9789121218303 by Smakprov Media AB

Studieboken

Svenska Nu Är ett läromedel i svenska för grundskolans senare årskurser.

Studieboken

SVENSKA NU

Studieboken • Grundläggande färdighetsträning. • Grammatik, stavning, ordkunskap, skrivregler, ordböcker m.m. • Att tala • Studieteknik • Datorkunskap Facit Grundboken • Varje kapitel har ett tema. • I varje kapitel tränas en grundläggande färdighet. • Fakta kombineras med individuella uppgifter och gruppuppgifter. • Uppgifterna är undersökande och kreativa. Lärarhandledning • Kommentarer till grundboken och studieboken. • Metodiska tips. • Litteraturtips: skönlitteratur och facklitteratur.

Best nr 21-21830-3 Tryck nr 21-21830-3-01

Bayard • Johansson • Sjöbeck

Svenska Nu3-omslag.indd 1

Almqvist & Wiksell

10-02-01 07.50.26

Studieboken

SVENSKA NU 3 Annika Bayard • Filippa Johansson • Karin Sjöbeck

Almqvist&Wiksell

sid 107

Svenska Nu 3 .indd 1

05-10-31 08.54.03

Innehåll Att tala Att ta kontakt Att hålla formella tal Fler talövningar

Att söka information på Internet Söktjänster Strukturerade kataloger Diskussionsgrupper

Att skriva berättelser Hitta på ett innehåll Planera din berättelse Att tänka på när du skriver Skriv en berättelse – steg för steg

Ordkunskap Vad betyder orden?

Att bilda nya ord Sammansättning Avledning Kortord

Repetition – Ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Testa dig själv

4 5 8 11

12 12 18 19

20 20 23 31 35

36 36

45 45 50 61

Pronomen Testa dig själv Räkneord Adverb – När? Var? Hur? Prepositioner Interjektioner Konjunktioner Testa dig själv

68 70 71 71 72 72 72 73

Repetition – Satser

Mening och sats Huvudsats och bisats Testa dig själv

74 74 75

Repetition – Satsdelar Testa dig själv

76 77

Mer om – ordklasser

Substantiv Verb Pronomen Adverb

78 80 85 89

Mer om – satser

Mer om – satsdelar

Språkriktighet

Felmarkeringar Testa dig själv Har du någon språklig humor?

96 110 112

63 63 64 65 66

De övningar som kräver samarbete i par eller grupp är markerade med en kompissymbol.

Svenska Nu 3 .indd 3

05-10-31 08.54.04

Att tala I många situationer talar du för att få kontakt med andra människor. Tänk bara på allt du gör under en vanlig dag: pratar med kompisar, svarar på frågor i skolan, ringer till dina föräldrar, köper en biljett på bio – och så vidare. I det här kapitlet får du träna på att tala i olika situationer. Tanken är att övningarna ska hjälpa dig att bli en bättre ”talare”.

sid 4

1. a. Vad känner du dig säker på när det gäller att tala med andra? Vad kan du förbättra? Sätt kryss i de rutor som passar för dig J A G T YC KE R AT T J A G J A G S KU L L E V I L J A Ä R B R A PÅ AT T…

B L I B ÄT TR E PÅ AT T …

berätta om något jag har varit med om så att andra blir intresserade och förstår. lyssna på någon som berättar en historia eller om en upplevelse. ta kontakt med någon jag inte känner för att få information, när jag t.ex. måste ringa till ett företag eller en organisation. presentera mig när jag möter någon jag inte känner.

sid 13

prata oförberett inför klassen eller en annan grupp som lyssnar. hålla förberedda föredrag inför klassen. lyssna på någon som håller föredrag.

b. Arbeta två och två. Samtala med varandra om vad ni tycker att ni behöver bli mer säkra på när det gäller att tala.

sid 19

Svenska Nu 3 .indd 4

AT T TA L A

t Kopiering förbjuden

c. Titta på listan igen när du arbetat klart med kapitlet eller vid något senare tillfälle. Tycker du att du har blivit bättre på något efter att ha tränat?

