlättar kontrollen 262 Hjälpbehovet hänger ihop med företagets storlek 262 Kundreskontra 263 Datoriserad kundreskontra 264 Leverantörsreskontra 265 Datoriserad leverantörsreskontra 266 Sammanfattning 266

40 Mer om kontering 242

Kontering av personalkostnader 243 Sociala avgifter 244 Inhyrd personal 246 Kostnadsersättningar m m 247 Lön till ägare 247 Aktieägare kan bli anställd 248 Inköp av inventarier, fordon m m 248 Övriga rörelsekostnader 249 Fraktkostnad 249 Finansiella kostnader 250 Kreditfaktura – när vi inte är nöjda 250 Kreditfaktura – en kompensation när kunden är missnöjd 251 Sammanfattning 252

43 Redovisning i större företag 267 Behovet av överblick 268 Border Music – musik över gränserna 268 Border Musics organisation 269 Bra datarutiner underlättar arbetet 270 Datarutiner ger bra överblick 271 Hur lägger större företag upp sin redovisning? 272 Försystem 272 Tilläggskoder sorterar informationen 272

2012-06-19 10.39

Bostadsbolaget – ett serviceföretag 274 Hur fungerar redovisningssystemet? 275 Kodsträngen håller ordning på informationen 276 Fakturans väg genom redovisningen 278 Uppföljning och analys 279 Sammanfattning 280

Block 12 Bokslut och analys

44 Bokslut med periodisering 282

Värderingen påverkar 283 Lagret – en viktig tillgång 284 Inventering är ett krav 284 Inköpspris eller verkligt värde? 285 Förbrukade varor = varukostnaden 286 Värdera anläggningstillgångar 288 Bokförs som tillgång 289 Huvudbokföring – affärshändelserna sorterade 293 Sammanfattning 293

46 Redovisning med dator 308

Bokför själv … 309 … eller låt andra göra det 309 Datoriserade bokföringsrutiner 310 1. Uppläggning 310 2. Bokföring 310 3. Bokslut 311 Att rätta fel 312 Avstämningar är A och O 313 Sammanfattning 314

47 Bidragsredovisning 315

Styra med ekonomiska mått 316 Alla ger sitt bidrag … 316 Täckningsbidrag på olika nivåer 317 Vilka enheter är lönsamma? 319 Interndebitering 320 Intern redovisning – ett måste 321 Sammanfattning 321

Särskilda miljörevisorer … 336 … och särskild miljöredovisning 336 Sammanfattning 337

49 Bokslutsanalys 338

Nyckeltal för olika behov 339 Viktiga nyckeltal 340 Lönsamhet ger god förräntning 340 Finansiell balans visar betalningsförmågan 342 Resursutnyttjande – när tillgångarna används 344 Analys av nyckeltal 346 Sammanfattning 348

48 Ekonomiska rapporter 322

45 Bokslut på djupet 294

Värdera omsättningstillgångar 295 Stäm av saldona 295 Osäkra fordringar 295 Interimsfordringar syns inte 296 Återföring på två sätt 298 Även skulderna måste värderas 299 Interimsskulder syns inte 299 Ett sammanfattande exempel 304 Olika företagsformer – olika egna kapital 305 Handelsbolag har flera egna kapital 305 Aktiebolag – en reglerad form 306 Sammanfattning 307

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 9

Bokföringslagens krav 323 Resultaträkningens uppställning 323 Balansräkningens uppställning 324 Baskontoplanen underlättar dokumentationen 325 Förenklat för de små 328 Bokslutsdispositioner – att påverka det redovisade resultatet 328 Årsredovisning för vissa 330 Koncernredovisning 331 EU – ger många möjligheter 331 Internationella redovisningsregler 332 Revisorn granskar räkenskaperna 334 Vad innebär revision? 334 Alla behöver inte ha revisor 334 Även miljön granskas 335

2012-06-19 10.39

Block 13 Organisation och ledarskap 51 Personal och rekrytering 376 50 Organisera företaget 350

Ansvarig ledning 351 Delegera ansvar 351 Principerna ändras 352 Linjeorganisationen växer fram 354 Informell organisation till en viss gräns 354 Specialisering ger effektivitet 354 Weber + Taylor = Fayol 355 Organisationsschema visar organisationen 356 Organisationsbeskrivning visar ansvarsfördelning 357 Befattningsbeskrivning visar medarbetarnas uppgifter 357 Olika sätt att organisera företag 358 Funktionsindelning 358 Produktindelning 359 Geografisk indelning 360 Kundindelning 362 Matrisorganisation 362 Projektorganisation – ger flexibilitet 363 Nätverksorganisation – en tillfällig organisation 364 Virtuella företag – finns mest i kundens värld 367 Även föreningar behöver organiseras 368 Att organisera för kvalitet 369 Olika sorters kvalitet 369 Från kvalitetskontroll i efterhand …

370 … till total kvalitetsstyrning, TQM 371 ISO 9000 – Kaizen sattes i system 372 Lean Production – att hantera resurser 373 Sammanfattning 375

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 10

Personalen – en viktig resurs 377 Rekrytering – att hitta rätt person 377 Ansökningshandlingarna ger en bild 378 Anställningintervjun 379 Urvalstester 380 Provanställning 381 Övriga rekryteringssätt 381 Anställningsformer 383 Uppsägning eller avskedande?

385 Uppsägning i tur och ordning 386 Lön och anställningsförmåner 386 Personalpolitik 387 Introduktion – att känna sig välkommen 387 Fritt eller bundet arbete? 387 Olika rättigheter 388 Rätt till en god arbetsmiljö 388 Rätt till betald semester 389 Rätt till insyn och medinflytande 389 Arbetsdomstolen avgör vid tvister 390 Personalutveckling och information 390 Ett sammansvetsat gäng … 391 Sammanfattning 392

52 Ledarskap 393

Skillnad på chef och ledare 394 Vad kännetecknar en bra chef? 394 Att vara ny som chef 395 Ledarskap – en fråga om människosyn 398 Vilka är de anställdas drivkrafter?

398 Olika sätt att se på sina medmänniskor 399 Olika ledartyper 400 Företagskultur – de oskrivna spelreglerna 400

Företagskultur som konkurrensmedel 402 Att komminicera företagskulturen – internt och externt 402 Företagets image är viktig även för medarbetarna 403 Konflikthantering och ledarskap 404 Löne- och utvecklingssamtal 405 Lönesamtal 405 Utvecklingssamtal 406 Löneförhandling 407 Chefens juridiska ansvar 408 Chefens skadeståndsansvar 408 Chefens straffansvar 408 Etik på företaget – ett förhållningssätt 410 Jämställdhet – en mänsklig rättighet 411 Sammanfattning 414

Sveriges näringsliv – en historisk översikt 415

Bilagor 427

Checklista för affärsplan 428 Exempel på BAS-kontoplan 430 Entreprenörens ordlista 432 Marknadsföringsordlista 441 Internationell ordlista – sv-eng 449 Internationell ordlista – eng-sv 456

Sakregister 463

2012-06-19 10.39

Block 7 Hållbar global ekonomi 26 Globalt företagande 27 Samhällsnytta och ansvar

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 11

2012-06-19 10.39

Kapitel 26

Globalt företagande

Innehåll 13 Världen som marknad 13 Varför söker sig företag utomlands?

15 Skillnader vid internationell handel 18 Vad ska man tänka på vid export?

19 Vilken marknad – land eller segment?

20 Rätt organisationsform

S

verige är ett litet land. Ändå – eller kanske just därför – har ett antal svenska företag och varumärken vuxit sig stora och framgångsrika inter-

nationellt. Bl a SKF, IKEA, Volvo, Ericsson, Alfa Laval, Tetra Pak och Atlas Copco är världsledande i sina respektive branscher.

För de flesta andra, lite mindre företag som hållit sig på ”hemmaplan”, förändrades situationen drastiskt år 1995 när Sverige gick med i EU. Idag befinner

24 Globaliserade företag

de sig på en marknad som utgörs av större delen av Europa, med allt vad det

28 Stöd och hjälp vid utlandsaffärer

innebär av ökade möjligheter men också större svårigheter och betydligt tuffare

29 Sammanfattning

konkurrens.

Men globaliseringen ger samtidigt ett ökat beroende av omvärlden. När hjulen snurrar och ekonomierna i vår omvärld går på högvarv ger det utdelning även för svenska företag i form av ökad export. Men när konjunkturen vänder nedåt är det svårt för svenska företag och svensk ekonomi att inte dras med.

12 y

GLOBALT FÖRETAGANDE

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 12

Classic 2

2012-06-19 10.39

Världen som marknad

Export /Export/

Import /Import/

En konsument i Sverige köper en ”app” till sin smartphone av ett amerikanskt företag – köpet sker på några sekunder. Appen är programmerad i Indien och betalningen sker till Luxemburg. Denna typ av affärer sker i miljontal varje dag. Världen som marknad är öppen, åtminstone när det gäller vissa tjänster. Nämligen de som kan distribueras över nätet. Och här kan vi hitta även småföretagen som arbetar med världen som marknad och nätet som kanal.

När det gäller varuhandeln är det mer komplicerat och svårare för mindre företag. Det beror på två faktorer. Det ena problemet är att det är flera olika leverantörer inblandade i produktionen, ofta flera hundra om det gäller t ex en maskin eller ett tiotal om det gäller t ex ett par skor.

Dessa leverantörer finns dessutom spridda i många länder. Och därmed är vi inne på nästa problem – logistiken, dvs transporten och samordningen av alla delar som ska finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt för att till slut bli till en vara som kan levereras till konsumenten.

Man brukar skilja på de företag som säljer på internationella marknaden, exporterar, och de som köper, importerar. Men så enkelt är det vanligtvis inte, utan de företag som säljer på internationella marknaden, de köper också på denna marknad. Det gäller våra stora exportföretag som Ericsson, Volvo, Sandvik och Husqvarna, men även mindre företag.

Många företag som producerar varor är alltså både importörer och exportörer.

När många företag i olika länder är inblandade uppstår mängder av problem. När vi i Sverige är på jobbet så sover de på andra sidan jordklotet, så det blir svårt att kommunicera med varandra effektivt. Svenska språket är givetvis inte gångbart på en internationell marknad, men inte alltid heller engelska. Svenska kronor har de flesta länder aldrig sett och kanske har inte alla heller sett US-dollar. Vissa länder är vana vid byteshandel och där kanske olja eller till och med det förbjudna elfenbenet är hårdvaluta.

26

Varför söker sig företag utomlands?

Stordriftsfördelar /Economies of scale/

Konkurrens /Competition/

Classic 2

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 13

Allt fler företag söker sig utanför Sveriges gränser för att kunna sälja sina produkter. Drivkrafter bakom detta handlar om ekonomi och stordriftsfördelar, dvs i grunden om lönsamhet, överlevnad och tillväxt. Men de konkreta orsakerna till denna utveckling är flera: y

Konkurrensen i Sverige ökar i många branscher, vilket gör det svårare att sälja på hemmamarknaden. Ett sätt att möta detta är att hitta nya marknader utanför Sveriges gränser.

GLOBALT FÖRETAGANDE y

13

2012-06-19 10.39

Kunderna kräver ständigt att produkterna förbättras och förändras. Det innebär samtidigt att produkterna snabbare blir omoderna. Produktlivs­ /Product life cycle/ cyklerna blir allt kortare. Det gäller därför att sälja mer medan produkten är modern. Ju fler och större marknader företaget säljer på, desto större är möjligheten att sälja stora volymer på kort tid. y Många produkter som säljs i Sverige idag är tekniskt komplicerade. Det gäller t ex Ericssons system för telekommunikation, Volvos bilar och Atlas Copcos borrutrustningar. För att få fram nya och bättre produkter krävs mycket tankearbete och många experiment med provkonstruktioner. Dessa produktutvecklings­ kostnader har ökat under senare år. För att bära kostnaderna krävs att man säljer mer. Man måste slå ut kostnaderna på fler enheter. Då behövs en Modebutiken Nelly.com lanseras globalt. ”Den första fasen av lanseringen innebär att Nelly. större marknad – den internacom öppnar för försäljning inom hela EU. Ytterligare expansion kommer att genomföras fram till tionella. dess att Nelly.com har nått en global närvaro”, skrev ägarna i ett pressmeddelande hösten 2011.

Den globala lanseringen av Nelly.com inleddes efter det att bolaget genomfört framgångsrika y IT-tekniken gör att ”avstånden” krymper. Ett mindre testlanseringar i Tyskland, Holland och Österrike, och var en följd av ett ökande antal kundför­ frågningar från internationella länder. företag kan exponera sig i hela världen genom sin hemsida på internet. Kostnaden är låg och för rätt typ av produkter är kanalen effektiv.

En internetuppkoppling och en mobiltelefon är IT-verktyg som gör att företaget, hur litet det än är, finns på världens alla marknader och är tillängligt för sina kunder dygnet runt och överallt. y

Produktlivscykel

Produktutvecklingskostnader /Product development costs/

HittaButik.se har här samlat alla webb­ butiker med inriktning mot svensk mat för utlandsboende.

14 y

GLOBALT FÖRETAGANDE

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 14

Classic 2

2012-06-19 10.39

Skillnader vid internationell handel Kulturell skillnad /Cultural difference/

Juridisk skillnad /Difference by law/

Marknadsundersökning /Market research/

Exempel 1

Internationell marknadsföring kontra marknadsföring inom Sverige innebär ofta kulturella och juridiska skillnader men också större fysiskt avstånd till den slutlige kunden. Initialt väljer man därför ofta att ha en mellan­ hand. Det är också lättare att börja marknadsföra i grannländer och andra europeiska länder som är ganska lika Sverige och geografiskt nära.

Kulturella skillnader gör det ännu viktigare att satsa ordentligt på marknadsundersökningar – för att kartlägga och förstå sina nya kunder. Även när man väljer att upprätta ett eget säljbolag i mottagarlandet, bör man anlita lokala undersökningsföretag eller konsulter.

Internationell lansering av en produkt som bygger på nyskapande – en innovativ produkt – kräver speciell omsorg. För i synnerhet ett mindre företag gäller det att agera rätt – att skydda sitt varumärke och att skapa de rätta kontakterna med de rätta återförsäljarna.

26

Med världen som marknad Arla Foods är ett globalt mejeriföretag och en ekonomisk förening som ägs av fler än 7 000 svenska, danska och tyska mjölkbönder. Arla Foods har produktion i 13 länder, försäljningskontor i ytterligare 20 länder, och fler än 16 000 anställda.

Produkterna säljs under tre välkända varumärken – Arla®, Lurpak® och Castello® – i över 100 länder och de viktigaste marknaderna är Sverige, Danmark, Finland, Storbritannien, Tyskland och Holland.

Mission (Affärsidé)

Vår mission är att erbjuda moderna konsumenter naturliga mjölkbaserade livsmedel som skapar inspiration, trygghet och välbefinnande.

Classic 2

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 15

GLOBALT FÖRETAGANDE y

15

2012-06-19 10.39

Arlas marknader Finland: Ost, barnmat, fruktyoghurt, matlagningsprodukter, juicer, nutritionsprodukter. Dessutom ingredienser i mycket stor omfattning till glassindustrin och bageriindustrin.

Norge: Ost, matfett, barnmat, fruktyoghurt, industriingredienser.

Estland: Barnmat, ost, fruktyoghurt.

England: Ost, huvudsakligen Kvibilles ädelost och Cheddar, dessertost, glutenfria produkter, Frödinges frysta tårtor, matfett (Lurpak).

Tyskland: Ost, mjukost, dessertost, fetaost, mozzarella, matfett, Frödinges frysta tårtor.

Ryssland och de andra forna öststaterna: Ost, barnmat, industriingrediensprodukter. Dessutom matfett till Ungern, Tjeckien och Polen.

Grekland: Smör, ost, mjukost.

Japan: Råvaror som laktos och mjölkpulver, ost, mozzarella.

Sydostasien: Glassingredienser, särskilt stor omfattning till Thailand.

USA: Hårdost, dessertost, matfett (Lurpak) samt ingredienser till bagerigrossister såsom mixer och halvfabrikat till kakbakning.

Saudiarabien/Mellanöstern: Fetaost, mozzarella, matfett (Lurpak).

Arla i Grekland.

I Grekland distribuerar Arla Foods pro­ dukter till många av landets småbutiker som finns både i storstan och på landsbyg­ den. Nikos Diamantopoulos, som arbetar som distributionschaufför, ser till att rätt vara kommer till rätt butik.

Ett sätt att kunna bära produktutvecklingskostnader är att samarbeta med andra. Många företag har slagits samman, t ex har Volvo personvagnar gått ihop med kinesiska Geely. Andra företag skaffar samarbetspartners för avgränsade projekt, t ex Telenor-Tele2 för uppbyggnad av 4G-nätet.

För en mobilkund spelar det ingen roll om nätet tillhör Telenor eller Tele2. För kunden gäller att förbindelsen fungerar.

16 y

GLOBALT FÖRETAGANDE

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 16

Classic 2

2012-06-19 10.40

Varje land har sin kultur

Kulturella skillnader

Innan man sätter igång en exportaktivitet kan det vara klokt att begrunda följande ord: ”If something can go wrong, it will!”

Det som gäller i Sverige kanske inte gäller i andra länder. y ”Elefantöl” är ett olämpligt produktnamn om man siktar på den afrikanska marknaden.

Varor som vi i Sverige är priskänsliga för kanske spanjorer reagerar annorlunda på. Det vi kallar kvalitet kanske en arab y ”Electrolux sucks” är en klart olämplig rubrik i USA. tycker är skräp. Det gäller givetvis för ett företag att välja rätt konkurrensmedel, men det är svårt att veta vad som är y ”Chevrolet Nova” fungerar inte så bra i Spanien.

No va betyder nämligen ”går inte”. rätt. Svårast är det att göra reklam, dvs att kommunicera. y Nedanstående bildserie på temat ”före – efter” Det blir så lätt missförstånd. fungerar inte så bra i länder där man läser från Svårigheterna med kommunikation handlar om allt från höger till vänster – om man inte kommer ihåg att tillfälligheter beträffande ords betydelse till mer systemaspegelvända den! tiska fel som har med kulturskillnaderna att göra. Listan på misstag kan göras mycket lång. Trots detta finns det mycket att vinna på att försöka ha samma reklam i olika länder. Dels blir det billigare, dels blir reklamen effektivare genom att kunderna får en stark och entydig bild av vad företaget står för.

Reklambyrå Reklambyråns roll är normalt att kunna sätta sig in i /Advertising agency/ kundens sätt att tänka. Därför är det viktigt att använda en lokalt anknuten reklambyrå eller en konsult från det land där Inlagd sill är en välkänd produkt på den svenska mark­ man tänker annonsera eller på annat sätt marknadsföra sina naden. Abbas svenska annons (t v) hade aldrig fungerat utomlands, t ex på Irland (mitten) eller i USA (t h). produkter. Det är oftast väl använda pengar. Ett företag När Abba går på export utformar man således sina som ska etablera sig på en ny utländsk marknad har oftast annonser med hänsyn till ländernas olika matkultur bara en chans. Misslyckas man första gången är det svårt att och uppfattning om svensk matkonst. komma tillbaka. y Blått står i Japan som en symbol för död och förintelse.

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 17

•) •

•( •

Classic 2

26

GLOBALT FÖRETAGANDE y

17

2012-06-19 10.40

Vad ska man tänka på vid export?

Att sälja utomlands, att exportera, följer i princip samma mönster som marknadsföring på den svenska hemmamarknaden. Det är bara det att allting blir svårare. Väldigt mycket som man bara tar för givet eller har erfarenhet av sedan tidigare gäller inte längre. Man måste börja med att sätta sig in i alla förutsättningar i exportlandet: kundernas sätt att tänka, lagstiftningen, hur distributionssystemet är uppbyggt etc.

Exempel 2

Export till Ryssland Arla Foods är representerat på den äldsta och största livsmedelsmässan i Ryssland, Prodexpo, som äger rum i Moskva.

– Målet är dels att visa de ryska kunderna att Arla Foods intresserar sig för den ryska marknaden, dels att marknadsföra ostarna direkt till konsumenterna på mässan, förklarar Irina Karlström, exportchef.

– I Ryssland är det inte vanligt att konsumenterna kan smaka på osten i delikatessavdelningen innan de köper den, som vi på de nordiska marknaderna är vana vid. Under livsmedelsmässan erbjuder vi provsmakning och reaktionerna från konsumenter och kunder har varit mycket positiva, berättar Irina.

De senaste åren har svenska Arla medverkat på mässan, men det är första gången som även danska ostar är med. Under våren skapas ett gemensamt exportsortiment till den ryska marknaden med danska och svenska ostar, och med det här nya och bredare sortimentet räknar Arla Foods med att stå mycket starkare på utlandsmarknaden.

När ett företag har bestämt sig för att börja sälja på den internationella marknaden gäller det bland annat att ta ställning till tre huvudfrågor: Vilka marknader ska vi välja? y Vilken organisationsform (distributionsform) är lämpligast? y Hur ska vår marknadsföring utformas på respektive marknad? y

18 y

GLOBALT FÖRETAGANDE

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 18

Classic 2

2012-06-19 10.40

Vilken marknad – land eller segment?

Unik marknad /Unique market/

Beroende /Dependence/

Med hela världen som marknad Sverige har det senaste decenniet utvecklats till ett av de främsta län­ derna av musikexport. Endast USA och Storbritannien ligger före. Men det är inte enbart själva musiken som exporteras utan också expertkunnandet runt omkring. Exempel är svenska inspelningsstudios som bokas livligt av utländska artister. Och svenska producenter anlitas av de utländska stjärnorna.

Den internationella marknadsfö­ ringen förstärks genom att artisterna uppträder världen över. På så sätt träffar de köparna och får samtidigt uppmärksamhet i media. Turné­ erna arrangeras oftast i samarbete med skivbolagens dotterbolag eller av utländska agenter.

Classic 2

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 19

När ett företag ska välja en internationell marknad är det vanligt att varje land uppfattas som en unik marknad. Konkurrensen och förutsättningarna i ett land betraktas som oberoende av konkurrensen och förutsättningarna i andra länder.

Världens länder blir dock alltmer beroende av varandra. Därför måste man i allt högre grad tänka på att ett land ingår som del i ett större system. Det som händer i ett land är beroende av vad som händer i andra länder. Ändras priserna på stål i USA så påverkar detta stålmarknaderna i Sverige, Finland, Tyskland, England osv.

Detta gör att stora företag allt mer ser hela världen som en marknad. Det behöver dock inte innebära att produkten måste säljas på alla platser på jorden. Man måste inte sälja på varje ort i Sverige heller. Utan företaget väljer naturligtvis de ställen där chansen att lyckas är bäst.

Underhållning och tv är branscher som sedan länge arbetat med hela världen som marknad. En förklaring är att de tekniska förutsättningarna för en världsomfattande spridning är goda. Satelliter och internet skapar en räckvidd för tvsändningar som sträcker sig över i stort sett hela jordklotet.

26

Följa kunden utomlands Många företag väljer inte själva de marknader de ska bearbeta, utan ”tvingas” ut i världen av sina kunder. Detta gäller företag som både säljer tjänster och som säljer varor. Ett revisionsföretag, dvs ett företag som granskar andra företags bokföring, måste bli internationellt för att klara arbetet med de kunder som arbetar internationellt, t ex genom utländska dotterbolag.

På samma sätt måste t ex en båttillverkare kunna serva och underhålla sina båtar på de marknader där båtarna används. Har man sålt båtar till exempelvis franska kunder, måste man också bygga upp en organisation för att kunna ge service i Frankrike. Detta sätt att välja marknad är egentligen alldeles utmärkt. Genom att man redan har en kundbas när man startar, minskar risken för att göra fel.

Det förekommer naturligtvis också att företag mera ”fritt” väljer vilka marknader de vill in på. För det lilla företaget som inte har någon egentlig erfarenhet av internationell verksamhet är det därför viktigt att försiktigt känna sig fram. Det naturliga första steget är att börja med de nordiska grannländerna.

Som ett nytt alternativ har även de baltiska staterna och Polen kommit att locka många företag. Sedan kan man stegvis söka sig vidare ut i världen.

GLOBALT FÖRETAGANDE y

19

2012-06-19 10.40

Rätt organisationsform I princip finns det fyra huvudalternativ för hur ett företag kan organisera sin internationella affärsverksamhet. Företaget kan arbeta från Sverige och exportera med hjälp av mellanhänder starta egen verksamhet utomlands i form av dotterbolag y skaffa samarbetspartners i olika länder, i s k joint venture-projekt y skriva licensavtal med ett utländskt företag y y

Ett svenskt företag kan också fusionera, dvs gå samman, med ett utländskt företag för att exempelvis komma in på en ny marknad. En fusion innebär oftast även organisatoriska förändringar.

Exempel 3 VD

Vice VD

Organisation Arla Foods Ingredients Ekonomichef

Personalchef Global Categories & Operations

Consumer International

Consumer UK

Consumer SE

Consumer DK

Consumer DE/NL

Arla Foods ägs av svenska och danska bönder genom sina respektive ekonomiska föreningar. Dessa äger i sin tur det gemensamma bolaget Arla Foods med huvudkontor i Danmark. Representanter för de ekonomiska föreningarna utser bolagets styrelse.

Verksamheten är uppdelad i sex olika divisioner, som i grunden är geografiskt indelade, samt stabsfunktioner.

Mellanhänder Merparten av de mindre företagens affärer med utlandet sker i form av traditionell export. Det innebär att produkten är utvecklad och tillverkad i Sverige och därefter säljs till ett företag i ett annat land. Ibland måste man göra vissa enkla anpassningar av produkternas grundutförande. Det kan bero på att andra länder har andra miljökrav eller att kunderna vill ha ett annat utseende på produkten.

20 y

GLOBALT FÖRETAGANDE

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 20

Classic 2

2012-06-19 10.40

26

Handelshuset Elof Hansson i Göteborg driver världsomfattande handel med skogs­, industri­ och konsumentpro­ dukter. (Exido & Melissa är några av deras egna varumärken.) Återförsäljare /Agent/

Handelshus /Trading house/

Handelsagent /Commission agent/

Provision /Commission

Exportverksamheten kan ske direkt från det säljande företaget till återför­ säljare, dvs grossister eller undantagsvis till detaljister i det andra landet.

Det vanliga är att en grossist eller ett särskilt s k handelshus är den som importerar varorna från Sverige. Därefter säljs varorna vidare till detaljistledet eller till företagskunder om det gäller t ex större maskiner.

En annan typ av mellanhand är en s k handelsagent som förmedlar kontakten mellan exportföretaget och importföretaget. Handelsagenten är en fristående företagare som tar upp order från detaljister eller direkt från en företagskund. Agenten är inte själv importör utan varorna går direkt till kunden. Agenten får som ersättning en provision i procent av försäljningssumman. Observera att det engelska ordet ”agent” inte har samma innebörd som handelsagent utan betyder återförsäljare/ombud i allmänhet. Många exportföretag använder begreppet agent för alla typer av mellanhänder.

Exempelvis brukar en importör som har ensamrätt till försäljningen i ett land kallas för generalagent.

Fördelen med en mellanhand är att denne känner till de lokala förhållandena i landet. Det kan gälla bestämmelser, men kanske framför allt hur kunderna tänker och vill ha produkten. Ett vanligt talesätt när det gäller marknadsföring är att ”all business is local”. Är det däremot ett fåtal stora kunder man avser att sälja till, är direktförsäljning sannolikt att föredra.

Volvo understödjer sina säljorgan i olika länder med marknadsföring i form av anpassad annonsering, radio­ och tv­reklam etc. När mellanklassbilen S60 lan­ serades i USA för några år sedan, använde man emellertid i introduktionsstadiet internet som enda media! Målet var att attrahera nya kundgrupper, särskilt ålders­ gruppen 25–35 år, och få dem att provköra bilen. Det lyckades enligt Volvo. 80 % hade aldrig tidigare besökt en Volvohandlare.

Classic 2

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 21

GLOBALT FÖRETAGANDE y

21

2012-06-19 10.40

Eget dotterbolag Dotterbolag /Subsidiary/

Exempel 4

För att få bättre kontroll över försäljningen i ett annat land kan man starta ett eget dotterbolag. Detta bolag fungerar då antingen som återförsäljare/ importör eller som handelsagent. Att på detta sätt satsa egna resurser på den utländska marknaden innebär vanligtvis att man tar en större risk än om man anlitar t ex en agent. Fördelen är dock att man på sikt bygger upp egna och djupare kunskaper om marknaden och behåller full kontroll över verksamheten. En annan fördel är rent imagemässig: ett eget bolag utgör en tydlig markering för kunder och konkurrenter att man satsar helhjärtat och långsiktigt på marknaden ifråga.

Säljbolag i Sydkorea Mejerierna drivs vanligen i bolagsform, medan försäljningskontoren i de olika länderna kan drivas antingen som helägt dotterbolag, joint-venture eller av en fristående agent.

Efter att i många år ha sålt allt större volymer med ingredienser till Sydkorea genom en lokal agent har nu Arla Foods Ingredients bildat ett regelrätt säljbolag, som ska överta agentens roll på marknaden.

Det handlar om ett joint venture-bolag, där den tidigare agenten är medinvesterare. Sedan 1997 har en dansk medarbetare varit stationerad i Korea för att stötta försäljningen av de allt mer avancerade ingredienserna. Syftet med det nya bolaget är att knyta en tätare kontakt med kunderna och stärka Arla Foods profil.

För en del större företag kan det vara fördelaktigt att även starta tillverkning eller sammansättning av produkter hos dotterbolaget. Anledningen är att det då är lättare att anpassa produkten till lokala förhållanden. En annan anledning kan vara att mottagarlandet har regler som förhindrar import av utländska produkter. Dessutom kan det vara så att tillverkningen faktiskt blir billigare genom att den sker i ett land med lägre kostnader, t ex för personal.

Företag som är ovana vid exportaffärer gör klokt i att börja med en exportsatsning som minimerar den egna risken. Efter hand som man sedan lär sig mer, kan man övergå exempelvis till att starta egna dotterbolag.

Förutsättningen är att man inte bundit upp sig till mellanhänder med avtal som är svåra att komma ur. Ett alternativ till eget bolag kan t ex vara att man bara har en eller flera anställda säljare som är bosatta i exportlandet i fråga.

22 y

GLOBALT FÖRETAGANDE

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 22

Classic 2

2012-06-19 10.40

Det är då vanligt att dessa har en del fast lön och en del lön som är provision på uppnådd försäljning.

Samarbete – joint venture

Flygmotortillverkarna Rolls­Royce och Pratt & Whitney ska bilda ett nytt samarbetsbolag för att ta fram snåla motorer till medelstora plan.

Rolls­Royce vill vara med och leverera motorer på den viktiga marknaden för medelstora plan (120–230 passage­ rare) som väntas behöva 20 000 nya plan (drygt 40 000 motorer) under de närmaste 20 åren.

Ett annat sätt att nå ut på en internationell marknad är att samarbeta i bolagsform med lokala bolag eller andra intressenter. Detta kallas för joint venture. Ett joint venturesamarbete minskar affärsrisken, eftersom det är flera som delar på en eventuell förlust. Dessutom får man genom samarbetspartnern kunskap om lokala förhållanden. Nackdelen är förstås att man får mindre egen kontroll över de beslut

26

som fattas.

Många joint ventures är skapade som ett sätt att kringgå olika typer av handelshinder. Vissa arabstater föreskriver exempelvis ett minst 50-procentigt inhemskt ägande i de företag som är etablerade i landet. Via joint ventures med lokala samarbetspartners har ändå många västerländska företag lyckats bygga upp en stark position i dessa länder. På liknande sätt har japanska företag kringgått västerländska handelshinder genom joint ventures med amerikanska och europeiska bolag. En lösare form av samarbete, t ex gemensamma inköp, kallas ibland för allians.

Joint venture Allians /Alliance/

Brio lierade sig med den thailändska konkurrenten Plan Toys för att komma in på den asiatiska marknaden. De båda företagens sortiment ansågs komplettera varandra. Brio hjälper i sin tur Plan Toys i Västeuropa och USA. De båda företagen slipper också parallella försäljningsorganisationer.

Brio har dotterbolag i elva länder och säljrepresentanter i ytterligare ett fyrtiotal. Av den totala omsättningen härrör 70 % från export. De största marknaderna är USA, Tysk­ land och Storbritannien.

Classic 2

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 23

GLOBALT FÖRETAGANDE y

23

2012-06-19 10.40

Licensavtal Licensavtal /Licence agreement/

Patent /Patent/

Varumärkesskydd /Trademark protection/

Mönsterskydd /Design protection/

Exempel 5

En helt annan typ av export grundar sig på att företaget skriver licensavtal med ett utländskt företag. Det innebär att man överlåter rätten att tillverka en produkt mot ersättning i form av s k royalty. Denna royalty beräknas antingen som ett pris per styck eller i procent av försäljningspriset. Innan ett licensavtal tecknas försöker företaget ofta patentskydda sin produktidé i det andra landet. För att få sådant skydd krävs att idén har en viss ”teknisk höjd”, dvs att produkten har en unik konstruktion. Ericsson har ca 27 000 patent och tjänar ca 5 miljarder kr per år på licenser.

Andra typer av skydd är varumärkesskydd och mönsterskydd, t ex för recept, datorprogram och skivomslag. Om inte produkten på något sätt är skyddad, är risken större att den blir kopierad och såld under annat namn, s k piratkopiering. Licensavtal är t ex vanligt för skivinspelningar. Trots det förekommer piratkopiering av musik i stor omfattning.

