Start
Start NO är en lärobok för elever som ska lära sig grundläggande svenska samtidigt som de utvecklar sina kunskaper i naturorienterande ämnen. Boken riktar sig i första hand till nyanlända elever i åk 5–9 och till elever på språkintroduktion. Innehållet i boken är hämtat ur det centrala innehållet i kursplanen åk 4–9 i NO i Lgr11.
NO
Med Start NO förbereder eleverna sig för ordinarie NO-undervisning genom att: • träna på och översätta vanligt förekommande ord, begrepp och fraser. • genomföra olika praktiska experiment. • arbeta med NO- och språkutvecklande övningar.
t r a St
NO Hans Persson
Start NO ingår i en serie böcker framtagna för nyanlända elever som ska lära sig svenska samtidigt som de utvecklar sina kunskaper i andra ämnen. I serien finns också:
Best.nr 47-11606-5 Tryck.nr 47-11606-5
4711606_OMSLAG.indd Alla sidor
2016-10-31 10:37
t r a St
NO Hans Persson
4711606_INLAGA.indd 1
LIBER
2016-10-31 13:02
bildförteckning 2 Cultura Creative/Johnér Bildbyrå 4:1 Hans Persson 6 Dong Wenjie/Getty Images 7:1 Radina Dimova/EyeEm/Getty Images 7:2 Tom Grill/Getty Images 8:1 Riksbanken 9 Claudio Bresciani/TT 11 Detlev van Ravenswaay/Science Photo Library/ IBL Bildbyrå 14 NASA 17:2 Riksbanken 28:2 Flygvapenmuseum 30 Peter Lindvall/TT 34 Maskot Bildbyrå AB/Johnér Bildbyrå 35 Anna Skoog/Johnér Bildbyrå 38:2 Maskot Bildbyrå AB/Johnér Bildbyrå 38:3 Image Source/Johnér Bildbyrå 43 Cultura Creative/Johnér Bildbyrå 48 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 51 Sean Justice/Getty Images 52:1 Jeppe Wikström/Johnér Bildbyrå 52:5 Jose A. Bernat Bacete/Getty Images 53 Jamie Grill/Getty Images 54:1 Cultura Creative/Johnér Bildbyrå 58 Francis Leroy/Biocosmos/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 60 Målning av Alexander Roslin/Nationalmuseum 62:1 Sylvain Ripoll/EyeEm/Getty Images
ISBN 978-91-47-11606-5 © 2016 Hans Persson och Liber AB Projektledning och redaktion: Åsa Sebelius, Maria Jones Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Produktion: Adam Dahl
63:3 63:4 76:1 76:2 77 80 81:1 84 87:1 88 93 95:4 98 100 103 106 107 108:1 108:2 109:1 109:2 112 113
Anders Modig/Johnér Bildbyrå Mikael Svensson/Johnér Bildbyrå PASIEKA/Getty Images Centers For Disease Control – edited version ©Science Faction/Getty Images INSADCO Photography/Alamy Stock Photo/ IBL Bildbyrå Ron Elmy/First Light/IBL Bildbyrå Hans Persson Chris Tobin/Getty Images Typoform plainpicture/Johnér Bildbyrå Matton Collection/Johnér Bildbyrå STUDD/Relaximages/IBL Bildbyrå Magnus Fond/Johnér Bildbyrå Hans Berggren/Johnér Bildbyrå NASA Michael Dunning/Science Photo library/ IBL Bildbyrå Hank Morgan/Getty Images John Sanford/Science Photo Library Larry Landolfi/Getty Images Babak Tafreshi/Getty Images Larry Landolfi/Getty Images Hulton Archive/Getty Images Citizen of the Planet/Alamy Stock Photo/ IBL Bildbyrå
Övriga bilder: Shutterstock
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Första upplagan 1 repro Repro 8 AB, Stockholm tryck Interak, Polen 2016
4711606_INLAGA.indd 116
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
2016-10-31 13:07
Innehåll 1
Vad är NO? 4
Vad är NO? 4 Vad är det största som finns? 6 Vad är det minsta som finns? 7 Många olika material 8 När saker blir sopor 9 Jorden rör sig runt solen 10 En viktig fysik-upptäckt 11 Gör som forskarna – undersök med ett experiment 12
2
Grundläggande kemi 14
Vatten är ett viktigt ämne 14 Varifrån kommer allt vatten? 16 Ytspänning 17 Hur kommer vattnet till kranen? 18 Vart tar vattnet vägen när du duschat? 19 Fast form, flytande form eller gas 20 Blandningar och lösningar 22 Allt går inte att lösa med vatten 24
