10 mm
Leif Bratt är civilekonom med inriktning mot ekologisk ekonomi, ett ämne han idag skriver en avhandling om. Leif har även en bakgrund som företagsledare.
M. Larsson L. Bratt
Markus Larsson är nationalekonom med inriktning mot miljöekonomi. Markus är knuten till Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och har tidigare arbetat som sakkunnig i EU-parlamentet.
| Modern miljöekonomi
Modern miljöekonomi Ekonomiska teorier om hållbar utveckling Med klimatförändringar, en snabbt minskande biologisk mångfald och en rad andra globala miljöhot har vi pressat ekosystemen långt över vad de tål. Att förhindra en ekologisk kollaps ställer nya krav på det ekonomiska systemet. Det krävs en ny ekonomi som inte bara syftar till utveckling och ökad välfärd utan även till civilisationens överlevnad på jorden. Modern miljöekonomi ger en introduktion till miljöekonomi, ekologisk ekonomi och institutionell ekonomi. Boken beskriver framväxten av dagens ekonomiska system och presenterar de grundläggande mikroekonomiska teorier som miljöekonomin baseras på. Utöver olika ekonomiska teorier om miljöproblems uppkomst och hur de bäst hanteras ges flera exempel på praktiska tillämpningar på aktuella miljöproblem.
Modern miljöekonomi Ekonomiska teorier om hållbar utveckling
Modern miljöekonomi – ekonomiska teorier om hållbar utveckling vänder sig till dig som studerar på utbildningar inom ekonomi, miljövetenskap och utvecklingsstudier, men även till dig som inte är student men ändå är intresserad av ekonomins roll i arbetet för en hållbar utveckling.
Art.nr 36168
Markus Larsson & Leif Bratt
ISBN 978-91-44-09425-0
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09425-0_01_omslag.indd Alla sidor
9 789144 094250
2014-08-14 15:20
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 36168 ISBN 978-91-44-09425-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Peter Bruhn/The Bruhn Family Omslagsbild: Anest/shutterstock.com Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 2
2014-08-15 15:22
INNEHÅLL
Inledning 7 1 Introduktion till ekonomi 11
Människans natur 12 Världsbilder 13 Antropocentrism 14 Ekologism 14 Tidig ekonomisk teori 15 Ekonomisk teori i modern tid 16 Den klassiska nationalekonomin 17 Neoklassisk ekonomi 21 Neoklassisk nationalekonomi och miljö 35 1900-talets nya ekonomiska teorier 37 Institutionell ekonomi 38 Ekologisk ekonomi 40 Fördjupning om utbud och efterfrågan 41 Efterfrågan 41 Utbud 47 Litteraturtips 50 2 Institutionell ekonomi 53
Samhällets institutioner 53 Institutionalismen växer fram 56 Forskningsområden 60 Kritik mot neoklassisk ekonomi 61 © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 3
3
2014-08-15 15:22
Innehåll
Människans natur 61 Marknaden 64 Litteraturtips 70 3 Ekologisk ekonomi 71
Tillkomsten av ekologisk ekonomi 73 Akademisk karta 74 Vad är ekologisk ekonomi i dag? 76 Ekologisk ekonomisk världsbild 76 1. En begränsad jord 77 2. Naturlagar 81 3. Systemtänkande, co-evolutionär utveckling 84 4. Komplementärt kapital 89 5. Människan är en politisk ekonomisk varelse 94 Den ohållbara tillväxten 97 Antropocentrism eller biocentrism 98 Litteraturtips 99 4 Nationalekonomiska förklaringar till miljöproblem 101
Den imperfekta marknaden 101 Naturen – den grundläggande resursen 102 Externa effekter och optimala utsläpp 104 Gemensamma tillgångar 107 Allmänningarnas tragedi 108 Gratisåkare och fångarnas dilemma 112 Miljövärdering 114 Olika värderingsmetoder 117 Litteraturtips 119 5 Ekonomers förslag på lösningar 121
Coaseteoremet – lösning med hjälp av äganderätter 122 Administrativa och ekonomiska styrmedel 126 Snedvridande subventioner 127
4
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 4
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
2014-08-15 15:22
Innehåll
Skatter och grön skatteväxling 127 Säljbara utsläppsrätter 130 Fördelningseffekter och kostnadseffektivitet 134 Fördelningseffekter 134 Kostnadseffektivitet och måluppfyllnad 136 Försiktighetsprincipen som lösning 138 Beslut under osäkerhet 140 Optimal ekonomisk aktivitet – makroperspektivet 143 Litteraturtips 146 6 Att mäta tillväxt och hållbar utveckling 147
Bruttonationalprodukt, BNP 148 Miljöjusterad nationalprodukt – grön BNP 150 Index of Sustainable Economic Welfare och Genuine Progress Indicator 152 Human Development Index 154 Millenniemålen och Sustainable Development Goals 155 Framtidskommissionen – regeringens syn på utmaningen hållbar utveckling 156 Litteraturtips 162 7 Avslutning 163
Källförteckning 167 Person- och sakregister 173
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 5
5
2014-08-15 15:22
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 6
2014-08-15 15:22
INLEDNING
Ekonomisk teori har genom historien försökt vägleda människan att hushålla med sina resurser på ett klokt och effektivt sätt. När verkligheten och samhällets synsätt och preferenser har förändrats, har teorierna anpassats därefter. I takt med att miljöproblemen har blivit mer uppenbara har de ekonomiska teorierna i allt större utsträckning kommit att inkludera gröna inslag. Ekonomin – läran om att hushålla – innefattar inte bara monetära aspekter, utan även hushållning med de alltmer knappa naturresurserna. Mot bakgrund av en allt allvarligare miljösituation presenterar vi i den här boken olika ekonomiska teoriers syn på hur miljöproblemen bör och kan hanteras. Frågorna introduceras kortfattat och vi hoppas att det stimulerar till vidare läsning i den stora mängd litteratur som finns tillgänglig. Frågor om såväl miljö som ekonomi berör många ämnesområden. Boken är tänkt att kunna användas på högskolor och universitet på kurser inom ekonomi, men även på kurser inom miljövetenskap som söker en samhällsvetenskaplig vinkel på miljödiskussionen, samt inom ramen för vissa gymnasiekurser. Det krävs inte några förkunskaper i form av högskole- eller universitetsstudier för att kunna följa vårt resonemang. Vi hoppas också att boken ska locka dig som inte är student men ändå är intresserad av ekonomins roll i arbetet mot en hållbar utveckling. Boken inleds med att ta upp ekonomiska teorierna och deras betydelse för att finna svar på globala överlevnadsfrågor. I kapitel 1 ges en kort sammanfattning av framväxten av och grunderna i den i dag dominerande ekonomiska teorin, den neoklassiska, vilken definierar en välfungerande marknad som grunden till en effektiv ekonomi. Utbud och efterfrågan, priser och preferenser avgör hur mycket vi producerar och konsumerar och i förlängningen hur mycket välfärd som skapas. Här presenteras också olika © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 7
7
2014-08-15 15:22
Inledning
synsätt på människans roll i naturen; synsätt som blir avgörande för vilken, och hur stor, plats naturen får i de ekonomiska teorierna. Kapitlet är en introduktion till de följande fyra kapitlen som presenterar olika ekonomiska inriktningar och deras förslag till lösningar på miljö- och välfärdsproblem. Inom den institutionella ekonomin, som presenteras i kapitel 2, betonas i stället för marknaden samhällets institutioner. För att kunna hantera svåra problem behöver vi klara och tydliga spelregler, både i form av informella institutioner (normer, värderingar) och formella institutioner (lagar, regler). I kapitel 3 beskriver vi den ekologiska ekonomin, som sätter naturen i första rummet. Här är det ekosystemens gränser och förutsättningar som avgör hur stor vår ekonomiska aktivitet kan vara. Kapitel 4 och 5 ger sedan en bakgrund till hur vi med ekonomins hjälp kan förklara miljöproblemens uppkomst och hur de kan lösas. Frågor som belyses är förekomsten av externa effekter, det vill säga att tredje person påverkas av en aktivitet, att det finns risk för gratisåkarbeteende bland såväl individer som länder och, lite provocerande, uppfattningen att vår moderna och bekväma livsstil kanske kan vara värd viss miljöförstöring. Lösningarna som presenteras i kapitel 5 spänner över skatter och regleringar till utsläppsrätter och tillämpning av försiktighetsprincipen. Det görs också kortare nedslag i alternativa ekonomiska förklaringar till miljöproblemens uppkomst och hur de bäst tacklas. I kapitel 6 introduceras olika verktyg som står till buds för att mäta ekonomisk aktivitet och hållbar utveckling. Här presenteras vårt kanske vanligaste mått på välfärd och utveckling, BNP, samt alternativa mått som utöver länders ekonomiska situation även tar hänsyn till andra socioekonomiska aspekter