Mikael Jensen är filosofie doktor i utbildningsvetenskap och har främst forskat om lek, lärande och interpersonell kommunikation. Han är anställd som universitetslektor vid Högskolan i Borås och undervisar även vid Göteborgs universitet.
Mikael Jensen
Lekteorier
| Lekteorier
Att förstå lek är att förstå människan. Människan är en lekande varelse. Boken Lekteorier tar upp lek ur flera olika perspektiv och ger på det viset en rik och komplex bild av vad det innebär att vara en lekande varelse. Ingen tidigare bok på svenska har beskrivit lekteorier så ingående och med en sådan bredd som denna bok. De mest kända lekteorierna och lekteoretikerna finns med och får gott om utrymme. Även modernare och mindre kända teorier har inkluderats. Det är främst internationella lekforskare som presenteras men också lekforskare med svensk anknytning.
Lekteorier
Lekteorierna är grupperade enligt traditioner. De traditioner som finns med i denna bok är den: • biologiska/evolutionära traditionen • kognitiva och utvecklingspsykologiska traditionen • vardagspsykologiska traditionen • kommunikationsteoretiska traditionen • fenomenologiska traditionen • psykoanalytiska traditionen • sociologiska traditionen • kulturella traditionen. Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma lärare och förskollärare som har eller kommer att ha lekande barn som en del av sin yrkesvardag. Föräldrar och andra professionella som ofta kommer i kontakt med lek och spel har också mycket att hämta. Även de som fördjupar sig om lek på en akademisk nivå kan få hjälp av denna bok då den i många fall erbjuder ingående beskrivningar och resonemang. Art.nr 37378
Mikael jensen
www.studentlitteratur.se
978-91-44-08997-3_01_coverA.indd 1
2013-11-05 14.58
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 37378 ISBN 978-91-44-08997-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild och illustrationer: Marielle Jensen Printed by Dimograf, Poland 2013
978-91-44-08997-3_01_book.indd 2
2013-11-05 15:06
INNEHÅLL
Förord 7 K apitel 1
Introduktion 11
Vad är lek? 12 Vad är en teori? 12 Traditioner 13 Bokens upplägg 14 K apitel 2
Centrala begrepp 17
Lekarena 18 Jaget/identiteten 19 Lekroller 20 Relationer 20 Lekscenario 21 Lekobjekt 21 Lekhandlingar 22 Leksignaler 24 Förutsättningar för lek 24 Konsekvenser eller utfall 24 K apitel 3
Klassiska lekteorier 27
Spencer och kraftöverskottsteorin 28 Lazarus och rekreationsteorin 29 Groos och övningsteorin 30 Hall och rekapitulationsteorin 32 Sully och leken som attityd 33 Centrala begrepp 34 © F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
978-91-44-08997-3_01_book.indd 3
3
2013-11-05 15:06
Innehåll K apitel 4
Den evolutionära/biologiska traditionen 37
En teori om ’fair play’ 38 Överskottsresursteorin 42 Sju neurala emotionella system 48 En evolutionär teori om låtsaslek 52 Gärdenfors och den unika människan 57 Centrala begrepp 60 K apitel 5
Den kognitiva och utvecklingspsykologiska traditionen 63
Jean Piaget 64 Lev S. Vygotskij 74 Perner och Leslie 82 Anthony Pellegrini 87 Ingrid Pramling Samuelsson 92 Centrala begrepp 97 K apitel 6
Den vardagspsykologiska traditionen 99
Paul Harris 100 Angeline Lillard 104 Rakoczy och Tomasello – kulturell lärandeteori 108 Mikael Jensen 113 Centrala begrepp 118 K apitel 7
Den kommunikationsteoretiska traditionen 121
Gregory Bateson 123 Catherine Garvey 126 Keith Sawyer och improvisationslek 136 Birgitta Knutsdotter Olofsson 141 Leksignaler – en sammanställning 145 Centrala begrepp 147