3
4
Människokroppen 36
Kroppens delar 36 Inuti kroppen 37 Skelett, muskler och hud 40 Matspjälkning 42 Varje cell i kroppen behöver energi 43 Blodet och andningen 44 Lungorna gör så att vi kan andas 45 Hjärnan bestämmer i nervsystemet 46 Våra sinnen 47 Vad är ljud? 48 Hur går det till när du hör ett ljud? 49 Olika ljud 50 Vi behöver ljus för att se 52 Ljuset går rakt fram 53 Ljuset kan ändra riktning 54 Ögats delar 55 Puberteten 56 Olika syn på sex 57 Befruktning 58 Fostret växer 59
Luft och värme 26
Luft och luftens egenskaper 26 Luften bromsar 27 Luften väger och trycker 28 Vad är värme? 30 Olika temperaturer och väder 32 Varför blir det olika väder? 33 Fakta om kläder i olika väder 34
2
4711606_INLAGA.indd 2
2016-10-31 13:02
5
Växter och djur 60
Allt i naturen kan sorteras 60 Året runt med allt levande i naturen 61 Biotoper 62 Blomväxtens delar 64 Ett frö gror till en växt 66 Ett kretslopp 67 Växter, frukter och frön 68 Bönans livscykel 69 Fotosyntesen 70 Näringskedjor 71 Djur med eller utan ryggrad 72 Allt liv föds, lever och dör 74 Bakterier och virus 76 Svampar 77 Alger 78 Lavar 79
6
El och magnetism 80
Vad är magnetism? 80 En magnet 81 Mer om magneter 82 Elektrisk ström och statisk elektricitet 84 Vilka saker leder ström? 86 Varför lyser lampan? 87 Energi finns i olika former 88 Kraftverk 89
7
Mer kemi 90
Surt och basiskt 90 pH-värdet 91 Farliga ämnen 92 Kemiska reaktioner 94 Vad är eld? 96 Mer om kemiska reaktioner 97
8
Krafter och rörelser i rymden och på jorden 98
Tyngdkraften är jordens dragningskraft 98 Friktion 100 Balans, tyngdpunkt och jämvikt 101 Vårt solsystem 102 Ett år och årstider 104 Varför kan vi se månen? 105 Hur bildades universum? 106 Rymdfärder 107 Stjärnor och stjärnbilder 108 Sagor om två stjärnbilder 110 Kul att veta om rymden 112 Register 114
3
4711606_INLAGA.indd 3
2016-10-31 13:02
2
Grundläggande kemi
I DET HÄR KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG:
→ Att ämnen kan finnas i tre olika former. → Att man inte kan se en gas. → Om lösningar och blandningar.
Vatten är ett viktigt ämne Det här är en bild av jorden. Jorden kallas ibland för den blå planeten. När man ser vår planet utifrån rymden ser den alldeles blå ut. Det blåa är allt vatten. Vattnet finns i hav, isberg, moln, älvar, sjöar och vattenfall. Allt levande på jorden behöver vatten. Vatten finns överallt i naturen men det kan se ut på olika sätt: som is, regndroppar och vattenånga. Naturvetare brukar kalla det för fast form, flytande form och gasform.
Övning • Översätt Översätt orden till ditt modersmål.
ett hav
överallt
ett isberg
en regndroppe
ett moln
en vattenånga
en älv
en fast form
en sjö
en flytande form
ett vattenfall
en gasform
14
4711606_INLAGA.indd 14
2016-10-31 13:46
2 GRUNDLÄGGANDE KEMI
Mer om vatten
Is är vatten i fast form. Om man ställer en kastrull med isbitar på spisen så smälter isen av värmen. När isen har smält är vattnet i flytande form. Efter en stund ser man stora bubblor i vattnet. Bubblorna ser helt tomma ut men de är fulla med vatten i gasform, vattenånga. Man kan inte se vattenångan men bubblorna kan man se. Det bildas ett moln ovanför kastrullen när vattnet kokar. Vattenångan kyls av när den stiger upp i luften. Det kallas för att ångan kondenserar. Då blir ångan till små vattendroppar. Dropparna i molnet är vatten i flytande form. Om man sedan tar av kastrullen från spisen och låter vattnet svalna lite kan man hälla upp det i en form och ställa in den i frysen. Efter en stund har vattnet stelnat. Det har frusit till is. Vattnet är i fast form igen.
