BANBR YT ARNA 1920talets
idrottsrevolution
PE RNGUYE NJOHANSSON
BANBRYTARNA 1920-talets idrottsrevolution
 
BANBRYTARNA 1920-TALETS IDROTTSREVOLUTION Per Nguyen-Johansson
Idrottsikonerna på omslaget är: Arne Borg, Harry Persson, Filip Johansson, Gillis Grafström, Inga Gentzel, Magda Julin, Edvin Wide och Eric Erickson. Per Nguyen-Johansson När bollen rullade vår väg (Pintxo Förlag, 2017)
VINTERGÅRD FÖRLAG www.vintergardforlag.se info@vintergardforlag.se © Per Nguyen-Johansson 2020 Redaktör Martin Bild Omslag & Formgivning Andelija Kedzic Vintergård Förlag AB, Stockholm 2020 Tryckort Riga, Lettland ISBN 978-91-985600-3-9
Till Oscar
Innehåll
Förord
1
I.
Versailles Juni 1919
3
II.
Antwerpen Januari–September 1920
7
III.
Chicago September 1920–Augusti 1921
37
IV.
Cirkus Augusti 1921–Februari 1923
54
V.
Honolulu Januari 1923–Mars 1924
77
VI.
Paris Januari–Juli 1924
105
VII.
Ullevi Juli 1924–Juni 1925
136
VIII.
Cannes Juli 1925–Augusti 1926
161
IX.
Bologna Juni 1926–September 1927
186
X.
Amsterdam Januari–Augusti 1928
217
XI.
Köln Juli 1928–December 1929
249
XII.
Kostadion Augusti 1931
278
Personregister
286
Huvudkällor
297
 
Förord Mars 2020 Varför 100 år gammal idrottsskåpmat? Varför 1920-talet? Vad hände då som var så spännande? Vad hände inte? Jag hade burit på en lös bokidé ett tag, men inte lyckats formulera den. Inte förrän jag satt och läste Dagens Nyheters sportsidor en aprilmorgon 2018. Krönikören Johan Esk skrev om de stundande simtävlingarna på Eriksdalsbadet i Stockholm. Om Sarah Sjöströms storhet, hur långt större än alla andra svenskars hennes medaljskörd var. I en passus passade Esk på att räkna bort 1920-talets Håkan Malmrot och Arne Borg: ”Jag drar bara in simmare som varit verksamma i tid vi kallar modern.” Då föll allt på plats. Att jämföra olika eror är alltid vanskligt. Jag säger inte att Esk hade fel, det är verkligen hopplöst att ställa Sjöström mot Borg. Tiderna var minst sagt annorlunda. I och utanför bassängen. Samtidigt är det viktigt att veta varifrån vi kommer. Hur allt startade. Arne Borg tillhörde generationen som fick möjlighet att ge sig ut i världen. Som mognade precis efter första världskriget, under det där årtiondet när allt tycktes möjligt. När så mycket av den moderna – jo, moderna – idrotten föddes. När jag började studera Arnes karriär på allvar fann jag att den utgjorde en perfekt kompass genom hela idrotts-20-talet. Uppgång och fall inom tio år. Likadant med tidens andra stora svenskar: Harry Persson, Edvin Wide, Gillis Grafström, Sigge
1
Lindberg … Och kvinnornas kamp för att få idrotta. Där fanns så många andra historier. Vissa helt bortglömda. Andra ältade till förbannelse. För det är ju inte så att det aldrig skrivits om sportens 20-tal. Men det är ofta början på en berättelse, det hastas snabbt vidare. Jag ville stanna kvar. Gräva ner mig. Att följa spåren har inte alltid varit lätt. Det finns luckor, gott om osäkra uppgifter. Historieskrivningen glider gärna över i rena skrönor. Jag har försökt sålla, värdera. Men ibland bara låtit mig svepas med. Egentligen hade jag aldrig tid att skriva den här boken, det fanns annat att göra efter frukosttidningen. Samtidigt var jag tvungen. Ett varningens ord – det här är ingen akademisk analys av det revolutionerande 1920-talet. Blott en krönika över ett fascinerande årtionde. Mycket har fallit bort längs vägen. Urvalet är personligt, jag har försökt att fokusera på idrottarna som verkligen var banbrytare. De som var först. Eller störst. Eller bara bjöd på en bra berättelse. Majoriteten av källmaterialet är sådant som tidigare publicerats, i bok- eller tidningsform. Plus intervjuer med kvarlevande släktingar till några av stjärnorna. Det är dags att låta dem lysa igen. Utan jämförelser.