4
978-91-44-08997-3_01_book.indd 4
© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
2013-11-05 15:06
Innehåll K apitel 8
Den fenomenologiska traditionen 149
Hans Georg Gadamer och ’Spiel’ 150 James P. Carse och infinita spel 152 Mihaly Csikszentmihalyi och Flow 155 Torben Hangaard Rasmussen 158 Centrala begrepp 160 K apitel 9
Den psykoanalytiska traditionen 161
Erik H. Eriksons syn på lek 162 Donald W. Winnicott 168 Centrala begrepp 173 K apitel 10
Den sociologiska traditionen 177
Tidiga sociologiska tänkare om lek 178 Corsaro och barndomssociologi 184 Svenska lekforskare 195 Centrala begrepp 204 K apitel 11
Den kulturella traditionen 209
Helen Schwartzman 213 Laurence Goldman 219 Yumi Gosso 225 Suzanne Gaskins 230 Centrala begrepp 233
Litteratur 237 Person- och sakregister 245
© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
978-91-44-08997-3_01_book.indd 5
5
2013-11-05 15:06
978-91-44-08997-3_01_book.indd 6
2013-11-05 15:06
FÖRORD
När den nya lärarutbildningen startade 2011 medförde det att många kursplaner fick skrivas om. I ett försök att göra utbildningen mer forskningsbaserad användes begrepp som teori och teorier flitigare. Inom lärarutbildningen mot arbete på förskolor, d.v.s. förskollärarutbildningen, grundlärarutbildningen mot arbete i fritidshem och grundlärarutbildningen för årskurserna F–3 är lek ett centralt ämne. Detta beror främst på att barn leker mycket i förskole åldern och i de tidiga skolåren. Viktigt är dock att lek inte betraktas som oviktigt tidsfördriv. Därför förekommer formuleringar i kursplaner, där lek ska behandlas, som att studenten ska ha kännedom om olika lekteorier. Problemet är bara att det inte finns någon kurslitteratur som tar upp olika lekteorier på ett omfattande och balanserat sätt. Det vanliga är att lekforskare i sina avhandlingar och böcker tar upp några få lekteorier som ligger nära deras egna synsätt. Studenter i en högskoleutbildning behöver mer än så. De behöver få kännedom om flera lekteorier och gärna teorier som beskriver och förklarar lek från olika synvinklar. I Sverige har två böcker om lekteori hittills publicerats. Den första, Lek för livet, skrevs av Birgitta Knutsdotter Olofsson och utkom 1987. Projektet som ledde till denna bok var tänkt som en forskningsöversikt där Knuts dotter Olofsson sökte rätt på det mesta av forskningen som hade skrivits om lek fram till och med 1980-talet. Redan då fanns det stora mängder att läsa igenom. Boken är i första hand en forskningsöversikt men den tar också upp en rad olika lekteorier. Den andra boken, Lek-teorier, skrevs av Kent Hägglund och utkom 1989. Boken behandlar huvudsakligen lekteorier och lekteoretiker. Innehållet är för det mesta ytligt men täcker en bred variation av teorier. Efter dessa två böcker har lekforskningen fortsatt att expandera. Mycket forskning har utförts och många nya teorier har uppkommit. Följden © F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
978-91-44-08997-3_01_book.indd 7
7
2013-11-05 15:06
Förord
av denna utveckling är att de böcker som finns är föråldrade i den mening att de inte täcker mer än delar av de lekteorier som finns. Behovet av en ny bok om lekteorier är alltså uppenbart. Däri ligger motivet och syftet med denna bok om lekteorier. Det som skiljer denna bok från tidigare böcker om lek är att den: • är mer omfattande och täcker in fler teorier.
• är uppdaterad och tar upp teorier som har formulerats så sent som
på 2000-talet.
