nor dda l e n fa k ta
m de n y R
–
du be stå r av stjä r nst of t
st i na jons son
Rymden
– du består av stjärnstoft
nor dda l e n fa k ta
m de n y R
–
du be stå r av stjä r nst of t
st i na jons son
Faktagranskad av Erik Wetterskog, Vetenskapens Hus – du består av stjärnstoft Stina Jonsson, 2022 Copyright © 2022 Stina Jonsson och Norddalen förlag Kållandsö, Norddalen, 531 99 Lidköping rymden
Bild framsida och sidorna 6, 7, 9, 13, 21, 26–27 (bakgrund), 32, 33, 36, 40 samt 41: Adobe stock. Bild baksida och sidorna 8, 11, 15, 17, 19, 23, 24, 25, 26, 27, 29, 30, 31, 34, 35, 38, 39 samt 42: Shutterstock. Tryck: Danmark 2022 ISBN: 978-91-983012-8-1
Innehåll
Vårt solsystem ........................................s. 6 Solen ..........................................................s. 8 Merkurius ...............................................s. 10 Venus ........................................................s. 12 Jorden ......................................................s. 14 Månen ......................................................s. 16 Mars .........................................................s. 18 Jupiter ....................................................s. 20 Saturnus .................................................s. 22 Uranus ....................................................s. 24 Neptunus ...............................................s. 25 Dvärgplaneter .....................................s. 26 Asteroider ............................................s. 27 Kometer ...................................................s. 28
Stjärnor ..................................................s. 30 När stjärnor dör ..................................s. 32 Galaxer ...................................................s. 36 På natthimlen .......................................s. 38 Register ..................................................s. 43
Vårt solsystem Solen är centrum i vårt solsystem. Runt solen färdas 8 planeter i sina banor. I det inre solsystemet finns 4 sten-planeter. De har en fast yta. I det yttre solsystemet finns 4 gasjättar. Här kan man inte landa! Mellan Mars och Jupiter hittar vi ett bälte med asteroider. Utanför Neptunus bana finns ett bälte av kometer, Kuiperbältet. Härifrån ser solen ut som en vanlig stjärna. Längst ut i solsystemet finns Oorts moln. Medan solsystemet är skiv-format är Oorts moln klot-format. Det omger oss på alla håll. Kometerna här har långa banor. Kommer de nära en annan stjärna kan de lämna vårt solsystem.
Andromeda-galaxen.
Vårt solsystem hör till galaxen Vintergatan. Vår närmsta grann-galax är Andromeda. Ljusets hastighet är 300 000 km/s. Så här lång tid tar det för ljuset att färdas från solen till ... • jorden: 8 minuter och 20 sekunder • Saturnus: 80 minuter • Neptunus: 4 timmar • Andromedagalaxen: 2,5 miljoner år.
Solen Det är svårt att förstå hur stort detta gasklot är. Över en miljon jordklot skulle kunna få plats inuti vår stjärna. Hela 99,9 % av solsystemets massa finns i solen.
En stor kropp har stor gravitation, dragningskraft. Det gör att stjärnor dras samman. Trycket i solens kärna är extremt högt och tvingar atomkärnor att slås ihop. Väte bildar då helium. Detta kallas fusion och frigör stora mängder energi. Solen lyser för att den är het. Ytan är 5 500 °C. Atmosfären, koronan, är 2 miljoner °C! Solvinden består av elektroner, protoner och helium-kärnor. När den når vår atmosfär får vi norrsken i norra Sverige. År 1859 var det ett enormt utbrott på solens yta och stora mängder partiklar slungades mot jorden. Då var folk inte beroende av el. Ett lika stort utbrott idag skulle slå ut strömmen för miljarder människor. Solen är 400 gånger bredare än månen. Den är också 400 gånger så långt bort. Det gör att månen precis kan täcka solen på himlen. Det kallas total solförmörkelse. Månen glider sakta bort från jorden. Till slut kommer den inte att kunna täcka hela solen längre.
Merkurius Merkurius är vår minsta planet. En liten kropp har mindre gravitation än en stor. Därför har Merkurius svårt att hålla kvar gaser. Atmosfären är tunn och det finns ingen vind som slipar ytan. Men planeten har ändå bytt utseende. När kärnan svalnade krympte Merkurius och blev rynkig. Från Merkurius ser solen tre gånger så stor ut på himlen jämfört med från jorden. Ljuset är också starkare, men det finns kratrar som har evig skugga. När solen går ner på kvällen, eller upp på morgonen, är Merkurius också nära horisonten. Ljuset från solen och våra städer gör det svårt att se planeten. På Merkurius kan det bli −200 °C på natten och 400 °C på dagen. 1 dygn: 58,5 dygn (jord-dygn) 1 år: 88 dygn (jord-dygn)
Ett dygn Tiden det tar för en planet att snurra ett varv runt sin egen axel. Sidan som är vänd mot solen har dag. Sidan som är vänd från solen har natt. Ett år Den tid det tar för en planet att färdas ett varv runt solen.
Venus Venus är täckt av tjocka moln av svavelsyra. Molnen släpper in solstrålar, men inte ut all värme. Det kallas för växthus-effekten och har gjort Venus till en mycket het planet. Trycket i atmosfären är lika högt som 900 meter under vattnet på jorden. Vi kallar planeten för morgonstjärnan eller aftonstjärnan, eftersom den ofta lyser klart på morgonen och kvällen. Men det är ingen trevlig plats. Det regnar giftig syra varje dag och kan bli över 460 °C varmt. 1 dygn: 243 dygn 1 år: 225 dygn En dag är alltså längre än ett år på Venus! Venus axel lutar inte. Därför saknar planeten årstider. Venus snurrar åt motsatt håll jämfört med sin bana runt solen.
Varför är himlen alltid svart på månen? Vad händer inuti stjärnor? Hur lång tid skulle det ta att åka till Uranus? Det och mycket mer får du veta i den här boken!