Övning • Översätt Översätt orden till ditt modersmål.
smälter
kyls av
en värme
en luft
en bubbla
kondenserar
ett moln
svalna
kokar
stelnat
Övning • Skriv och berätta Skriv ditt svar på frågorna och berätta sedan vad du skrivit för en kompis eller din lärare.
1. Vilket hav ligger närmast ditt hemland? __________________________________________________________ 2. Har du sett snö i ditt hemland? ___________________________________________________________________ 3. Vad gör du en regnig dag?_________________________________________________________________________
15
4711606_INLAGA.indd 15
2016-10-31 13:03
2 GRUNDLÄGGANDE KEMI
Varifrån kommer allt vatten? Vattnet på jorden försvinner Molnen avkyls och det inte. Vi har det vatten vi har faller regn. här på jorden och det är samma vatten som vi alltid Vattnet avdunstar och ångan blir moln. har haft. Vattnet vandrar runt, runt i ett kretslopp och används om och om igen. Solen lyser och värmer upp Regnvattnet samlas i sjöar och hav. hav och sjöar. Vattnet på ytan blir då vattenånga som stiger uppåt och avdunstar. Uppe i luften är det kallare och vattenångan kondenserar. Små, små vattendroppar bildar moln. När molnen blåser in över land och pressas uppåt orkar inte molnen hålla kvar vattendropparna. De faller ned mot marken som regn. Vattnet rinner då tillbaka ut i sjön och ner i marken. Så här håller vattnet på, i ett evigt kretslopp.
Övning • Översätt Översätt orden till ditt modersmål.
försvinner
(en) luft
ett kretslopp
blåser in
lyser
orkar inte
en yta
(en) mark
avdunstar
rinner
Övning • Hitta felen Hitta 7 fel i texten.
Vattnet på jorden försvinner inte. Vi har det vatten vi har här på jorden och
kretslopp
det är samma vatten som vi alltid har haft. Vattnet vandrar runt, runt i ett rum och används om och om igen. Solen skrattar och värmer upp hav och sjöar. Vattnet på ytan blir då juice som stiger uppåt och avdunstar. Uppe i luften är
det kallare och vattenångan kondenserar. Små, små vattendroppar bildar glass. När molnen cyklar in över land och pressas uppåt orkar inte molnen hålla kvar vattendropparna. De faller ned mot marken som regn. Vattnet springer då tillbaka ut i sjön och ner i marken. Så här håller maten på, i ett evigt kretslopp.
16
4711606_INLAGA.indd 16
2016-10-31 13:03
2 GRUNDLÄGGANDE KEMI
Ytspänning Vi människor kan inte gå på vattenytan. Men det finns en del insekter som kan gå på vattnet. Då ser det faktiskt ut som om vattenytan är ett skinn som buktar sig lite där varje ben sticker ner. Det här beror på att vatten har en speciell egenskap som kallas för ytspänning. Det är en kraft som håller ihop vattenmolekylerna och gör att vattenytan ser ut som en hinna.
Övning • Översätt Översätt orden till ditt modersmål.
en människa
beror på
en vattenyta
en ytspänning
en insekt
en kraft
ett skinn
en vattenmolekyl
buktar sig
en hinna
Experiment • Hur många droppar vatten får det plats på en enkrona? DU BEHÖVER:
ett glas med vatten, en pipett eller ett sugrör och en enkrona.
Hur många vattendroppar tror du får plats på en enkrona? _________________________________________
1. Doppa ned en pipett eller ett sugrör ner i ett glas vatten. Då sugs vatten upp i röret. Om du använder ett sugrör håller du för med tummen. 2. Droppa med pipetten/sugröret och släpp ut droppar en i taget på en krona. 3. Räkna noga. Hur många vattendroppar fick plats innan det rann över? ___________________________________________
17
4711606_INLAGA.indd 17
2016-10-31 13:03
2 GRUNDLÄGGANDE KEMI
Hur kommer vattnet till kranen? Varje dag behöver vi få i oss minst 2 liter vatten. Det mesta får vi i oss från vattnet som finns i maten men vi behöver också dricka vatten. Tänk vad bra vi har det. Här i Sverige är det bara att vrida på en kran så sprutar det fram jättegott och rent vatten. I större städer i Sverige kommer kranvattnet ofta från en sjö. Det finns bakterier i vattnet och det är lite grumligt. Det kan både lukta och smaka illa. Därför renas det i ett vattenverk innan det skickas vidare hem till dig och mig. Då blir det rent, nyttigt och gott att dricka.
Övning • Översätt Översätt orden till ditt modersmål.
vrida på
en bakterie
sprutar
grumligt
rent
lukta
nyttigt
smaka
en stad
ett vattenverk
Övning • Fel ordning Skriv orden i rätt ordning så att de bildar meningar. Glöm inte stor bokstav och punkt.
1. vi varje dag minst 2 liter vatten behöver få i oss
Varje dag behöver vi få i oss minst 2 liter vatten.
_____________________________________________________________________________________________________
2. från sjön vattnet i ett vattenverk renas _____________________________________________________________________________________________________
3. i vattnet bakterier det finns _____________________________________________________________________________________________________
4. smaka illa lukta det kan både och _____________________________________________________________________________________________________
5. att vrida på fram rent vatten det är en kran så sprutar det bara _____________________________________________________________________________________________________
18
4711606_INLAGA.indd 18
2016-10-31 13:03
2 GRUNDLÄGGANDE KEMI
Vart tar vattnet vägen när du duschat? Varje dag använder människor som bor i Sverige ungefär ett helt badkar fullt med vatten. Vi använder vatten varje gång vi spolar i toaletten, tvättar kläder, diskar, duschar eller badar i badkar. När du har spolat eller duschat åker vattnet ned i ett avlopp. Sedan släpps det ut i havet. Men först måste det smutsiga vattnet bli rent. Om man inte renar vattnet skulle livet i havet dö och det skulle lukta illa. Under marken finns det rör som det smutsiga vattnet åker i till ett avloppsreningsverk. Där renas vattnet i flera steg. Först tar man bort bajs, papper och skräp. Sedan häller man i bakterier som äter upp fett och annan smuts. Därefter tillsätter man ämnen som tar bort fosfater som finns i till exempel tvättmedel. När vattnet är rent släpper man ut det i havet eller i en sjö.
Övning • Översätt Översätt orden till ditt modersmål.
ett badkar
en bakterie
ett avlopp
fett
ett rör
därefter
ett avloppsreningsverk
tillsätter
bajs
en fosfat
Övning • Fel ordning Numrera meningarna så att de kommer i rätt ordning. Börja med 1.
Först tar man bort bajs, papper och skräp. Därefter tillsätter man ämnen som tar bort fosfater som finns i till exempel tvättmedel. I rören under marken åker vattnet till ett avloppsreningsverk. Du spolar i toaletten. Sedan häller man i bakterier som äter upp fett och annan smuts. Sist släpper man ut det i havet. Vattnet rinner ut genom ett avlopp från toastolen.
19
4711606_INLAGA.indd 19
2016-10-31 13:03
2 GRUNDLÄGGANDE KEMI
Fast form, flytande form eller gas Experiment • Ljuset och veken DU BEHÖVER:
ett stearinljus och tändstickor.