• är indelad i en rad traditioner som samlar närbesläktade lekteorier. • fokuserar på internationella lekforskare och deras lekteorier men
också tar upp en rad svenska representanter för aktuella forskningstraditioner. • är författad av en lekforskare som har bedrivit egen forskning innan boken skrevs. Tidigare litteratur har antingen skrivits av någon som inte är lekforskare, inte har bedrivit egen forskning eller skriver om lekteori som en del av sin avhandling. Som lekforskare, med en viss inriktning, känner jag mig mer hemtam med vissa teorier och traditioner. Detta gör att det finns risk för en liten förskjutning åt sådant som jag har lätt för att formulera och se som värdefullt. Jag är medveten om det och det bör läsaren också vara. Kanske har jag inte förstått alla teorier till fullo och kanske har jag inte fått med allt som är centralt för en viss teori. Det är sådana misstag människor gör. Även forskare, som ju också är människor. Jag har dock varit noga med att tala om vilka som är mina källor så att den intresserade själv kan läsa vidare och kontrollera hur originalet är skrivet. En målsättning med boken är att dels få med de mest citerade och kända lekforskarna och dels att få en stor bredd på innehållet. Att presentera lekteorierna inom ramen för ett flertal traditioner ger en viss garanti för att så många röster som möjligt blir hörda. Det finns naturligtvis fler traditioner är de som tas upp och väldigt många nästan okända lekteorier. Att en teori är okänd beror främst på att den är för krånglig och/eller på att den inte beskriver och förklarar lek särskilt väl. Sådana teorier är det bättre att utelämna i en bok som vänder sig till dem som vill lära sig lekteoretiska grunder. Det finns dock några teorier i boken som är mer eller mindre krångliga. Krångligheten 8
978-91-44-08997-3_01_book.indd 8
© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
2013-11-05 15:06
Förord
beror kanske på författarens sätt att skriva eller på att den del av leken som teorin ska beskriva och förklara är komplex till sin natur. I det senare fallet går det inte att formulera en enkel teori. I det första fallet, att författaren skriver svårt, har jag försökt att göra teorin tillgänglig men vissa begrepp går inte att uttrycka på ett enkelt sätt. Då får originalet tala för sig själv och det för med sig vissa tolkningssvårigheter. Kanske är det som är svårt för en läsare lätt för en annan. Det motiverar också varför lekteoretiker av olika tradition och stil ska få finnas med i denna bok. Under vägens gång, i skriv- och bearbetningsprocessen, har jag fått viss hjälp. Till att börja med fick jag hjälp redan under mitt eget avhandlings arbete för flera år sedan. Ingrid Pramling Samuelsson, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Helge Malmgren har alla gett mig tips på litteratur som jag bör känna till. Dessa tips har också varit användbara i skrivandet av denna bok. Därför vill jag tacka er för hjälpen. Jag vill tacka min kollega Fredric Gieth, på Högskolan i Borås, för uppmuntran och tålamod. Utan dig hade jag förmodligen inte satt igång att skriva om lekteorier. Tack också till min älskade Monica Andersson Gaita som har korrekturläst manuskriptet. Det är tryggt att ha någon så noggrann, uthållig, omtänksam och kärleksfull vid min sida. Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma lärare och förskollärare som har lekande barn som en del av sin yrkesvardag. Föräldrar och andra professionella som ofta kommer i kontakt med lek och spel har också mycket att hämta. Även de som fördjupar sig om lek kan få hjälp av denna bok då den i många fall erbjuder ingående beskrivningar och resonemang. Att förstå lek är att förstå människan. Människan är en lekande varelse. Genom att läsa om alla, eller de flesta, av de teorier som tas upp i boken får man en komplex, nära nog fullständig, bild av vad det innebär att vara en lekande varelse. Mikael Jensen Göteborg, november 2013
© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
978-91-44-08997-3_01_book.indd 9
9
2013-11-05 15:06
978-91-44-08997-3_01_book.indd 10
2013-11-05 15:06
K AP I T E L 3
Klassiska lekteorier
Lek är något som har diskuterats och undersökts under flera årtusenden. Trots det har försöken att förklara vad lek är, och varför unga djur och männi skor leker, lyst med sin frånvaro under större delen av dessa årtusenden. Det var först under 1800-talet som det kom några riktigt seriösa förslag, d.v.s. genomtänkta lekteorier. Filosofer och författare som Jean-Jacques Rousseau, Friedrich von Schiller och Johann Wolfgang Goethe och pedagoger som Friedrich Fröbel har lyft upp leken som betydelsefull, inte bara för barnet utan, för människan i stort. Dessa hyllningar har dock inte lett till någon genomtänkt lekteori. De lekteorier som började uppstå under mitten av 1800-talet har kallats klassiska lekteorier dels för att de är de tidigaste försöken till lekteorier och dels för att de alla har en gemensam nämnare. Utgångspunkten för de tidigaste lekteorierna var att förklara lek ur ett evolutionärt perspektiv. Charles Darwins tankar hade fått ett genomslag men även andra resonerade på liknande sätt både före och efter Darwin. Vad man försökte förklara med den tidens lekteorier var helt enkelt varför unga djur och barn leker. Om leken inte fyller någon funktion kan de lika gärna låta bli för sådant som inte gynnar arten och individen försvinner genom selektion. Det som gynnar blir kvar och utvecklas eventuellt. Det som inte gynnar tynar bort. Leken är väl utbredd hos människan och bland många andra arter vilket motiverar dess existens. Leken behövs rimligtvis för något som gynnar människor och andra djur. Även om resonemanget om att leken fyller en funktion är troligt, i artens och individens framgång, var inte alla förslag lika användbara eller rimliga. I detta kapitel presenteras några av de mest genomtänkta lekteorierna som uppstod under 1800-talets andra hälft och 1900-talets början. Sigmund Freud var ungefär samtida med nedan teoretiker men han och hans teori tas kort upp i kapitel nio. © F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
978-91-44-08997-3_01_book.indd 27
27
2013-11-05 15:06
3 Klassiska lekteorier
Spencer och kraftöverskottsteorin Herbert Spencer (1820–1903) var en brittisk mångsysslare. Han var bland annat filosof, beteendevetare och biolog. Spencer hade tankar kring evolution redan innan Darwin hade publicerat sin evolutionsteori (Smith, 2010). Efter att ha läst Darwins bok Om arternas uppkomst som publicerades 1859 myntade Spencer uttrycket ’survival of the fittest’. Uttrycket innebär, även om det delvis är felaktigt, att den som är bäst lämpad överlever. I denna anda tänkte Spencer även när han skulle förklara varför barn och djurungar leker. Att leka måste vara något som gör arten, så väl som individen, lämpad att överleva. Spencer utvecklade en teori som kallas kraftöverskottsteorin (Millar, 1970; Goldman, 1998; Smith 2010). Den går i enkla ordalag ut på att barn leker för att de har överskottsenergi som de behöver bli av med. Genom att leka blir de av med en del av detta överskott. Spencer tänkte sig att det finns ett inre tryck i oss människor som kan bli för högt och när det blir det behöver vi släppa ut en del av övertrycket. Övertrycket gör att vi vill aktivera oss fysiskt och på så sätt släppa ut lite av trycket. Den spontana tanken när man hör teorins namn och idé är att det handlar om rörelselek och sportlikande aktiviteter. Spencer menade alla sorters lek då han också underströk att det räcker att simulera vissa aktiviteter, huvudsakligen genom att låtsas, för att släppa på trycket (Smith, 2010).
FIGUR 3.1 Rörelselek i form av att ett barn jagar ett annat är ett sätt att bli av med överskottsenergi.
28
978-91-44-08997-3_01_book.indd 28
© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
2013-11-05 15:06
3 Klassiska lekteorier
Om vi som barn inte får röra på oss eller leka skapas ett inre tryck som vi inte mår bra av. Leken är därför en väg till välmående. Det är därför vi leker och det är därför leken har överlevt hos många arter. När man ser barn som suttit still en längre stund komma ut på förskolegården eller skolgården och genast börjar leka finns det en anledning att tro att Spencer är på rätt spår. När barnen har sprungit, jagat, hoppat, bråkat, gungat och klättrat en stund övergår leken ofta till att bli mer stillsam. Har barnet fortfarande överskottsenergi då? Är stillsamma leker och spel också ett sätt att bli av med överskottsenergi? Har barn mer överskottsenergi än vuxna? Det är flera frågor som teorin inte riktigt kan ge en förklaring på. Kanske är det ändå rimligt att leken efter en tids stillasittande är livlig med mycket spring i benen men det skulle i så fall bara var en delförklaring. Inte heller en särskilt bra förklaring.
