__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Birgita Kle pke • Susanne Rydell Birgita Klepke • Susanne Rydell

SKRIV POPULÄRVETENSKAPLIGT ger dig verktyg för att skriva så att fler än experterna förstår, utan att ge avkall på kvaliteten. Boken sammanfattar de viktigaste språkliga metoderna som gör att du kan skriva begripligt. Du får också en inblick i vilka metoder som fungerar för att berätta en historia – så att läsaren kommer ihåg den. Välkända forskare, författare och redaktörer visar också vägen genom att berätta hur de gör för att väcka intresse och engagemang.

BIRGITA KLEPKE

och SUSANNE RYDELL är journalister och skriver populärvetenskapligt för flera webbplatser och tidskrifter. De leder också skrivutbildningar för forskare, experter och kommunikatörer.

Skriv populärvetenskapligt

Texter om vetenskap kan vara spännande som en thriller. Men en forskningstext kan också få läsaren att tappa intresset. I värsta fall får den läsaren att känna sig dum.

Skriv populärvetenskapligt

Best.nr 47-11439-9 Tryck.nr 47-11439-9

4711439_Omslag.indd 1-3

2014-01-23 15.06


isbn 978-91-47-11439-9 © 2013 Birgita Klepke, Susanne Rydell och Liber AB förläggare Anna Maria Thunman redaktör Carin Soussi-Engman omslag och typografi Eva Jerkeman projektledare Maria Emtell produktion Jürgen Borchert foto Birgita Klepke och Susanne Rydell, Shutterstock (omslag) Första upplagan 1 repro Repro 8 AB, Stockholm tryck Kina 2014

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se


INNEHÅLL

INNEHÅLL Förord 7 Inledning 9

1 2

DET HÄR ÄR POPULÄRVETENSKAP 11 POPULÄRVETENSKAPLIGA TEXTERS ABC 16 – definiera målgruppen, välj infallsvinkel och bestäm publiceringskanal

Intervju med Ulf Ellervik 18

3

SKRIV BEGRIPLIGT 25 – metoderna som gör texten tillgänglig Allt börjar med innehåll och disposition 26 • Språk som hjälper läsaren att förstå 27 • Grafisk form ger texten struktur 29

Olika metoder för att skriva begripligt 30 Klarspråk 30 • Lättläst 32

Värt att notera 34

4

SKRIV LEVANDE 35 – metoderna som lyfter texten

Den dramaturgiska formeln – exempel 36 Börja i mitten 37 Använd dina sinnen 38 Bygg scener 38 Växla abstraktionsnivå 39 Pröva human touch 39 Show – don’t tell 40

Pröva metaforer 40 Välj detaljer som lyfter texten 41 Tempo ger variation 42 Exempel på olika tempo 42 • Exempel på varierat tempo 42

Läsaren i fokus 43 Byt perspektiv 43 • Du-tilltal 43 • Retoriska frågor 43 • Ta hjälp av läsaren 43

Värt att notera 44


INNEHÅLL

Intervju med Åsa Nilsonne 45

5

RUBRIKER 51

Effektiva rubriker 52 Överskrift 53 Nyhetsrubriken berättar det viktigaste 54 Fokus på en sak 54 • Rubrikens speciella språk 54 • Du-tilltal 55 • Varning för att leka med orden 55 • Rubriken följer en grafisk form 55

Lockande rubriker 56 Andra tips 56 • Mellanrubriker 56

Värt att notera 57

6

INGRESSER 58

Nyhetsingress 59 Använd konkreta detaljer 59

Träna på Twitter 60 Budskapet före källan 60 • Samspel mellan rubrik och ingress 61

Olika sätt att börja en text 61 Värt att notera 63

7

SKRIVA FÖR WEBBEN OCH BLOGGA 64 Olika webbgenrer 67 • Generella skrivråd för webbtexter 67 • Praktiska avväganden 68 • Skriva för sökmotorerna 68

Blogga 69 Värt att notera 73

8

PRESSMEDDELANDEN 74

Värt att notera 77

9 10

REPORTAGE 78 DEBATT, KRÖNIKA OCH ESSÄ 82 – den personliga rösten

Debatt 82 Krönika 85 Essä 86 Intervju med Maja Hagerman 87


INNEHÅLL

11

FACKSPRÅK 93

Facktermer 96 Hur ser en bra fackterm ut? 97

Värt att notera 99

12

INTERVJU 100

Att intervjua 101 Bestäm syftet 102 • Förbered frågor 102 • Öppna frågor 103 • Tystnaden 103 • Bestäm formen 103 • Bestäm tid 103 • Bestäm teknik 104