2
I. Versailles Juni 1919 Framför honom ligger banan obruten. I hans fantasi blir den spikraka, trädinramade allén som leder upp till Versaillespalatset en enda lång upploppsraka. Längs den står nyfikna åskådare i led. Vilket ekipage kommer här? En kändis? Någon? Få lär dock känna igen William Grover. Trots att han rattar en Rolls-Royce. 16-åringen i grå skärmmössa är ändå stolt som en tupp förmiddagen den 28 juni 1919. Ända sedan systerns pojkvän lärde honom köra bil i Monaco – under kriget, då familjen Grover lämnat Paris för den säkrare sydkusten – har Willy älskat bilar. Att ordna körkort i furstendömet var inget problem för en tonåring med rätt kontakter (och kunskaper). Åter i Paris har Willy hittat ett jobb som privatchaufför. Hans brittiske far och franska mor är förtvivlade, hade hoppats att han skulle fokusera på skolan. I stället har han lagt hela lönen på en Indian-motorcykel. På helgerna smyger Willy i väg, tävlar på landsbygden kring Paris under pseudonymen ”W Williams”. På nätterna, i pojkrummet på Rue de la Pompe, drömmer han om de stora Grand Prix-loppen: om tegelstensbanan i amerikanska Indianapolis 500 eller om Targa Florios sicilianska bergssträckor. Men först ska bilföraren spela sin minimala biroll i världshistorien. Där framme, i Solkungens slott, avslutar fredsfördraget officiellt det stora kriget. Fem år på dagen efter att det blossade upp i Sarajevo. 20 miljoner döda senare. Under vintern och våren har världsledarna ältat fredsvillkoren. Ofta har USA:s president Woodrow
3
Wilson saknat sin bekväma stol på basebollarenan American League Park i Washington D.C. Storbritanniens utrikesminister Arthur Balfour har drömt sig bort till sin parisiska tennisbana när ännu en förhandlingseftermiddag dragit över tiden. Frankrikes premiärminister Georges Clemenceau har vässat formen med fäktning varje morgon. Förutom när han återhämtat sig efter februari månads mordförsök. Skytten darrade på handen. Få anser att det färdiga avtalet är någon fullträff heller. Wilson har svingat igenom sin världsorganisation Nationernas förbund. Britterna och fransmännen har tvingat på Tyskland ohemula krigsskadestånd. Nya nationer har ritats in (Finland, Baltstaterna, Polen, Tjeckoslovakien, Jugoslavien …), befintliga gränser har flyttats, drömmar har krossats. Versaillesfördraget är inte perfekt, men det är i alla fall något. Ett slut. En början. Sedan kulsprutorna tystnat behövs andra livsmål än att överleva. Nya distraktioner och drömmar. Så idrotten startar om. Den var bara i sin linda när kriget bröt ut, nu ska den blomma ut på allvar. Även om allt ter sig ganska visset för stunden. Det skotska ligalaget Aberdeen FC konstaterar åtta av de egna stupade. Likadant överallt när den brittiska proffsfotbollen sparkar i gång igen. I London återupptas Wimbledontennisen i juli. Den korsettoch långklänningsklädda mästarinnan, 40-åriga Dorothea Lambert Chambers, finalförlorar mot en konjaksdoftande 20 år yngre fransyska i en alldeles för kort kjol. Drottning Mary applåderar entusiastiskt. I USA firas nationaldagen med tidernas boxningsmatch, där den regerande mästaren faller för en högerslägga så kraftfull att utmanaren anklagas för att ha gömt cement i handsken. I Stockholm får det nysjälvständiga Finland sitt första världsrekord i friidrott framåt augusti när Jonni Myyräs spjut slår
4
ner på andra sidan Eric Lemmings världsrekord. Svensken drabbas av spanska sjukan. Och alldeles öster om Versailles, i Paris, står Tour de France redo att trampa i gång efter krigsuppehållet. En etapp har dragits rakt igenom det från Tyskland erövrade Rhenlandet. Den här lördagskvällen ränner italienske favoriten Pietro Ghislotti desperat runt i den franska huvudstaden, i fruktlös jakt på cykelslangar. Det finns inga att köpa i krisens Paris. Ghislotti står kvar när starten går. Internationella olympiska kommittén återförenades i april. Gav 1920 års spel till Antwerpen. Symboliken är tung, Belgien var först att invaderas av Tyskland. Logiken haltar, det lilla landet försöker fortfarande resa sig efter ockupationen. I Paris är andra mästerskap – den potentiella OS-konkurrenten Interallierade spelen – redan i gång. Sysslolösa amerikanska trupper har byggt en arena, döpt efter krigshjältegeneralen John Pershing. Där tävlar nu segermakternas soldater i allt från basket till granatkastning. Den senare grenen (faktiskt en del av friidrottsprogrammet på amerikanska universitet under kriget) hemförs av fältprästen Fred Thomson. Under det kommande decenniet ska han göra sig ett namn som filmcowboy. Även i Versailles är kamerorna på plats. Det är en ny tid, en brytningstid. För första gången filmas undertecknandet av ett sådant här fördrag. Det säljs biljetter, ceremonin har blivit helgens hetaste tillställning i ett desperat nöjessuget Paris. Samtidigt finns fördragstraditioner att följa från tidigare århundraden. Därför har en officiell konstnär anlitats för att föreviga fredsavtalet. Irländaren sir William Orpen har gjort sig en förmögenhet på att porträttera Londonsocieteten, under kriget har han arbetat för den brittiska armén. Hela våren har han levt det goda Parislivet
5
på Hotel Majestic, umgåtts med författarvännen James Joyce och med sin förtjusande älskarinna Yvonne Aupicq. De två har åkt på långa utflykter till golfbanorna ute vid kusten, i Orpens Rolls-Royce. Med Willy Grover som chaufför. Nu är den lyckliga våren förbi. Orpen har fått en idé – hans målning av fördraget ska fokusera på Spegelsalens magnifika arkitektur, de undertecknande dignitärerna förblir obetydliga för att visa deras irrelevans. Sedan är det dags att vända hemåt, till familjen. Yvonne och Rolls-Roycen får stanna kvar. Willy Grover behåller kontakten med båda. Kanske är det inte bara biltävlingar han fantiserar om när 1919 så småningom glider över i det glada 20-talet. Decenniet när drömmar ska bli verkliga.