Dricka på licens Pepsi-Cola Company har ofta valt att ha licensavtal med utländska tillverkare istället för att exportera sina drycker. Det innebär att produkterna ser likadana ut och smakar likadant över hela världen, trots att de tillverkas av olika företag. Produkten är skyddad vad gäller både varumärke och recept, och licenstagarna betalar för att få tillverka och sälja dryckerna.

Genom att använda licensavtal kan Pepsi säljas i över 170 länder. I Sverige har Carlsberg Sverige licensavtal med Pepsi-Cola Company.

Globaliserade företag I den nya värlsdekonomin blir företag allt mer globaliserade. Produkter, varumärken och marknadsföring går hand i hand i land efter land. Genom uppköp av företag blir de globala koncernerna allt mäktigare. Man lägger beslag på såväl idéer och teknik som kunder och varumärken. Samtidigt som produkterna samproduceras i stora serier, anpassas de på ytan för varje marknad och kundsegment. Även marknadsföringen ”strömlinjeformas” för hela världsmarknaden med viss hänsyn till lokala kundbehov och regler.

De globala varumärkena blir allt fler. Många försöker följa Coca-Cola, men också Levi’s, Calvin Klein, Nike, Adidas, Ford, Nike, Adidas, Reebok, Puma etc – stora aktörer på den globala arenan för sportskor.

Superstjärnor som sprintern Allyson Felix bär fram deras märken.

24 y

GLOBALT FÖRETAGANDE

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 24

Classic 2

2012-06-19 10.40

McDonald’s, Braun, Philips, Sony, Electrolux, IKEA och andra som redan är stora. Tillverkningen kan ske var som helst i världen och kunden får sällan veta var. Man menar att varumärket räcker för att kunden ska känna köptrygghet.

Vissa företag använder sig av olika varumärken även om innehållet till stor del är likartat. Det handlar om att få en viss kundgrupps förtroende och samtidigt kunna få stora produktionsserier och andra stordriftsfördelar.

Exempel 6

26

Globala bilar och glassar Inom bilbranschen blir uppköp av företag allt vanligare.

Volkswagen äger såväl Audi och Porsche som Skoda och Seat och använder många likartade delar i bilarna.

General Motors (GM) äger bl a Opel, Vauxhall och Chevrolet. Varumärket ger produkten ett visst innehåll för kunden och ger möjligheter till gemensamma plattformar för företaget.

Ett annat exempel är glassbranschen, där Unilever äger många lokala glassföretag världen över, bl a GB Glace i Sverige. Samtidigt använder man samma logotyp och produktmärken, t ex Magnum, i de flesta länder, bl a Ryssland.

Exempel 7

007 slår rekord i produktplacering James Bond-filmen ”Casino Royale” kan slå rekord i produktplacering. Enligt Sunday Times ska filmbolagen MGM och Sony Pictures försöka få ihop 300 miljoner kr, eller en tredjedel av filmbudgeten, genom produktplacering. Det är dubbelt så mycket som den förre rekordhållaren i sammanhanget, Steven Spielbergs film ”Minority Report”, håvade in från klock-, kreditkort- och bilföretag.

Inför filmen ”Casino Royale” ändrade man strategi från en stor mängd märken till att bara bjuda in sex storföretag, inom allt från bilar till klockor och öl, att vara med på tåget och ha med sina produkter både i själva filmen och i reklamkampanjer. Denna gång lär några snabbt växande kinesiska elektronikföretag för första gången vara intresserade.

Aston Martin DBN – ett av de varumärken som visades upp i filmen ”Casino Royale” och som även användes i reklamkampanjer kring filmen.

Classic 2

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 25

GLOBALT FÖRETAGANDE y

25

2012-06-19 10.40

 Reportage y

Östeuropa i färg Den svenska färgtillverkaren Colorex gick in i Ryssland i början av 2000-talet och i Polen för några år sedan. Man finns i dag på plats via återförsäljare i en rad länder i Östeuropa, som till exempel de baltiska staterna, Tjeckien, Ungern och Serbien. Störst är verksamheten i Polen med en omsättning på ungefär 10 miljoner kr förra året och en beräknad omsättning på 15 miljoner i år.

– Det är stora olikheter länderna emellan. Ryssland har fortfarande en byråkrati och är det land som har mest likheter med den gamla planekonomin. Estland, Lettland och Tjeckien är mer lika oss i väst, säger Ulf Carmström, exportchef på Colorex.

Ulf Carmström har över 40 års erfarenhet av att göra affärer med Ryssland och Östeuropa från nuvarande och tidigare arbeten. De kulturella skillnaderna är en svårighet att överbrygga. En nyckel till bra affärer är kunskap om respektive lands kultur och historia, menar han.

– I Ryssland brukar det tas väldigt väl upp om man känner till en del om landets stora författare och kompositörer. Man vinner ökad respekt och det kan innebära en dörröppnare, säger han. När det kommer till alkohol är det antingen–eller som gäller. Man accepterar i Ryssland att den utländske affärspartnern inte dricker, men det accepteras vanligen inte att man dricker lite.

– Om man tackar ja till alkohol förväntas det att man hänger med en bit.

Colorex har tagit hjälp av Exportrådet för att hitta affärspartners i Ryssland och Östeuropa. Exportrådet erbjuder bland annat marknadsanalyser, hjälp att hitta affärskontakter samt hjälp med bolagsbildningar och inköp. Exportrådet tar betalt för dessa tjänster.

– Exportrådet har dammsugit marknaden åt oss och hittat ett antal tänkbara partners där vi sedan har sållat och gått vidare. Det har varit väldigt bra, säger Ulf Carmström.

26 y

GLOBALT FÖRETAGANDE

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 26

Ulf Carmström.

Ett problem man kan stöta på i Öst, och i synnerhet i Ryssland, är korruption. Mutor förekommer i och för sig i alla länder, men Ryssland har fallit i Transparency Internationals årliga korruptionsrankning till en inte alltför hedrande plats 154 år 2010. Danmark och Nya Zeeland toppar listan som minst korrupta länder. Av östländerna ligger Estland och Slovenien bra till.

– Det har aldrig varit några problem för oss med den omtalade maffian. Som svensk blir man aldrig kontaktad av maffian, men återförsäljarna kan bli tvingade att hantera detta, säger Ulf Carmström.

– Man ska absolut inte ge sig in på området mutor.

Men man är naiv om man tror att det inte förekommer.

Läs om Colorex produkter på www.colorex.se Michael Bosved Källa: DU&CO 3-2011

Classic 2

2012-06-19 10.40

26

En nyckel till bra affärer är kunskap om respektive lands kultur och historia. Bilden visar kongressbyggnaden i Kreml, Moskva.

Murarna kring området och de nitton tornen byggdes under 1400­talet.

Affärstips för Ryssland Carl-Johan Westring är vd för språkutbildarna EF Education First i Ryssland. Han har tidigare arbetat på Sveriges ambassad i Moskva och med ett ideellt hjälpprogram för ryska barn. Det här är hans bästa affärstips för den ryska marknaden: y Gör en analys av den aktuella marknaden. Sek-

torer som olja och gas kan vara problematiska på grund av nationella intressen. Detsamma gäller jordbruk, skogsbruk och fiske. y Inom bygg- och fastighetsbranschen krävs

myndighetstillstånd som kan ta tid att få. Underleverantörer inom bygg och fastigheter slipper detta. Ryssland är värd för vinter-OS 2014 och fotbolls-VM 2018. Evenemang som kräver byggande. Här har underleverantörer en chans.

Classic 2

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 27

y Vissa regioner i Ryssland har ett bättre inves-

teringsklimat än andra. Niznij Novgorod och Sankt Petersburg med omnejd är exempel på detta.

– Sankt Petersburg är ett ”Ryssland light” och det kan vara bra att börja där, säger CarlJohan Westring. Affärsförhållanden är också bra i Tatarstan och dess huvudort Kazan. y Det är en fördel att sätta sig in i den ryska kul-

turen. Att behärska ryska språket är alltid bra. y Håll utkik efter eftersatta branscher. Servicen är

fortfarande ofta dålig i Ryssland – det kan gälla allt från små caféer till större hotell.

GLOBALT FÖRETAGANDE y

27

2012-06-19 10.40

Exportrådet ger råd och information till exportföretag.

Stöd och hjälp vid utlandsaffärer Framgångsrik export är viktig för Sveriges finanser. För att hjälpa svenska företag med sina internationella affärer – och undvika de värsta fallgroparna – finns en rad myndigheter och organisationer:

Exportrådet

y

/Swedish Trade Council/

Handelskammare

y

/Chamber of Commerce/

y

y Branschförening /Trade association/

28 y

GLOBALT FÖRETAGANDE

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 28

y

Exportrådet är en organisation som drivs av staten och näringslivet gemensamt. Rådets roll är att stödja exportföretag med t ex rådgivning, utbildning, litteratur och blanketter. Exportrådet ger också ut Exportnytt med artiklar om handel, exportjuridik, exportfinansiering och utlandsbetalningar. Man har också ett informationscenter och ett antal nättjänster för bl a handelsstatistik och landrapporter.

Handelskamrar hjälper företagen med myndighetskontakter. De kan även förmedla kontakter med företag i andra länder. Det finns tolv handelskamrar i Sverige. Dessutom finns ett tiotal svenska handelskamrar i utlandet.

I de olika länen finns ALMI Företagspartner som också har experter på exportfrågor. Dessa är i första hand inriktade på småföretagarnas problem.

Svenska handelshus, t ex Elof Hansson AB, Ekmans AB och AxTrade AB, hjälper svenska företag att få ut sina produkter på världsmarknaden.

Vissa branschföreningar arrangerar utländska mässor och utställningar som är gemensamma för olika företag inom branschen. Sådana förekommer för t ex svenskt glas och svenska trähus. En del föreningar samClassic 2

2012-06-19 10.40

ordnar också andra typer av exportarrangemang, t ex för svenskt papper, svenskt trä och svenska möbler. y Det finns många fristående exportkonsulter som man kan anlita, med specialkompetens om ett land eller en kultur. y Speditionsföretag, såsom DHL, DB Schenker BTL m fl, har specialkompetens rörande olika länders lagstiftning, främst inom transporter, tullfrågor, tillstånd etc.

De hjälper också till med transportplanering och kan i vissa fall även ge tips om utländska företagskontakter.

Fartygstransporter anses som positiva ur miljösynpunkt, eftersom de är energi­ effektiva jämfört med andra transportslag.

26

Exportkonsult /Export consultant/ Speditionsföretag /Forwarding agent/

 Sammanfattning y y Önskan att uppnå stordriftsfördelar och produkternas

allt kortare livslängd är några skäl till varför företag satsar på export. Ökade produktutvecklingskostnader kan dessutom fördelas bättre genom internationellt samarbete. Den nya IT-tekniken gör det lättare för företagen att nå utländska kunder. Men en grundläggande förutsättning för export är att det finns en utländsk efterfrågan av bra svenska produkter. y När ett företag har bestämt sig för att börja sälja på den internationella marknaden gäller det bland annat att ta ställning till tre huvudfrågor: – Vilka marknader ska vi välja?

– Vilken organisationsform (distributionsform) är lämpligast?

– Hur ska vår marknadsföring utformas på respektive marknad? y Svenska exportsatsningar börjar vanligtvis i närlig­ gande länder och i Europa, men kan också rikta in sig på vissa marknadssegment som finns utspridda på hela världsmarknaden. Både tjänster och varor exporteras ofta pga att kundföretagen har internationella förgreningar.

Classic 2

E2000Classic2Kap26s001-029Block7.indd 29

y Många mindre exportföretag har direktförsäljning

y

y

y

y

y

från Sverige till mellanhänder i utlandet, som handelshus, handelsagenter och generalagenter. De kan också sälja direkt till återförsäljare.

Att starta eget dotterbolag är ett större risktagande men ger bättre kontroll över exporten. Ett samarbete med lokala företag, s k joint venture, kan minska riskerna och förbigå vissa handelshinder.

Genom licensavtal överlåter man mot ersättning rätten att tillverka en produkt i ett visst land. Ett företag kan snabbt komma in på en utländsk marknad genom fusion med ett utländskt företag.

För internationell kundanpassning vid exportmarknadsföring krävs att man gör marknadsundersök­ ningar om exportmarknaderna och deras kulturella, juridiska och sociala förutsättningar.

Både marknadsundersökningar och reklam bör vid export utföras eller anpassas med hjälp av lokala konsulter – för att undvika allvarliga misstag.

Stöd vid exportmarknadsföring ges av Exportrådet, handelskamrar, ALMI Företagspartner, svenska handelshus och branschorganisationer.

GLOBALT FÖRETAGANDE y

29

2012-06-19 10.40

Kapitel 27

Samhällsnytta och ansvar Innehåll 31 Hållbar utveckling 33 Hinder för hållbar utveckling 34 Svenska organisationer och företag bidrar 40 CSR – företagens samhällsansvar

H

ållbar utveckling innebär att vi ska kunna leva ett gott liv i dag utan att riskera kommande generationers möjligheter att leva bra liv i framtiden.

Man kan också uttrycka det så att målet är att förbättra levnadsstandard och livskvalitet för oss människor nu, samtidigt som vi måste se till att kommande generationer ska få chansen att ha det minst lika bra som vi. Den mest kända

41 Ansvar och affärer

definitionen av hållbar utveckling är den som FNs Brundtlandkommission kom

45 Produktens hela livscykel

med 1987: ”En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

46 Sammanffattning

behoven för kommande generationer.”

30 y

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 30

Classic 2

2012-06-19 10.41

Hållbar utveckling Hållbar utveckling består av tre delar: Social

Ekologisk hållbarhet, hållbarhet som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att samtidigt minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de ”klarar av”.

Uthållig Rättvis y Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt Hållbar stabilt, rättvist och samtidigt dynamiskt samhälle där grundlägutveckling gande mänskliga behov uppfylls.

Miljö Ekonomi Livskraftig y Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med och utveckla mänskliga och materiella resurser på lång sikt.

En schematisk bild av vad hållbar utveckling består av.

Hållbar utveckling /Sustainable development/

y

27

Världens resurser är ojämnt fördelade och skillnaderna mellan fattiga och rika är tydliga på alla områden: socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

Det finns givetvis många orsaker till att människor i olika delar av världen lever under så skilda villkor. Vad som blivit allt tydligare är att det huvudsakligen handlar såväl om politiska system och särintressen, som om omfattning och inriktning på världshandeln. Dessa kan ibland antingen hindra eller driva på ekonomisk utveckling.

För att förbättra människors villkor är det viktigt att hejda svält och sjukdomar genom ekonomisk utveckling. Det är inte svårt att tänka sig att levnadsstandarden förblir låg när människor drabbas av fattigdom, svält och sjukdomar. Något som blir mer och mer viktigt är även klimatfrågan. Fler och fler samhällen drabbas av klimatförändringar och dess konsekvenser.

Möjligheter till hållbar utveckling Aldrig har världens möjligheter att minska fattigdom och förbättra hälsa och utbildning varit så stora. Viktiga pådrivare är den tekniska utvecklingen, den globala handeln och globala investeringar. Både antal och andel fattiga minskar i världen idag, barnadödligheten minskar, livslängden ökar och människors möjlighet att skapa sig ett rimligt liv blir allt bättre. Samtidigt består stora skillnader mellan fattiga och rika, såväl inom länder som mellan dem.

Hoten mot denna utveckling har dock aldrig varit större.

Människans påverkan på klimat, miljö och hälsa är idag ett globalt problem som hotar den positiva utvecklingen. Visionen om ett hållbart samhälle handlar om att fortsätta en positiv Bomull är en viktig produkt i många fattiga länder, men kräver så mycket vatten att det inte alltid blir en hållbar produktion när vatten är en bristvara.

Classic 2

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 31

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR y

31

2012-06-19 10.41

utveckling, samtidigt som vi inte överutnyttjar jorden resurser. Utvecklingen fram till idag har skett på bekostnad av miljö och klimat. En allmän uppfattning är att det inte går att fortsätta på det viset. De globala konsekvenserna för natur och samhälle hotar att bli alltför stora.

Den snabba ekonomiska utvecklingen i många länder, tillsammans med det faktum att antalet människor på jorden snabbt ökar, har medfört att andelen svältande och/eller fattiga människor i världen minskar. Men fortfarande är det en enorm utmaning för många länder att försörja sina invånare. Det är en fråga både om livsmedelsproduktion och om fördelningen av den mat som framställs. I den rika delen av världen slängs runt 30 % av all mat. I fattiga länder förstörs cirka 30 % av all mat på grund av dåliga lagringsmöjligheter, felaktiga transporter etc.

Hållbar utveckling handlar alltså inte bara om miljö och klimat, utan även om människors hälsa, sociala förhållanden och ekonomiska situation.

Arbetet med hållbar utveckling ser därför olika ut i olika delar av världen.

Sverige har en god ekonomisk situation, även om det sociala området kan utvecklas, men här finns samtidigt problem med miljöpåverkan. I andra delar av världen kan ekonomiska problem medföra fattigdom som leder till såväl sociala problem som andra typer av miljöpåverkan än vad vi har i Sverige.

Inom FN är hållbar utveckling ett stort och komplext arbetsområde.

Det handlar om allt från turism och klimatförändring till avfall och fattigdom.

t

–s

tor

rin g

iskt kolog

et

xt

ösh

lvä

det

s

en

i sa

mh

tighete

r

älle

t

tt

tion

rä

etsl

liga rät

Vål

ur

Til

Mänsk

Dj

Arb

Förbrukning av naturresurser

sum

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 32

Kon

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR

Hälsa

32 y

tryck

fotav

E

het

Den här ”solen” visar vilken bredd arbetet med hållbar utveckling har.

(Källa: www.skolverket.se/skolutveckling/hallbar_utveckling)

de

a beh

kan

n Krä

ing

ndl

r

er

En

d

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING rihet ionsf Relig r o g frå gs n i ln rde Fö

uk br

ö gif

sta

Jämställd

g

nin

alis e

e efrih and

r

gd

Gl ob

Yttr

by

tila

es

ss

Liv

Gl

Kretslopp

En översikt över FNs arbete med hållbar utveckling finns på www.un.org/esa/sustdev/documents/docs_sdiss

Classic 2

2012-06-19 10.41

FNs Global Compact – ett aktivt ansvar för företag Global Compact

Global Compact lanserades i samband med World Economic Forum i Davos 1999 när FNs dåvarande generalsekreterare Kofi Annan uppmanade företagsvärlden att ansluta sig till initiativet. Tanken med initiativet är att göra företag uppmärksamma på och ta ett aktivt ansvar för tio internationellt erkända principer inom fyra områden: y Mänskliga rättigheter y Miljö

y Arbetsrätt y Bekämpning av korruption

27

För att vara med i Global Compact krävs följande: y Företagets VD måste skicka ett brev till FNs generalsekreterare om att företaget stödjer Global Compact och dess principer. y Företaget måste se till att ha med Global Compacts principer i sin företagsstrategi och arbeta för att principerna blir en del av företagskulturen i det dagliga arbetet. y Företaget måste åta sig att offentligt stå upp för Global Compact och dess principer. y Företaget måste i sin årsrapport redogöra för hur de stödjer och arbetar för Global Compact och initiativets tio principer.

Hinder för hållbar utveckling Det finns många hinder för hållbar utveckling i flera av världens länder, här är några exempel: y y y y y

Konflikter och krig Politisk instabilitet Korruption inom myndigheter och företag Etniska och religiösa motsättningar Brister i rättssystemet

Stor politisk inblandning i näringslivet y Brister i banksystemet y Naturkatastrofer, bl a missväxt, översvämning, jordbävning y Lagliga hinder för utländska investeringar och fri utrikeshandel y

Dessa hinder medför att det är svårt för såväl myndigheter som företag i landet att arbeta för ökad välfärd och hållbar utveckling. Alternativet är att bli beroende av utländskt bistånd i form av mat och sjukvård, men det är inte hållbart i längden. Man brukar säga att ”självhjälp” är en förutsättning för att lösa det egna landets utveckling.

Classic 2

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 33

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR y

33

2012-06-19 10.41

Svenska organisationer och företag bidrar Svenska regeringen och svenska myndigheter och företag kan bidra till en hållbar global ekonomi på många sätt. Inte enbart genom stöd och bidrag, utan också genom affärsverksamhet i form av handel och investeringar.

Här följer några exempel där svenska myndigheter, organisationer och företag ger sin egen bild av verksamheten och av sitt ansvar för global hållbar utveckling.

Myndigheter och organisationer med global inriktning Sida Verksamhet: Sida (Swedish International Development Cooperation Agency) är en svensk statlig myndighet som arbetar med målet att minska fattigdom i världen, bl a genom akuta insatser i form av mat, vatten och sjukvård. För att uppnå målet stödjer man också kampen mot korruption och stödjer även lokal företagsamhet och lokalt föreningsliv. Man tar även hjälp av svenska företag i sitt arbete.

Ansvar: Fattiga människor ska ha förutsättningar att förbättra sina levnadsvillkor. Det är målet för hela det svenska biståndet. För att kunna genomföra uppdraget på ett effektivt och strategiskt sätt har Sida delat in arbetet i fem ämnesområden som är viktiga för att minska fattigdomen i världen och skapa en rättvis och hållbar utveckling: Sjuksköterskorna Ingrid Hagelin och Do Thi Bich Ngoc pratar om viktiga hygienrutiner på National Hospital of Pediatrics i Hanoi. Universitetssjukhuset i Lund har startat ett sexårigt samarbete med barnsjukhuset. Målet är att utveckla vården så att fler barn i området kan överleva svåra cancersjukdomar. Samtidigt får de svenska läkarna och sjuksköterskorna unik kunskap om ett annat lands barnsjukvård och forskning.

34 y

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 34

y y y y y

Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter Ekonomisk utveckling Kunskap, hälsa och social utveckling Hållbar utveckling Mänsklig säkerhet

Historia: Det svenska organiserade biståndet inleddes 1952 med CK (Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd till mindre utvecklade områden) som bildades av 44 folkrörelseorganisationer. År 1962 lades första regeringspropositionen om statligt utvecklingsbistånd. Samma år ersattes CK av NIB, Nämnden för Internationellt Bistånd. Det var ett statligt verk med folkrörelserepresentanter i styrelsen. Tre år senare, 1965, lades NIB ned och ersattes av Sida.

Classic 2

2012-06-19 10.41

Svenska Institutet (SI) Verksamhet: Svenska institutet är en svensk statlig myndighet som på uppdrag av regeringen ska bidra till att Sverige kan nå internationella mål inom en rad nyckelområden. Uppdragen spänner över utrikespolitik, utvecklings- och reformsamarbete och utbildningspolitik. SI har idag uppdrag från tre departement med verksamheter inom kultur och samhälle, utbildning och forskning, näringsliv och innovation samt demokrati och global utveckling. SI ska också bidra till en positiv bild av Sverige.

27

Ansvar: Svenska institutet arbetar som en tydlig representant för Sverige, svenska kompetenser, värden och erfarenheter utomlands i nära samarbete med de svenska utlandsmyndigheterna och med hjälp av svenska och utländska samarbetspartners.

Historia: Svenska institutet grundades 1945.

Efter andra världskrigets slut skulle det internationella samarbetet utvecklas och både statsmakterna och näringslivet hade intresse av att skapa en positiv bild av Sverige. Resultatet blev en förening med uppgiften att sprida kunskap om Sverige och att stödja ett brett kulturellt utbyte med andra länder. Föreningen omvandlades 1970 till en stiftelse som 1998 blev en myndighet.

Exportrådet Verksamhet: Exportrådet är en svensk organisation med mål att underlätta för svenska företag att etablera sig och växa internationellt. Exportrådet ägs gemensamt av staten och näringslivet. Exportrådet har 60 kontor i över 50 länder och utför såväl privat betalda som offentligt betalda tjänster åt företag.

Ansvar: Sverige är ett handelsberoende land. Exporten motsvarar drygt 50 % av vår BNP och är en viktig del av vårt välstånd. Exportrådet har därför ett offentligt finansierat uppdrag att främja svensk export och skapa goda förutsättningar för svenska företag att växa internationellt.

Historia: Exportrådet bildades efter riksdagsbeslut 1972 genom ett avtal mellan staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening, tidigare Sveriges Allmänna Exportförening.

Classic 2

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 35

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR y

35

2012-06-19 10.41

Företag med global inriktning Större företag med svensk anknytning har av tradition haft en global inriktning på såväl handel som investeringar i andra länder. Här är några exempel: Alfa Laval Verksamhet: Alfa Lavals kärnverksamhet baseras på värmeöverföring, separering och flödeshantering, vilka har stor betydelse för industriföretag. Alfa Laval har en ledande ställning och företagets produkter säljs i cirka 100 länder, varav hälften har egna försäljningskontor. Företaget har tillverkning på 20 platser i världen (tolv i Europa, sex i Asien och två i USA) och har totalt cirka 11 500 anställda.

Företagsansvar: ”Vi hjälper våra kunder att rena, förädla och återanvända material. Vi bidrar på så sätt till att minska den negativa miljöeffekten från olika industriella processer. Vi är också djupt engagerade i att utveckla bättre livsmedel.”

Historia: ”Alfa Lavals grundare Gustaf de Laval uppfann bl a centrifugalseparatorn och den första fungerande ångturbinen. Han registrerade 92 patent och startade 37 företag. År 1883 startade han och hans kompanjon Oscar Lamm Jr företaget AB Separator, föregångaren till dagens Alfa Laval.

En flicka dricker mjölk ur Tetra Paks förpackning på en skola i Indonesien.

Tetra Pak Verksamhet: Tetra Pak utvecklar, tillverkar och marknadsför system för förädling, förpackning och distribution av flytande livsmedel och är världsledande inom detta område. Företaget samarbetar med kunder och leverantörer för att erbjuda säkra, innovativa och miljöanpassade produkter. Tetra Pak har fler än 20 000 anställda med verksamhet i över 150 länder. Företagets motto är ”Protects what’s good”, för att göra livsmedel säkra och tillgängliga, överallt.

Företagsansvar: ”Vi tror på ett ansvarsfullt industriledarskap, som skapar lönsam tillväxt i harmoni med en hållbar miljöutveckling och företagets samhällsansvar.”

Historia: Företaget grundades 1951 av dr Ruben Rausing.

Atlas Copco Verksamhet: Atlas Copco tillverkar och säljer eller hyr ut allt från luft- och gaskompressorer, generatorer, gruvoch anläggningsutrustning till industriverktyg och monteringssystem. Produkterna säljs och hyrs ut under olika varumärken genom ett försäljnings- och servicenätverk

36 y

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 36

Classic 2

2012-06-19 10.41

som når fler än 170 länder. Tillverkning finns i 20 länder och företaget har 33 000 anställda runt om i världen.

Företagsansvar: Att skapa säkra och effektiva produkter som har minimal miljöpåverkan, att samverka med sina kunder, att utveckla innovativa produkter, att ha en bra arbetsplats med mångfald, att investera i kompetensutveckling och att engagera sig i sitt lokala samhälle.

Historia: Atlas Copco grundades 1873 av André Oscar Wallenberg.

27

Sandvik Verksamhet: Sandvik tillverkar och säljer avancerade produkter och har en världsledande position inom utvalda områdena verktyg för metallbearbetning, maskiner och verktyg för bergavverkning, rostfritt stål, speciallegeringar, högtemperaturmaterial och processystem. Företaget har cirka 47 000 anställda och försäljning i mer än 130 länder.

Företagsansvar: Frågor om miljö, hälsa och säkerhet ingår som en integrerad del i Sandviks totala verksamhet och företaget uppnår ständiga förbättringar inom dessa områden. Företaget ansluter sig till ett synsätt som leder mot långsiktig hållbar utveckling i dess verksamhet.

Historia: Företaget grundades 1862 av Göran Fredrik Göransson som först i världen lyckades använda Bessemermetoden vid stålframställning i industriell skala.

Scania Verksamhet: Scania tillverkar och säljer tunga lastbilar och bussar, motorer och tjänster. Scania är verksamt i ungefär 100 länder och har fler än 35 000 anställda. Dessutom arbetar ungefär 20 000 personer i Scanias fristående försäljnings- och serviceorganisation.

Företagsansvar: ”Scania ska bidra till hållbar ekonomisk tillväxt för företaget, våra kunder och för hela samhället.

Eftersom Scania är ett branschledande företag inom hållbarhetsarbete samarbetar vi med myndigheter, kunder och organisationer för att kunna erbjuda driftsäkra och energieffektiva produkter och lösningar som ökar kundens effektivitet och bidrar till ett mer hållbart samhälle.”

Historia: År 1891 startades tillverkning av järnvägsvagnar i Södertälje under namnet Vagnfabriksaktiebolaget i Södertälje, förkortat till Vabis. Snart började företaget också utveckla och tillverka bilar och lastbilar under namnet Scania Vabis, nuvarande Scania.

Classic 2

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 37

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR y

37

2012-06-19 10.41

IKEA Verksamhet: IKEA erbjuder ett brett sortiment av form- och funktionsriktiga heminredningsartiklar till så låga priser att så många som möjligt ska ha råd att köpa dem. Detta är kärnan i allt som IKEA gör – från produktutveckling och inköp till hur de säljer sina produkter i IKEA-varuhus över hela världen.

Företagsansvar: ”Låga priser är en viktig del av vår vision och vår affärsidé – men inte till vilket pris som helst. På IKEA tror vi att ett socialt och miljömässigt ansvar är en grundförutsättning för att vi ska kunna göra bra affärer.”

Historia: IKEA startades 1943 i den lilla småländska byn Agunnaryd när grundaren Ingvar Kamprad bara var 17 år gammal. Sedan dess har IKEA utvecklats till att finnas i 25 länder med sina snart 300 varuhus och 123 000 anställda.

Sweco Verksamhet: Sweco är ett internationellt teknikkonsultföretag som erbjuder konsulttjänster med stort kunskapsinnehåll. Företaget finns på över 100 platser i världen, de flesta i Europa, och har ca 6 000 anställda.

Uppdragen handlar om allt från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning. Företagets ingenjörer, arkitekter och miljöexperter samverkar för att bidra enligt egen utsago till utvecklingen av ett hållbart samhälle.

Företagsansvar: ”Sweco vill aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället. Eftersom i stort sett allt som Sweco gör påverkar samhället har konsulterna i det dagliga arbetet stora möjligheter att ge viktiga och långsiktiga bidrag för ett hållbart samhälle.”

Historia: Sweco skapades genom att dåvarande FFNS, som bildades 1958, köpte upp bl a VBB, som grundades 1897. Som företagsnamn valde man Sweco som är en förkortning av Swedish Consultants. Sedan dess har en hel del ytterligare bolag köpts upp, på senare år främst i östra Europa.

Sweco arbetar utifrån en helhetssyn på samhällsbyggnad och ser samverkan mellan vatten, avfall och energi som centrala delar för att uppnå ett hållbart samhälle.

38 y

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 38

Classic 2

2012-06-19 10.41

AstraZeneca Verksamhet: AstraZeneca är ett globalt läkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel. Företag finns i över 100 länder med växande närvaro på viktiga tillväxtmarknader, bl a Kina, Brasilien, Indien och Ryssland.

27

Företagsansvar: ”Vår samverkan med våra intressenter och samhället i stort ska skötas på ett etiskt och korrekt sätt. Av den anledningen måste alla medarbetare följa AstraZenecas etiska regler och tillhörande policies.”

Historia: Svenska Astra och engelska Zeneca gick samman 1999 och bildade AstraZeneca PLC. Astra (grundades 1913) och Zeneca (tidigare del av ICI, grundat 1926) har båda en framgångsrik historia med innovationer inom viktiga områden.

Ericsson Verksamhet: Ericsson är en världsledande leverantör av telekommunikationsutrustning och tjänster till mobila och fasta nätoperatörer i hela världen. Över 1 000 nätverk i fler än 180 länder använder Ericssons nätutrustning och 40 % av alla mobilsamtal görs via dessa system.

Kvinna med mobiltelefon vid Viktoriasjön i Afrika, där Ericsson driver projektet Lake Victoria initiative – ett led i deras CSR-arbete.

Classic 2

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 39

Företagsansvar: ”Våra innovativa lösningar gör det möjligt för människor och samhälle att forma en mer hållbar värld. I nätverkssamhället är Ericsson en ledande förespråkare för teknik. Genom att använda bredband och mobilitet för att bekämpa fattigdom, brott mot mänskliga rättigheter, klimatförändringar och andra utmaningar, arbetar vi för att vår teknologi blir en av krafterna för att skapa bestående förändring.”

Historia: Ericsson grundades 1876 av Lars Magnus Ericsson som en reparationsverkstad för telegrafiutrustning.

Så småningom utvecklades företaget sin telekomverksamhet under namnet LM Ericsson, senare Ericsson.

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR y

39

2012-06-19 10.41

CSR – företagens samhällsansvar Corporate Social Responsibility, CSR

Företagens samhällsansvar – CSR, Corporate Social Responsibility – handlar om att företag frivilligt tar på sig ett ansvar för en hållbar samhällsutveckling i sin verksamhet. Rent konkret kan de göra det genom att hushålla med de naturresurser de använder i sin produktion, anlita ansvarstagande leverantörer och se på långsiktiga effekter av investeringsbeslut.

CSR-arbetet i ett företag brukar omfatta fyra områden: Ekonomi – Lönsamhet på lång sikt y Miljö – Klimatpåverkan, biologisk mångfald, gifter y Sociala förhållanden – Samhällspåverkan, produktansvar y Etik – Arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter y

Exempel 1

Åhléns ansvar Åhléns varuhus har ett sortiment som innefattar mode, accessoarer, skönhetsprodukter och heminredning. Bland sina varor märker man vissa med ”Bra val:” och dessa varor uppfyller nedanstående krav.

Bra val: Återvunnet Produkterna är helt eller till största delen tillverkade av återvunnet material. Råvaran kommer från rester i produktionen eller från avfall. Genom att använda återvunnet material sparas jordens resurser.

Bra val: Socialt ansvar Produkterna är certifierade av en oberoende organisation som till exempel Fair Trade.

Det innebär att odlare av råvaran och deras anställda bland annat har skäligt betalt och en rimlig arbetsmiljö.

Bra val: Ekologiskt Råvara eller ingredienser har odlats utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel och är certifierade av en oberoende organisation. Vi godkänner bara produkter som är ekologiskt certifierade av till exempel GOTS, Organic Exchange, EcoCert eller The Soil Association.

Bra val: TENCEL® (lyocell) Produkterna består av minst 50 % TENCEL®. Det är en textilfiber tillverkad av förnybar råvara, träcellulosa, i ett slutet system med liten miljöpåverkan. Cellulosan kommer från miljömärkt skog (FSC) .

Bra val: Miljömärkt Produkterna är granskade och godkända av en miljömärkning som till exempel Svanen, Bra Miljöval eller EU-blomman. Varor och tjänsters miljöpåverkan granskas under hela livscykeln, från råvara till avfall, av oberoende organisationer. Genom att välja miljömärkta varor minskas belastningen på miljön.

40 y

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 40

Classic 2

2012-06-19 10.41

Ansvar och affärer

Konsumenternas uppfattning om kvalitet handlar idag inte bara om produktens fysiska egenskaper, utan också om de värderingar och den etik och moral som företaget bakom produkten uppvisar.

Classic 2

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 41

De flesta företag har inte samhällsnytta som den viktigaste hörnpelaren i sin affärsidé. Det är inte heller etik och moral som får en entreprenör att starta bolag. Visserligen finns det s k sociala entreprenörer som har som ett av målen att verka för ett gott syfte, t ex elbolaget God El, Body Shop hår- och hudvård och gatutidningen Faktum som säljs till förmån för de hemlösa i Göteborg och Skåne. Men även sociala entreprenörer måste ge en vinst för att kunna överleva på sikt.

Vissa menar att företagen faktiskt kan tjäna pengar på sitt CSR-arbete.

Dels därför att kunderna i allt högre grad väljer varumärken och företag som man sympatiserar med och kan lita på, dels därför att CSR är ett sätt att minska onödig förbrukning av naturtillgångar och andra resurser och på så sätt även leder till minskade kostnader. CSR-arbetet kan alltså tillföra ett värde till företaget på samma sätt som produktutveckling och marknadsföring gör det.

I grunden handlar CSR om att driva en verksamhet som svarar mot de krav och förväntningar som finns i samhället idag. Att kunna visa kunder, aktieägare och andra intressenter hur man bedriver detta arbete är lika viktigt som att kunna visa vilket resultat man uppnår. Fler och fler företag redovisar därför i sin årsredovisning inte bara ett ekonomiskt resultat, utan också hur man tar ansvar för CSR-frågorna.

Andra företag har gått ännu längre och redovisar fullständiga hållbarhetsrapporter – s k sustainability reports – som komplement till sin årsredovisning. Exempel på sådana företag är SEB och SAS. Dessa brukar allt oftare följa en global redovisningsstandard, Global Reporting Initiative (GRI), för att i konkreta siffror och index kunna visa hur långt företaget kommit med CSR-arbetet i ett globalt perspektiv.

Att ta ansvar för ökad global hållbarhet kan dock medföra extra kostnader och på så vis påverka vinsten negativt. Om inte konkurrenter i alla länder tar samma ansvar och kostnader blir konkurrensen på olika villkor. Ett exempel på detta är flygtransporter, där ett företag som SAS satsar hårt på bland annat miljöfrågor, medan andra flygföretag har en lägre profil.

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR y

27

41

2012-06-19 10.41

Exempel 2

SAS och hållbar utveckling SAS, Scandinavian Airlines, är ett flygbolag som ägs till hälften av regeringarna i Sverige, Norge och Danmark och till hälften av privata ägare. Företaget flyger främst inom Europa, men har trafik även till andra kontinenter. Man transporterar passagerare till ca 130 destinationer. Företaget har ca 25 miljoner passagerare per år och intäkterna uppgår till ca 40 miljarder.

På SAS arbetar ca 16 000 personer.

SAS arbetar ständigt med hållbar utveckling.

Detta arbete finns, sedan 15 år tillbaka, redovisat i en hållbarhetsredovisning. I denna redovisas bl a nedanstående information om deras miljöansvar, samhällsansvar och ekonomiska ansvar.

Miljö Det kommersiella flyget svarar idag för cirka 2 % av de globala utsläppen av koldioxid, vilket motsvarar cirka 12 % av transportsektorns globala utsläpp. Koldioxidutsläppen bedöms svara för cirka två tredjedelar av flygets totala klimatpåverkan medan kväveoxider, vattenånga och partiklar antas stå för merparten av återstoden. SAS har de senaste 15 åren minskat koldioxidutsläpp med drygt 30 %.

42 y

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 42

Classic 2

2012-06-19 10.41

SAS var fram t o m 2010 det enda företaget i världen som miljöcertifierat sig enligt både ISO 14001 och EMAS. Under 2011 miljöcertifierade sig ytterligare något flygbolag på samma sätt.

Samhällsansvar Genom att skapa arbetstillfällen bidrar SAS till samhällsutvecklingen. Man arbetar också med att hålla nere sjukfrånvaron och arbetsskador genom att förbättra arbetsmiljön. Dessutom mäter man med hjälp av undersökningar arbetsglädjen hos de anställda.

27

Ekonomiskt och socialt ansvar För att kunna driva ett socialt och miljömässigt ansvar krävs en verksamhet som är lönsam på lång sikt. Det krävs pengar för att kunna göra investeringar som skapar arbetstillfälle, bättre arbetsmiljö och klimatmiljö.

En ”grön inflygning” innebär att planet glidflyger, med motorerna på lägre varvtal, den sista sträckan under landning. På det sättet förbrukar planet mindre bränsle och utsläppen av till exempel koldioxid minskar. Varje grön inflygning sparar närmare 200 kg flygbränsle.

Om samtliga flygplan världen över skulle göra gröna inflygningar som SAS skulle koldioxidutsläppen minska motsvarande hela Sveriges utsläpp under ett helt år, enligt SAS.

I SAS hållbarhetsredovisning ingår bland mycket annat en redovisning av arbetsglädjen hos de anställda.

Classic 2

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 43

Affären SAS engagemang i hållbar utveckling kostar givetvis pengar. Men var finns intäkterna? Genom att ständigt förbättra produktionen på ett hållbart sätt skapas värde för aktieägarna, kunderna, medarbetarna och leverantörerna.

Kunderna som står för intäkterna vill givetvis använda SAS om de upplever att hållbar utveckling är viktigt för dem eller deras företag. SAS mäter därför hur nöjda kunderna är med SAS insats när det gäller miljö och socialt ansvarstagande. Och visst verkar kunderna nöjda, och därmed kan SAS förmodligen räkna med intäkter även på lång sikt.

SAS kunder blir allt mer nöjda med företagets miljöansvar och sociala ansvar.

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR y

43

2012-06-19 10.41

 Reportage y

En liten idé blev en stor europeisk fraktbörs

Fullastad lastbil åt ena hållet och tom tillbaka – det är varje spediLivscykelns stadier. törs mardröm. Tomma kilometrar är kostsamma och belastar dessutom miljön. Vid mitten av nittiotalet upplevde speditören Jens Thiermann att detta var ett stort problem som behövde åtgärdas.

Tillsammans med Jürgen Moorbrink och de båda EDB-experterna Gunther Matzaitis och Oliver Schubert omsattes visionen i handling. I april 1997 grundades företaget TimoCom Soft- und Hardware GmbH och fraktbörsen TC Truck&Cargo – som matchar gods med fraktutrymme.

– Det enda som inte ändras hos TimoCom är förändringen själv, säger Jens Thiermann, som sedan starten är VD för TimoCom Softund Hardware GmbH. Under 2009 anställde TimoCom 75 nya medarbetare, trots det allmänna kritiska ekonomiska läget.

Tretton år efter grundandet har fraktbörsen 75 000 användare över hela Europa som dagligen lägger upp till 230 000 bud på fraktgods

44 y

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 44

och lastutrymme. För användarna ger fraktbörsen stora fördelar, bland annat så undviks kostsamma tomkörningar och fraktöverskott. Vid företagets huvudkontor i Düsseldorf sitter en stor personalstyrka som tillsammans talar 24 språk och är verksamma i 44 länder.

Anbudsinfordran med TC eBid

Med den tilltagande globaliseringen så ökar transportmängderna oavbrutet och därmed betydelsen av modern transportteknik. TimoCom investerar därför regelbundet i den senaste tekniken och i vidareutbildning av sina medarbetare.

Satsningarna resulterade nyligen i den nya tjänsten TC eBid, som är en plattform för anbudsinfordringar från hela Europa. De inkomna anbuden kan användas av alla som är kunder i TC Truck&Cargo. På kort tid har TC eBid blivit en efterfrågad tjänst hos både användare och kunder. Användarna lägger sina bud kostnadsfritt och kunderna kan erbjuda transportföretag över hela Europa långsiktiga och tillfälliga transportuppdrag.

Källa: SupplyChainEffect 2010-03

Classic 2

2012-06-19 10.41

Produktens hela livscykel 3. Tillverkning & förpackning

4. Distribution

Livscykeltänkande (LCT) innebär att man minimerar de miljökonsekvenser en produkt har under hela sin livscykel och omfattar såväl utvinning av resurser, tillverkning och användning som återanvändning, transport, återvinning och slutlig avfallshantering.

Livscykelns stadier 2. Design Syftet med livscykeltänkande är att hitta möj5. Använd& utformning ning liga förbättringar med lägre miljöpåverkan och minskad användning av resurser i alla stadier i livscykeln.

Rent konkret måste exempelvis ett verkstads7. Åter1. Resurser 6. företag försöka hålla nere förbrukning av material, använd& inköp Inskärvätskor och energi vid tillverkningen av prosamling ning & dukten. Det gäller därför att vid konstruktionen, dvs avfallsdesignen av produkten, utforma varje detalj på rätt sätt. hanteÄven inköp av rätt kvalitet på materialet betyder mycket ring för produktens varaktighet och möjlighet till återanvändning vid skrotning. Produkterna får inte heller kräva för mycket underhåll (kylning och smörjning) när de används. Slutligen måste produkten kunna tas om hand på ett miljövänligt sätt när den ska skrotas.

Livscykeltänkande /Life Cycle Thinking, LCT/ Om man istället tittar på ett hotell så måste man se på faktorer som vattenförbrukning, användning av kemiska produkter, avfallshantering, energiförbrukning och inköp.

Exempel 3

27

Däckets livscykel Nokian Tyres är ett finskt företag som tillverkar däck för personbilar, lastbilar, bussar, skogsmaskiner och industrimaskiner. På sin hemsida beskriver företaget livscykeln för ett däck på följande sätt.

Däckets livscykel har sin början på ett gummiträd i södra jordklotet, till exempel i Indonesien eller i Thailand. I livscykeln ingår tillverkning av råvaror och produkter, lagring samt mängder av transporter. Däckets livscykel tar sitt slut när gamla uttjänta däck mals ner och används bland annat vid vägbyggen.

Livscykeln kan grovt delas i fyra delar: 1. Tillverkningen och anskaffningen av produktionselement, som till exempel råvaror och energi

Classic 2

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 45

2. Tillverkningen av däck 3. Användningen av däck 4. Nyttoanvändningen av uttjänta däck

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR y

45

2012-06-19 10.41

Utgångspunkten för Nokian Tyres miljöåtaganden är livscykeltänkandet. Det innebär att bolaget tar sitt ansvar över sina produkters och produktionens miljöpåverkan under hela deras livscykel. Nokian Tyres kontrollerar hur leverantörerna sköter sina miljöåtaganden. Alla avtalspartners, både underleverantörer och entreprenörer, måste följa Nokian Tyres verksamhetsprinciper.

Det är när däcket används som huvudparten av däckets miljöpåverkan under dess livscykel skapas. Däckets största miljöpåverkan är fordonets bränsleförbrukning.

Genom att minska däckets vikt och rullmotstånd går det att minska fordonets bränsleförbrukning och på så sätt minskar också avgasutsläppen samt växthusgaserna.

Det är dock förarens körstil som avgör hur stora avgasutsläppen blir. Genom att köra ekonomiskt går det att minska bränsleförbrukningen med 10–20 procent.

 Sammanfattning y y Hållbar utveckling består av tre delar:

– Ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att samtidigt minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de ”klarar av”.

– Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt, rättvist och samtidigt dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.

– Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med och utveckla mänskliga och materiella resurser på lång sikt. y Inom FN är hållbar utveckling ett stort och komplext arbetsområde. Det handlar om allt från turism och klimatförändring till avfall och fattigdom. y Svenska regeringen och svenska myndigheter och företag kan bidra till en hållbar global ekonomi på många sätt. Inte enbart genom stöd och bidrag, utan också genom affärsverksamhet i form av handel och investeringar. y Några exempel på hinder för hållbar utveckling i världens länder är: – Konflikter och krig – Politisk instabilitet – Korruption inom myndigheter och företag 46 y

SAMHÄLLSNYTTA OCH ANSVAR

E2000Classic2Kap27s030-046.indd 46

– Etniska och religiösa motsättningar – Brister i rättssystemet – Stor politisk inblandning i näringslivet – Brister i banksystemet – Naturkatastrofer, bl a missväxt, översvämning och jordbävning – Lagliga hinder för utländska investeringar och fri utrikeshandel y Företagens samhällsansvar – CSR, Corporate Social Responsibility – brukar omfatta: – Ekonomiskt: Lönsamhet på lång sikt – Miljömässigt: Klimatpåverkan, biologisk mångfald, gifter – Socialt: Samhällspåverkan, produktansvar – Etiskt: Arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter y Företag redovisar inte bara ett ekonomiskt resultat i sin årsredovisning, utan också hur man tar ansvar för CSR-frågorna. y Livscykeltänkande (LCT) innebär att man minimerar den miljöpåverkan som en produkt har under hela sin livscykel och omfattar såväl utvinning av resurser, tillverkning och användning som återanvändning, transport, återvinning och slutlig avfallshantering.

Classic 2

2012-06-19 10.41

Bildförteckning Albert Bonniers Förlag s. 95 All Over Press, Jeff Morgan s. 166 Amnesty/Garbergs s. 151 Andersson, Jan-Olof s. 173:1, 185:1–2 Apsis s. 109 Arbrå Ångbageri, Katarina Hansson s. 96:1 Arla Foods s. 15:1–2, 18 Arla Food, Håkan Lindgren s. 16:1–2, 20 Bostadsbolaget, Hans Wretling s. 274:2, 277:1–2, 280 Bostadsbolaget, Sofia Sabel s. 278, 279:1–2 Brio s. 23:2 Colorex, Peter Boman s. 26 Coop, Maj-Britt Rehnström s. 250 DB Schenker s. 64:1 Ekström, Cege s. 62, 63:1–2, 102, 365, 366:1–2, 382:1–2, 384:1–3, 401 Ericsson s. 39 Ericssons arkiv, Centrum för Näringslivshistoria s. 425:2 Filippa K s. 418:1 Glave, Cissi s. 135:1–2, 271:2, 429 Green Cargo, Peter Lydén s. 76 Hansson Rosdahl, Ewa s. 91:2 IBL s. 372, 421:1 IBL, Age Fotostock s. 105 IBL, Allpix s. 25 IBL, Bridgeman s. 113, 371 IBL, Daniel Hasselberg s. 85 IBL, Eye Vine s. 24:2 IBL, Otto Ohm s. 352 IBL, Rex Feutures, Paul Brown s. 173:2 IBL. Rex Feutures s. 373 IBL, Sara Drougge s. 19 IBL, Science Photo Library s. 420 IBL, Volvo, Forsman & Bodenfors s. 159 ICA, Mattias Edwall s. 127 IKEA s. 266 Jansson, Rolf s. 186

E2000Classic2Sakregs463-468.indd 468

Kalmar Kommun, Thomas Eidrup s. 100 Kindler, Andreas s. 162, 163:1–4 Kosta Boda s. 253 Lindqvist, Ingela s. 288:2, 307 Matton Subscription s. 31, 49, 50, 86:1, 97, 101, 114:1–2, 123, 202:1–2, 206, 217:2, 223, 231, 341, 350, 359:1–2, 361:1–2, 364:2, 368, 370:1, 370:3, 376, 379, 386, 387:1–2, 389:1, 391, 406:1–2, 407:2, 419, 421:2, 422:2 McDonald’s Sweden s. 369, 403 Mio s. 122 Nelly.com s. 175 Nokian Tyres s. 46 Nordström, Lars s. 201, 290, 291:1–2, 388:1–2 Offesson, Andreas s. 48, 83, 134, 191, 197:2, 198, 212, 241, 261, 385:1, 412:1 Photo Alto, Funky Business s. 416 Photodisc, s. 60:1, 61, 81:1, 199:1, 207, 211, 234, 236:2, 238, 264, 312, 353 Polar Music Prize s. 423:2 Universitetssjukhuset i Lund, Roger Lundholm s. 34 Ridderheims & Falbygdens s. 170:1–2 SAS, Leif Tuxen s. 43 Scania Sverige AB s. 37, 374 Scanpix, Rob Griffith s. 60:2 Scanpix, AP, Shanb s. 173:3 SEB s. 145 SEB:s arkiv, Centrum för Näringslivshistoria s. 426 Selected Brands s. 64:2, 65, 67, 69, 70, 73 Shutterstock s. 27, 192, 242, 247, 267, 423:1 SKF s. 422:1, 425:1 Skånemejerier, Malin Lauterbach s. 344 Spotify s. 418:2 Soudah, Samir s. 52, 129, 193 Statoil s. 243

Sterner, Johan s. 24:1, 396:1–2, 397:1–5 Svenska Mässan, Adam Lundqvist s. 51 Svenska Mässan, Jorma Valkonen s. 142 Sweco s. 38 Swedbank s. 339 Tetra Pak s. 36 Tetra Pak, Peter Engler s. 417 The Body Shop s. 41 Thinkstock s. 11–13, 22:1–2, 23:1, 30, 45, 47, 56:1–2, 57, 75, 77:1–2, 78, 79:1–2, 80, 81:2, 84, 87, 88–90, 91:1, 93, 96:2, 107, 108, 112, 116, 119–121, 125, 131, 150, 155, 156, 161, 165, 171, 190, 194:1–3, 195, 197:1, 199:2, 200, 203, 205, 208, 209, 210, 213, 214, 216, 217:1, 218, 219:1–2, 224, 225:1–2, 226, 227, 229, 230, 232, 233:1–2, 235, 236:1, 239, 240, 246, 248, 251, 252, 254–257, 258:1, 259, 260, 262, 263, 265, 274:1, 281, 282, 283, 284, 285, 287, 288:1, 292–294, 296, 297:1–2, 298–300, 302, 303:1–2, 305, 306, 308, 310, 313–315, 316:1–2, 318, 320, 321, 326–329, 338, 342, 343, 345, 346:1–2, 347, 349, 354:1–2, 355–357, 363, 364:1, 367:1–2, 370:2, 378, 380, 385:2, 389:2, 392, 393, 394:1–2, 395, 398, 400, 404, 405, 407:1, 408, 409, 411, 412:2, 413, 415, 424 Tullverket s. 72 Törnros, Beatrice s. 258:2, 269:1–2, 270:1–3, 271:1 Venture Cup s. 86:2 Vitamin Well s. 154 Volkswagen s. 176 Volvo s. 21 ÅF, Anders Gabrielsson s. 273, 319

2012-06-19 11.14

FÖRETAGSEKONOMI 2 E2000 Classic Företagsekonomi 2 är främst avsedd för Företagsekonomi 2 i gymnasieskolan och komvux/vuxenutbildningen enligt Gy11/Vux 12. Tillsammans med E2000 Classic Företagsekonomi 1 är materialet ett heltäckande läromedel för Företagsekonomi 1–2.

E2000 Classic Företagsekonomi är också lämpligt för andra grundkurser inom ekonomi och företagande, såsom inom Yrkeshögskolan och annan vuxenutbildning inklusive företagsintern utbildning.

Läromedlet passar även bra för självstudier i samband med distansutbildning.

E2000 Classic Företagsekonomi 1

E2000 Classic Företagsekonomi 2

Block 1 Ekonomi och samhälle Block 2 Utveckla och driva företag Block 3 Begrepp och kalkyler Block 4 Marknadsföring Block 5 Finansiering och budgetering Block 6 Bokföring och bokslut

Block 7 Hållbar global ekonomi Block 8 Inköpsekonomi Block 9 Marknadsföring Block 10 Lönsamhetsplanering Block 11 Bokföring - fördjupning Block 12 Bokslut och analys Block 13 Organisation och ledarskap

Varje del omfattar: Basbok med relevant och aktuell teori och fakta, kryddad med ett stort antal engagerande exempel och reportage om verkliga entreprenörer och företag, aktiva i olika branscher på dagens arbetsmarknad.

Problembok (inkl dvd) med ett stort urval av kreativa övningar inom olika branscher och med markerad svårighetsgrad 1–3. Alltifrån diskussionsuppgifter, enklare räkneuppgifter och fältuppgifter till mer komplexa tillämpningar, praktikfall, projektuppgifter och integrerade övningar. Gott om dator- och internetuppgifter samt övningar kring olika sociala/digitala medier.

Lösningsbok med utförliga lösningsförslag.

Lärarhandledning (inkl cd) med planeringsförslag, bildspel som stöd för lärarledda genomgångar, kommentarer till kapitlens alla uppgifter, förslag på provuppgifter etc.

Författargruppen bakom E2000 Classic Företagsekonomi har en bred erfarenhet av företagande och utbildning och har skrivit ett flertal böcker i ekonomiska ämnen. Jan-Olof Andersson är konsult och utbildare. Cege Ekström är konsult, lektor i ekonomiska ämnen och lärare inom Yrkeshögskolan. Jöran Enqvist är ekonomilärare och lärarutbildare. Rolf Jansson är företagsledare och konsult.

Best.nr 47-10576-2

Tryck.nr 47-10576-2-00

E 2000 BASBOK 2 Classic 2012 OMS.pdf 1

FÖRETAGSEKONOMI 2 BASBOK

– ger grunderna i ekonomiskt tänkande, till nytta för dig och ditt framtida yrkesliv!

FÖRETAGSEKONOMI 2 C

L

A

S

S

I

C

”Ekonomi är att hushålla med begränsade resurser”

BASBOK 2012-06-15 14.26