samt påverkan på miljön. Exempel ges på miljöjusterade inkomstmått samt ekonomiska konsekvenser av klimatpåverkan. Att den mänskliga aktiviteten tär på jordens resurser och att det är en trend som måste vändas är ingen nyhet. Diskussionen om hur en hållbar utveckling ska kunna nås har pågått under lång tid. Det avslutande kapitlet, kapitel 7, argumenterar för att det finns ekonomiska argument för att minska samhällets sårbarhet. De samhällsekonomiska kostnaderna för en omställning i hållbar riktning riskerar att bli mångdubbelt högre i framtiden om vi skjuter upp nödvändiga förändringar. Modern miljöekonomi – ekonomiska teorier om hållbar utveckling är en omarbetad och förkortad version av Hållbar utveckling och ekonomi – inom planetens gränser (Studentlitteratur 2011) som vi skrev tillsammans med 8
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 8
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
2014-08-15 15:22
Inledning
Johanna Sandahl. I den här boken har vi renodlat och fördjupat ekonomidiskussionen och hänvisar till vår tidigare bok och annan litteratur för en diskussion om miljösituationen och om hållbar utveckling i bredare bemärkelse. Lina Isacs vid KTH i Stockholm har bidragit med synpunkter på tidiga utkast av boken. Eventuella återstående fel är förstås våra egna. Markus Larsson Leif Bratt
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 9
9
2014-08-15 15:22
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 10
2014-08-15 15:22
KAPITEL 3
Ekologisk ekonomi
Ekologisk ekonomi har, liksom institutionell ekonomi, sitt ursprung i en kritik mot det neoklassiska nationalekonomiska tänkandet. Men till skillnad från institutionell ekonomi, som kräver att samhällets sociala realiteter (institutioner) inkluderas i det ekonomiska synsättet, har ekologisk ekonomi sin utgångspunkt i det ekologiska systemets ”sanningar”. Naturen är det överordnade systemet och det är dess gränser som är utgångspunkten för all god hushållning med resurser. Om neoklassisk ekonomi utgår från individen och institutionell ekonomi från kollektivet så är naturen eller ekosystemet grundvalen för den ekologiska ekonomins analys. Historiskt har det funnits ett antal uttryck för miljöhänsyn. Tidigare i boken har vi läst om Aristoteles, vars tankar om ekonomi redan under antiken innebar en insikt om att naturen är ursprunget till alla våra livsbetingelser. Naturen måste därför förvaltas väl. Detta är grunden i biofysisk ekonomi, ett forskningsfält som lanserades av den amerikanska kemisten och matematikern Alfred J. Lotka (1880–1949). Lotka ville inkludera grundläggande biologiska och fysiska principer i ekonomisk analys. Den historiska biofysiska ekonomiska tanken kan spåras tillbaka till 1750-talets franska fysiokrater som slog fast att ekonomin var underordnad vissa fysiska och moraliska lagar utanför mänsklig kontroll. Fysiokraterna förlorade ganska snart i inflytande till det som först kallades politisk ekonomi, och senare klassisk nationalekonomi. Fysiokraternas orubbliga tro på naturen som allt välstånds källa har varit ett ständigt återkommande tema inom biofysisk ekonomi. I början av 1800-talet formaliserades fysiokraternas tankar genom upptäckten av de termodynamiska lagarna och deras betydelse för olika vetenskapsområden. Men det skulle dröja till slutet av seklet innan det gjordes en © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 71
71
2014-08-15 15:22
3 Ekologisk ekonomi
koppling mellan termodynamiken och det som senare skulle bli ekologisk ekonomi. Då försökte personer som biologen och stadsplaneraren Patrick Geddes, revolutionären och läkaren Sergei Podolinski samt ingenjören och socialreformatorn Josef Popper-Lynkeus utan framgång att propagera för en biofysisk syn på ekonomiska modeller och tolkningen att ekonomin var en vetenskap underordnad termodynamikens lagar. 1921 års nobelpristagare i kemi, Frederick Soddy, betonade att det var från solen via fotosyntesen allt levande fick sin kraft. De gröna växterna kallade han de ”ursprungliga kapitalisterna”. Tabell 3.1 Centrala företrädare för ekologisk ekonomi. Vem
När
Sagt och gjort
Nicholas Georgescu-Roegen 1906–1994
Ekonomiska processers koppling till termodynamiska lagar.