6
II. Antwerpen Januari–September 1920 – Du kommer aldrig att kunna lära dig simma riktigt! Lärarens ord ringer i tonåringens huvud. Skvalpar omkring innanför den grönvita badmössan. Han försöker andas normalt. Men det är stora känslor som river i den taniga kroppen. Nervositet. Stolthet. Revanschlusta. Ren lust. Han hör massornas vrål. Vet att simläraren, Sixtus ”Tuss” Johansson, och alla andra snart kommer att veta exakt vad han går för. I dag ska han visa dem. 1920-talet ska även bli decenniet när etablerade sanningar stjälps över ända. När det går att komma någonstans oavsett varifrån man kommer. Världen ligger vidöppen. Så Arne Borg kastar sig i Djurgårdsbrunnsviken. På morgonens förstasida av Dagens Nyheter trängs både de revolutionära ryska bolsjevikerna och de krisande kolförhandlingarna mellan Tyskland och de allierade undan. Störst utrymme den 11 juli 1920 får första upplagan av Strömsimningen. DN och Stockholms Kappsimningsklubb – ”Kappis” – arrangerar lagtävlingen, vars fem sträckor går rakt igenom huvudstadens centrum. Några dagar tidigare publicerade DN ett fotografi av (nästan) hela banan, tagen av det österrikiska flygaresset Max Perini. Inspirationen till tävlingen kom från London och Paris. DN:s engagemang i Strömsimningen är ingen slump. Den 15 januari 1920 blev tidningen först av de svenska drakarna med en daglig sportsida. Bakom denna ligger sportchefen David
7
”Mr Jones” Jonason. Som fotbollsspelare gjorde Mariebergsanfallaren en landskamp, men hans livs viktigaste idrottsinsats blir igenomtjatandet och utvecklandet av en ordentlig sportbevakning. När Jonason fick ett jobberbjudande från Svenska Dagbladet gick DN-chefredaktören Sten Dehlgren äntligen med på fem sportspalter varje dag. Där kommer bland annat förkortningen SM att uppfinnas. Det blir många sådana att bevaka. Under kriget grävdes landets få idrottsplatser upp för att bli potatis- och kålodlingar. Efter freden växer den svenska idrotten sig stadigare än någonsin. När startflaggan höjs klockan ett beräknar DN att uppemot 50 000 människor följer Strömsimningen. Raska åskådare springer med längs banan. Simmarna startar på Stadshuskajen, nedanför Stockholms nya landmärke. Ännu inte färdigbyggt, ändå krönt fem månader tidigare. En frusen februaridag fick Stadshuset sina tre kronor. Nu skiner solen. 23 grader i luften. Kappis firar 25 år. Alla som är något inom svensk simning är här. ”Simfadern” Erik Bergvall. Crawlpionjären Robban Andersson. Pontus Hansson och Harald Julin som tog Sveriges första OS-medaljer i sporten för tolv år sedan. Om en månad börjar spelen i Antwerpen. En ny generation måste dyka upp. I Strömmen är Kappis favorit, främsta utmanare tippas Stockholmsrivalen Neptun och göteborgarna i Delfin bli. Första sträckan är kort, bara 250 meter över till Strömbadet – det snirkliga träbygget precis norr om Riddarholmen, där stockholmarna gått och simmat sedan 1884 (att den svenska simkunnigheten stiger är resultatet av ett enträget arbete mot drunkningsdöden). Efter växlingen fortsätter de 16 lagen ner genom Stallkanalen. På vänster sida Riksdagshuset, där Hjalmar
8
Branting sliter för att hålla Sveriges första socialdemokratiska regering flytande. Till höger slottet, där kungafamiljen fortfarande sörjer kronprinsessan Margaretas hastiga död i maj. Simmarna gör sitt bästa för att överleva. Andas högt ovanför vattenytan, vet att en kallsup kan förstöra dagen. Eller ännu värre. Många av Stockholms halvmiljonen invånare har avlopp som rinner rakt ut i Strömmen. Staden ställer fortfarande om efter de senaste 70 årens urbaniseringsvåg. Andra växlingen sker vid Nationalmuseum, den tredje vid Strandvägen. Stockholm glittrar. En armada av rodd- och motorbåtar följer simmarna. Delfin leder överraskande stort. Några Göteborgsåskådare tar ut segern i förskott, beger sig i stället upp mot Stadion där friidrottsmästerskapen pågår. Optimismen är inte ogrundad, Kappis avslutar med två oprövade 18-åringar. Arne Borg ser inte ut som någon simmare. ”Kobent och stor på foten”, säger någon. ”Ett magert krigstidsbarn”, beskriver en annan. Han kisar, ser dåligt. Tänderna är ojämna och spretiga. Baddräkten i bomullstrikå sitter illa över bröstet. Och ändå är han Sveriges just nu hetaste simmare. Det har gått undan. 