Att använda intervjun 104 Att bli intervjuad 107

13

HUR TÄNKER TIDSKRIFTSREDAKTÖREN? 109

Värt att notera 114 Intervju med Pär Holmgren 115

14

SKRIV I OLIKA GENRER 122 – genvägar till populärvetenskapliga texter

Pressmeddelande 124 Nyhetsartikel dagstidning 125 Webbartikel 126 Tweetmeddelande 127 Reportage 127 Debattartikel 130 Blogg (inlägg) 131 Kort form av essä 132

15

42195 METER BIOKEMI – ANALYS AV EN ARTIKEL 134

Lär av Ulf Ellerviks maratonlopp 139 Källor 142


FÖRORD

FÖRORD ATT SKRIVA PÅ ett begripligt och fängslande sätt är viktigt i alla genrer. Särskilt avgörande kan det vara när det handlar om vetenskap, som kan uppfattas som ”svårt”. Titeln Skriv populärvetenskapligt på Birgita Klepkes och Susanne Rydells handbok uppmanar forskare och andra experter att uttrycka sig begripligt för människor i allmänhet. Författarna ger en bred och mycket praktiskt orienterad exposé över hur man skriver om vetenskap för en bred målgrupp. Texten utgår från de praktiska metoder och berättartekniker som används inom journalistik för att göra en text levande och personlig. Bland annat redogörs för hur dramaturgin i en text bör byggas upp för att fånga läsare. Andra kapitel tar upp praktiska aspekter vad gäller rubriksättning, ingressutformning, att skriva för webben, hur man utformar ett pressmeddelande, debatt, krönika och intervjuteknik. Alla kapitel är koncisa och kärnfulla. Denna bok fyller ett stort behov av flera skäl. Ett är att väldigt många människor, inte minst i Sverige, har ett mycket stort intresse för vetenskap. Ett annat skäl är att universitetsforskare både har ett behov och en skyldighet av dialog med samhället kring sin forskning. Allt fler inser den stora betydelsen av att göra vetenskapens metoder, resultat och betydelse mer tillgängliga. Detta är nödvändigt både för forskningens framtid och för samhällets demokratiska behov. Intressant är att många ledande forskare, däribland en hel del Nobelpristagare, har en stor fallenhet och ett stort intresse för populärvetenskaplig kommunikation. De fyra populärvetenskapliga skribenternas avsnitt och intervjuerna med två ledande vetenskapsjournalister ger ytterligare och mycket viktiga perspektiv. Via dagens många olika medier får de flesta människor information om vetenskap. Dessutom påverkar rapportering om forskningsstudier människors liv och livsföring. Detta ger vetenskapsjournalistiken makt, och just därför är den viktig. En forskares uppgifter

7


FÖRORD

och en journalists sökande och berättande har vissa likheter, men skillnaderna är också påtagliga. Forskning ska leda till ny kunskap, journalistik ska bland annat berätta, informera, underhålla, kritiskt granska, orientera och skapa opinion. Forskning fokuserar på metod, att kunna dra generella slutsatser ur ett begränsat antal observationer och att hellre avvakta tills mer data finns. I journalistens värld ligger fokus ofta på studiens resultat, det enskilda konkreta fallet är centralt, och deadlines, ofta bara timmar bort, driver arbetet. Trots, eller tack vare, dessa utmaningar har journalistiken oerhört mycket att lära forskarvärlden när det gäller kommunikation. Det är om detta denna handbok handlar. Min egen populärvetenskapliga verksamhet under de senaste trettio åren har innefattat utformning av science center-utställningar, läroböcker för grundskolan, artiklar i dagstidningar, TV-intervjuer med mera. Jag har över tiden lärt mig allt mer om behovet av att anpassa det jag skriver eller säger till målgruppen och att i alla lägen försöka sätta mig in i olika människors utgångspunkter och begreppsvärld. Jag önskar att jag tidigare hade haft denna bok att utgå ifrån – då hade många texter kunnat bli än bättre med mindre möda! Sålunda, jag tycker att denna handbok på ett synnerligen lättillgängligt sätt ger handfasta råd för att skriva populärvetenskap. Jag rekommenderar dig starkt att läsa denna bok. Carl Johan Sundberg, legitimerad läkare, professor i fysiologi vid Karolinska Institutet