Kenneth E. Boulding
1910–1993
Analogin om jorden som ett begränsat rymdskepp.
Howard Odum
1924–2002
Emergianalysen där solenergin är alltings förutsättning.
Crawford (Buzz) Holling
1930–
Ny syn på dynamik och stabilitet i ekosystem, ”Hollings åtta”. Volvos miljöpris, 2008.
Herman Daly
1938–
Jämviktsekonomi (steady-state economy) och Gränser (limits). Alternativa Nobelpriset (Right Livelihood Award) 1996.
Robert Costanza
1950–
Värdering av ekosystemtjänster.
AnnMari Jansson
1934–2007
Ekologi och ekonomi måste giftas ihop. Initiativtagare till ekologisk ekonomi.
Peter Söderbaum
1937–
Ekologiska kriterier, inte monetära, ska vara utgångspunkt vid beslut eller val.
Carl Folke
1955–
Resiliensbegreppet. Beijerinstitutet.
Svenska företrädare
Under 1900-talets andra hälft blev kritikerna mot neoklassisk nationalekonomisk teori allt fler. Tilltron till ekonomisk tillväxt som medel för fortsatt reformarbete var emellertid grundmurad. Men i takt med att kritikerna
72
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 72
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
2014-08-15 15:22
3 Ekologisk ekonomi
blev fler insåg de vikten av att föra ut sitt budskap till allmänheten och att organisera sig för att reformera ämnet. Dessa oliktänkare eller heterodoxa ekonomer (ortodox = renlärig) började nu publicera sig i vetenskapliga tidskrifter för att väcka opinion. Ekologer (framför allt systemekologer) gjorde detsamma för att visa hur deras disciplin kunde bidra till att uppmärksamma ekosystemens betydelse för mänsklig välfärd. I kritiska artiklar beskrevs det rådande ekonomiska paradigmet med medicinska metaforer. Ekonomisk tillväxt skildrades som ett cancerogent fenomen, och industrisamhället som patogent (sjukdomsalstrande).
Tillkomsten av ekologisk ekonomi Om man ska göra en jämförelse med Bibeln så är nog Herman Dalys bok Steady-State Economics som publicerades 1977, ekologiska ekonomers Första Mosebok. Här lanserades de första mer kompletta teoretiska tankarna kring den så kallade jämviktsekonomin (steady-state economy). Daly visade hur ologisk tanken på ekonomisk tillväxt är givet de biofysiska realiteter (den begränsade jorden) som omger oss. Den neoklassiska nationalekonomiska modellen med dess kretslopp av arbete, löner, inköp och varor mellan hushåll och företag beskrivs som bristfällig. Naturen är inte inkluderad i kalkylen. Varifrån kommer resurserna, vart tar avfall vägen och vilka restriktioner finns i form av begränsade råvaror eller förmågan att hantera utsläpp? Inom jämviktsekonomin är visionen ett långsiktigt hållbart samhälle och fokus ligger på att tillfredsställa grundläggande behov. Centralt är att våra naturresurser måste bevaras och befolkningsmängden stabiliseras. Det första kräver att vi måste minska den materiella genomströmningen, vilket i princip bara kan ske i den rika världen. Samtidigt sker befolkningstillväxten framför allt i u-länderna. Sammantaget kräver detta en rättvisare fördelning av våra gemensamma resurser. Den internationella sammanslutningen av ekologisk ekonomer tog sin början i en diskussion mellan systemekologer och miljöekonomer (gröna traditionella ekonomer). AnnMari Jansson, systemekolog vid Stockholms universitet, arrangerade 1982 ett symposium med 48 forskare för att försöka hitta en gemensam nämnare mellan de två disciplinerna. Forskarnas världsbilder var uppenbart olika, men trots detta gjordes vissa framsteg. Samtidigt påbörjades också ett arbete för att starta en vetenskaplig tidskrift © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 73
73
2014-08-15 15:22
3 Ekologisk ekonomi
där personer som ville medverka till en hållbar utveckling kunde presentera sina rön. För att projektet skulle kunna genomföras krävde emellertid det tilltänkta förlaget att det måste finnas en internationell sammanslutning som avsändare. I februari 1988 registrerade därför Robert Costanza samfundet International Society of Ecological Economics (ISEE).