Lazarus och rekreationsteorin Moritz Lazarus (1824–1903) var tysk filosof och psykolog. Han föreslog en lekteori som kallas rekreationsteorin eller avslappningsteorin. Den är inte alltid omnämnd bland andra samtida lekteorier av olika skäl. Smith (2010) tar inte upp den över huvud taget. Millar (1970) nämner teorin kort men ställer sig mycket tveksam. Goldman (1998) tar upp teorin kort utan att kritisera den. Burghardt (2006) erbjuder en mer ingående genomgång av teorin men kopplar den inte till Lazarus utan till Darwins lärjunge Romanes. Grundidén med rekreationsteorin är att barn, och kanske också vuxna, söker sig till lekaktiviteter när de är trötta och/eller överansträngda. Genom att leka får de avslappning och kan återhämta sig. Teorin kan därför ses som en direkt motsats till kraftöverskottsteorin. Funktionen med lek är helt enkelt att vi får fördelar om vi kan återhämta oss på olika sätt varav lek anses vara ett bra sätt. Det är tänkbart att människor som arbetar eller anstränger sig behöver koppla av med lek men den kritik som har riktats mot teorin är att den knappast förklarar varför djur eller barn leker när de inte har ansträngt sig innan (Millar, 1970). Generellt kan man säga att barn som är trötta eller hungriga sällan leker (Panksepp, 2005; Burghardt, 2006). För trötta och hungriga barn är vila och mat viktigare än lek. Förklaringen är därför ytterst tveksam. Trots att teorin har fått kritik, och som sagt inte ens omnämns ibland, har den visst stöd i senare forskning. Studier av barns hjärtfrekvens visar att barn © F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
978-91-44-08997-3_01_book.indd 29
29
2013-11-05 15:06
3 Klassiska lekteorier
som leker lekar där de är djupt fokuserade får en lägre hjärtfrekvens vilket betyder att pulsen går ner och att barnet blir avstressat genom att leka (Hutt, 1979; Burghardt, 2006). I detta fall är lek en tydlig väg till rekreation eller avslappning. Genom att leka en stund, t.ex. efter ett par krävande lektioner i skolan, får barn lättare att koncentrera sig på skolarbetet (Pellegrini, 2009). Leken ger helt enkelt nya krafter, i alla fall för att klara mental ansträngning. Det sista forskningsresultatet, att barn har lättare att koncentera sig efter att ha lekt en stund, kan lika gärna gynna kraftöverskottsteorin som rekreationsteorin. Oavsett om det handlar om ett ökat inre tryck eller om att krafterna tar slut så verkar lek hjälpa.
Groos och övningsteorin Karl Groos (1861–1946) var tysk filosof med intresse för estetik. Han skrev två böcker om lek i slutet av 1800-talet. Först en bok om djurs lek och sedan en bok om människors lek. Gross lekteori kallas övningsteorin. Den går ut på att djur och människor leker för att öva upp vissa färdigheter. Barn och ungar leker för att bli mer kompetenta som vuxna. Djurarter skiljer sig åt genom att vissa arter styrs av reflexer, vilket betyder att de har ett givet beteende för en given situation, och andra har ett anpassningsbart beteendemönster. Ett anpassningsbart beteendemönster kan inte vara medfött utan behöver tränas upp. Groos (1896/1976) menade att lek är ett värdefullt sätt för att träna upp beteenden som är anpassade till både den fysiska och sociala miljön. Framför allt handlar det om att träna upp de motoriska färdigheterna som att springa, hoppa, klättra, smyga, och slåss. Detta är synligt bland många djurarter som ägnar sig åt rörelselek eller lek med objekt på egen hand eller bråklek med en lekkamrat. Även om bråklek inte är helt lik riktiga bråk medför ändå bråklek en möjlighet att träna upp smidighet, styrka, snabbhet och en möjlighet att bedöma sin egen och andras fysiska förmågor. De som bråkleker mycket har sannolikt mer fördelar i riktiga bråk jämfört med de som inte bråkleker alls. Groos lade så stor vikt vid leken som vägen till ökad kompetens att han kom till slutsatsen att djur inte leker för att de är unga, de har en period innan de blir vuxna för att de under denna period ska kunna leka. Han understryker till och med att de under denna period måste leka (Groos, 1896/1976, s. 67). Arter utan en reflexmässig beteenderepertoar kan inte klara sig direkt från 30
978-91-44-08997-3_01_book.indd 30
© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
2013-11-05 15:06
3 Klassiska lekteorier