1919 gick Arne i land, avslutade arbetet ombord på Neptunbolagets bärgningsfartyg Diana. Under åtta nervösa månader hade tonåringen kryssat över Östersjöns minmarinerade vatten. Tillbaka i Stockholm har simningen blivit hans liv. Exakt ett år tidigare debuterade han i junior-SM på Strömbadet. 500 meter. Åtta minuter senare var han sensationellt svensk mästare. Sommaren var bara barnet. Arne fick stryk av rutinerade Stig Björkman i Eskilstuna, men tog snabbt revansch på senior-SM. Han avslutade säsongen med att vinna en nordisk landskamp i Danmark. Kung Christian applåderade. Arne lär ha replikerat:
9
– Äh, det där var väl inget att slå i händer för! Eller så var det kungen som sa något kul. Arne älskar att berätta historier, ändrar dem gärna från gång till gång. Den som försöker följa hans framfart får hela tiden värdera sanningshalt och trolighet. Det är likadant med historien om simläraren. Den ska Arne dra många gånger, alltid med lite olika ordalydelser. Kontentan förblir densamma: Arne och hans 20 minuter yngre tvillingbror Åke placerades som småpojkar i simskola på Mälarbadet. Den myndige instruktören Tuss Johansson lärde ut bröstsim. En kväll råkade dock Arne se de stora killarna i Kappis träna crawl och ville simma som dem. En hätsk diskussion med Tuss följde, vilken slutade med att läraren jagade pojken runt bassängen. Arne råkade trilla i, och crawlade i väg. Bort från den gormande läraren. Tuss stod kvar vid bassängkanten och utslungade sin förbannelse: – Inte för att du är en uppstudsig slyngel – såna har jag tämjt många förut – utan för att du är den sämsta jag träffat på. Du kommer aldrig att kunna lära dig simma riktigt! Lillebror Åke har gjort en stark sträcka, nästan hämtat in Delfins Möller, som kommit ur kurs bland bråtet (plankor, grenar, korkar, kondomer …). Åke har däremot förberett sig. Kappislaget studerade strömmarna kvällen före. Vid växlingen är han bara 15 meter bakom. Arne dyker i, börjar veva med armarna. 500 meter till mål. Motståndaren är densamme som i förra sommarens SM-final – Stig Björkman. Åskådarmassan rusar med längs skogsbrynet, skrämmer bort ankorna. Arne borrar ner huvudet i det juliljumma vattnet. Han älskar sådana här situationer. När oddsen är emot honom är han som bäst. När han är lite nervös, lite orolig. När ingen tror på honom.
10
Hinner han minnas att det var just här, i Djurgürdsbrunnsviken, som den provisoriska simstadion restes under OS 1912? Exakt här nügonstans som Duke Kahanamoku vann 100 meter fritt. Arne och alla andra fÜrundrades Üver Hawaii-amerikanens eleganta simning. Kahanamoku kommer till Antwerpen i augusti. Arne ska ocksü dit. Men fÜrst BjÜrkman. Skvalpmolnet Arne närmar sig. Meter fÜr meter. Mülflaggan i blickfünget. Arne kommer närmare. Närmare. Närmare. Ikapp! FÜrbi? Efterüt müste han, halvt medvetslÜs, dras upp i en eka. Arne har avgjort den fÜrsta StrÜmsimningen, räddat Kappis frün en riktig näsbränna. När han stapplar i land omsvärmas han av kvinnliga klubbkamrater, für varma kindpussar och vüldsamma ryggdunkar. Och där väntar självaste Mr Jones, distingerad i vita handskar och ett prydligt plommonstop. Arne kammar snabbt tillbaka sidbenan, für pü sig sin bylsiga kavaj. Kisar när kamerablixten smäller av. Pü mündagen pryder Arne, Åke och de andra Kappiskillarna Dagens Nyheters fÜrstasida. Tränger till och med undan den hemkomna Elsa BrändstrÜm – diplomatdottern som tillbringade kriget i Sibirien fÜr att hjälpa tyska krigsfüngar, och sedan fängslades av bolsjevikerna. Arne läser tidningen pü jobbet. Pü StrÜmbadet.
đ&#x;? đ&#x;? đ&#x;?
Dagens Nyheter i all ära, men landets ledande sportorgan är Idrottsbladet. Redaktionen pü Tunnelgatan 3 i Stockholm styrs
11
av Torsten Tegnér. Son till tonsättar-Alice, barnbarnsbarn till skalden Esaias. Själv köpte Torsten tidningen (som då räknade in 84 prenumeranter) för tio kronor 1915 och drev den med pappa Jakob som borgenär de första åren. År 1920 kommer IB ut två gånger i veckan, når 20 000 i upplaga. Under det följande decenniet ska trycktekniken förbättras, pappret bli billigare. Det har aldrig förr eller senare funnits så många svenska dagstidningar som nu. Samtidigt som arbetslösheten ökar spenderar svenskarna alltmer på konsumtionsvaror, annonsmarknaden ger media oanade möjligheter. I december varje år kommer Idrottsbladets fylliga julnummer. Vid ingången till 1920 har det två huvudspår. OS i Antwerpen, ska Sverige kunna försvara segern i medaljligan från 1912? Och den eviga amatörfrågan. Alla är trötta på denna långbänksdiskussion. Debatterad sedan den moderna idrottens födelse. Bör idrottarna få tjäna pengar på sin hobby? Ska de ens få ersättning för förlorad arbetsinkomst och resor? Eller ska de sporta för sitt höga nöjes skull, som en moral- och kroppsstärkande sidosyssla, i väntan på viktigare uppdrag? Frågan är ett arv från idrottens borgerliga bakgrund. Nu har också arbetarklassen kommit in i matchen. 1919 lagstadgades åtta timmars arbetsdag, men det är ändå svårt att hinna med en OS-satsning vid sidan av. Om du inte råkar vara en lovande simmare och fått jobb som ”handdukspojke” på Strömbadet. Samtidigt finns det länder och idrotter som vågat ta steget till professionalismen. I IB:s julnummer skriver Nils Middelboe själv om detta. Danmarks svenskfödde – fadern satt på Bjärehalvön och målade – fotbollsikon spelar numera för Londonlaget Chelsea. Men Middelboe har behållit sin amatörstatus, arbetar även på en bank. Därför missar han de flesta bortamatcher, eftersom tåget brukar avgå redan på fredagseftermiddagen. Ändå
12
fÜrsvarar fÜrsvararen det engelska proffssystemet. Trots att de främsta spelarna kan tjäna 400 pund i münaden, och serveras fürstek innan matcherna, drÜmmer de fortfarande om att representera Englands landslag. En skälig ersättning behÜver inte betyda moraliskt fÜrfall.
đ&#x;? đ&#x;? đ&#x;?
Skottdagen. Bandyfinalen spelas numera pü Stockholms stadion. Oftast med IFK Uppsala som segrare. Den här sÜndagen gür dock inget som planerat. FÜrst flyter Stadions is nästan bort i mildvädret. Finalen insveps i ett lÜjets skimmer när bockar placeras ut pü isen fÜr att markera de allra gräsligaste smältzonerna. Nästan än mer anmärkningsvärt fÜr de 2 000 üsküdarna är hur uppstickaren frün SÜdermalm, IF LinnÊa, brükar med de blü giganterna frün Uppsala. Det krävs en stor fÜrsvarsinsats fÜr att IFK ska bärga sitt sjätte raka guld. Ytterligare en segerbankett fÜr banktjänstemannen Seth Howander. Frün bÜrjan var han mülvakt, men när Sven �Sleven� Säfwenberg dÜk upp flyttades Seth till backen. FÜr säkerhets skull Üvertog Sleven även Seths benskydd och slitna blü skolmÜssa. Herr Howander klarar sig bra ändü. Han har alltid levt pü sin müngsidighet, spelade fotbollslandskamp redan 1913, sänkte tsarens Ryssland med tvü mül i Moskva. 1920 hoppas han pü att fü landslagsdebutera i ytterligare en sport. Sleven gür i samma tankar. Pü finalbanketten lutar han sig tillbaka och skrockar: – Nu har man en härlig tid framfÜr sig. FÜrst ska man till Helsingfors och spela bandy och sedan resa ner till Antwerpen ‌ Anton Johanson – mäktig sekreterare i det fotbollsfÜrbund
13
som ännu administrerar bandysporten – lyssnar. Uppskattar inte självsäkerheten hos den där Sleven. Diskar honom.
đ&#x;? đ&#x;? đ&#x;?
De sjätte moderna olympiska spelen inleds klockan 21.20 den 23 april ür 1920. Sex minuter senare gÜrs mület. Det fÜrsta i OS-ishockeyn. Och det fÜrsta Üver huvud taget i den svenska hockeyhistorien. I Belgiens andrastad skjuter OS üter fart. Antwerpens elitskikt sÜkte redan 1913. Dü lär en tredjedel av Europas sjÜfartshandel ha gütt genom Antwerpen. När staden väl hüller spelen 1920 gür 80 procent av den belgiska arbetsstyrkan sysslolÜs. Värdskapet känns världsfrünvänt. Men IOK insisterar. Det für bli som det blir. Bara det blir nügot. OrganisatÜrerna i Antwerpen tvingas skarva, hoppas. Programmet pytsas ut, spelen dras ut Üver fem münader. Eftersom staden redan har ett �ispalats� med konstfrusen bana beslutas att konstükningen ska gÜra olympisk comeback (den fanns senast med i London 1908). Dü belgarna tillhÜr Europaeliten i ishockey skrivs även den sporten in pü schemat. Dock är det pü andra sidan Atlanten som hockeyn utvecklats. I Kanada är den redan nationalsport. I Sverige nästan helt okänd. Vi spelar ju bandy. Samtidigt lockar olympiska medaljer. En samling svenska idrottshÜjdare – bland dem Anton Johanson och Torsten TegnÊr – har drivit igenom en svensk anmälan, engagerat en inflyttad amerikan. Tanken är att blixtträna bandyspelare med puck. Hur stor kan skillnaden vara? Raoul Le Mat är en av fü som vet. Det galna projektet behÜver en äventyrlig härfÜrare, 45-üringen passar perfekt. Le Mat
14
