PETESSO FÖRLAG
SKRÄDDAT för herrskap En kulturskatt på Svaneholms slott Text: Emma Severinsson Foto: Helene Toresdotter Grafisk form: Klas Sundkvist Bildtexter: John Wickman Projektledare: Ann Charlotte Oredsson Holm Ett projekt av Svaneholms slotts museum med bidrag från Riksantikvarieämbetet Utgiven av Petesso förlag
ISBN 978-91-984279-6-7 Tryck Petessoprint/Publikum, Belgrad 2022
Boken ”Skräddat för herrskap” har dräktsamlingen på Svaneholms slotts museum och speciellt tre kvinnor som bott på slottet som utgångspunkt; Mathilde Hallenborg och hennes två döttrar Eva Ehrensvärd och Ebba von Horn, båda födda på 1860-talet. Emma Severinsson, fil dr. i historia och lektor i modevetenskap berättar i denna bok om kvinnornas tankar kring sina dräkter, i vilket sammanhang de bars samt det omgivande samhällets sociala struktur och strömningar. Tänk att växa upp på den sydskånska slätten, några kilometer från det lilla samhället Skurup. Skurup hade vuxit fram i och med att järnvägen mellan Ystad och Malmö invigdes 1874, och hade en folkmängd av 710 personer år 1888. Inte kunde de åka till Skurup för att titta i skyltfönster eller få andra inspirationskällor för nya strömningar i tiden. Det var resor till storstäder som gällde, liksom tidskrifter och möten med andra adelsdamer på slott och herresäten. Idag glömmer vi ofta bort att det inte alltid var lätt att snabbt få information och att en resa från Svaneholm till Köpenhamn tog ungefär fyra timmar jämfört med idag när det tar cirka en timme. I Köpenhamn kunde herrskapet insupa storstadens nöjes- och gatuliv och göra besök hos till exempel den kungliga hovleverantören Bendix Modehus. Hur ett sådant besök kunde te sig kan vi bland annat läsa om i boken. De fina fotografierna som ackompanjerar texten är tagna av fotograf Helene Toresdotter. Helene har fotograferat många fler dräkter än de vi ser i boken. Ett av syftena med detta projekt är att dokumentera samlingen där vissa dräkter, speciellt de få som finns från slutet av 1700-talet, är så fragila att de inte går att ställa ut. Alla dräkter är fotograferade i naturligt dagsljus inomhus på Svaneholms slott. Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening driver Svaneholms slotts museum. Fastigheten köptes år 1935 av Svaneholms slotts andelsförening då också museet flyttade in i slottet. Grevinnan Eva Ehrensvärd, som bodde på slottet, gick i konkurs efter att hennes make Augustin Ehrensvärd avled år 1934. Grevinnan bodde dock kvar i en lägenhet i slottet till sin död år 1947. Bland de större donationerna till museet kan nämnas Eva Ehrensvärds kvarlåtenskap, systrarna Wallis på Dybecks donation samt dräkter från Jordberga gods.
En modehistorisk skatt på Svaneholms slott Min hustru var förut en sedesam matrona, som vid 43 års ålder ej mer tänkte på någon flärd, utan skötte sitt hushåll i ro, och klädde sig sjelf och sina döttrar efter gamla verldens sed. Så skrev en förargad man 1816 in till Sofrosyne – ett blad för svenska fruntimmer, en av de första svenska veckotidningarna som rapporterade om modenyheter. Insändarskribenten uppmanade tidningens redaktör att genast upphöra med moderapporterna som inte sällan förmedlade vad parisiska kvinnor för tillfället helst klädde sig i.
Balklänningen med insydd turnyrställning är sydd hos Augusta Lundin 1885 till grevinnan Eva Ehrensvärd.
Knapp med familjen Hallenborgs vapen som finns bevarad på en kuskrock från Svaneholms slott.