födseln. De kan inte bli vuxna direkt. Fördelen med att vara anpassningsbar, flexibel, är att varje ny situation kan hanteras på ett nytt sätt, det mest effektiva och funktionella sättet. För att nå det stadiet där en individ har flera tänkbara tillvägagångssätt behövs en träningsperiod med en rad olika situationer. Genom att ha tränat i en variation av situationer kan individen kanske till och med klara sig i en helt ny situation för att den har flera handlingsalternativ. Leken är den mest varierade aktiviteten som vi känner till (Smith, 2010). Det betyder att lek är det bästa sättet att förbereda sig för kommande situationer. Utöver variationen är leken också ett tryggt sätt att öva eftersom det innebär ett minimum av risker. Genom lek har individen goda chanser att nå vuxen ålder och bli kompetent på vägen. Utan leken skulle den unga individen riskera att dö eller skadas i mer utmanande eller farliga situationer. De arter som vi normalt anser är högre stående, som t.ex. hundar och apor, har längre ”barndom”. Det beror på deras höga anpassningsförmåga. Ju längre ”barndom” en djurart har desto längre tid leker den. Leken skulle därför mycket väl kunna vara just en väg till övning och anpassning. Detsamma borde också gälla människor. Människor har en extremt lång barndom och en utmärkande hög anpassningsförmåga. Det är också känt att barn leker i många år, på väg mot vuxen ålder. På grund av den stora variation av fysiska och kulturella miljöer som barn växer upp i är det av stort värde att barn under uppväxten kan tillägna sig ett anpassat beteende till den fysiska så väl som till den kulturella miljön. Barn behöver bli goda medlemmar av det samhälle de växer upp i. Genom lek görs detta på ett enkelt och lustfyllt sätt (Millar, 1970; Goldman, 1998). Även om övningsteorin har sina styrkor förekommer det en del kritik. Hur kan vuxnas lek förklaras om de inte längre behöver träna inför vuxen livet (Millar, 1970)? Groos försök att svara på detta är att barn genom sin lek fann njutning i leken och den vuxne minns det njutningsfulla och vill ibland återuppleva det genom lek. Vuxnas lek är alltså mindre funktionell än barns lek, enligt Groos. Ska vi betrakta barn som tomma kärl som bara tar till sig de vuxnas beteendemönster med leken som verktyg (Goldman, 1998)? Denna tanke kom inte på tal under Groos levnad. Kritiken är befogad. Barn är fullvärdiga varelser i sig som reflekterar och känner inför sina upplevda erfarenheter. Barns lek går inte huvudsakligen ut på att bli som vuxna. De leker ibland © F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
978-91-44-08997-3_01_book.indd 31
31
2013-11-05 15:06
3 Klassiska lekteorier
lekar som inte ens påminner om vuxnas aktiviteter (Corsaro, 2005; Gärdenfors, 2009). Trots viss kritik är övningsteorin den som har mest inflytande och fortfarande har anhängare i vår tid (Smith, 2010).
Hall och rekapitulationsteorin Stanley Hall (1844–1924) var professor i psykologi och pedagogik i USA. Han var som så många andra vid denna tid influerad av Darwin. Människans evolutionära utveckling i ett långt tidsperspektiv börjar med en celliga organismer som har utvecklats i vatten. Dessa organismer har under årmiljonerna utvecklats till fiskar och så småningom blivit landlevande varelser. En del av dessa landlevande varelser springer, hoppar och klättrar i träd som t.ex. kattdjur och apor. I människan finns spår av alla dessa tidigare stadier. Hall tänkte sig att man kan se uttryck av evolutionen i barns lek. Barns vattenlekar kopplade Hall till fiskperioden och klätterlekar kopplade Hall till apperioden. Därför kallas teorin rekapitulationsteorin. Barnets utveckling är ett, i korthet, återskapande eller återspeglande av mänsklighetens utveckling (Millar, 1970; Goldman, 1998; Smith, 2010). Det är dock värt att nämna att rekapitulationsteorin har sitt ursprung i en annan evolutionsteoretiker vid namn Ernst Haeckel (1834–1919). Haeckels idé om att individens utveckling går igenom artens utveckling uppfattas inte längre som trovärdig. Halls syn på lek är nästan den motsatta Groos syn på lek. Hall menar att lek inte är en övning inför framtiden utan en upprepning av det förflutna. Det handlar inte om vad man ska bli utan att finna någon slags trygghet i vad man är. Leken, för Hall, fyller därför inte någon avgörande funktion. Leken har dock sin givna plats i barnets utveckling. Barnet kan med det här synsättet inte direkt välja att låta bli att leka. Även om synen på lek som rekapitulation kan verka åtminstone smått trolig hade Hall ytterligare tankar kring leken, som ett återspeglande av människans historia, som är mindre hållbara. I Halls teori menade han även att vår mänskliga historia med epoker som stenålder, bronsålder o.s.v. syns i barns lek (Goldman, 1998). Under en viss period av barnets uppväxt ska barn t.ex. ägna sig åt att samla och jaga mat. Problemet med detta är att den evolutionära utvecklingen och den kulturhistoriska utvecklingen följer två helt olika principer som inte båda kan ligga i människans natur/ 32
978-91-44-08997-3_01_book.indd 32
© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
2013-11-05 15:06
3 Klassiska lekteorier
gener. Att återskapa kulturhistorien i leken via generna är inte möjligt. Rekapitulationsteorin som sådan är även i Halls tappning helt förkastad (Smith, 2010). Det som däremot är intressant med Halls syn på lek, och som nästan är banbrytande, är att han såg barns lek som en utveckling från de yngsta barnens lek till de äldre barnens lek. Lek har många uttryck och former. Barn leker inte bara utan de leker vissa sorters lekar vid en viss ålder och andra sorters lekar vid en annan ålder. I detta får vi ge Hall rätt (Millar, 1970). Flera senare teorier utgår ifrån att barns lek ändras eller tar andra former med ökad ålder.