05-10-31 08.54.05

Att ta kontakt … … I TE L E F O N

När du ska ringa någon du inte känner, behöver du inleda samtalet med att berätta vem du är och varför du ringer. Med andra ord, du behöver skapa en (god) kontakt. Du behöver inte presentera dig själv lika utförligt när du ringer och beställer en pizza som när du ringer en arbetsplats för att söka sommarjobb. Det är viktigt att du kan känna dig bekväm och prata på ett sätt som känns naturligt. Exakt vad man ska säga i alla situationer ﬁnns det inga regler för. Här får du några tips: Början på samtalet

∏ Förbered ditt samtal genom att tänka igenom vad du vill få ut av det. Vilka frågor vill du få svar på? Vad ska du beställa? ∏ Fundera på vem detsid är 9du ringer till och vad den personen kan tänkas behöva veta om dig. Räcker det att du säger ditt förnamn och efternamn? Behöver du berätta för vems skull du ringer (representerar du din klass, din skola eller en förening)? ∏ Om du ringer till en växel, på exempelvis ett företag eller en myndighet, är det bra att ta reda på om du har kommit till rätt person innan du inleder samtalet. Om personen du ska prata med inte är inne, kan du fråga när du kan återkomma. ∏ Ibland kan det vara bra att fråga om den du ringer har tid att prata. Om inte, be att få återkomma vid ett senare tillfälle, och försök precisera detta. Ungefär så här: – Hej, jag heter Maria Janson och ringer dig för att ställa några frågor om kommunens

sid 16planer på en ny idrottshall. Vi gör ett skolarbete där vi undersöker satsningar på

ungdomar, och jag ringer för min grupps räkning. Har du tid att svara på några frågor? (Säg ev. hur lång tid du tror att det tar.)

Om svaret blir JA

Om svaret blir NEJ

– Vad ﬁnt! Min första fråga gäller …

– OK. Då undrar jag om du kan säga när jag kan återkomma till dig.

t Kopiering förbjuden

Under samtalet

Svenska Nu 3 .indd 5

∏ Eftersom du inte ser personen är det viktigt att du använder rösten och tonläget så att du låter vänlig och artig. Tänk på att låta vänlig, även om den som pratar kanske inte själv är så trevlig.

AT T TA L A

05-10-31 08.54.06

Vid slutet av samtalet

∏ Kontrollera att du har fått svar på alla dina frågor och att du fått veta det du ville. ∏ Upprepa eventuellt det ni har kommit fram till för att vara säker på att ni båda har uppfattat samtalet på samma sätt. ∏ Avsluta med att tacka för samtalet.

1. Tänk igenom hur du skulle inleda samtalen. Skriv ett förslag. Diskutera ditt förslag med en kompis. H U R S K U L L E D U I N L E D A E T T S A M TA L TI L L …

NÄR DU SKA …

a. den lokala pizzerian

beställa pizza

b. SJ

boka en tågbiljett till Köpenhamn

c. annonsavdelningen på dagstidningen

sätta in en annons för att sälja dina skidor

d. dataspelsbutiken

höra om de har fått in ett dataspel som var slut när du var i butiken senast

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

2. Arbeta i grupper om fyra. Två av er väljer någon av följande samtalssituationer. Den ena spelar den som ringer, den andra den som svarar. De två övriga lyssnar på samtalet och antecknar synpunkter. Turas om. Utvärdera era samtal efter att alla har haft alla roller.

i klassen på vandrarhemmet Strandstugan för en gemensam resa. Du som svarar står i receptionen på Strandstugan. ∏ Du som ringer funderar på att börja spela badminton i idrottsklubben IFB i din stad. Du vill ta reda på vad det kostar och hur ofta man tränar i din åldersgrupp för nybörjare. Du som svarar är tränare för ungdomar i åldrarna 7–12.

Svenska Nu 3 .indd 6

AT T TA L A

t Kopiering förbjuden

∏ Du som ringer representerar er klass och vill boka rum till alla

05-10-31 08.54.07

∏ Du som ringer vill beställa en resa till Kreta för dig och din kompis. Du vill ta reda på vilka orter som kan passa två ungdomar i er ålder. Du som svarar är säljare på en resebyrå. ∏ Du som ringer vill söka praktikplats på restaurangen ”Vildanden”. Du vill också veta om det ﬁnns någon chans att få sommarjobb när vårterminen är över. Du som svarar är en av de tre ägarna till restaurangen. AT T TA K O N TA K T Ö G A M OT Ö G A