Eva Ehrensvärd i sin tur kommenterade 1886 människor från samma samhällsskikt som henne själv, som hade ”vräkiga” vanor och umgicks med ”flott o överdådigt folk”. I mellanrummet mellan Ebba von Horns och Eva Ehrensvärds reflektioner konstrueras en föreställning om att klädseln skulle vara anpassad efter tillfälle och klasstillhörighet. Det gällde att inte vara för mycket, oavsett vilka ekonomiska förutsättningar som fanns. Som vi ser finns det många ingångar till hur kläder kan ge oss insikter om en viss tids föreställningar och förhållningssätt till sociala strukturer, mode och konsumtion. Så, vad kan egentligen en brudklänning från 1800-talets slut säga oss? Och vad förmedlar en moderiktig korsett från samma tid? På vilket vis kan vi använda en bevarad krinolin för att förstå den tid när den tillverkades? Och vilka ledtrådar kan ett lapptäcke ge oss till tidens förhållningsätt till återbruk? I denna bok görs ett antal nedslag i modehistorien från slutet av 1700-talet till 1920-talet genom Svaneholms dräktsamling men också genom Ebba von Horns och Eva Ehrensvärds värdefulla minnesoch dagboksanteckningar. Här kan vi följa modets föränderlighet men också närma oss plaggens vidare betydelser.
Balklänning från slutet av 1800-talet som tillhört grevinnan Eva Ehrensvärd.
Eva Ehrensvärd.
Att glänta på garderobsdörren till en annan tid Genom att glänta på dörren till den dräkthistoriska skatt som Svaneholms textilmagasin utgör har vi fått en inblick framförallt i 1800-talets modehistoria. Vi har sett hur en 1700-talshovdräkt har kunnat återuppstå i en riddräkt, hur ett lapptäcke kan ge en insikter om återbruk i en flydd tid och hur en kattunge kan förvandlas till en moderiktig accessoar. Modet är beroende av och delaktig i tidens sociala och kulturella sammanhang och en viktig del i att formera olika typer av ideal. Mode handlar också om konsumtion och kunskap – att ha ekonomiska möjligheter att följa med i dess svängningar men också möjligheter att tillskansa sig kunskaper om det senaste modet. Ebba von Horn och Eva Ehrensvärd levde ett liv där de kunde, och förväntades, delta i sociala sammanhang där mode spelade en stor roll. De hade också tillgång till modenyheter genom tidens modetidningar men framförallt eftersom de kunde beställa kläder i Köpenhamn och låta sy upp plagg på resor till storstäder som Paris. Genom Ebba von Horns och Eva Ehrensvärds minnen har vi kunnat närma oss den vidare betydelse som mode innebär utöver själva kläderna vi bär på kroppen. De efterlämnade anteckningarna har gett oss insyn i systrarnas personliga förhållningssätt till den klädda kroppen, som till exempel i fallet med Eva Ehrensvärds hårt snörda midja eller kappan som skänkte henne lycka under flera år.
Jag beskref den för henne o så sydde vi den så. Den ansågs mycket stilig o jag har den ännu i behåll! Välkommen in till Svaneholms slott. Glänta på garderobsdörrarna, här väntar en dräkthistorisk skatt. Bakom frasande sidentyger och formande korsetter ryms sekler av mode- och kvinnohistoria. Genom att placera kläder och accessoarer i sin historiska ram skapas ett titthål mot den period de bars. I ”Skräddat för herrskap” skildras tider med överdådiga plagg för fest och vardag, fram till den yrkesarbetande kvinnans mer praktiska dräkter. Kläderna har framför allt tillhört tre av de kvinnor som bott på slottet; grevinnorna Mathilde Hallenborg, Eva Ehrensvärd och Ebba von Horn. Deras kläder av senaste snitt signalerade status och personlighet och livet på Svaneholm vävdes samman med inköpsresor till Stockholm, Köpenhamn, Paris och London. Genom efterlämnade dagboks-och minnesanteckningar går det att läsa om plaggen och de känslor de en gång väckte.
Jag var förtjust i min vackra kappa! Aldrig, hvarken förr, eller senare har jag haft en så vacker kappa! Så följ med till en tid av baler och dansbiljetter, promenader, bröllop och ateljébesök.
PETESSO FÖRLAG