Sully och leken som attityd James Sully (1842–1923) var engelsk psykolog och blev senare professor i filosofi. Han var bland annat intresserad av barnpsykologi/utvecklings psykologi samt utförde fördjupade studier i skrattets betydelse. I och med sina studier om skrattet kom Sully fram till att lek och skratt går hand i hand. När barn leker skrattar de och därför kan man säga att lek är något lustfyllt och otvunget till sin natur. Sullys teori kallas attitydteori eller lek som attityd (Millar, 1970). Lek som attityd innebär att den utmärks av vissa känslor, stämningar och uppfattningar vilket skiljer lek från andra aktiviteter. Känslorna förknippade med lek är glädje och lust. Stämningarna förknippade med lek är lättsamhet och förnöjsamhet. Uppfattningar förknippade med lek är att den är fri, frivillig och otvungen. Till skillnad från de andra klassiska teorierna fokuserar attitydteorin på lekens anda och hur det känns för barn att leka. Det är ett tillskott som har betydelse för vår syn på lek än idag. Kritiken mot teorin är att den är vag i den mening att skratt och glädje kan förekomma helt oberoende av lek och att lek kan pågå utan att attityderna som Sully förknippar med aktiviteten egentligen finns närvarande. Lek kan t.ex. vara mycket allvarlig vilket inte går väl ihop med lekens, enligt attitydteorin, lättsamma karaktär (Millar, 1970). Senare teoretiker har varit inne på att lek är lustfylld och förknippad med skratt, vilket framgår i kommande kapitel, och särskilt en hjärnforskare, Jaak Panksepp (2005), menar att den som leker befinner sig i ett särskilt lektillstånd som närmast kan liknas vid glädje även om det inte alltid syns. Även i kapitel åtta och elva ser vi spår av Sullys tankar. © F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
978-91-44-08997-3_01_book.indd 33
33
2013-11-05 15:06
3 Klassiska lekteorier
Centrala begrepp Några av de klassiska lekteorierna har ett tydligt fokus på varför barn, och unga djur, leker. Därför blir konsekvenser eller utfall av lek det mest centrala begreppet. Med hjälp av ett skohorn går det också att pressa in några av teorierna inom ramen för ytterligare några begrepp. Lekscenario, lekhandlingar och leksignaler berörs flyktigt. LEKSCENARIO
Lekscenario står för lekens innehåll i ett makroperspektiv, t.ex. ett tema som att leka affär eller att leka tjuv och polis. I Groos teori nämns inget särskilt lektema. Han menar att barn leker sådant som de ser vuxna göra. Lekscenariot enligt Groos teori beror därför på vad vuxna i det omgivande samhället ägnar sig åt. I Halls teori omnämns några teman som vattenlek eller klätterlek. Temat blir i någon vag mening att interagera med och undersöka vatten eller att interagera med och undersöka träd. I klätterleken handlar det kanske ännu mer om att undersöka sin egen kropp. Lusten att klättra kommer inifrån och ska ge barnet en känsla av att det vet mer om sig själv när det klättrar. LEKHANDLINGAR
I Groos och Halls teorier berörs lekhandlingar i en generell mening. De skriver om att springa, hoppa, plaska i vatten eller klättra i träd. Dessa handlingar är lekhandlingar i någon mening men de utmärker sig på två sätt: • De är i första hand motoriska handlingar
• Handlingar som att plaska med vatten eller klättra i träd kan
påverka andra men det rör sig huvudsakligen om interaktion med ett material och inte med lekkamrater.
LEKSIGNALER
I Sullys teori tas skrattet och leendet upp. Detta anses vara en vanlig signal på att någon leker. Sully själv använde inte sådana begrepp som leksignal. 34
978-91-44-08997-3_01_book.indd 34
© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
2013-11-05 15:06
3 Klassiska lekteorier
KONSEK VENSER OCH UTFALL
Fyra av de fem teorierna försöker finna en förklaring på varför barn leker. Den femte teorin, attitydteorin, beskriver snarare vad som utmärker lek. Tre av teorierna, de tre första i den ordning de presenteras, tar upp effekter av barns lek. De två övriga teorierna, rekapitulationsteorin och attitydteorin, konstaterar mest att vi är som vi är. Utfallet är leken självt, inget mer. Kraftöverskottsteorin antyder att när barn leker gör de åt med överskottsenergi och när energin är förbrukad blir barnet lugnt. På kort sikt är effekten med lek att släppa på trycket. På lång sikt medför leken ett bibehållet hälsotillstånd. Om barnet inte får leka skulle det kunna må dåligt eller bli sjukt. Rekreationsteorin går ut på att återhämta sig genom lek. Effekterna av lek enligt denna teori är helt enkelt att barnet blir utvilat och/eller avstressat. På kort sikt blir barnet även fokuserat av att få leka. På lång sikt kan det ge positiva hälsoeffekter att få komma undan alla aktiveter som vi dras in i, all stress och alla krav, samt allt överflöd av information som sköljer över oss. Leken kan fungera som en fristad dit vi kan söka oss ibland när det blir för mycket runt omkring. Effekterna med övningsteorin är att barn genom att leka blir duktigare på de saker som de övar på i leken. Enligt teorin övar de på sådant som de ser vuxna göra och därmed blir de mer kompetenta på sin väg mot vuxen ålder. Det är enligt Groos njutningsfullt att leka. Därför fortsätter vuxna att leka även om omfattningen inte är densamma som för barn. Ett utfall av lek är att vilja leka igen och igen. Kanske kan man säga att attitydteorin medför samma utfall. Om man är glad och fri när man leker kanske man vill leka igen för att åter bli glad och åter känna sig fri. När det gäller rekapitulationsteorin är det svårt att se några effekter med leken eller svårt att se någon form av utfall. Leken är, enligt denna teori, ett utfall av det genetiska arvet. Det går ändå att tänka sig ett slags tvåsidigt utfall i linje med Halls teori. Barn leker först en slags lek när de är i en ålder och när de blir lite äldre leker de en annan slags lek. När barn har bekantat sig med en sida av sitt genetiska arv kan de gå vidare med att bekanta sig med nästa sida av sitt genetiska arv. Ett utfall av att ha bekantat sig med en lek och den sida av sig själv som leken är kopplad till gör att barnet känner sig trygg i sig själv och kan gå vidare. Utfallet är alltså att barnet dels känner
© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur
978-91-44-08997-3_01_book.indd 35
35
2013-11-05 15:06
Mikael Jensen är filosofie doktor i utbildningsvetenskap och har främst forskat om lek, lärande och interpersonell kommunikation. Han är anställd som universitetslektor vid Högskolan i Borås och undervisar även vid Göteborgs universitet.
Mikael Jensen
Lekteorier
| Lekteorier
Att förstå lek är att förstå människan. Människan är en lekande varelse. Boken Lekteorier tar upp lek ur flera olika perspektiv och ger på det viset en rik och komplex bild av vad det innebär att vara en lekande varelse. Ingen tidigare bok på svenska har beskrivit lekteorier så ingående och med en sådan bredd som denna bok. De mest kända lekteorierna och lekteoretikerna finns med och får gott om utrymme. Även modernare och mindre kända teorier har inkluderats. Det är främst internationella lekforskare som presenteras men också lekforskare med svensk anknytning.
Lekteorier
Lekteorierna är grupperade enligt traditioner. De traditioner som finns med i denna bok är den: • biologiska/evolutionära traditionen • kognitiva och utvecklingspsykologiska traditionen • vardagspsykologiska traditionen • kommunikationsteoretiska traditionen • fenomenologiska traditionen • psykoanalytiska traditionen • sociologiska traditionen • kulturella traditionen. Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma lärare och förskollärare som har eller kommer att ha lekande barn som en del av sin yrkesvardag. Föräldrar och andra professionella som ofta kommer i kontakt med lek och spel har också mycket att hämta. Även de som fördjupar sig om lek på en akademisk nivå kan få hjälp av denna bok då den i många fall erbjuder ingående beskrivningar och resonemang. Art.nr 37378
Mikael jensen
www.studentlitteratur.se
978-91-44-08997-3_01_coverA.indd 1
2013-11-05 14.58