härstammar från flera framstående kolonialfamiljer, är född i Paris men uppvuxen på USA:s östkust. Han har prövat de flesta sporter, spelat amerikansk fotboll på Georgetown University och coachat George Washington-skolans friidrottslag. Har satt världsrekord i höjdhopp med skridskor (1,37 meter) och i 24-timmarsåkning på rullskridskor (431 kilometer). 1915 bilkörde han och en vän ikapp från New York till San Francisco. För tidningarna berättade de att vinnaren skulle få gifta sig med passageraren Margaret Galep. Men den biten var bluff, Le Mat var redan gift. Nu är han både änkling och skild. Sommaren 1919 kommer Le Mat till Stockholm. Tanken är att hans företag Liberty Trading ska importera amerikansk film. På kvällarna introducerar han en annan amerikansk fluga. Tränar ishockeylandslaget. Våren blir frustrerande. Isen på Stadion är definitivt bortsmält, den beställda ishockeyutrustningen uteblir. De tilltänkta bandyspelarna från Uppsala är inte så intresserade. Anton Johanson petar målvakten Sleven. Träningen får skötas i korridorer och omklädningsrum. När truppen väl startar den långa tågresan söderut – pengarna räcker bara till sittplatsbiljetter och ett mål mat om dagen – tvingar affärerna Le Mat att stanna i Stockholm. På plats i Belgien förundras svenskarna över de hundratals elektriska lamporna i taket på Antwerpens ispalats, som ser ut som ett jättelikt garage. De åker mycket skridsko på den perfekta isen, men vågar sig inte på ishockeyträning. Den 17 april dyker Le Mat äntligen upp. Sex dagar till nedsläpp. Hockeyturneringen spelas i cupform, de nobla arrangörerna vägrar att seeda, USA och Kanada hamnar på samma lottningshalva. Sverige inleder i kvartsfinal, mot värdlandet.
15
Le Mat tuggar nervÜst sÜnder sina cigaretter innan nedsläpp. Kliar sig i den tunna mustaschen. I Sveriges allra fÜrsta ishockeymatch drÜjer det sex minuter innan IK GÜtas Erik Burman drar en rÜdtrÜjad fÜrsvarare. Skottet är rappt. Rakt in i evigheten. Sveriges premiärmül fÜljs fem minuter senare av det andra. 5–0 i halvtid. Matcherna spelas i tvü günger 30 minuter. Sju man var pü isen. Inga byten. En bit in i andra halvlek bÜrjar büde belgare och den kanadensiske domaren Hewitt att trÜttna pü svenskarnas tuffa tag. Seth Howander har fütt ställa sig i mület, Le Mat har lünat benskydd till honom frün det amerikanska laget. Dessutom är Seth bäst i laget pü engelska. Hewitt kallar honom till sig, undrar om inte svenskarna kan lugna ner sig lite. Für svaret att detta är det enda sättet noviserna kan spela pü. De tacklar vidare. Torsten TegnÊr rapporterar om en paus i spelet �medan man bar ut den klene belgiske hÜgeryttern som lyckats hugga sig själv i knäet�. TT kan i och fÜr sig hülla med om att svenskarna spelar hürt, men fÜrklarar att det ser värre ut än vad det är eftersom de är sü ärliga. De har ju inte lärt sig tjuvknepen ännu. Till slut besegras Belgien – Europamästare 1911 – med 8–0. Seth blir Sveriges fÜrste mülvaktshjälte. Vinnarna belÜnas med ett füng gula rosor, som kvickt vidarebefordras till den skadade belgiske hÜgeryttern. Kanadas Frank Fredrickson kommer fram fÜr att gratulera: – Bra jobbat! Men det var inte ishockey ni spelade ‌
đ&#x;? đ&#x;? đ&#x;?
KrutrÜken har knappt hunnit lägga sig när det är damernas tur. LÜrdagen den 24 april bjuder pü konstükning. Där är Sverige en etablerad stormakt. Magda Julin har tränat i münga ür fÜr den här kvällen. Hon
16
föddes 1894 i franska Vichy, där hennes svenske far drev ett gymnastikinstitut. I Paris fanns ytterligare ett institut, i späda år fick Magda testa skridskorna på Boulogneskogens is. Konståkningen uppfanns av den arbetslöse amerikanske balettdansaren Jackson Haines som hamnade i Wien efter inbördeskriget. 1866 kom han till Stockholm och åkte på Nybroviken, bland annat inför kung Karl XV. Inspirerade fler. En faster till Magda blev en duktig åkare, föräldrarna ville att Magda skulle nå ännu längre. Efter att familjen flyttat till Djursholm år 1900 fortsatte drillningen på traktens sjöar. Ombyte på någon iskall sten. Magda minns de frusna fötterna som hennes franska mor Anne Marie värmde med varmvattenflaskor innanför skridskorna. Resultaten började komma i tonåren. Magda blev VM-sexa 1913, tillhörde den inhemska eliten under hela kriget. OS-chansen har låtit vänta på sig. Kanske är det redan för sent. Härom sommaren, när hon arbetade som telefonist på Waxholmsbolaget, träffade Magda en stilig sjökapten. I januari 1920 gifte hon sig med den 20 år äldre Per Emil Julin. I september väntar de sitt första barn. Men det har hon inte berättat. Det är kontroversiellt nog ändå med idrottande kvinnor. Bara tillåtet i de ”finare” sporterna: tennis, simning, golf, konståkning … Kampen för att utöka damernas olympiska program kommer att bli lång och frustrerande. Vad som anses passande och medicinskt lämpligt (den påstådda oron förklaras med att kvinnornas idrottande kan påverka fertiliteten) diskuteras länge. I hela Antwerpenspelen blir de totalt 63 tävlande kvinnor. Mot 2 561 män. Konståkningens könsbarriär bröts redan 1902 när Madge Syers anmälde sig till VM i London. Det visade sig att reglerna inte uttryckligen förbjöd damer, så hon tilläts ställa upp – och tog silver. Den här gången är de sex tävlande i damklassen. Två
17
svenskor. Inga tyskor eller österrikiskor, världskrigets förlorare är uteslutna från OS. Något som nästan fått Sverige att stanna hemma i protest. Svea Norén och Magda vet att de är jämna, har tävlat mot varandra i åratal. De senaste två veckorna har konkurrenterna kunnat studera varandras dagsform när konståkningstruppen förberett sig på det fashionabla hotellet Suvretta House i schweiziska Sankt Moritz. Magda njuter av äventyret, men är samtidigt bestämd. Hon är här för att vinna. OS-finalen inleds med obligatoriska figurer. Svenskorna klagar på att de inte fick reda på vilka figurer som skulle åkas förrän i januari – amerikanskan svarar att de inte fick besked förrän i april. Magda får pressberöm för sina öglefigurer och växelvändningar. Hon åker i en mörk lössittande och egenbroderad långklänning med skärp, samt den obligatoriska hatten. Skridskorna är gjorda i mjukt skinn. Magda rycker åt sig ledningen före den nervösa Norén. Störst skandal väcker amerikanska Theresa Weld då hennes kjol åker upp och domarna kan skymta knäna. ”Olämpligt för en dam”, anmärker de. Efter en paus för ishockey – Kanada krossar Tjeckoslovakien, 15–0 – väntar det fria programmet. Magda vet att det är hennes svaga del. Dessutom störs hon av att domarna inte godkänner den tilltänkta musiken. Johann Strauss den yngres An der schönen blauen Donau anses alldeles för germansk för att ishallsorkestern ska våga spela den. När Magda väl kommer i väg åker hon stelt, men undviker uppenbara misstag. Svea Norén gör tvärtom, släpper loss. Hallen jublar. Även Weld väljer att chansa, gör det bra till en modern foxtrot. Den välklädda ispalatspubliken får genast en ny favorit. Poängräkningen blir en pärs. Trots att Magda rankas lägst
18
i friükningen – och trots att ingen domare har henne som sammanlagd etta när büda ükningarna räknats ihop – hüller hon undan. Vinner med platssiffran 12 mot NorÊns 12,5 och Welds 15,5. Debatten om domarpoängen kommer att bli lüng. Magda behÜver inte bry sig. När hon hissats av kamraterna och firats med en spontan fest kan hon dra sig tillbaka fÜr kvällen som 1920-talets fÜrsta olympiska guldmedaljÜr.
đ&#x;? đ&#x;? đ&#x;?
Herrarnas konstükningsfinal är utspridd Üver tvü dagar, med 13 ükare. Magda Julin sitter troget kvar pü Palais de Glaces träläktare. Läser annonserna i programmet, som har en barbrÜstad diskuskastare pü framsidan. Kanske skojar Magda om att hon borde kÜpa en segercigarr frün Dimitriou? Hon fÜljer vännen Gillis GrafstrÜm. Redan fÜr nio ür sedan hamnade de i samma tidningsartikel, efter skolungdomens tävlingar pü Östermalms idrottsplats. Liksom Magda bÜrjade Gillis träna tidigt. Liksom Magda har 26-ürige Gillis väntat länge pü mästerskapsmÜjligheten. Längs vägen har precis allt gütt emot honom. Sommaren innan fÜrlorade han sin mor. Den rullstolsburna Anna Charlotta GrafstrÜm – enligt släkthistorien fÜrlamad av arsenik i tapeterna – drunknade vid familjens sommarställe pü KurÜn. Under vintern hÜll Gillis ocksü pü att stryka med. Han drattade ner i ett hisschakt pü ett hotell i Borüs, men lyckades i sista stund hugga tag i hissvajern och kasa sig i säkerhet. I samma veva drabbades han av spanska sjukan (som dÜdat 37 000 svenskar üren 1918–1920). Pü plats i Antwerpen kom nästa drüpslag. Hans skridsko gick sÜnder. En ny, slipad pü millimetern enligt perfektionisten Gillis instruktioner, müste transporteras med ilfart genom Europa. När skridskon nütt Belgien kan Gillis ändü
19
knappt åka. Han har skurit sig i foten under träningen. På allt detta, motståndaren. Tidernas bäste åkare gör comeback. Två månader tidigare började ryktet snurra i Stockholm: Ulrich Salchow hade snörat på sig skridskorna igen. Bytt stambordet i Operakällarens matsal mot massage på Sturebadet och träning på Stadion. 42-åringen stoltserar med sanslösa tio VM-guld, elva EM-segrar och OS-triumfen från 1908. Visserligen var mästerskapsmotståndarna ofta försvinnande få, men Salchow är en institution. VM-debut 1897. Ett hopp – sträckta ben, korsade armar – är döpt efter honom. Fast i Antwerpen hinner tiden ikapp. Den annars så muntre Salchow är allvarlig och tyst. Ett knä har svullnat upp. Han känner sig vilsen under lamporna, isytan är mycket mindre än utomhusbanorna han är van vid. Inte ens Salchow-hoppet sitter. Han slutar fyra. Gillis å sin sida avskyr egentligen tävlingshetsen, tycker bäst om när han kan rita perfekt symmetriska åttor eller vackra blommor på träningsisen. Likt Magda ligger hans styrka i det obligatoriska programmet. Hans nerver är på bristningsgränsen. Ändå har alla domare honom som etta. Magda ser hur eleganta belgiska societetsdamer omringar den stramt stilige Gillis. Konståkningens framtid. Själv är hon färdig. Efter den svenske generalkonsulns avslutningsbankett i Antwerpens zoologiska trädgård tar Magda tåget hem till Stockholm. Som Sveriges andra kvinnliga guldmedaljör någonsin. Bara maken väntar på stationen. Till hösten ska de bli tre. Lyckan kommer inte att vara. År 1922 blir Magda änka, bara för att snart gifta om sig med den bortgångne makens bror – som också är sjökapten. Hon driver vidare husmanskosthaket Java på Sveavägen ända till 1972, då lokalen blir kinarestaurang.
20
Pü 1980-talet kommer hennes ganska bortglÜmda prestation i Antwerpen äntligen att bÜrja uppmärksammas. Vid en middag med Sveriges olympiska kommittÊ für hon IOK-presidenten Juan Antonio Samaranch till bordet. Under konstüknings-EM 1985 kommer den 90-üriga Magda att gÜra ett gästframträdande pü isen. Sporten kommer hon att fortsätta älska, men hon tycker inte riktigt om hur den utvecklas, saknar sina obligatoriska figurer. Hon avlider 1990 och avbildas pü ett frimärke üret därpü.
đ&#x;? đ&#x;? đ&#x;?
När konstükningsgulden fÜrdelats üterstür endast en punkt i Magdas programblad. Hockeyfinalen. Suède contre Canada. Howander i mül, Burman i kedjan. Nils Molander – en av fü i truppen som faktiskt spelar ishockey till vardags, i Berliner Schlittschuhclub – vilas. Kanada är egentligen klubblaget Winnipeg Falcons, som vunnit det nationella amatÜrmästerskapet och sedan skeppats direkt till Europa. Nästan hela truppen utgÜrs av isländska invandrare. Inklusive massÜren Gudmundur Sigurjónsson som varit hygglig nog att sy ihop �Stor-Klas� Svensson efter en träning. Svensken tackar med ett mäktigt finalskott. Det touchar en back och borrar sig in i nätet. Transatlantmülvakten trillar pü ändan av fÜrvüning. Sverige har gjort mül pü Kanada. I och fÜr sig betyder det bara 1–3. Ändü en fÜrstklassig sensation. Till slut vinner Kanada med 12–1 efter Seth Howanders storspel. Mület kan ingen ta ifrün svenskarna. Nügot silver blir det däremot aldrig. Ingen medalj alls. OS-ishockeyn spelas efter systemet som svenske Erik Bergvall uppfunnit. Alla lag som fÜrlorat mot Kanada spelar en ny turnering om Üvriga medaljer. Le Mat für se Sverige 0–7-fÜrlora mot sina
21
amerikanska landsmän, och sedan besegra Schweiz. Laget bÜrjar bli slitet, Le Mat beordrar ordentlig vila infÜr torsdagskvällens sena bronsavgÜrande. Ingen orkar lyssna längre. Tjeckoslovakien gÜr mül tidigt. Lägger sig sedan pü stingsligt fÜrsvar. DN skriver att Sverige vinner skotten med 48–2. �Knatten� Lundell fÜrlorar rikligt med blod när en klubba träffar honom i ansiktet. I tidens anda plockar även tjeckerna av en spelare. Återstüende fem svenska utespelare pressar vidare. Torsten TegnÊr müste direkt efter slutsignalen springa bort till telegrafstationen och rapportera att Sverige slutat fyra i den olympiska ishockeydebuten. Vid hemkomsten hyllas Le Mat med en minnespokal.
đ&#x;? đ&#x;? đ&#x;?
Medan fokus riktats mot sommar-OS vinterdel har sedvanlig träta rütt i svensk fotboll. Svenska serien har inte avgjorts sedan 1917. Nu är det nypremiär. Tanken är att klubbarna ska stü fÜr den ekonomiska risken, men ocksü fü majoriteten av intäkterna. Efter mycket tjafs – fÜrbundssekreteraren Anton Johanson och GÜteborgsklubbarna hamnar i konflikt – drar serien i güng i slutet av april. Mesta mästarna Örgryte premiärkrossar Helsingborg, som bÜrjar se sig om en efter ny mülvakt. En stor nyhet är att fÜrbundet numera tillüter byten av skadade spelare. Regeln kommer dock komma att ändras igen 1923, eftersom just Helsingborg misstänks missbruka systemet. Planen är att seriens 18 omgüngar ska vara avverkade innan ürets slut. Alla undrar hur det ska hinnas med. Tio deltagande lag är fler än nügonsin. Fortfarande är internationella vänskapsmatcher mest lukrativa. Cupturneringen om SM pü det. Och sü OS.
22