1. Tänd ett stearinljus och låt det brinna en liten stund. 2. Blås ut lågan och för en brinnande tändsticka i närheten av veken. Vad händer? _______________________________________________________________________________________
Ett stearinljus Sakerna vi ser omkring oss är ofta hårda och fasta och du kan ta på dem. Men nästan alla ämnen som sakerna är gjorda av kan finnas i tre olika former. De kan vara fasta. De kan vara flytande eller de kan vara en gas. Vilken form de är i beror på temperaturen. Titta på ett brinnande stearinljus. Där finns stearinet i fast form, flytande form och gasform samtidigt. Men inte på samma ställe eftersom det är mycket varmare vid lågan än längst ner på ljuset. Gas
Det är så varmt att stearinet blir till en gas som brinner. Vi ser inte gasen. Det beror på att stearinmolekylerna har släppt taget om varandra och gett sig ut i luften. Det smälta stearinet sugs upp genom veken. I hettan börjar stearinet att koka. Då avdunstar det och blir en gas. När ett ljus brinner är det alltså stearinet i gasform som brinner. Flytande
Stearinet är 70 grader varmt och har börjat rinna. Det är molekylerna som har börjat röra på sig även om de fortfarande har kontakt med varandra. Stearinet är nu i flytande form. När man tänder eld på veken värms stearinet upp och smälter. Det övergår till flytande form. Fast form
Stearinet känns kallt och hårt. Stearinmolekylerna rör sig inte längre. Stearinet är i fast form.
20
4711606_INLAGA.indd 20
2016-10-31 13:03
2 GRUNDLÄGGANDE KEMI
Övning • Översätt Översätt orden till ditt modersmål.
hårda
brinner
fasta
koka
en form
avdunsta
ett stearinljus
rinna
samtidigt
övergår
Övning • Fyll i Fyll i orden som saknas i meningarna.
1. Allting som finns består av _____________________________________. (små, små, saker) 2. Vi _____________________________________ gasen. (osynlig) 3. Stearinet är nu i _____________________________________. (det rinner) 4. Vilken form det är i beror på _____________________________________. (om det är varmt eller kallt)
Övning • Hitta i klassrummet Ge exempel på så många saker som möjligt i klassrummet som är i: FAST FORM:
FLYTANDE FORM:
GASFORM:
Jämför era svar med varandra. Har ni hittat samma saker?
21
4711606_INLAGA.indd 21
2016-10-31 13:03
2 GRUNDLÄGGANDE KEMI
Blandningar och lösningar I en fruktsallad ser man att det är apelsin blandat med ananas, kiwi, blåbär och jordgubbar. Frukterna ligger blandade men man ser bitarna tydligt. Ibland när vi blandar saker kan vi inte längre se de olika delarna. Ett glas saft är en blandning. Den består av pressad frukt, socker och vatten. På kemispråk säger man att det är en lösning eftersom fruktsaften och sockret har löst sig i vattnet.
En sockerbit i vatten Lägger man en sockerbit i ett glas med vatten ser man hur den blir mindre och mindre. Sockret består av sockermolekyler och vattnet består av vattenmolekyler. Molekylerna är så små så att vi inte kan se dem. Men sockerbiten kan vi ju se eftersom där sitter molekylerna ihop. Sockerbiten är i fast form. Vattnet kan vi se eftersom det är i flytande form. Där har vattenmolekylerna kontakt med varandra. Men vi kan inte se molekylerna. Sedan ser det ut som om sockerbiten försvinner mer och mer. Ju varmare vatten vi lägger sockerbiten i desto snabbare går det. Till slut har sockret och vattnet blandat sig så att vi inte kan se vad som är socker och vad som är vatten. Tar man en sked och smakar kommer det att smaka sött. Sockermolekylerna finns kvar även om vi inte ser dem. Det som är i glaset är en sockerlösning. I en lösning kan man inte se vad som är vad.
Övning • Översätt Översätt orden till ditt modersmål.
en blandning
försvinner
en lösning
varmare
löst sig
snabbare
mindre
smakar
eftersom
sött
22
4711606_INLAGA.indd 22
2016-10-31 13:03
2 GRUNDLÄGGANDE KEMI
Övning • Skriv en instruktion Texten om sockerbiten på sidan 22 kan du göra om till ett experiment. Skriv en egen instruktion så att någon annan kan göra ditt experiment. DU BEHÖVER: ______________________________________________________________________________________
1. Häll
________________________________________________________________________________________________
2. Lägg
_______________________________________________________________________________________________
3. Blanda
_____________________________________________________________________________________________
4. Ta en sked och
____________________________________________________________________________________
Att diskutera 1. Om du blandar sand, salt och vatten. Hur ska du få saltet och sanden för sig själv igen? Rita och skriv på ditt modersmål.