När du ska tala med någon du inte känner i ett mer formellt sammanhang är det – precis som när du ringer – viktigt att du skapar kontakt och är tydlig med syftet med ditt besök. Till skillnad från när du talar i telefon är det viktigt att tänka på kroppsspråket. Det kan du använda för att skapa kontakt minst lika mycket som orden. Här följer några tips: ∏ Fundera på vad du vill få sagt och vad du vill få ut av samtalet innan du träffar personen du ska prata med. ∏ Om du kommer utan att ha bokat tid, fråga om personen har tid att prata med dig. ∏ Stäng av din mobiltelefon så att ni inte blir störda under samtalet. ∏ Presentera dig själv genom att ta i hand och säga ditt namn. Titta den du hälsar på i ögonen. Och gör det med ett leende! Den som ler får oftast ett leende tillbaka. Det är ett sätt att få den som du talar med att må bra. ∏ Ibland kan det vara bra att inleda samtalet med att småprata, t.ex. om vädret, berätta om du varit där förut, hur det kommer sig att du är där m.m. ∏ Tänk på ditt kroppsspråk under samtalet. Sitt inte med armarna i kors – det ger intryck av att du inte är intresserad. ∏ Avsluta samtalet med att ta i hand och säga tack.

t Kopiering förbjuden

2. Arbeta två och två. Spela upp någon av följande situationer. Välj roller. Var och en funderar först igenom vad han eller hon vill säga.

Svenska Nu 3 .indd 7

E N AV E R S PE LAR

DEN ANDRE SPELAR

En tjej eller kille som nyss har ﬂyttat till en stad med sin familj. Du har hört talas om företaget ”Sportpunkten” och vill söka sommarjobb där.

”Sportpunktens” personalchef, som är den som intervjuar alla som söker arbete på företaget.

En elev som för elevrådets räkning ska titta på en festlokal på en restaurang för en avslutningsfest.

Restaurangägare som hyr ut sin restaurang för privata fester.

En elev som ska intervjua en musiker för en artikel i skoltidningen.

Musikern som är aktuell med en ny skiva.

AT T TA L A

05-10-31 08.54.07

Att hålla tal inför andra Här ska du få tillfälle att träna dig att bli bättre på att tala ensam inför en grupp som lyssnar. När det gäller att göra just det, är det säkraste sättet att bli riktigt bra att öva, öva och öva. Du behöver kanske träna både på att förbereda dig och att faktiskt stå inför en grupp och hålla ett längre tal. Följ den här arbetsgången:

1. P LA N E R I N G

Man brukar säga att förberedelse är 90 % av framgången. Du bör alltså noggrant tänka igenom vad ditt tal ska handla om. ∏ Vad är syftet med ditt tal: ska du informera/förklara, argumentera, underhålla eller berätta om något du varit med om? ∏ Ta reda på hur mycket tid du har till ditt förfogande när du ska hålla ditt tal. ∏ Tänk igenom vad du vet om ditt ämne. Ta reda på mer fakta om det behövs. Ska du argumentera eller informera är detta särskilt viktigt. ∏ Gör en grov disposition för ditt tal. Bestäm hur du ska inleda, vad som sedan ska följa och hur du ska avsluta ditt anförande. Några tips: Början Inledningen av ditt tal ska vara kort i förhållande till själva talet. Det är viktigt att du direkt fångar lyssnarnas uppmärksamhet, och du behöver därför ha en tydlig början. Inled t.ex. med en fråga (”Vem har inte någon gång funderat på hur det kommer sig att man rodnar när man är nervös?”), ett påstående (”Det är egentligen jättelätt att följa en monteringsanvisning från Ikea.”), visa upp något på en projektor (”Den här bilden tog jag på min resa till Maldiverna.”) Själva talet Dela in ditt tal i tydliga avdelningar. Se till att de hänger samman på ett bra sätt och leder fram till det du vill ha sagt. Skriv ned punkter på allt du vill ha sagt och se sedan över ordningen mellan punkterna.

Avslutningen ska vara lika tydlig som början på ditt tal – det handlar alltså inte om att bara sluta att prata. Du kan t.ex. ställa en fråga, summera det du sagt i några punkter som du skriver på tavlan eller låta de som lyssnar komma med kommentarer eller frågor.

Svenska Nu 3 .indd 8

AT T TA L A

t Kopiering förbjuden

Avslutningen

05-10-31 08.54.08

2. MAN U S O C H S P R Å K

∏ När du har gjort en grov planering ska du mer i detalj bestämma vad du ska säga i ditt tal, dvs. skriva ett manus. Arbeta på det sätt som passar dig, antingen genom att först skriva ned ordagrant vad du vill ha sagt eller genom att bara skriva stödord. ∏ Fundera över om och hur du vill ha ditt manus till hands när du håller ditt tal. Ett sätt är att skriva stödord på mindre lappar eller kort. ∏ Använd ord och uttryck som känns naturliga för dig och som passar till innehållet och syftet med ditt tal. Är ditt syfte att roa, ska du ju vara rolig. Ska du argumentera för något, kan det vara bra att upprepa dina argument eller dina påståenden. Passar det med något ordspråk eller en liknelse?

3. H JÄL P M E D E L

∏ Fundera på om du behöver några hjälpmedel, t.ex. en whiteboardtavla, ett blädderblock eller en datorsid och 4 projektor för att visa bilder. ∏ Se till att hjälpmedlen är på plats och fungerar innan du ska börja tala.

4. K R O P P S S P R Å K O C H R Ö S T

∏ Använd din kropp och din röst för att förstärka och förtydliga det du

sid 9

t Kopiering förbjuden

vill ha sagt. Hitta en bra kroppshållning. (Hur ska du hålla händerna/ armarna när du talar, ﬁnns det några gester som känns naturliga att använda?) ∏ Variera rösten, genom att höja och sänka tonläget och tala med varierad hastighet. Om du talar för entonigt riskerar du att lyssnarna tröttnar och somnar. ∏ Gör pauser då och då, både för att hämta andan och för att markera att du går in på ett nytt avsnitt i ditt tal. Tänk på att du oftast själv sid 13 upplever pauserna som längre än de som lyssnar. ∏ Titta de som lyssnar i ögonen då och då, inte bara de som sitter längst fram.

Svenska Nu 3 .indd 9

sid 16

AT T TA L A

05-10-31 10.56.27

5. ÖVA

∏ Öva på ditt tal någon eller några gånger. Be gärna någon lyssna och komma med synpunkter på både innehållet i det du säger och hur du använder röst och kroppsspråk. ∏ Kontrollera att tiden du kommer att ha till ditt förfogande räcker – om du använder mer tid när du övade kanske du behöver stryka något.

1. Arbeta i par. Fundera på ett överraskande sätt att inleda: – ett anförande om en resa – ett tal där du argumenterar mot djurförsök – ett tal där ni ska förklara för lyssnarna hur man vallar skidor. 2. Arbeta i par. Var och en skriver ned det värsta som kan hända när ni håller ett tal. Vad är ni mest rädda för? Byt lappar med varandra, läs upp och diskutera vad man kan göra för att komma över denna rädsla. 3. Hjälp Markus att stryka i sitt tal. Han ska demonstrera sin digitalkamera och har tänkt ha med följande i sitt tal: – vem som tillverkar den – vilka andra kameror som ﬁnns av samma fabrikat – vad den kostar – i vilka butiker man kan köpa den – hur han själv funderade när han valde just den här kameran – hur en kamera han hade tidigare såg ut – hur många fack det ﬁnns i kameraväskan – hur man gör för att på displayen enkelt se bilden man just tagit – hur många bilder han tog med kameran när han var på skidresa med familjen – vilken sorts kamera hans mamma hade velat ha istället – hur man går tillväga när man vill framkalla digitala bilder 4. a. Arbeta i par. Var och en av er ska välja ett alternativ bland förslagen och hålla ett anförande inför resten av klassen. Hjälp varandra med förberedelserna. Varje föredrag får ta cirka 10 minuter. b. Ge varandra tips efter att ni har hållit era tal. Vad gjorde din kompis bra? Vad kan förbättras nästa gång? Kommunen har föreslagit att man ska lägga ner den lokala musikskolan och istället använda pengarna till färdtjänst för pensionärer. Håll ett anförande där du argumenterar för eller emot kommunens idé.

Svenska Nu 3 .indd 10

AT T TA L A

t Kopiering förbjuden

∏ Färdtjänst

05-10-31 08.54.08

∏ Biografen En fastighetsägare har beslutat att bygga en biograf i ett hus i staden eftersom det ger bättre intäkter än det dagis som nu ligger där. Håll ett anförande där du argumenterar för eller emot fastighetsägarens förslag.

∏ Flyktingbostäder Kommunen har planer på att säga upp kontraktet med en känd, centralt belägen klädbutik som riktar sig till ungdomar, för att bygga om lokalerna till bostäder för ﬂyktingar. Håll ett anförande där du argumenterar för eller emot ombyggnaden.

Fler talövningar 1. Vad har hänt?

En väska är upphittad. I den finns ett pass, pengar i form av svenska kronor, euro och italienska lire, en flygbiljett, en kamera, ett sönderrivet fotografi med en medelålders man, ett brev på italienska, en nyckelknippa och en mobiltelefon där ett nytt meddelande blinkar. Vad har hänt?

Berätta en historia för klassen som förklarar vad som hänt. Förbered dig genom att skriva ned några anteckningar.

2. Förklara låtsatsord

t Kopiering förbjuden

Arbeta i grupper om 5–8 personer. Hjälps åt att skriva de påhittade orden på lappar. Vik dem och lägg dem i en hög. Var och en i gruppen drar sedan en lapp och förklarar för resten av gruppen vad ordet ”betyder”. Använd er fantasi.

Svenska Nu 3 .indd 11

kamla

ervadlig

felafﬁg

iksad

frutong

staffra

sumlad

astarvan

trila

saskig

kryngel

ibbla

plubera

urbuttrad

ﬁksel

wasstig

tyssla

kilbork

grönselad

aﬂafﬁgt

spiffad

måcklig

mifﬂor

krutera

lytsar

laroj

trefa

sidamer

sålminkad

rämsad

AT T TA L A

05-10-31 08.54.10

Att söka information på Internet Det ﬁnns oerhört mycket information på Internet och mängden växer för varje minut. Just för att det ﬁnns så mycket kan det vara svårt att hitta rätt. Till din hjälp har du söktjänster, exempelvis Google, och strukturerade kataloger, t.ex. Yahoo och Länkskafferiet på Skoldatanätet.

Söktjänster En söktjänst använder ett program som samlar in information från webbsidor på Internet. Programmet skickar tillbaka informationen och söktjänsten gör ett register över materialet. När du skriver in ett ord letar söktjänsten igenom registret. Sökningen går snabbt och du får ofta många träffar. Eftersom olika söktjänster söker igenom olika delar av Internet kan det vara bra att använda ﬂera söktjänster.

S Ö K O C H JÄ M F Ö R I N F O R M AT I O N

Du kan söka på svenska, engelska och många andra språk. Ofta kan du välja om du vill få träffar på alla språk eller bara på ett visst språk. Du kan också välja om du vill ha uppgifter på sidor från vissa länder.

1. a. Vilka söktjänster brukar du använda? Varför? ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

Vilka andra söktjänster känner du till?

____________________________________________________________________________

Svenska Nu 3 .indd 12

Berätta för varandra i grupper eller i klassen om bra söktjänster och gör en lista med söktjänstadresser.

AT T S Ö K A I N F O R M AT I O N PÅ I N T E R N E T

t Kopiering förbjuden

____________________________________________________________________________

05-10-31 08.54.10

2. a. Leta information på Internet om något ämne som du vet ganska mycket om. Sök i en söktjänst som du ofta använder, eller www.google.se, och skriv upp de resultat du får efter hand i din skrivbok. Välj ett ord och sök. Hur många träffar får du? b.

Titta på några av länkarna. Är de aktuella? Ger de bra information om det du vill veta? Verkar de vara pålitliga? Varför? Varför inte?

Sök därefter på samma ord i en söktjänst som du inte brukar använda. Hur många träffar får du?

Undersök några av länkarna på samma sätt som i uppgift b.

Jämför sökresultaten mellan tjänsterna. Hur många träffar ﬁck du i varje söktjänst? Vilket slags webbsidor är det (organisationer, universitet, företag, privatpersoner med ﬂera)? Är informationen trovärdig? Varför? Varför inte?

3. a. Sök på samma ord som i uppgift 2 i en söktjänst på engelska, t.ex. www.google.com. Hur många träffar får du? b.

Jämför sökresultaten. Hur många träffar ﬁck du på engelska respektive svenska? Verkar det vara någon skillnad på typen av webbsidor? På vilket sätt?

sid 4 4. Diskutera vad ni har kommit fram till i uppgift 1–3. Vilka fördelar och nackdelar ﬁnns med de olika söktjänster ni har använt? Vilken söktjänst verkar vara mest trovärdig? Varför? Vilken söktjänst fungerar bäst? 5. Arbeta tillsammans med en kompis och jämför presentationen av sökresultat. Sök på något ord i två olika söktjänster. Hur presenteras sökresultaten i de två söktjänsterna? Vilka fördelar och nackdelar tycker ni ﬁnns? Hur mycket information får ni om varje länk? Vilken söktjänst fungerar bäst?

t Kopiering förbjuden

sid 13

Svenska Nu 3 .indd 13

AT T S Ö K A I N F O R M AT I O N PÅ I N T E R N E T

05-10-31 08.54.11

TE STA O L I K A SÄT T AT T S Ö K A

I stället för att bara skriva in ett ord kan du göra sökningar som är bättre avgränsade. Då får du träffar som ger dig rätt information och inte en massa onödiga förslag. Använd instruktioner

6. a. Gå till en söktjänst, t.ex. www.google.se. b. Läs anvisningarna för hur man söker. Hur ska du göra vid enkel sökning? Vid avancerad sökning? Sök på olika ord

7. a. Sök på simning och ridning. Hur ska du skriva om du vill få fram sidor som innehåller både simning och ridning? __________________________________________________________________________________

b. Hur många träffar får du? __________________________________________________________________________________

c. Sök på simning men inte ridning. Hur ska du skriva för att få fram sidor som handlar om simning men inte om ridning? Hur många träffar ger det? __________________________________________________________________________________

d. Avgränsa din sökning genom att söka på något speciellt inom simning eller ridning, t.ex. fjärilssim eller voltige. Hur många träffar får du då? __________________________________________________________________________________

8. a. Hur ska du göra om du t.ex. ska söka efter olika pålägg som ost, korv, marmelad och kaviar och inte få med rysk kaviar eller osttillverkning? __________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

Svenska Nu 3 .indd 14

AT T S Ö K A I N F O R M AT I O N PÅ I N T E R N E T

t Kopiering förbjuden

b. Sök på några ord som har med miljöförstöring att göra, t.ex. hav, föroreningar och algblomning, och uteslut några ord som du inte vill få med.

05-10-31 08.54.11

c. Sök på de enskilda orden och jämför antalet träffar. __________________________________________________________________________________

9. a. Hur ska du söka när det ﬁnns många ord som betyder samma sak, t.ex. idrott och sport? __________________________________________________________________________________

b. Gör på samma sätt med klotter och grafﬁti. Hur många träffar får du? __________________________________________________________________________________

c. Sök bara på grafﬁti. Hur många blir det? __________________________________________________________________________________

d. Sök på både simning och swimming. Hur många träffar får du? __________________________________________________________________________________

e. Sök bara på swimming. Hur många träffar ger det? __________________________________________________________________________________

Sök på hela fraser Om du vet exakt vad du ska söka på kan du använda frassökning. Det innebär att du sätter citattecken runt orden, t.ex. ”andra världskriget”. Om du använder frassökning får du bara upp de webbsidor som handlar om andra världskriget, däremot slipper du alla de sidor där bara ordet andra eller bara ordet världskriget förekommer.

10. a. Sök på höga kusten med frassökning. Hur många träffar får du? _________________________________________________________________________________

b. Sök utan frassökning. Hur många träffar ger det?

t Kopiering förbjuden

_________________________________________________________________________________

Svenska Nu 3 .indd 15

c. Sök på några kända personer på samma sätt. Hur ska du göra för att avgränsa din sökning och hitta material om just de personer som du söker information om? _________________________________________________________________________________

AT T S Ö K A I N F O R M AT I O N PÅ I N T E R N E T

05-10-31 08.54.11

11. a. Hur ska du undvika att få en mängd onödiga träffar när du t.ex. vill ha information om rockmusik men inte få artiklar som tar upp både sid 4rock och pop? b. Sök på ”science ﬁction” men uteslut fantasy. Hur många träffar får du? _________________________________________________________________________________

c. Sök nu på ”science ﬁction” utan att utesluta något. Hur sid 9många träffar ger det? _________________________________________________________________________________

sid 13

Sök på delar av ord

sid 16

När du är osäker på hur ett ord stavas eller när du vill ha med ﬂera varianter av ordet kan du trunkera, vilket betyder att du ersätter ordets sista del med en stjärna.

12. a. Sök på ordet skid. Hur många träffar ger det? _________________________________________________________________________________

b. Sök på ordet skid*. Hur många träffar får du? _________________________________________________________________________________

c. Har du tillgång till Nationalencyklopedin (www.ne.se) på nätet eller på cd – testa då att söka med hjälp av trunkering. Hur fungerar det? Vilka fördelar och nackdelar tycker du ﬁnns?

_________________________________________________________________________________

Svenska Nu 3 .indd 16

AT T S Ö K A I N F O R M AT I O N PÅ I N T E R N E T

sid 20

t Kopiering förbjuden

_________________________________________________________________________________

05-10-31 08.54.12

G R AN S K A O C H VÄ R D E R A I N F O R M AT I O N PÅ I N T E R N E T

13. a. Bestäm dig för ett ämne som du vill veta mer om. Formulera en fråga, t.ex. Hur uppkommer tropiska cykloner? Välj ut nyckelord att söka på och även några synonymer, ord med olika stavning och några ord på engelska. b. Gör några sökningar genom att använda olika villkor (precis som i uppgifterna 7–12 ovan). Hur många träffar får du? Hur ska du avgränsa din sökning för att få den information du vill ha tag i? 14. a. Gå in på några olika webbplatser, t.ex. Riksdagen, Regeringen, stora företag eller organisationer. Granska och värdera webbplatserna med hjälp av lathunden. b. Diskutera. Vilka slutsatser drar ni?

G R A N S K A I N F O R M AT I O N PÅ I N T E R N E T

Vad? ∏ Har informationen med ämnet att göra? ∏ Får jag svar på mina frågor? ∏ Får jag reda på information som är vettig i sammanhanget? Vem? ∏ Vem är avsändare? Framgår det tydligt vem det är som står bakom informationen? Är det en privatperson, en organisation, ett företag, ett politiskt parti, en tidning, en elev, en lärare, en forskare och så vidare? ∏ Är källan pålitlig eller ej? Är informationen subjektiv eller objektiv, det vill säga är den vinklad eller ej? Är du osäker bör du hämta uppgifter från andra källor, till exempel andra webbplatser, uppslagsverk och faktaböcker.

t Kopiering förbjuden

Varför? ∏ I vilket syfte lämnas informationen? För att informera, erbjuda nyheter, underhålla, sälja något, föra fram en viss åsikt eller visa en personlig webbplats och så vidare? ∏ I vilket sammanhang ﬁnns informationen? Är informationen lösryckt från sitt sammanhang? Hör informationen ihop med något annat material?

Svenska Nu 3 .indd 17

När? ∏ Är informationen aktuell? ∏ Finns datum angivet? Om datum är angivet bör du känna till att det kan betyda olika saker, nämligen: – när sidan första gången publicerades – när sidan första gången datummärktes – när sidan senast uppdaterades.

AT T S Ö K A I N F O R M AT I O N PÅ I N T E R N E T

05-10-31 08.54.13

Strukturerade kataloger När du vill ha en översikt över vad som finns i ett visst ämne eller inte riktigt vet vad du letar efter kan du använda strukturerade kataloger. Det är söktjänster där materialet har sorterats i olika grupper. Oftast är materialet sorterat efter ämne, t.ex. dagstidningar eller resor, men det kan också vara sorterat efter geografiskt område eller tidsperiod. I vissa kataloger görs också en bedömning av hur bra webbplatsen är. Antalet webbsidor som söks igenom och tas med i en strukturerad katalog är färre än i en söktjänst. I en strukturerad katalog kan du antingen bläddra dig fram i de olika grupperna eller söka på ett visst ord. En välbesökt katalog är Yahoo, (www.yahoo.com), och där klickar du dig ner från nivå till nivå. Några andra är Länkskafferiet, (http://lankskafferiet.skolutveckling.se) och Swesök, (www.swesok.kb.se). I vissa strukturerade kataloger är informationen ordnad som i ett bibliotek och bedömd enligt vissa regler. Sådana kataloger kallas SBIG, (Subject Based Information Gateway.) De brukar ofta finnas i anslutning till universitetsbiblioteken. Du kan hitta flera av dem via universitetsbibliotekens och de stora stadsbibliotekens webbplatser, t.ex. Lunds universitetsbibliotek, www.lub.lu.se/netlab.

1. Välj en strukturerad katalog och undersök den. Vilka ämnesgrupper ﬁnns med? __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

b. Hur är de ordnade? Tycker du något är onödigt? Vilka ämnen saknar du? __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

2. Jämför olika kataloger. Sök efter några ämnen i ett par olika kataloger. I vilka kataloger var det lättast att hitta? Varför? __________________________________________________________________________________

Svenska Nu 3 .indd 18

AT T S Ö K A I N F O R M AT I O N PÅ I N T E R N E T

t Kopiering förbjuden

__________________________________________________________________________________

05-10-31 08.54.13

Diskussionsgrupper För att få reda på nyheter på nätet och diskutera ett visst ämne kan du vara med på en sändlista (mailing list) eller i en diskussionsgrupp. Då får du e-post om ämnet som skickas till alla på listan. Du kan också sidsjälv 4 skicka e-brev till andra på listan. Är du med i en diskussionsgrupp kan du samtala med andra om ämnet på en webbplats. Chattar är exempel på diskussionsgrupper. De brukar vara öppna för alla och handlar inte om något särskilt ämne. Tips på diskussionsgrupper hittar du bland annat på de stora webbplatserna för ungdomar och via tidningarnas webbplatser.

1. Vilka diskussionsgrupper brukar du använda? Vilken/Vilka är bäst? Varför? Vilka är mindre bra? ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

2. a. Gå in på någon webbplats och se efter om du kan hitta en diskussionsgrupp om något av dina intressen.

sid 13

b. Gå gärna med i någon diskussionsgrupp. Hur fungerar den? Vilka regler gäller? Vilket slags material får du?

t Kopiering förbjuden

sid 16

Svenska Nu 3 .indd 19

sid 19

AT T S Ö K A I N F O R M AT I O N PÅ I N T E R N E T

05-10-31 08.54.14

Att skriva berättelser I olika kapitel i grundböckerna har du fått lära dig att skrivandet är en process. När en författare skriver en novell, en roman eller en dikt, skriver han eller hon inte texten bara en gång. I stället går det oftast till så att författaren skriversidom 4 hela texten eller delar av den, stryker, lägger till, byter ut ord och skriver om igen. Om också du arbetar med dina berättelser på det sättet, ﬁnns det goda chanser att de blir trevliga att läsa. I det här kapitlet ska du få träna dig på att skriva skönlitterära, dvs. påhittade, texter. Steg för steg får du lära dig en del av de knep ”riktiga” sid 9 författare använder sig av. Efter varje steg ﬁnns uppgifter som tar upp det som avsnittet handlar om. Kapitlet avslutas sedan på sidan 35 med att du med hjälp av det du lärt dig får skriva en hel berättelse.

Hitta på ett innehåll Omsid ska13hitta på ett innehåll till din berättelse ﬁnns det olika knep att ta till. Du kan t.ex.: ∏ utgå från en verklig händelse eller upplevelse och förändra den lite som det passar ∏ utgå från en bild sid 16 ∏ tänka fritt kring ett ämne eller tema. Här kan du ha hjälp av att göra en tankekarta eller bara skriva ord eller meningar på ett papper. Vilket sätt du än använder för att hitta på ett innehåll, bör du försöka skriva fritt och bara låta orden komma. Titta sedan på dina anteckningar och välj det som du tycker verkar roligast att skriva om.

sid 20

Svenska Nu 3 .indd 20

AT T S K R I VA B E R ÄT T E L S E R

t Kopiering förbjuden

sid 19

05-10-31 08.54.14

ISBN 978-91-21-21830-3 © 2005 Annika Bayard, Filippa Johansson, Karin Sjöbeck och Liber AB redaktör: Ludvig Myrenberg, Caroline Hjorth formgivning: Lotta Rennéus, Bånges Grafiska Form AB teknisk produktion: Björn Trygg teckningar: Tomas Lindell

Andra upplagan 2

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt bonus-avtalet är inte tillåten. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB 113 98 Stockholm Tfn: 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

Svenska Nu 3 .indd 2

10-02-01 08.14.06

Studieboken

Svenska Nu Är ett läromedel i svenska för grundskolans senare årskurser.

Studieboken

SVENSKA NU

Best nr 21-21830-3 Tryck nr 21-21830-3-01

Bayard • Johansson • Sjöbeck

Svenska Nu3-omslag.indd 1

Almqvist & Wiksell

10-02-01 07.50.26