Koltrasten S V E R IGE S NAT IONA L FÅGE L
Clas Thor Torbjörn Arvidson
Koltrasten – Sveriges nationalfågel
Förord ”Snårfågel, vildfågel. Du gömmer eld under dina mörka fjädrar! Och i mörktiden ger du oss glimtar ur livet.” Så skrev Paul Rosenius om koltrasten – numera upphöjd till Sveriges nationalfågel – och en av våra skickligaste sångare. Om sommaren finns över 1,8 miljoner par fördelade över hela landet. Den förste att beskriva fågeln i Sverige var Olaus Magnus i Historia om de nordiska folken (1555): ”Koltrasten, som har nio nästan oefterhärmliga tongångar, af hvilka hvarje dess sång är sammansatt, sjunger på skryt i människors närvaro, i synnerhet om våren. Om vintern är det föga bevänt med dess sång.” Koltrasten var länge en skygg skogsfågel, numera har den flyttat till parker, villaområden och städernas centrum och blivit en av våra mest urbaniserade fåglar, från söder till norr. Redan i slutet av vintern låter den höra sig genom sin första, prövande ”skuggsång”. Tidigt om våren börjar den att sjunga, intensivt och tonsäkert, gärna från en hög position, från trädtoppar, hustak och antenner. Det är inledningen på fågelns häckning, med upp till tre kullar per år. På senare år har koltrasten också allt mer blivit en stannfågel, en kär gäst vid fågelbord och i trädgårdar som gärna kalasar på överblivna eller utlagda äpplen. I den här boken får du under ett kalenderår lära känna fågelns liv, vanor och livscykel. Den tar dig med på möten med koltrasten i litteraturen, till romaner, noveller och dikter, till fågeln i folktron och myter, musik och målningar. Det blir möten hemma i Sverige och ute i världen, i Tyskland, England, på Irland och andra platser, alla på olika sätt ackompanjerade av fågeln vars sång, oavsett nationalitet, kommer ur den mångula näbben.
Innehåll Januari – med äpplen till frukost....................................................................................... 8 Månadens dikt: Matts Rying............................................................................................................ 17
Februari – hos fågelförfattare och i fågelbibliotek.................................... 18 Månadens dikt: Ella Hillbäck............................................................................................................31
Mars – i väntan på sången ..................................................................................................... 32 Månadens dikt: Bertil Pettersson................................................................................................. 43
April – reviren intas........................................................................................................................ 44 Månadens dikt: Anna Rydstedt...................................................................................................... 57
Maj – med första kullen............................................................................................................. 58 Månadens dikt: Arne Johnsson...................................................................................................... 71
Juni – under Stockholms trädkronor...........................................................................74 Månadens dikt: Pernilla Andersson............................................................................................ 88
Juli –med toner från Berlin................................................................................................... 90 Månadens dikt: Bertolt Brecht..................................................................................................... 106
Augusti – svart eller vit?........................................................................................................ 108 Månadens dikt: Lars Gustafsson............................................................................................... 119
September – längs Themsen............................................................................................. 120 Månadens dikt: Edward Thomas............................................................................................... 132
Oktober – bland irländska koltrastar.....................................................................134 Månadens dikt: Seamus Heaney................................................................................................ 145
November –fågelfångare på jakt................................................................................. 146 Månadens dikt: Lars Wivallius................................................................................................... 158
December –med akademie- och juleglans....................................................... 160 Månadens dikt: Ylva Eggehorn................................................................................................... 172
Koltrastbibliotek och register.........................................................................................174
Januari
med äpplen till frukost
Koltrast – en språklektion Latin: Turdus merula Armeniska: Mschaar Danska: Solsort, Sort drossel Engelska: Blackbird, Black Trush, Ouzel, Garden Mesle Estniska: Musträtas
Färöiska: Kvørkveggia, Solsort, Rou Finska: Mustarastas Franska: Marlot, Le Merle, Merle noir, Mouillat Gaeiliska: Lon-dubh Grekiska: Kotschiphos Holländska: Zwarte lijster, Merel, Gietling, Giebling Italienska: Merlo commune, Merla (hona), Miral, Merlo Negro (hane) Isländska: Svartbröstur Lettiska: Melnais mezatrazds Norska: Sorttrost, Solsort Polska: Kos, Drozd kos Portugisiska: Merol preto, Melro Ryska: Czernoi Drozd
Svenska: Koltrast, Buskstare, Ensta Gråstare, Svartklera, Solsvärta
Tyska: Amsel, Amselmerle, Kohlamsel Schwarz-Drossel, Schwarzdröstle Slovenska: Crni drozd, Crnie drozeg, Kos (hane), Kosica (hona) Spanska: Merlo, Mirlo Turkiska: Carra tawook Ungerska: Fekete Rigó
Koltrast – en språklektion Latin: Turdus merula Danska: Solsort, Sort drossel Engelska: Blackbird, Black Trush, Ouzel, Garden Mesle Estniska: Musträtas Färöiska: Kvørkveggia, Solsort, Roukur Finska: Mustarastas Franska: Marlot, Le merle, Merle noir Grekiska: Kotschiphos Holländska: Zwarte lijster, Merel, Irländska: Lon dubh Italienska: Merlo, Merlo comune Isländska: Svartþröstur Lettiska: Melnais, Meža strazds Norska: Svarttrast, Solsort
Finns det möjligtvis några rester kvar av årets skörd bland grenarna?
Polska: Kos Portugisiska: Melro, Melro preto
Utsikten från mitt skrivrum: ett fyrkantigt fönster mot väster. Mitt
Ryska: Chyorny Drozd
i det ett avlövat äppelträd, ett Ingrid Marie. Famnande sträcker det sitt
Svenska: Koltrast, Buskstare, Enstare, Gråstare, Svartklera, Solsvärta
grenverk mot januaris grå himmel. Runt omkring trädet: vitt, vitt efter
Tyska: Die Amsel, Amselmerle, Kohlamsel, Schwarz-Drossel Spanska: Merlo, Mirlo Ungerska: Fekete rigó Söktips i bokens marginaler Här hittar du söktips från Internet med mera fakta och vidare läsning enligt exemplet nedan: Vill du lära dig koltrastens namn på andra språk? Få mer kunskap om fågeln i världen? Sök på Avibase – The World Database med sökordet "Turdus merula" avibase.bsc-eoc.org
nattens snöfall. Då sveper den in i bildrutan, koltrasten: svart, svart med gul näbb och en lika starkt lysande gul ring runt ögat. Den slår sig ned vid trädets fot, vrider och vänder på sig, som för att visa upp hela sin prakt och rundning. Tar ett par jämfotahopp för att demonstrera sin spänst. Sedan tittar den uppfordrande mot huset. – Var är dagens äpplen? Ett par hopp till – och så upp i den stora björken och ner i äppelträdet. Finns det möjligtvis några rester kvar av årets skörd bland grenarna? Ett envist sökande, som en protest mot utebliven servering. Dags att gå till källaren. Där finns ännu kvar av den heta sommarens ovanligt rika skörd – i en låda urplockade äpplen, lätt ankomna i skalet. Ju mer, desto godare är koltrastens smak. Jag tar en handfull, skär dem i halvor, går ut och serverar under trädet. Det tar inte många sekunder innan fågeln är tillbaka igen för vinterkalas.
10
Vad finns kvar när den lyft? Några rester av det rödgula skalet – och runt omkring äpplena en vit sida i snön fylld med kalligrafiska tecken. Trastgatan 8 i Örebro. En adress som verkligen lever upp till sitt namn. Året om pågår fågeltrafiken, med varierande intensitet och med koltrasten bland arterna som trivs bäst. Huset ligger i ett villakvarter med fågelnamn på gatorna på Väster i Örebro. Här finns ett löst sammansatt och vindlande mönster av olika slags häckar mellan villorna. Längs, eller igenom dem, kan koltrasten röra sig skyddat; här finns buskage, rishögar och övergivna komposter för bon, en kyrkogård kring Längbro kyrka, intilliggande skogsområden i Karlslundsoch Varbergaskogen, dessutom Karlslunds herrgårds omfattande park vid Svartån, liksom hyreshusområdena Solhaga och Västhaga. Avståndet till centrum med Slottet, Slotts- och Stadsparken är drygt 3 kilometer, med en grönskande ridå utmed Svartån. Ytterligare 3 kilometer österut mynnar ån vid Oset och Rynningeviken, de stora fågelområdena som Erik Rosenberg började utforska i tonåren kring 1915. Alltså, här är koltrastlivet priviligierat: det står fågeln fritt att välja kvarter och livsmiljö mellan skog, villa, hyreshus, herrgårds- och stadsparker,
Vinterfågel Här i det risiga snåret sjunger han ofta – min näktergal! Inte söderns och solens nattlige sångare. Men den gulnäbbade, mörka – koltrasten! Hör de klara, mycket dämpade drillarna i grå vintermornar då solen rullar lågt över åsarna och isarna skjuter köldkanonader ute till havs! Dold i det risiga snåret (som en första rännil i dagsmeja) porlar koltrastens sång. Erik Asklund Prosadikter (1958)
å eller stadscentrum. Samtidigt beskriver området den väg som fågeln sedan 1800-talets slut vandrat in: från skogen och landsbygden, via parker och kyrkogårdar och förorter in till städernas centrum för att med tiden bli den mest urbaniserade och omtyckta bland de olika arterna av trastar. När jag börjar skriva på den här dagboken är det tidig januari, min första vinter på Trastgatan med bebyggelse från 1960-talets mitt. Nu ser jag med spänning fram mot det kommande året. Vad ska det ge i fågelväg? Hur mycket koltrastliv och kunskap om fågeln går det att utvinna med utgångspunkt från den här adressen? Bild efter bild genom fönstret. Jag behöver inte vänta länge på variationerna. Som den här torsdagen ett par veckor in i januari. Koltrasten ensam i lätt snöfall, på distans profilen likt ett svart pappersklipp mot vit bakgrund, på nära håll genom kikaren ser jag snöflingor som möter fjäderdräkten och sakta smälter av kroppsvärmen.
11
Februari
hos fågelförfattare och i fågelbibliotek
19
Till höger står en Dux-radio. Från tidigt 1930-tal och till 1960-talets slut, hördes Rosenbergs röst ofta i etern, på sitt klara värmländska idiom. Fastän han levde drygt 60 år i Närke lade han aldrig av sitt barndomsmål. Det hade han lovat sig själv när han 1912 som tioåring kände sig tvångsförflyttad från Visnums-Kil vid Vänern till Örebro vid Hjälmaren. Skälet var att hans far, som var militär, skulle stationeras om från Sannahed vid Kumla till det nya I 3 regementet i Örebro. Efter Erik Rosenbergs bortgång förde vännerna i Ornitologiska Klubben Örebro över tillhörigheterna från arbetsrummet på Bruksgatan 7 i Almby till klubbhuset i Karlslund. Skrivmaskinen var då trög, igengrodd av rester av piptobak som fallit ner under långa arbetspass. Nu är den rengjord och står där med en egenhet just för den här maskinen: tecknen för 7 och 8 är ersatta med tecknen för hane och hona. Och på den skrev han om koltrasten till Fåglar i Sverige (1953): ”Den kolsvarta hanen med den rödgula näbben är ej att förväxla med någon annan fågel, ej heller den ofläckat mörkgråbruna honan, när de hoppa omkring på parkernas gräsmattor om sommaren eller hemsöka fågelbordet om vintern. Att märka är dock att den ettårige hanen alltjämt har mörk näbb.” Fåglar i Sverige är den mest kända och spridda av Erik Rosenbergs böcker. Den är också utmärkande för utgivningen av fågelhandböcker som tog fart vid 1940-talets mitt, tack vare ett starkt växande folkligt intresse för ornito-
Erik Rosenberg (1902–1971) Ornitolog, författare och miljökämpe, var en föregångare inom den moderna fältornitologin, med kikaren istället för bössan som ”vapen”. Författaren och tecknaren Gunnar Brusewitz (1924–2004) beskrev Erik Rosenbergs gärning som att han ”gick runt i naturen och tog åt sig”: ”Hans avspända förhållningssätt blev en livsstil för oss unga att lära av. Hans skarpsynthet och förmåga att lyssna kunde vaska fram guld ur det skenbart triviala.”
logi. De präglades av koncentrerade beskrivningar av olika arter. Dessutom var de praktiskt bärbara ute i fält till skillnad mot en stor del av 1800-talets och det tidiga 1900-talets praktverk. Dessa var stora och tunga i formatet, dessutom dyra i utformning och inköp, inriktade på en förmögen läskrets. Förutom Rosenberg med Fåglar i Sverige nådde särskilt Folke Rösiö med Svenska fåglar (1946) och Sigfrid Durango med Fåglarna i färg (1952) stora upplagor. Samtidigt tycks de tre tidvis ha varit hårda konkurrenter om läsarna. Erik Rosenberg såg med avund på hur Sigfrid Durangos förlag kostat på vackra färgillustrationer av danske tecknaren Karl Aage Tinggaard medan han själv fick nöja sig med svartvita i de första upplagorna. Ändå skulle Fåglar i Sverige vinna i längden. Äldre ornitologer brukar kort och gott kalla den för ”Boka” och kan lyriskt berätta vilken viktig hjälpreda den varit vid fältbestämningar av fåglar. Erik Rosenberg hade ett eget sätt att skriva handboken, som han själv uttryckte i förordet i ”Boka”:
27
87
Koltrast vid Haväng Det sitter en koltrast vid Haväng som sjunger om oss om när vi gick fel genom natten men slutade slåss mot år av tankar och måsten och "håll i dig själv" det sitter en koltrast vid Haväng som såg oss en kväll det måste vara någonting med ljuset som gör dig så där så vacker att något inom mig vill tro jag är kär fast alla som varit där vi är vet bättre än så men det sitter en koltrast vid Haväng som sjöng för oss två vaken med bultade hjärta förbi Österlen rosa på himlen så tidigt att timmen blev sen när vi ramlade fel genom natten och slutade slåss då sjöng det en koltrast vid Haväng som älskade oss solen går upp över Haväng, det är gryning igen på stranden går två som gick vilse men hittade hem efter år av tankar och måsten och "håll i dig själv" så sitter en koltrast vid Haväng som såg oss en kväll Pernilla Andersson (2020)
Koltrasten – Sveriges nationalfågel Koltrasten – Sveriges nationalfågel, med 1.8 miljoner par fördelade över landet. Länge var den en skygg skogsfågel, numera är den en av våra mest urbaniserade och folkkära fåglar. Allt fler koltrastar har också blivit stannfåglar och flitiga besökare vid våra fågelbord om vintern. Redan i januari kan de som är stannfåglar höras genom sin prövande ”skuggsång”. Tidigt om våren följs de av återvändarna från kontinenten. Reviren ska intas. Först på plats är hanar med sång, nu högt, intensivt och tonsäkert, gärna från höga positioner, sedan följer honorna; dags för parning och häckning med upp till tre kullar per år. Genom författaren Clas Thor och fotografen Torbjörn Arvidson får du följa koltrasten under ett kalenderår, lära känna fågelns liv, vanor och livscykel. De tar dig också med på möten med koltrasten i litteraturen, folktron och myter, i musik och målningar. Det blir möten hemma i Sverige, i Tyskland, Frankrike, England och på Irland, alla ackompanjerade av fågeln vars sång, oavsett nationalitet, kommer ur den mångula näbben.
ISBN: 978-91-985165-8-6
9
789198 516586