_______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________
2. Visa en kompis vad du tror. 3. Diskutera vilket påstående du tror är rätt? • Det går inte att få bort saltet men sanden kommer att fastna om man häller det genom ett filter. • Man kan koka det salta vattnet. Då blir saltet kvar i kastrullen. • Om vi häller hela blandningen i en tratt med ett filterpapper fastnar allt utom vattnet.
23
4711606_INLAGA.indd 23
2016-10-31 13:03
2 GRUNDLÄGGANDE KEMI
Allt går inte att lösa med vatten SVETT
– tvätta med utspädd, vanlig ättika. OLJA
– gnid in fläcken med smör och tvätta med ljummet tvålvatten.
CHOKLAD
– tvätta i kallt vatten och såpa. Du kan också pröva att lösa upp fläcken med mjölk.
FRUKT GRÄS
– tvätta med lite citronsyra löst i vatten (citronsyra finns i små påsar i mataffären).
– tvätta med T-sprit.
BLOD
– fukta med kallt vatten och strö på salt. Skölj med kallt vatten.
TUGGUMMI
– lägg tröjan i frysen och skrapa sedan bort tuggummit.
Lika löser lika Tröjan du ser på bilden behöver tvättas. Den har många olika fläckar. Alla fläckarna går inte att tvätta bort med vatten. Alla de ämnen som gjort fläckarna löser sig inte i vatten. Du måste veta vad det var som gjorde fläcken. Sedan finns det nästan alltid något lösningsmedel som passar. Du kanske ser att en del fläckar går bort om man tar något som liknar fläcken för att ta bort den? Choklad innehåller mjölk och chokladfläcken går bort med mjölk. Fruktfläcken går bort med citron och olja går att lösa upp med fett. Ämnen som har ungefär likadana molekyler löser sig i varandra. Lika löser lika brukar man säga.
24
4711606_INLAGA.indd 24
2016-10-31 13:03
2 GRUNDLÄGGANDE KEMI
Övning • Översätt Översätt orden till ditt modersmål.
gnid in
en fläck
utspädd
ett ämne
skrapa
ett lösningsmedel
fukta
liknar
strö på
lika
Övning • Leta efter svaren Leta efter svaren i bilden på sidan 24 och i texten du har läst.
1. Om du spillt drickchoklad på din tröja så går fläcken bort med mjölk. Förklara varför. _____________________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________________
2. Hur ska du göra om du får tuggummi på din jacka? _____________________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________________
3. Varför är det viktigt att veta vad en fläck är gjord av? Om man vill få bort den förstås! _____________________________________________________________________________________________________
Experiment • Matolja och vatten DU BEHÖVER:
matolja, vatten och en petflaska med kork.
1. Spola först av etiketterna från flaskan. 2. Häll lika mycket matolja och vatten i en petflaska. Det blir som två lager. Oljan flyter i vattnet. 3. Skaka flaskan. Det ser ut som om dom vill blanda sig. 4. Låt flaskan stå en stund. Nu ser vi tydligt att det inte blev någon lösning. Oljan flyter på vattnet igen. Molekylerna i olja och vatten är för olika. Dom vill inte blanda sig med varandra.
25
4711606_INLAGA.indd 25
2016-10-31 13:03
Start
Start NO är en lärobok för elever som ska lära sig grundläggande svenska samtidigt som de utvecklar sina kunskaper i naturorienterande ämnen. Boken riktar sig i första hand till nyanlända elever i åk 5–9 och till elever på språkintroduktion. Innehållet i boken är hämtat ur det centrala innehållet i kursplanen åk 4–9 i NO i Lgr11.
NO
Med Start NO förbereder eleverna sig för ordinarie NO-undervisning genom att: • träna på och översätta vanligt förekommande ord, begrepp och fraser. • genomföra olika praktiska experiment. • arbeta med NO- och språkutvecklande övningar.
t r a St
NO Hans Persson
Start NO ingår i en serie böcker framtagna för nyanlända elever som ska lära sig svenska samtidigt som de utvecklar sina kunskaper i andra ämnen. I serien finns också:
Best.nr 47-11606-5 Tryck.nr 47-11606-5
4711606_OMSLAG.indd Alla sidor
2016-10-31 10:37