8


INLEDNING

INLEDNING DET HÄR ÄR en handbok i konsten att skriva populärvetenskapliga texter. Det vill säga konsten att skriva om vetenskap och evidensbaserade resultat för en bred målgrupp. Innehållet bygger bland annat på forskning om att skriva begripligt, forskning om webbtexters läsbarhet samt dramaturgiska modeller för att intressera och entusiasmera en publik. Det genomgående förhållningssättet vilar dock på de praktiska metoder som används inom journalistiken. De journalistiska uttryckssätten ger utrymme för olika berättartekniker och anpassning av texten till olika mottagares behov. Boken är en praktisk vägledning för forskare, experter och forskningskommunikatörer som vill ha hjälp att skriva begripligt och intresseväckande och samtidigt förhålla sig till olika genrers mer eller mindre etablerade konventioner. I det inledande kapitlet definierar vi begreppet populärvetenskaplig text – och går igenom vad som skiljer den från en vetenskaplig text. I det andra kapitlet – Populärvetenskapliga texters ABC – får du olika infallsvinklar för att börja fundera över vilka metoder som passar för att skriva populärvetenskapligt inom ditt ämne. Boken ger därefter (kapitel 3–6) en inblick i vad som påverkar texters begriplighet och vilka dramaturgiska modeller du kan använda för att göra texten levande. Här ingår också konkreta råd när det gäller rubrik och textens inledning. Därefter går vi igenom de vanligaste genrerna som nyhetstext, texter för webb, blogg, pressmeddelande, reportage, debatt, krönika, essä och intervju (kapitel 7–12). I var sitt kapitel delar fyra av landets främsta populärvetenskapliga skribenter med sig av sina erfarenheter: kemiprofessorn Ulf Ellervik, psykiatern och läkaren Åsa Nilsonne, journalisten och idéhistorikern Maja Hagerman samt meteorologen Pär Holmgren. De

9


INLEDNING

tar bland annat upp glädjen att berätta, konflikterna det kan ge upphov till och vikten av att våga. Den redaktionella synen på populärvetenskaplig text beskriver vi genom intervjuer med Susanna Baltscheffsky och Patrik Hadenius, chefredaktörer för Ny Teknik respektive Forskning & Framsteg, Språktidningen och Modern Psykologi. Det näst sista kapitlet visar hur ett forskningsresultat kan beskrivas i olika textgenrer för olika målgrupper. I det sista analyserar vi en populärvetenskaplig text av kemiprofessorn Ulf Ellervik. Birgita Klepke och Susanne Rydell

10


1 DET HÄR ÄR POPULÄRVETENSKAP

1

DET HÄR ÄR POPULÄRVETENSKAP

EN LÅNGFILM OM kejsarpingvinernas årliga marsch till havet? En tidningsartikel om kejsar Claudius plågsamma tuberkulos? En instruktionsbroschyr om miljövänlig tvätt av båtar? Är allt detta populärvetenskap? Kan läroböcker, instruktionsböcker och webbtexter också vara populärvetenskap? I Skriv populärvetenskapligt har vi valt en bred definition för aktiviteten populärvetenskapligt skrivande. Bokens definition är: Produktion av texter som bygger på ett vetenskapligt underlag, men är skrivna för en bredare målgrupp än experterna inom området. Texterna kan enligt denna definition alltså vara skrivna för olika sammanhang och för olika målgrupper. Skribenten kan vara till exempel en forskare, en expert eller en forskningskommunikatör. Oavsett vilken roll du har ger boken en överblick av de viktigaste genrerna och de etablerade språkliga metoderna för att skriva begripligt och levande. Men först en kort bakgrund om det underliggande begreppet, populärvetenskap, eftersom det ofta väcker frågor – och känslor. I Nationalencyklopedin lyder en del av definitionen av ordet populärvetenskap så här:

I vidaste mening all vetenskaplig information som inte riktar sig till fackmän på det behandlade området. Oftast avser termen sådan information som gjorts lättfattlig genom enkel, underhållande stil, ofta färgad av entusiasm för ämnet. Popularisering av vetenskap innebär nästan alltid att man strävar efter att inlemma det vetenskapliga innehållet i ett vidare kulturellt sammanhang, så att det behandlade ämnets betydelse för världsbild, livsåskådning, vardagsliv, industriella tillämpningar e.d. framhålls.