Akademisk karta Litteraturen inom ekologisk ekonomi antyder att forskningsfältet på en akademisk karta primärt är ett ekonomiskt ämne. Etiketten ekologisk visar att ekosystemen är utgångspunkten för den ekonomiska analysen. Den historiska huvudfåran går från fysiokraterna via kopplingen till termodynamikens lagar till Dalys jämviktsekonomi, som säger att vi måste leva i samklang med naturen. Hela tiden betonas kopplingen till de ekologiska eller biofysiska förutsättningarna. De traditionella ekonomiska ämnena har dock lämnat flera bidrag till utvecklingen av denna nya ekonomiska teori. Eftersom tvärvetenskaplighet är ett ideal lånas teorier, enligt figur 3.1, från andra samhällsvetenskapliga discipliner. Det är framför allt de nordamerikanska initiativtagarna till ekologisk ekonomi som anser att inlån bör göras från olika grenar av nationalekonomin (de vågräta pilarna från höger). De europeiska initiativtagarna föredrar i stället teorier från mer socialt eller politiskt inriktade ekonomiska ämnen. Storleken på pilarna motsvarar ett relativt mått på respektive forskningsfälts betydelse.
Institutionell ekonomi Politisk ekologi
Fysiokraters naturlagar
Klassisk nationalekonomi
Sociologi Marxistisk ekonomi
Termodynamikens villkor
Neo-Malthusiansk ekonomi Dalys jämviktsekonomi
Naturresursekonomi Neoklassisk nationalekonomi Miljöekonomi
Figur 3.1 Ekologisk ekonomi på en akademisk karta.
74
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 74
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
2014-08-15 15:22
3 Ekologisk ekonomi
FAKTARUTA 3.1 EKOLOGISKA EKONOMER HAR LÅNAT TEORIER FRÅN ANDRA DISCIPLINER Den politiska ekologins forskningsfält ligger nära den ekologiska ekonomin. Det är ett transdisciplinärt ämnesområde som fokuserar på växelspelet mellan en föränderlig natur (ekosfären) och ett föränderligt samhälle (antroposfären). I detta dynamiska samspel där klimatet förändras, epidemier kommer och går och arter dör ut, påverkas människor i sin strävan efter välfärd. Formen för denna strävan förändras i takt med att förutsättningarna i ekosfären förändras. När människan gör nya val och fattar nya politiska beslut om produktionsmönster, förändras naturen. Det är denna interaktion som den politiska ekologin studerar. Medan politisk ekonomi (nationalekonomi) studerar monetära fördelningsproblem, är forskningsfältet för politisk ekologi i stället konflikter om fördelning av ekosystemtjänster eller naturresurser. Med detta åsyftas den sociala, rumsliga och tidsmässiga ojämlikheten i nyttjandet av ekologiska resurser och tjänster, men också vem som får bära bördorna av föroreningar. Den rika delen av världen har historiskt sett stått för den största delen av användningen av fossilt bränsle (de har haft nyttan) men kostnaden i termer av den globala uppvärmningens konsekvenser får den fattiga delen av världen vara med och dela. Sociologi eller snarare socialpsykologi är det ämnesområde inom beteendeforskningen som studerar hur det sociala samspelet (interaktionen) mellan individer fungerar och påverkar de som är involverade. Ämnet har exempelvis gett bidrag till synen på hur vi socialiseras som människor, vad fostran betyder för senare beteenden och hur vi får våra könsroller. Marxistisk ekonomi menar att social ”hållbarhet” kräver solidaritet och en rimlig socialt rättvis fördelning av de skapade resurserna. Neo-Malthusiansk ekonomi utgår ifrån att det finns biofysiska gränser och betonar betydelsen av att se naturresurser som produktionsfaktorer och att de globala ”förråden” faktiskt är ändliga. Enligt den neo-Malthusianska ekonomin måste såväl ekonomins som befolkningens tillväxt begränsas för att vi inte ska överträda de naturgivna förutsättningarna.
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 75
75
2014-08-15 15:22
3 Ekologisk ekonomi
Vad är ekologisk ekonomi i dag? Det rådde stor enighet bland dem som var med och grundade ISEE, om vad ekologisk ekonomi skulle stå för. Man konstaterade att jordens tillstånd förvärras och att nya problem kräver nya lösningar. Ambitionen var att skapa en ny transdisciplinär vetenskap som skulle ta tillvara många av de äldre vetenskapernas olika kunskaper, men framför allt dra lärdomar från ekologi och ekonomi och låta dessa två ämnen integreras. Det fanns en förhoppning om att kunna leverera nya insikter om hur världen skulle kunna nå en långsiktigt hållbar utveckling. De etablerade akademiska ämnena ansågs, på grund av en allt högre grad av specialisering och fördjupning, ha tappat helhetsgreppet. Med ekologisk ekonomi skulle deras vetande sammanföras och ge oss en relevant överblick. Det primära forskningsområdet för ekologisk ekonomi är således att se hur mänsklig ekonomisk aktivitet kan interagera med målsättningen om ett långsiktigt hållbart ekosystem. Målet är att forskare från olika discipliner ska sitta ”i samma båt”, och att de utifrån sina respektive kompetenser ska bidra med en samsyn på hur miljöproblem ska kunna lösas. Ekologiska ekonomer förespråkar alltså en syntes av de båda forskningsfälten ekonomi och ekologi för att möjliggöra hållbar utveckling. Naturen måste skyddas om vi ska ha någon framtid, eftersom det ekologiska systemet är leverantör av oumbärliga varor och tjänster för mänsklig överlevnad. Kostnader som det naturliga systemet utsätts för, i form av exempelvis artutrotning, rovdrift och avfallsbelastning måste minska. Samhällets förmåga att ekonomisera till exempel materialåtgång och energiförbrukning vid produktion måste därför förbättras om fler människor ska få ett drägligt liv.
Ekologisk ekonomisk världsbild Utgångspunkten för ekologisk ekonomisk teori är ett antal förutsättningar som sammantaget bildar en världsbild som delvis skiljer sig från andra ekonomers. Den utgår från naturen som överordnad människan och mänsklig välfärd och kan sammanfattas i följande punkter:
76
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 76
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
2014-08-15 15:22
3 Ekologisk ekonomi
1 Vi har endast en begränsad jord till vårt förfogande. 2 På denna planet råder vissa naturlagar som människan inte kan sätta sig över. 3 Det globala ekosystemet består av ett otal undersystem som alla hänger samman och ger oss en så kallad co-evolutionär utveckling. 4 Våra resurser är i huvudsak komplementära (icke utbytbara). Detta gäller speciellt naturkapitalet varför stark hållbarhet (naturresurserna får ej minska) förespråkas. 5 Människan är en politisk ekonomisk varelse (inte renodlad egoist). Respektive punkt fördjupas nedan i var sitt avsnitt. 1. EN BEGRÄNSAD JORD
Den mest fundamentala utgångspunkten för ekologiska ekonomer är att vi har bara ett begränsat jordklot till vårt förfogande, och att all mänsklig aktivitet under en överblickbar framtid kommer att baseras på vad planeten jorden kan tillhandahålla. Kritik riktas mot neoklassiska nationalekonomers tro på ständig ekonomisk tillväxt och att mänsklig aktivitet med hjälp av tekniska innovationer ska kunna växa oändligt. Multiplicerar man västvärldens konsumtion per capita med jordens totala befolkning skulle vi i dag behöva mellan tre och fem jordklot för att klara allas försörjning. Denna svårlösta ekvation är central för ekologiska ekonomer. Garrett Hardin menar i Paramount Positions in Ecological Economics (1991) att vi människor alltid hängett oss åt verklighetsflykt för att slippa tackla våra jordiska problem. Antingen har vi satt vår tilltro till ett himmelskt paradis efter döden eller till en teknikutveckling som ska ge oss ett rymdskepp som kan föra den mänskliga civilisationen till en ny, oförstörd planet. Den mesta litteraturen inom ekologisk ekonomi är författad på engelska. I de publikationer som försöker beskriva ämnet övergripande är metaforen limit, i betydelsen ”vid vägs ände”, återkommande. Synonymer som closed biosphere, finite planet, the laws of thermodynamics are binding och the planet in its totality används även. Faran är dock att begreppet kan överanvändas, och att bilden av gränsen kan ge det felaktiga intrycket att allt som sker ”innanför” denna gräns är tillåtet. I själva verket är forskarna övertygade om
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 77
77
2014-08-15 15:22
3 Ekologisk ekonomi
att människor och ekosystem påverkas allvarligt långt innan den av experten definierade gränsen har nåtts. Om nationalekonomer inte kan ”se” naturgivna fysiska begränsningar, kommer de och ekologiska ekonomer att prata förbi varandra. Ett av de mest citerade pedagogiska försöken att förklara de biofysiska gränserna är Kenneth Bouldings text The Economics of the Coming Spaceship Earth från 1966. Författaren gör i artikeln en betraktelse av förändrade konsumtionsoch produktionsmönster som riskerar att belasta jorden till det yttersta. Ett exempel är de svedjebönder som kom till Sverige från Finland på 1600–1800talen. Genom att bränna ner växtligheten gjordes marken i obygden brukbar. Det översta jordlagret fick ett täcke av aska som gav näring några år. När skördarna sedan minskade drog man vidare till nya marker och upprepade proceduren. Omfattningen av denna verksamhet var försumbar jämfört med de marker som väntade på att bli exploaterade. Därför upplevdes inga miljöproblem. I Bouldings exempel är exploatören en cowboy som har hela prärien till sitt förfogande. Det han vill göra oss uppmärksamma på är att vi nu nått en nivå på ekonomisk aktivitet där det inte längre finns orörda resurser att utnyttja. Boulding menar att vår situation mer liknar en astronauts. Vi har det förråd eller resurser som rymdskeppet jorden hade med sig när resan startade (vid jordens skapelse). Likt de riktiga rymdskeppen med sina solpaneler tar också jorden emot energi från solen. Men det är också det enda inflöde vi har. I dag har vi blivit så många astronauter att de ändliga resurserna används till bristningsgränsen. Vi måste förvalta resurserna klokt om vi ska överleva på lång sikt. Om vi saknar kunskap om var gränserna går, menar Boulding att vi av självbevarelsedrift ska eftersträva försiktighetsprincipen och minska materialgenomflödet eftersom detta reducerar miljöpåverkan. Ny forskning, till exempel om planetens biofysiska gränser, försöker identifiera var gränserna går. Johan Rockström med kollegor (2009b) har identifierat nio biofysiska gränser för miljöpåverkan som vi bör hålla oss inom för att undvika omfattande och irreversibla effekter på miljön, ekonomin, samhället och människan. Tre av gränserna har vi med säkerhet redan överskridit. Det rimmar illa med försiktighetsprincipen. Vi ska vårda vårt kapital, det vill säga de resurser som finns till förfogande, och helst se till att det växer och blir större. Vårt kapital är vår natur och infrastruktur samt vår kunskap.
78
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 78
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
2014-08-15 15:22
3 Ekologisk ekonomi
Den som snabbt förbrukar sitt naturkapital kan knappast påstås förvalta sitt pund väl. FAKTARUTA 3.2 EKOSYSTEMENS GRÄNSER IFRÅGASATTA Budskapet om gränser ifrågasattes redan innan ekologisk ekonomi etablerades. Många inflytelserika nationalekonomer som förespråkade en obegränsad ekonomisk tillväxt ansåg att begränsningar var obefogade. Hugo Hegeland, före detta chefredaktör för Veckans Affärer, tillika professor emeritus i nationalekonomi, ansåg i en artikel i Teknisk Tidskrift (1972:12, s. 31) att bevarandet av naturtillgångarna var helt onödigt. En allmän missuppfattning bland icke-ekonomer, skrev han, är att råvaror absolut sett skulle vara begränsade, men det finns det inga empiriska bevis för. Att anlägga ett rent fysiskt betraktelsesätt, i stället för ett ekonomiskt, ansåg han fundamentalt fel. Källa: Friman, E., Öckerman, A. (red), 2003, s. 126.
Dalys världar
I mångt och mycket är Bouldings beskrivning en föregångare till det Herman Daly kallar ”en disponibel värld” och ”en uppfylld värld” (empty respektive full world). Daly konstaterar att mänsklighetens totala ekonomiska aktivitet numera inte är försumbar i förhållande till vad vi har till vårt förfogande, det vill säga att vi inte längre kan betrakta oss som cowboys. Men vi kan inte heller betrakta oss som astronauter eftersom vi inte lyckats skapa slutna kretslopp för våra begränsade resurser, varken med den fria marknadens prismekanism eller med kommandoekonomiernas centralplanering. Daly menar att konventionell ekonomisk teori har varit okänslig för ekosystemets realiteter. Det ekologiska systemet är helt enkelt bortglömt och måste inkluderas i kalkylerna. Med utgångspunkt i förutsättningen att natur- och realkapital kompletterar varandra, att de inte i någon större utsträckning är utbytbara och att vår jord är ett materiellt slutet system, så har vi i Dalys utvecklingsmodell (figur 3.2) gått från en disponibel värld till en uppfylld värld. Tidigare i historien fanns ledig kapacitet i ekosystemet, och därmed fanns utrymme för
© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r
978-91-44-09425-0_01_inlaga.indd 79
79
2014-08-15 15:22
10 mm
Leif Bratt är civilekonom med inriktning mot ekologisk ekonomi, ett ämne han idag skriver en avhandling om. Leif har även en bakgrund som företagsledare.
M. Larsson L. Bratt
Markus Larsson är nationalekonom med inriktning mot miljöekonomi. Markus är knuten till Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och har tidigare arbetat som sakkunnig i EU-parlamentet.
| Modern miljöekonomi
Modern miljöekonomi Ekonomiska teorier om hållbar utveckling Med klimatförändringar, en snabbt minskande biologisk mångfald och en rad andra globala miljöhot har vi pressat ekosystemen långt över vad de tål. Att förhindra en ekologisk kollaps ställer nya krav på det ekonomiska systemet. Det krävs en ny ekonomi som inte bara syftar till utveckling och ökad välfärd utan även till civilisationens överlevnad på jorden. Modern miljöekonomi ger en introduktion till miljöekonomi, ekologisk ekonomi och institutionell ekonomi. Boken beskriver framväxten av dagens ekonomiska system och presenterar de grundläggande mikroekonomiska teorier som miljöekonomin baseras på. Utöver olika ekonomiska teorier om miljöproblems uppkomst och hur de bäst hanteras ges flera exempel på praktiska tillämpningar på aktuella miljöproblem.
Modern miljöekonomi Ekonomiska teorier om hållbar utveckling
Modern miljöekonomi – ekonomiska teorier om hållbar utveckling vänder sig till dig som studerar på utbildningar inom ekonomi, miljövetenskap och utvecklingsstudier, men även till dig som inte är student men ändå är intresserad av ekonomins roll i arbetet för en hållbar utveckling.
Art.nr 36168
Markus Larsson & Leif Bratt
ISBN 978-91-44-09425-0
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09425-0_01_omslag.indd Alla sidor
9 789144 094250
2014-08-14 15:20