Page 1

musikhistorien och albumet som format. Det här är bok #4 i serien.

ALBUMSERIEN #4

ISBN: 978-91-985423-3-2

A L B U M S E R I E N är en hyllning till den svenska

#4

Works on Yellow

»Till den lilla byn Figeholm nådde skivor med populära band som Depeche Mode och Yazoo. Ofta via storasyskon. Min hunger efter ny musik var stor – och snart började jag umgås med vänner med samma läggning. En vän berättade en dag att hans storasyster hört en kassett av ett svenskt syntband som hette Twice A Man – jag häpnade: så det fanns svenska syntband? Otroligt.«

M ATS A L M EGÅ R D är journalist och har under många år skrivit om musik och litteratur i både tidskrifter och dagspress. Han har varit med och arrangerat den elektroniska musikfestivalen Volt och är en av personerna bakom radioprogrammet Ström i P2 och SVT-dokumentären Ström åt folket. I dag ingår han i redaktionen för Elektroniskt i P2.

Substans Substans : :

MATS ALMEGÅRD


Works on Yellow MATS ALMEGÃ…RD

Substans :


A L B U M S E R I E N #4 © Mats Almegård och Substans, 2020 www.substans.nu Omslagsfotot och bilden på s. 15 är tagna av Michael Calvert och bilderna på s. 50–51 och 72–73 av Per Blomgren. Omslagsform och typografi: Eva Wilsson Sättning: Anna Bäfverfeldt Tryck: Elanders, Stockholm 2020 ISBN: 978-91-985423-3-2


LÃ…TLISTA

A Lapwing Territory 4:15 Girl 4:30 Happy Life 4:45 Backward Mode 5:14

B Africa 6:32 Details 5:30 Brave New World 4:20 Left 4:25


DEN GULA VINYLEN ELLER »JAG HAR NÄSTAN HÖRT GETKASSETTEN«

Någon gång i början av åttiotalet bestämde sig min storebror för att bli dj. Men inte för att han brann för ny musik. Han gillade nog mest att stå i dj-båset och ha allas ögon på sig. Det här var innan dj:n taktmixade uttänkta set där låtarna sömlöst glider över i varandra. Min bror (och många andra vid den här tiden) körde med en skivspelare och en mikrofon. Han spelade en låt och pratade lite i mikrofonen medan han bytte till nästa skiva. Det han spelade var huvudsakligen sjutumssinglar. Han hade en resväska full med vinylsinglar – en resväska han köpt av en kompis. Komplett med alla skivor i. Efter några spelningar slutade min bror som dj. Han var inte intresserad av att göra det som en dj måste: köpa fler skivor som dansgolvet kräver. Det går inte att bara spela gammalt, inte om man är hitlåts-dj.

#5


Jag minns att mina föräldrar var arga. Han hade betalat 1000 kronor för den där vita resväskan med några glittrande klistermärken på. I dagens penningvärde motsvaras 1000 kronor år 1982 av ungefär 2800 kronor. Det tyckte mina föräldrar egentligen var alldeles för mycket för en nittonåring, och min bror hade fått låna pengar av dem med argumentet: »Det går att tjäna drivor av pengar på dj-gig och det som är i väskan är värt massor.« En ny vinylsingel kostade 4,95 kronor, vilket också säger en del om hur många skivor som fanns i väskan. Men när hitsinglarna åldrades var de inte värda så mycket. I alla fall inte för ett dansgolv i Oskarshamn. Men för mig var det en skatt. När min bror tröttnade skänkte han denna magiska väska till mig. Att året var 1982 vet jag. I väskan fanns nämligen inte bara Depeche Modes singel »See You«, utan också Yazoos »Don’t Go« – och båda släpptes 1982. Själv var jag elva år gammal och hade plötsligt en skivsamling med guldkorn som Orchestral Manoeuvres in the Darks »Enola Gay«, Kraftwerks »The Model«, Duran Durans »Girls on Film«, Kim Wildes »Cambodia« och mycket annat. Jag köpte Rupert Hines »The Set Up« på Domus i Oskarshamn och placerade den i min samling. I den vita resväskan upptäckte jag alltså syntpop och new wave – fast genrenamn hade jag förstås ingen koll på då. #6


WORKS ON YELLOW

1986 var ett minst sagt dramatiskt år. Portugal och Spanien gick med i Europeiska gemenskaperna. Oroligheter i apartheidregimens Sydafrika ledde till att undantagstillstånd infördes. Rymdfärjan Challenger exploderade strax efter start. Och allt detta bara i januari. Månaden därpå mördades Sveriges statsminister Olof Palme och kort därefter (i april) inträffade en av världens allvarligaste kärnkraftsolyckor i Tjernobyl. Även för det svenska syntbandet Twice A Man var 1986 ett händelserikt år. I januari sattes William Shakespeares pjäs Macbeth upp i Historiska museets stallar, av den fria teatergruppen Teater Schahrazad. Musiken till uppsättningen skapades av Twice A Man (som senare samma år även gav ut musiken på skiva). Dagens Nyheters teaterkritiker Ann Helena Rudberg skrev i sin recension av Macbeth (DN, 16 januari 1986): »Twice A Man, rockband från Göteborg, # 17


har gjort musiken för synthesizer. Ibland låter det elisabetanskt ibland mer som bakgrundsmusik till skräckfilm.« Av ordvalet framgår det med all tydlighet att detta var något nytt. Det är uppenbart att kritikerna inte riktigt visste hur de skulle förhålla sig till det här med syntmusik på teatern. Men även för Twice A Man var teatern ett nytt sammanhang. Det var första gången i bandets historia som de skapat musik till en teaterproduktion. »Teater Schahrazad bjöd in oss till att spela på en fest i Stockholm 1984 eller 1985. De hade inga pengar att erbjuda, men sa: vi kommer och hämtar er i Göteborg! Vi undrade förstås om det skulle bli något, men de kom och hämtade oss i sin turnébuss och sedan spelade vi på festen innan de skjutsade tillbaka oss till Göteborg. Vi hade kul ihop och lärde känna varandra. Så när Wilhelm Carlsson skulle regissera Macbeth hörde han av sig och frågade om vi var intresserade«, berättade Dan Söderqvist i Twice A Man när jag intervjuade honom för dokumentärfilmen Ström åt folket i oktober 2011. Musiken skapades av bandmedlemmarna Jocke Söderqvist och Ingemar »Karl Gasleben« Ljungström. Sångaren och gitarristen Dan Söderqvist bodde då i Malmö och deltog inte i arbetet (förrän det var dags att göra om materialet till skivsläppet senare under året). Dan var i stället upptagen med # 18


»EN BRYGGA MELLAN TVÅ OLIKA TILLSTÅND« – TWICE A MAN OM WORKS ON YELLOW

Mats Almegård:

Ni har gjort mer än 20 album tillsammans

som Twice A Man. Minns ni de olika skivornas inspelningar eller flyter de ihop i minnet för er? Dan Söderqvist:

Det är lite beroende på vilka plattor det

gäller. Inspelningsplatserna har förändrats och de är bra att hänga upp minnet på. Under åttiotalet byggde vi långsamt upp en studio i Renströmska bad- och tvättanstalten i Haga [Hagabadet i Göteborg]. Jag kommer inte ihåg exakt när vi kom in där. Kommer du ihåg, Ingemar? Ingemar Ljungström:

Jag minns att vi satt längst in först

och att det var i den lokalen vi gjorde Observations From a Borderland och From a Northern Shore. ds: Kommer du ihåg var Geten [kassetten The Sound of a Goat in a Room] gjordes? il: Ja, den spelade vi in i Kai Martin & Stick!:s replokal. # 31


ds: Då var det ju 1983 någonstans. il: Ja, från Observations ... och framåt. ds: I princip var det två lokaler. Vi hyrde ut det ena rummet och i det andra byggde vi en åttakanalsstudio med alla grejor. Den fungerade både som replokal och arbetsplats. Den första skivan, Music for Girls, spelade vi in i Silence [Silence studio i Koppom], The Sound of a Goat in a Room kom ungefär samtidigt som Music for Girls och den spelade vi in i den replokal som vi hade med Kai Martin & Stick!, tydligen. Sedan flyttade vi in i det som kom att bli vår studio och gjorde många inspelningar och demos och sånt där. På den tiden jobbade vi mycket ihop med Michael Fölsch som var medproducent på From a Northern Shore och andra skivor. il: Om jag inte minns fel var Works on Yellow den första platta som helt spelades in i vår studio. På åtta kanaler. ds: Studion hade varit ett badhus, men sedan flyttade det in industrier och verkstäder. Vi fick en lokal där och det fanns en till som var en liten studio. Sedan flyttade skivbolaget Radium 226.05 in på övervåningen. Det var ett helt gäng som var i det där huset då. Det var ett bra ställe. il: Men sedan åkte vi ut och nu är det ett badhus igen. ds: Vi satt väl där i, jag vet inte: kan det ha varit nästan tio år? il: Ja. # 32


ma: Så här 34 år senare. Vad tycker ni om albumet Works on Yellow? ds: [skrattar] Börja du, Ingemar. il: Det känns lite som en mellanplatta, tycker jag. Det textmässiga innehållet spretar lite på något sätt. En del texter tar upp sånt som vi pratar om på From a Northern Shore och Slow Swirl, medan annat är lite mer på temat miljö, som sedan blommade ut ordentligt på Driftwood. För mig är det en brygga mellan två olika tillstånd. ds: Vi har gjort två popplattor och det är Music for Girls och Works on Yellow. De känns lite mer syntpoppiga än resten av våra album. Kanske att de påminner lite grann om det vi gjort senast. Men jag är väldigt ambivalent till Works on Yellow. Bitvis finns det fina grejor på den, men jag kan tycka att den … Det är inte en av mina favoriter, det kan jag säga. ma: Vilket album är ni mest stolta över? il: Då måste man ju säga det senaste [On the Other Side of the Mirror]. ds: Inte nödvändigtvis [skrattar]. Jag tycker det är svårt att välja ett. Det finns ju skivor som man håller högre än andra, så är det. Men jag kan inte nämna någon klar favorit. il: Det varierar ju över tid, vad man själv är inne på för till# 33


fället. Det är precis som när man lyssnar på andra artisters musik. ma: Men ni kanske hellre hade pratat med mig om, säg From a Northern Shore eller ett annat album? ds: [skrattar] Alltså, ja ... From a Northern Shore ligger nog mig lite närmare om hjärtat men alla skivor har sin grej. De säger något om den tid då vi gjorde dem, vad vi var inne på just då. Men Works on Yellow är lite otydlig. Jag håller med Ingemar om att den är en sorts brytpunkt. Kanske berodde det på att Jocke [Söderqvist] precis hade slutat i bandet. ma: Vad betydde det att Jocke inte var med på Works on Yellow – att ni gick från att vara en trio till en duo? I en intervju har ni sagt att sättningen med Jocke är den bästa. Saknade ni honom? ds: Det var inte så dramatiskt när han bestämde sig för att sluta. Jocke och Ingemar gjorde teatermusiken till Macbeth i Stockholm samtidigt. Troligen hade det varit skillnad om han hade varit med på Works on Yellow också. il: I efterhand kan man nog anta att det hade låtit annorlunda om han hade varit med.

# 34


musikhistorien och albumet som format. Det här är bok #4 i serien.

ALBUMSERIEN #4

ISBN: 978-91-985423-3-2

A L B U M S E R I E N är en hyllning till den svenska

#4

Works on Yellow

»Till den lilla byn Figeholm nådde skivor med populära band som Depeche Mode och Yazoo. Ofta via storasyskon. Min hunger efter ny musik var stor – och snart började jag umgås med vänner med samma läggning. En vän berättade en dag att hans storasyster hört en kassett av ett svenskt syntband som hette Twice A Man – jag häpnade: så det fanns svenska syntband? Otroligt.«

M ATS A L M EGÅ R D är journalist och har under många år skrivit om musik och litteratur i både tidskrifter och dagspress. Han har varit med och arrangerat den elektroniska musikfestivalen Volt och är en av personerna bakom radioprogrammet Ström i P2 och SVT-dokumentären Ström åt folket. I dag ingår han i redaktionen för Elektroniskt i P2.

Substans Substans : :

MATS ALMEGÅRD

Profile for Smakprov Media AB

9789198542332  

9789198542332  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded