Stina Zegarra Willquist
AlegrĂa
Hälsa och Utbildning
SENIORHÄLSA
Stina Zegarra Willquist
SENIORHÄLSA Stina Zegarra Willquist
Alegría
Hälsa och Utbildning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD
Utgiven av Alegría Hälsa och Utbildning, Lund www.alegriahou.se © Alegría Hälsa och Utbildning Produktion: Another Next AB Grafisk form & layout: Another Next AB Illustrationer: Caroline Roos Bergman ISBN: 978-91-985141-0-0 Tryck: Print Best, Estland 2018 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.
9
INLEDNING
11
VAD ÄR HÄLSA?
14
Tankens makt
14
WHO
23
Fysisk hälsa
23
Psykisk hälsa
29
Psykosocial hälsa
31
Andlig och emotionell hälsa
33
Hälsokorset
37
Känsla av sammanhang
41
Begriplighet
41
Hanterbarhet
44
Meningsfullhet
48
HÄLSAN I SVERIGE
54
FYSISK AKTIVITET
60
Styrketräning
62
Konditionsträning
66
Rörlighetsträning
68
Balansträning
73
KOST
78
Ämnesomsättning
78
Kolhydrater
82
Fett
85
Protein
87
Vitaminer och mineraler
89
Näringsrekommendationer
94
Vikt
97
Energibalans
98
Funcional Food
101
SÖMN
106
Tips för en bra sömn
107
STRESS OCH STRESSHANTERING
112
Stress
112
Vad händer i kroppen?
115
Stresshantering
118
Naturen
118
Fysisk aktivitet
120
Andning
120
Avslappning
122
Mindfulness
124
Yoga
127
Massage
127
SJÄLVKÄNSLA, SJÄLVFÖRTROENDE OCH SJÄLVKÄNNEDOM
130
Johari fönster
130
Självkänsla och självförtroende
135
Hemsidor
162
Compassion och självmedkänsla
138
Filmer
163
Mental träning
142 REFLEKTIONSFRÅGOR
164
MASSAGE OCH BERÖRING
148
Taktil massage
151
Svensk klassisk massage
154
Självmassage
154
Do in
156
Kram
156
AVSLUTNING
159
INTRESSANTA BÖCKER, BROSCHYRER, UPPSATSER OCH HEMSIDOR
161
Böcker
161
Artiklar och Broschyrer
162
Uppsatser
162
INLEDNING Vår hälsa är det viktigaste vi har. Ändå kan det vara svårt att ta hand om sig själv och sätta sig själv i första rummet. Att sätta oss själva först är dock precis det vi måste göra ibland för att ta tillvara på vår hälsa på bästa sätt. Den här boken börjar med att gå igenom vad hälsa är utifrån olika begrepp och teorier. Kommande kapitel tar upp fysisk aktivitet, kost, sömn, stress och stresshantering, självförtroende och självkänsla samt vikten av beröring. I varje kapitel finns reflektionsfrågor så att du kan stanna upp och fundera över det du har läst. Alla reflektionsfrågorna finns även längst bak i boken som en bilaga om du hellre vill göra alla i ett sammanhang. I boken finns flera övningar som du gärna får göra själv eller tillsammans med andra. Du kan även göra några träningspass på nätet, länkar finns längst bak i boken. Om du vill göra mer fysisk aktivitet så finns det yogapass du kan köpa till ett rabatterat pris. Kontakta mig på stina@alegriahou.se för mer information. Det jag tycker är viktigt när du läser boken är att du stannar upp och reflekterar över om det du läser gäller för just dig. Det finns inget som är rätt för alla personer, det finns bara det som är rätt för just dig. Denna bok är inte sanningen. Det jag vill förmedla är hur olika delar i livet kan påverka din hälsa utifrån den senaste forskningen. Du bestämmer själv vad du vill ta till dig och vad du låter vara.
11
1 Vad är hälsa?
1
VAD ÄR HÄLSA? Hälsa är ett vitt begrepp. Är hälsa bara kroppsligt? Eller är det vår upplevelse som ger oss hälsa? Eller är det hur vi tänker som gör att vi mår bra eller dåligt? I det här kapitlet ska vi se på hälsa och välbefinnande ur olika perspektiv.
Vad beror det på?
Kan man tänka sig frisk eller sjuk? Fundera på det en stund. När jag ställer denna fråga får jag nästan alltid svaret att man definitivt kan tänka sig sjuk. Om man kan tänka sig sjuk kan man väl också tänka sig frisk? I den nyare hjärnforskningen är detta ett mycket intressant fenomen. Att hur vi tänker påverkar oss. De senaste åren har det kommit ny teknik för att kunna magnetröntga hjärnan och därför har hjärnforskningen tagit rejäl fart. Det kommer nya rön och upptäckter om hjärnan hela tiden. Det man har sett i den senaste hjärnforskningen är att hjärnan får så mycket info att den hela tiden måste sortera. Och vi är skapta för att överleva, för att undvika faror. Det gör att hjärnan är förprogrammerad på att uppmärksamma negativa saker som kan vara farliga. Dessa hjärnbanor kan vi ändra genom att ändra hur vi fokuserar på saker. Genom att välja var du fokuserar kan du ändra ditt känsloläge. Föreställ dig att du läser i tidningen att 16 % av befolkningen som är över 65 år i Sverige har låg ekonomisk standard. Då kan du välja att fokusera på två sätt:
●●
FUNDERA PÅ
B Brukar du fokusera på det negativa eller det positiva?
TANKENS MAKT
●●
Känns det någon skillnad i dig när du läser de två olika meningarna? Fakta i båda meningarna är densamma, du väljer bara att uppmärksamma olika saker. För de flesta känns den sista meningen mer positiv och väcker en skönare känsla än den första meningen. Så med andra ord kan du påverka ditt känsloläge genom att fokusera på olika saker.
16 % har låg ekonomisk standard. Hur ska jag någonsin kunna klara mig när jag blir 65 år?
16 % har låg ekonomisk standard. 84 % har medel eller hög ekonomisk standard, kan jag se till att jag blir en av dessa?
14
15
1
Vad är hälsa?
positiva känslor mer tid och mer uppmärksamhet. Så om du väljer att uppmärksamma positiva tankar och positiva känslor kommer du att må bättre. Jag tycker att det känns ganska skönt. Det innebär att jag inte behöver ”bara tänka positiva tankar” för det är omöjligt. Det betyder att NÄR jag tänker positiva tankar och har positiva känslor så ska jag stanna upp i dessa och låta de ta plats. Det känns lite konstigt i början när jag stannar upp och tittar på ett vackert löv i skogen, men efter lite träning känns det naturligt.
FUNDERA PÅ
B Vilka tankar och känslor brukar du ge mest
uppmärksamhet? Vad beror det på?
Inom hjärnforskningen har man bland annat studerad munkars hjärnor. Munkar mediterar flera timmar om dagen och när man tittar på deras hjärnor med magnetröntgen ser man att delar som står för ödmjukhet och tacksamhet i hjärnan växer. På samma sätt kan man se att hjärnan hos taxichaufförer i New York ändras. Deras del av hjärnan som sköter navigation är större än hos en normalhjärna. Det finns en annan studie som kallas för tisdagsstudien. Denna studie gjordes av forskarna Catalina och Fredriksson. Först delade de upp människor i olika grupper, en grupp med de som upplevde de var lyckliga, en grupp som mådde okey och en grupp som upplevde att de var olyckliga. Alla tre grupperna fick sedan skriva upp alla känslor de fick under en dag, både positiva och negativa samt hur länge de varade. Dagen var en tisdag, därav namnet tisdagsstudien. När forskarna sedan tittade på resultaten såg de att alla grupperna hade ungefär lika många positiva och negativa känslor under en dag. Skillnaden mellan grupperna var att i gruppen som tyckte att de var lyckliga varade de positiva känslorna längre. Personerna i denna gruppen gav alltså
16
17
1
Vad är hälsa?
B Tror du att du skulle kunna uppmärksamma positiva tankar
och känslor mer? På vilket sätt?
18
19
1
Vad är hälsa?
En övning som är genomförd på flera universitet runt om i världen är en övning som kallas ”Mitt bästa jag”. Denna övning har gjorts med olika personer regelbundet och när deltagarna gjort övningen flera gånger har de berättat att de mår bättre, de visar färre depressiva symtom och har en ökad framtidsförväntan. En variant av övningen får du här: ❝ ÖVNING MITT BÄSTA JAG ❞
1. Föreställ dig själv i framtiden då allt har gått över förväntan. Du har arbetat hårt och lyckats nå dina mål i livet. Dina drömmar har realiserats och du har nått din fulla potential. Tänk på detta i en minut.
2. Skriv ner det du kommit fram till under fem minuter. Det kan tex. vara var du bor, vilka relationer du har, vad du gör på dagarna, hur du mår.
3. Föreställ dig nu att du lever i denna värld under två minuter.
20
21
1
Vad är hälsa?
WHO
Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa på följande sätt:
Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom.
Vi försöker att reda ut de olika delarna i denna breda definition.
Fysisk hälsa
Fysisk hälsa innebär hur kroppen mår. Vår kropp består av organ, muskler, skelett, bindväv, vatten med mera. Alla system är beroende av varandra på ett komplext och fascinerande sätt. Och vi kan påverka vår kropp mer än vad vi kanske tror. Vi bygger upp vårt skelett tills vi är runt 20 år, sedan börjar skelettet att brytas ner. Så efter denna ålder behöver vi aktivt hålla igång kroppen för att vi ska behålla vår hälsa. Ju äldre vi blir desto svårare är det att hålla kroppen i form, men det går.
Muskler Våra muskler bryts ner ju äldre vi blir men studier visar att man kan öka sin muskelmassa genom styrketräning till man är 103 år. Varför just 103 år? Jo, för att man inte har gjort någon studie med personer äldre än 103 år. Det går säkert att öka muskelstyrkan i ännu högre åldrar.
22
23
1
Vad är hälsa?
när vi blir äldre och får då brist på kalcium. Kroppen behöver D-vitamin för att kunna ta upp kalcium från tarmen. Det gör att kroppen själv bryter ner skelettet och använder sig av det kalcium som då frigörs. Det finns flera orsaker till att vi kan få benskörhet:
Skelett Som vi såg tidigare blir skelettet svagare ju äldre vi blir. Det är därför äldre personer lättare råkar ut för benbrott. För att skelettet ska behålla sin styrka behöver det belastas. Skelettet belastas genom att vi går, springer, gympar etcetera. Med andra ord behöver skelettet utsättas för stötar för att hela tiden byggas upp. Framförallt kvinnor behöver vara uppmärksamma på att skelettet bryts ner. När kvinnor kommer i klimakteriet gör minskade hormoner (östrogen) att skelettet bryts ner snabbare. Om vi inte hindrar nerbrytningen så kan vi råka ut för benskörhet (osteoporos). Efter 70 års ålder ökar nerbrytningen ännu mer. Det beror på att vi ofta har brist på D-vitamin
24
●●
rökning
●●
för mycket alkohol under lång tid
●●
vissa läkemedel som till exempel kortison och det blodproppsförebyggande medlet heparin.
●●
för lite fysisk aktivitet.
●●
vissa sjukdomar som till exempel ledgångsreumatism.
●●
brist på D-vitamin.
Leder Våra leder kan göra ont när vi blir äldre. Ofta handlar det då om artros. Artros innebär att brosket i våra leder bryts ner snabbare än vad kroppen hinner skapa nya celler. Det gör att skelettdelar ligger närmare varandra och stöter i varandra. Det kan göra väldigt ont. Ofta kommer artros smygande och leden känns stel och rörligheten minskar. Först gör det ont vid rörelse och belastning men om man blir sämre gör det även ont i vila. Ibland blir leden svullen och då har den blivit inflammerad. Denna inflammation går ofta över av sig själv. Man kan få artros i alla leder men vanligast är i knäleder och höftleder. Artros anses vara den vanligaste sjukdomen hos personer över 55 år. Om du har artros är det bra att följa följande tips: ●●
Utöva fysisk aktivitet, även om det gör ont.
●●
Håll en hälsosam vikt.
●●
Boka tid hos en sjukgymnast som kan ge dig träningsrekommendationer som passar just dig.
25
1
Vad är hälsa?
Bindväv Vår bindväv blir stelare ju äldre vi blir. Bindväven ligger runt muskler, mellan muskler, mellan muskler och skelett och till och med i våra blodkärl. Om bindväven blir stel drar den i våra muskler och i våra leder så att vi lätt felbelastar vår kropp och får ont. Det är vanligt att man får ont i ryggen när bindväven är stel och drar höftbenet fel. Genom att träna vår rörlighet ökar elasticiteten i bindväven. Yinyoga är ett utmärkt sätt att stimulera bindväven.
vi stoppa att hjärnan krymper. Framförallt om vi tränar konditionsträning som till exempel löpning eller Zumba Gold. Du kan läsa mer om detta i kapitel 3. FUNDERA PÅ
B Hur är din fysiska hälsa?
Kondition Vår kondition blir också sämre med åren. Kondition innebär hur mycket syre vi kan få in genom lungorna och via hjärtat ut i blodet till alla våra celler. Om vi har bra kondition orkar vi mer och det är därför viktigt att träna regelbundet, framförallt när du är senior. För att träna konditionen behöver hjärtat stärkas och det kan du göra genom aktiviteter där pulsen ökar till exempel promenader, löpning eller gympa.
Balans Även vår balans blir sämre ju äldre vi blir och fallolyckor är vanliga. Vår syn blir ofta sämre, och våra reflexer långsammare. Dessutom blir våra muskler svagare. Det är därför viktigt att träna upp balansen och hålla igång balanssinnet under hela livet. Bra balansträning är till exempel att stå på ett ben. När du känner att du klarar av det kan du börja göra något annat samtidigt, till exempel borsta tänderna. I både Hathayoga och Zumba Gold finns det övningar som tränar din balans. Du kan läsa mer om detta i kapitel 3.
Hjärnan Vår hjärna åldras också. Det gör att kontakten mellan olika nervbanor i hjärnan blir sämre och hjärnans olika delar krymper. Detta påverkar hur vi tänker, vår förmåga att koncentrera oss och framförallt vårt minne. Forskning visar att om vi motionerar regelbundet så kan
26
27
1
Vad är hälsa?
B Tränar du styrka, rörlighet, kondition och balans?
Psykisk hälsa
Om ja – på vilket sätt? Om nej – vad beror det på? God psykisk hälsa kan definieras som mental balans. Motsatsen till psykisk hälsa är då att känna sig i obalans till exempel att vara deprimerad eller ha ångest. När man mår bra och har psykisk hälsa har man ofta mer energi till att aktivera sig eller reflektera över saker som händer. När vi har psykisk hälsa orkar vi reagera när något händer. Vi orkar ta tag i saker som händer, både positiva och negativa. När vi mår dåligt psykiskt orkar vi oftast inte engagera oss i saker som händer, varken i positiva eller negativa saker.
FUNDERA PÅ
B Hur är din psykiska hälsa?
28
29
1
Vad är hälsa?
B Hur reagerar du på saker som händer, med energi
Psykosocial hälsa
eller med kraftlöshet?
När vi pratar om psykosocial hälsa menar vi våra relationer till andra människor och till vår omgivning, det handlar om att ha ett kontaktnät och känna gemenskap. Motsatsen till psykosocial hälsa är oönskad ensamhet som till exempel efter ett dödsfall. En stor del av våra relationer utgörs av familj och vänner. Våra vänner finns för oss i vått och torrt, oavsett vad som händer. Att ha ett socialt nätverk med vänner är viktigt för vår personliga utveckling men också när vi hanterar motgångar i livet. Vi behöver ha människor runt omkring oss att dela både glädje och sorg med. Trygghet är ett begrepp som sammankopplas med psykosocial hälsa. Det finns två delar av att känna sig trygg, en inre och en yttre del. Den inre tryggheten utgörs av de tankar vi har kring oss själva, vilken självkänsla vi har etcetera (se kapitel 7). Den yttre tryggheten handlar om faktorer som ligger utanför oss själva. Det kan vara att ha god ekonomi eller att ha nära till familjen och släkten. En annan del av den psykosociala hälsan är kärlek och trivsel. Kärlek kan vara kärlek till sin familj eller till en partner. Kärlek ger närhet och har inga begränsningar. Att trivas med sin omgivning kan vara att ha ett bra jobb med trevliga arbetskamrater eller en grupp av vänner som man träffar regelbundet. Här skapas en social gemenskap och relationer till andra människor.
30
31
1
Vad är hälsa?
FUNDERA PÅ
B Hur upplever du att din yttre trygghet i ditt nätverk är?
B Hur är din psykosociala hälsa? B Hur upplever du att din inre trygghet är?
ANDLIG OCH EMOTIONELL HÄLSA
Till WHO´s definition kan vi även lägga till andlig och emotionell hälsa. Andlig hälsa handlar om att uppfatta känslor och harmoni i livet, att ha ett inre lugn. Det kan vara en religiös övertygelse eller en promenad i skogen, det är olika för olika personer hur och var man känner ett lugn inom sig. Ett begrepp som kan kopplas samman med den andliga hälsan är ”flow” eller flöde. Det är den känsla som infinner sig när allting fungerar som det ska och när vi känner oss som ett med det som händer. Allt bara flyter på. Ofta tappar vi tidsuppfattningen och bara njuter av det som händer. Man är lycklig. Flow är ett sinnestillstånd där vi är så uppslukade av vad vi gör att ingenting annat tycks betyda något, upplevelsen är i sig själv så njutbar att vi vill fortsätta att göra det bara för glädjen att göra det. Det kan till
32
33
1
Vad är hälsa?
exempel vara när en löpare får en perfekt start direkt när startskottet går, springer så bra hen kan hela vägen till mål. Det kan också vara att du målar en tavla och tappar helt tidsuppfattningen. Du är helt uppslukad av att måla och tiden bara flyger iväg. Du är totalt fokuserad på det du målar och alla andra tankar försvinner. Den emotionella hälsan beskriver din möjlighet att känna och ge uttryck för olika känslor och utveckla känslomässiga relationer med andra. Det handlar om att vara i kontakt med dig själv och dina känslor. När du har emotionell hälsa är du i harmoni med dina känslor och vågar känna efter. När den emotionella hälsan är i obalans kan du däremot lätt leva ditt liv i ett för högt tempo utan att stanna upp och känna efter hur du egentligen mår.
B Hur är din emotionella hälsa?
FUNDERA PÅ
B Hur är din andliga hälsa? När känner du att du har flow i livet? Kan du göra mer av detta?
34
35
2
Vad är hälsa?
B På vilket sätt har du kontakt med dina känslor?
HÄLSOKORSET
WHO´s definition av hälsa är bred. Har vi någonsin hälsa enligt denna definition? Jag menar om jag har ont i en fot, då har jag inte fullkomlig fysiskt välbefinnande. Men jag kan väl ändå känna att jag har hälsa? De flesta har någon skavank eller mår dåligt i perioder och jag tycker då att WHO´s definition blir för hård, som om jag aldrig har hälsa. Då kan vi istället titta på Hälsokorset (se nedan). I hälsokorset definierar vi själva om vi mår bra eller mår dåligt som ett komplement till definitionen om frisk och sjuk.
MÅ BRA
SJUK
FRISK
MÅ DÅLIGT
Exempel: Du kan vara helt frisk fysiskt (kroppsligt) men ändå må dåligt för att du är stressad över din ekonomi, då hamnar du nere till vänster. Du kan vara sjuk kroppsligt (förkyld) men ändå må bra för att du ska träffa dina vänner på en middag, då hamnar du uppe till höger. Enligt detta synsätt är alltså att vara frisk eller sjuk en medicinsk indelning. Att må bra eller dåligt är en beskrivning av vad jag som människa upplever, det vill säga mitt välbefinnande.
36
37
1
Kryssa i dig i korset var du befinner dig just idag.
MÅ BRA
FUNDERA PÅ FÖLJANDE FRÅGOR
FRISK
SJUK
●●
Var befinner du dig idag?
●●
Vad beror det på?
●●
Vad är det som gör att du är så högt som du är på ”må bra” linjen, vilka delar i ditt liv gör att du mår bra?
●●
Vad kan du göra för komma längre upp på ”må bra” linjen?
●●
Vad är det som gör att du närmare ”frisk” eller närmare ”sjuk”?
●●
På vilket sätt kan du påverka ditt liv så att du rör dig mer åt ”frisk”?
MÅ DÅLIGT
39
1
Vad är hälsa?
KÄNSLA AV SAMMANHANG
En annan teori om hälsa som handlar om vår egen upplevelse om hur vi mår är känsla av sammanhang. Teorin om känsla av sammanhang skapades av en man som hette Aaron Antonovsky. Han började intressera sig för varför vi är friska. Han menade att det finns en massa bakterier och smittoämnen i våra liv och ändå är vi för det mesta friska. Det tyckte han var intressant och började forska i detta ämne. Han träffade många grupper i olika samhällen i världen, bland annat kvinnor som suttit i koncentrationsläger. Han upptäckte att många av dessa kvinnor upplevde att de hade hälsa även om de varit med om fruktansvärda saker. Hur kunde det vara möjligt? Efter många års forskning kom Antonovsky fram till att för att ha hälsa behöver livet ha en känsla av sammanhang (förkortas KASAM). För att ha en känsla av sammanhang behöver livet vara begripligt, hanterbart och meningsfullt.
Begriplighet
Med begriplighet menas att det finns en förståelse för vad som händer och varför det händer. Du behöver inte tycka om det som händer men du förstår det. Det kan till exempel handla om att veta vad du ska göra på dagarna. De flesta seniorer arbetar inte. Det kan göra att en stor del av begripligheten i livet försvinner. Vad ska jag nu göra på dagarna? Varför ska jag gå upp på morgonen? Att skapa rutiner i sin nya livssituation kan vara bra för att öka begripligheten. Det kan också vara bra med aktiviteter där man ska vara på vissa bestämda tider. Då kan det bli lättare att få in nya rutiner och aktiviteten i sig påverkar meningsfullheten.
40
41
1
Vad är hälsa?
FUNDERA PÅ
B Vilka rutiner behöver du i vardagen för att dagen ska vara begriplig?
B När känner du begriplighet?
42
43
1
Vad är hälsa?
Hanterbarhet Hanterbarhet är att ha resurser att hantera situationer som händer i livet. Vi behöver olika resurser i olika situationer och när du känner att du har resurser att klara av en situation har du hanterbarhet. Då fylls du av energi. Resurser kan handla om tid, ekonomi och stöd från omgivningen. Om du är i en situation eller har ett problem som du inte kan hantera, som du känner att du inte kan klara av ökar din stress och en känsla av obehag infinner sig. Hanterbarhet handlar även om påverkansmöjligheter. Att du känner att du kan påverka ditt liv och det som händer i ditt liv. Att känna sig maktlös är motsatsen till hanterbarhet, det ökar din stress och sänker din känsla av välbefinnande. Just påverkansmöjligheter är något vi kan träna upp. Vi vet aldrig vad som händer i livet och livet består av bra händelser och mindre bra händelser. Vi kan dock öva på att välja hanterbarhet. Det är inte enkelt, men det går. Om du är i en situation där du sitter i en bilkö kan du inte hantera själva bilkön. Däremot kan du öva på att hantera din egen reaktion på situationen. Genom att försöka släppa taget om att du inte kan påverka situationen kan du öka din hanterbarhet. En modell som beskriver detta är krav-kontroll-modellen. Modellen visar att känsla av kontroll i olika livssituationer spelar roll för hur vi mår. Att känna kontroll innebär att du känner att du själv styr över ditt liv. Vi utsätts dagligen för olika krav i vardagen, allt från att vara social med vänner till att städa hemma. För att ha god hälsa är det viktigt att vi upplever en balans mellan dessa krav och de resurser vi har samt får det stöd vi behöver från omgivningen. Om vi tittar på modellen nedan är vi avspända eller aktiva när vi känner att vi har kontroll och beslutsutrymme i våra liv. Avspända blir vi när kraven är låga och aktiva blir vi när kraven är höga. Om däremot vår kontroll är låg blir vi passiva eller spända. Det är inte bra för vår psykiska hälsa.