11


1 DET HÄR ÄR POPULÄRVETENSKAP

Den här boken tar inte ställning till exakt hur termen populärvetenskap borde definieras; det finns olika förslag till definitioner i facklitteraturen. Men du som skriver populärvetenskapligt kan ha praktisk nytta av hur begreppet populärvetenskaplig text kan avgränsas mot andra områden. En avgränsning mellan den populärvetenskapliga texten och den vetenskapliga texten kan helt enkelt fungera som ett praktiskt stöd i skrivandet. Några viktiga särskiljande egenskaper är rubriken, dispositionen och språket. Den vetenskapliga texten kännetecknas av en strikt disposition, ett formellt språk och en saklig rubrik, medan den populärvetenskapliga texten ofta är friare inom alla dessa områden – i syfte att fånga läsarens intresse. Den populärvetenskapliga skribenten kan välja disposition och stil för sin text med utgångspunkt i sammanhanget. Om syftet är att berätta om en nyhet, ett nytt resultat, passar det troligen bäst med en emfatisk disposition där det viktigaste kommer först. Om målet i stället är att väcka känslor, fungerar det förmodligen bättre med en berättande text som reportaget eller en faktatext som innehåller berättande delar. Däremot är en argumenterande debattartikel troligen ett bättre val om syftet är att skapa opinion. Men den huvudsakliga skillnaden är alltså målgruppen. Den vetenskapliga texten vänder sig till en initierad grupp av experter, medan den populärvetenskapliga texten ska kunna läsas och förstås av personer som inte är sakkunniga i ämnet. Den populärvetenskapliga texten ska ge läsaren en inblick i ett nytt kunskapsfält. Valet av målgrupp styr också hur skribenten bör hantera facktermer, noter och metoder. Den vetenskapliga texten behöver sällan förklara några facktermer, medan den populärvetenskapliga skribenten noga behöver överväga vilka termer och begrepp som måste vara med – och vilka av dessa som behöver förklaras. Till skillnad mot en vetenskaplig text tar den populärvetenskapliga texten bara upp metodfrågor översiktligt. Den innehåller heller inga noter i löpande text, utan redovisar i stället ofta lästips och de mest centrala källorna i anslutning till textens slut. Gör alltså

12


1 DET HÄR ÄR POPULÄRVETENSKAP

löpande hänvisningar i texten, till exempel så här: ”… skriver Åsa Nilsonne i boken Vem är det som bestämmer i ditt liv?” eller ”En ny undersökning från Umeå universitet visar …”. Till sist undviker den vetenskapliga texten all form av spekulation, medan den populärvetenskapliga texten strävar efter att sätta in de vetenskapliga resultaten i sammanhang som är välbekanta för målgruppen. En vanlig metod är därför att beskriva hur resultaten kan påverka läsarens vardag. Båda texttyperna kan med fördel förstärka sitt budskap genom att använda exempel. Men användningen av exempel har olika syften i de olika texterna. Språkforskarna Merja Koskela och Nina Pilke konstaterar i en studie av svenska och finska populärvetenskapliga texter att de vetenskapliga texternas exempel ofta finns med för att argumentera för en tes. I de populärvetenskapliga texterna kan exemplens funktion i stället snarare vara att väcka läsarens intresse genom att förklara – eller rent av underhålla. Exemplen används också som en konkretisering i de populärvetenskapliga texterna, så att de vetenskapliga resonemangen flyttas närmare läsarens egen värld. Ytterligare en skillnad är att den populärvetenskapliga texten kan ha en emotionell laddning, till exempel genom att tilltala läsaren med frågor. Den populärvetenskapliga texten kan också använda mer bildspråk eller gestaltning i syfte att väcka känslor hos läsarna. Här följer en generaliserad uppställning av de särskiljande egenskaperna:

13


1 DET HÄR ÄR POPULÄRVETENSKAP

Vetenskaplig text

Populärvetenskaplig text

Rubriken är oftast strikt saklig, även om olika traditioner förekommer inom olika ämnesområden.

