musikhistorien och albumet som format. Det här är bok #3 i serien.
ALBUMSERIEN #3
ISBN: 978-91-985423-2-5
A L B U M S E R I E N är en hyllning till den svenska
#3
Heikki
»Under några dagar ett par decennier efter att det begav sig nedtecknade jag Jaris och Marias berättelse om sitt möte, inspelningen av Heikkis första skiva och livet som pågick under tiden deras ord får stå för sig själva oförblommerade minnen av relationen och sångerna som blev resultatet av deras kärlek, till varandra och till musiken«
C H R I STO P H E R SA N D E R , låtskrivare och skribent, har intervjuat Jari Haapalainen och Maria Eriksson om bandet Heikkis självbetitlade debutalbum från 2002.
Substans Substans : :
CHRISTOPHER SANDER
Heikki CHRISTOPHER SANDER
Substans :
A L B U M S E R I E N #3 © Christopher Sander och Substans, 2020 www.substans.nu Citatet på s. 5 är taget från Sandy Dennys »I’m a dreamer« från skivan Rendezvous. Omslagsform och typografi: Eva Wilsson Sättning: Anna Bäfverfeldt Tryck: Elanders, Stockholm 2020 ISBN: 978-91-985423-2-5
LÃ…TLISTA
I Always Knew 3:55 You Should Be Resting 3:43 All That I Need 3:26 Return Ticket 3:24 Desperate 3:54 Single Girl 5:43 Two in Pain 4:30
»When the music’s playing, that’s when it changes And no longer do we seem like total strangers« SA N DY D E N N Y
FÖRORD
Vem jag är är inte relevant inte heller särskilt viktig är min relation till Heikki jag var bara ett fan bland andra under några veckor en sommar spelade radion deras singel varje dag, och det här var långt innan folk stängt in sig i olika digitala bubblor, klaustrofobiska korridorer av strömmande musik, på den här tiden hörde alla människor samma sång samtidigt #7
staten bestämde ännu vad svenskar skulle lyssna på och sommaren 2002 hade den bestämt att vi skulle höra Heikkis »I Always Knew« flera gånger om dagen i Stockholm visste »alla« vilka de var Jari och Maria han i The Bear Quartet hon i The Concretes, och tillsammans blev de en sorts institution på det sätt som älskande par kan bli; en sorts kraft som världen kretsar kring, och som omgivningen; vänner, släkt, bekanta och andra liksom förhåller sig till; ett vi att ankra fast i #8
dessa två egentligen ganska blyga estetiskt känsliga och kompromisslösa musikälskare hade letat sig fram till varandra, nu smälte de samman skrev sånger ställde sig på scen och gav oss en glimt, en skymt, det alltid lika berusande skimret av en till synes orubblig osårbar symbios och från en perifer plats i en stuga i skogen tog sig Jari och Maria omväga hela vägen in i huvudstadens glittrande salonger och rökiga källarrum där musiker skålade #9
med mediepersoner och nöjeslivets makthavare och vidare ut i radiovågor och till de skivaffärshyllor som ledde deras musik fram till min och många andras stereo musik ska byggas utav kärlek av kärlek bygger man musik för visst är det något unikt över sånger som skrivs och framförs av förälskade av syskon systrar och bröder förenade i själ eller blod, något som ingen professor kan förklara ingen recensent kan sätta ord på, det liksom gömmer sig i vågorna hur de rör sig; vibrationen i tonernas mellanrum # 10
Heikki var ett band bland många varken mer eller mindre men kanske är det just för att de redan som aktiva liksom obrydda uppskattade sin obetydliga men alldeles unika och berättigade plats i historien; att de var en pärla i en rad av många pärlor, att det varken fanns anledning eller värde i att förhäva sig; söka samma rampljus som alla andra, göra sig till något man inte är eller inte vill vara att de visste att musikens värde alltid bara hittas i att spela och sjunga # 11
skriva och spela in leka, upptäcka återupptäcka för sig själv eller tillsammans med andra att allt utanför inte spelar så stor roll kanske är det därför som Heikki känns lite mer värda att minnas och påminna om under några dagar ett par decennier efter att det begav sig nedtecknade jag Jaris och Marias berättelse om sitt möte, inspelningen av Heikkis första skiva och livet som pågick under tiden deras ord får stå för sig själva oförblommerade minnen # 12
av relationen och süngerna som blev resultatet av deras kärlek, till varandra och till musiken
C H R I STO P H E R SA N D E R STO C K H O L M , 20 20
# 13
MARIA
Vi möttes på Kvarnen eller ja utanför det var sommar jag hade druckit öl med några kompisar var väl på väg hem så ser jag en tanig kille ligga aspackad i ett buskage han mumlar något och det första jag lyckas uttyda är att han säger att han har aids sen typ kravlar han sig upp och vi börjar prata # 15
och det låter kanske märkligt men det var förtrollande nästan; som en magnet man hör inte vad den andra säger den normala slutledningsförmågan bara upphör och man liksom försvinner tid och rum försvinner och man upplöses i något annat i någon annan jag tror inte att man upplever det så många gånger i livet vi satt där i gryningen och pratade medan staden vaknade och sen följde han med mig hem (för jag tyckte tydligen att det var en jättebra idé, # 16
att gå hem med den här sömndruckna anorektiska snubben som jag hittat liggande i sina spyor och som dessutom tydligen hade en smittsam dödlig sjukdom) men han sov hos mig i alla fall och när vi vaknade senare samma dag gick vi ut och badade när vi skildes åt hade vi bytt nummer med varandra
# 17
musikhistorien och albumet som format. Det här är bok #3 i serien.
ALBUMSERIEN #3
ISBN: 978-91-985423-2-5
A L B U M S E R I E N är en hyllning till den svenska
#3
Heikki
»Under några dagar ett par decennier efter att det begav sig nedtecknade jag Jaris och Marias berättelse om sitt möte, inspelningen av Heikkis första skiva och livet som pågick under tiden deras ord får stå för sig själva oförblommerade minnen av relationen och sångerna som blev resultatet av deras kärlek, till varandra och till musiken«
C H R I STO P H E R SA N D E R , låtskrivare och skribent, har intervjuat Jari Haapalainen och Maria Eriksson om bandet Heikkis självbetitlade debutalbum från 2002.
Substans Substans : :
CHRISTOPHER SANDER