44
BESLUTSUTRYMME (KONTROLL)
högt
avspänd
aktiv
passiv
spänd
låga/t
höga
KRAV Som jag sa tidigare handlar hanterbarhet också om stöd, stöd av din omgivning. Många människor har familj, vänner och arbetskamrater som är ett stöd. Dock finns det många människor som är ensamma. Ens partner kanske har gått bort, man håller inte lika nära kontakt med gamla arbetskamrater eller liknande. Men stöd och gemensamhet är viktigt för oss. Som du läste tidigare är den sociala hälsan av stor vikt för att vi ska må bra. Därför är det viktigt att försöka hitta sammanhang där man får ett umgänge, vilket inte alltid är lätt. Att gå med i en förening eller anmäla sig till en yogakurs kan vara sätt att hitta nya bekantskaper.
45
1
Vad är hälsa?
FUNDERA PÅ
B Vilka intressen har du?
Hittar du människor i din omgivning med samma intresse?
B Vilket socialt umgänge har du?
B Skulle du vilja ha fler människor i ditt liv som kan ge dig
stöd? Hur skulle du kunna skapa nya kontakter?
46
47
1
Vad är hälsa?
Meningsfullhet
FUNDERA PÅ
Den viktigaste komponenten i KASAM enligt Antonovsky är att känna meningsfullhet. Med meningsfullhet menas att vi känner mening med livet, mening med det vi gör. Det handlar också om att känna sig viktig. Jag är viktig i detta sammanhang. Många människor upplever pensioneringen som en jobbig period. Helt plötsligt har man ingen naturlig plats i livet, ingen naturlig roll. Det är kanske inte lika många som bryr sig om vad vi gör på dagarna, ingen chef som kommenterar om vi är på jobbet eller inte. Då kan känslan av att känna sig meningslös väckas. Det finns undersökningar med människor som har varit arbetslösa en längre tid om just hälsa och meningsfullhet. Många människor som har varit arbetslösa en längre tid känner att de inte är behövda, inte viktiga och det gör att de har sämre hälsa än genomsnittet. Hur kan du då öka din meningsfullhet? Det första handlar om att upptäcka vad du tycker är meningsfullt. Vad vill du fylla din tid med? Därifrån kan du gå vidare och utveckla din meningsfullhet. I kapitel 7 kommer vi att gå in på olika metoder för att öka vår självkännedom, det vill säga metoder som hjälper oss att lära känna oss själva och vad vi vill med vårt liv.
B När känner du meningsfullhet?
48
49
1
Vad är hälsa?
B I vilka situationer känner du dig värdefull?
B I vilka relationer känner du dig värdefull?
50
51
Om du letar efter pekpinnar och dieter så hittar du dem inte här. Denna bok är till för att stärka människor, att få dig att reflektera över hur du har det och hur du kan påverka din livsstil på ett sätt som passar dig själv. Du är unik och vad som får dig att må bra och ha hälsa är unikt. Det viktiga är att reflektera och känna efter vad som passar dig bäst. Se denna bok som ett smörgåsbord att välja från utifrån vad du är sugen på. Denna bok vänder sig till seniorer. Jag arbetar dagligen med seniorer och är glad över att jag har möjlighet att träffa så många fantastiska människor. Varje dag får jag vara med om glada skratt och får kloka frågor. I Seniorhälsa hittar du svaret på några av de kloka frågor jag fått genom åren av ”mina” seniorer. Även om din hälsa är just din så finns det några saker som ändras under livet och som kan påverka din hälsa. Bokens fokus ligger på seniorers hälsa, på hur du som senior kan påverka din hälsa och din livsstil på ett sätt som passar dig. Det gör den här boken unik. Seniorhälsa tar upp viktiga ämnen som fysisk aktivitet, kost, stress och stresshantering, självkänsla och självförtroende, sömn och vikten av beröring. Allt utifrån den senaste forskningen och hur man kan tänka som senior kring detta. Stina Zegarra Willquist är utbildad yogainstruktör, hälsopedagog och rektor. Hon driver företaget Alegría Hälsa och Utbildning AB vars syfte är att stärka människor. Du kan läsa mer om Alegría Hälsa och Utbildning på: www.alegriahou.se
Alegría
Hälsa och Utbildning