Rubriken ska fånga läsarens intresse och vara begriplig. Rubriken ska ge läsaren en förförståelse av vad texten handlar om.

Texten har en strikt disposition.

Texten kan vara disponerad på många olika sätt, som en berättande text eller med en emfatisk disposition där det viktigaste kommer först.

Målgruppen är personer som är kunniga inom ämnet.

Målgruppen är personer som inte är experter inom ämnet.

Texten förklarar inte facktermer.

De facktermer som behöver finnas med ska förklaras.

Texten innehåller noter och referenslista.

Texten innehåller inte noter i den löpande texten. Lästips och eller källförteckning kan finnas i slutet.

Texten redovisar metoder och resultat.

Om texten tar upp metoder är det bara översiktligt.

Texten undviker spekulationer.

Texten försöker ofta beskriva den praktiska betydelse forskningsresultat kan få och hur det kan påverka läsaren.

Texten är ofta skriven med ett formellt språk.

Texten undviker formellt språk. I stället är språket levande och kan innehålla metaforer.

Exempel kan användas för att argumentera för en tes eller illustrera en poäng.

Exempel kan användas för att förklara, konkretisera eller underhålla.

Texten har en saklig ton.

Texten kan ha en emotionell laddning.

Det finns en rad andra begrepp som gränsar till populärvetenskap, till exempel forskningsinformation, forskningskommunikation och vetenskapsjournalistik. Det sistnämnda begreppet särskiljs ibland

14


1 DET HÄR ÄR POPULÄRVETENSKAP

från populärvetenskapen eftersom vetenskapsjournalistiken innebär ett tvåpartsförhållande. Vetenskapsjournalisten är en annan person än den som har arbetat med forskningen, och i journalistens roll finns också en granskande uppgift. Men i den här boken stannar vi alltså vid att definiera aktiviteten att skriva populärvetenskapligt som ett överordnat begrepp. Innehållet i boken är tänkt att vara användbart för alla som vill skriva begripligt om ett ämne som vilar på vetenskaplig grund. Men det går knappast att skriva om populärvetenskap och helt utesluta att ämnet ibland har setts som kontroversiellt. Diskussionen om nytta och nöje – alltså den vetenskapliga tyngden i förhållande till populärvetenskapens underhållningsvärde – har funnits lika länge som genren populärvetenskap, konstaterar idéhistorikern Johan Kärnfelt. Populärvetenskapen har anklagats för ytlighet och populistiskt fjäsk, skriver han i boken Mellan nytta och nöje. Den moderna populärvetenskapen började ta form som genre i slutet av 1880- och 1900-talen. Under 1920-talet introducerades beteckningen populärvetenskap. Sedan dess har flera saker hänt med genren. Ett av flera utmärkande drag för den moderna populärvetenskapen är att det blivit möjligt att göra en dramatisering av forskningen. Forskarna kan vara närvarande som personer, och populärvetenskap kan vara lika spännande som en deckare, konstaterar Johan Kärnfelt.

15


Birgita Kle pke • Susanne Rydell Birgita Klepke • Susanne Rydell

SKRIV POPULÄRVETENSKAPLIGT ger dig verktyg för att skriva så att fler än experterna förstår, utan att ge avkall på kvaliteten. Boken sammanfattar de viktigaste språkliga metoderna som gör att du kan skriva begripligt. Du får också en inblick i vilka metoder som fungerar för att berätta en historia – så att läsaren kommer ihåg den. Välkända forskare, författare och redaktörer visar också vägen genom att berätta hur de gör för att väcka intresse och engagemang.

BIRGITA KLEPKE

och SUSANNE RYDELL är journalister och skriver populärvetenskapligt för flera webbplatser och tidskrifter. De leder också skrivutbildningar för forskare, experter och kommunikatörer.

Skriv populärvetenskapligt

Texter om vetenskap kan vara spännande som en thriller. Men en forskningstext kan också få läsaren att tappa intresset. I värsta fall får den läsaren att känna sig dum.

Skriv populärvetenskapligt

Best.nr 47-11439-9 Tryck.nr 47-11439-9

4711439_Omslag.indd 1-3

2014-01-23 15.06

Profile for Smakprov Media AB

9789147114399  

9789147114399  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded