9789198242447

I

RÄTT SPÅR vägen till vinnarcirkeln

idealhästen 110 immunförsvaret 115 inavel 26, 37 inavelskoefficient 26 inkörning 93 insemination 30 inskolning 93 intervall, -träning 54, 87, 88

K

kalkrika marker 23 kallblod 96, 112 kiropraktik 223, 226 knocking 211 kor 25 kort tå 209 kostvanor 167 kota 214 kraftfoder 86, 137, 242 kvinnliga kuskar 76 käkrem 74 körspö 156

L

laktatprov, -test 54, 112, 117, 185 lamellrand 215 laser 224, 226 lasix 26 leder 189 ledfyllnader 182 ledkapsel 223 ledningen 155 ledskador 186 ligament 189, 204 liniment 230 linjeavel 26 loksele 104 longera 187, 188, 227 Lopparkivet 153 luftvägarna 192 lågpulsare 112 lång tå 209 långvagn 86 lösa benbitar 29 lösdrift 23, 112

M

magproblematik 224 magsår 242 magsäcken 242 massage 226 maxhematokrit 197 mineraler 247 mittstrålsfåra 205 mjuk gom 192 mjölksyra, -värde 112, 148, 197, 229 mjölksyrasänkning 137 moderkakan 32 monté 165 montéhästar 171 muskelbiopsier 195 muskelfiber, muskelfiber­ sammansättning 195, 197 muskelmassa 52 muskelomfång 233 målfotoslagen 150 mängdträning 54

N

neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) 233 norska huvudlaget 156 nutrigenomik 240

O

olja 247 osteochondros 29 overreaching 211

P

parasiter 25 passhästar 71 personalstrategi 71 PG-sko 211, 215 plastsko 110 pollenallergi 224 ponnytrav 173 positioner 150 prestationsförmåga 115 probiotika 248 protein 52, 245 protein, -halt, -rik 25, 245 provstart 88 pullert 104, 105 puls 54, 112, 117 pulsmätare 108, 117, 186 pulsträning 196 på bettet 146 päronsko 211

R

radius 214 rehabilitering 232, 233 rehabiliteringsmetoder 235 ridvikten 165 ryggar 189 ryggproblem 216, 224, 228 råmjölk 31 rätt draglinje 105 röda blodkroppar 190, 247 rörelsemönster 104

Ulf Bertilsson • Even Elvenes • Carin Wrange

287

Text och foto Ulf Bertilsson Ulf Bertilsson är journalist och författare med ett brett register. Som skribent och redaktör har han vunnit tre prestigeladdade priser: Sveriges bästa kundreportage, Svenska Designpriset och Sveriges bästa personaltidning.

Ulf är en mångårig medarbetare i Travronden, uppskattad både som krönikör och för sina jordnära reportage. Han har bland annat skrivit boken Sagan om Zoogin och Kung Åke och medverkat med flera kapitel i mästerverket Travet: sporten, hästarna, spelet, historien. Ulf har amatörlicens och har bland annat tränat fram halvmiljonärerna Guanabana och Peasant Opal.

Carin Wrange Carin Wrange har arbetat som journalist sedan 1975, till en början för att bevaka ryttartävlingar i Sverige. Från 1977 till 1990 var hon verksam inom dagspress och radio främst med allmän nyhetsbevakning men även inom sportjournalistik.

1990 anställdes Carin vid SLU för att producera pressmeddelanden och artiklar om forskning. 2011 blev hon redaktör för www.HästSverige.se – en kunskapssajt om hästforskning som SLU är huvudman för. Carin driver, ihop med sin man, en hästgård utanför Knivsta med egen häst och inackorderade hästar.

Even Elvenes Före detta sportchef på Momarken Travbane och Sörlandets Travpark, har varit aktiv som amatörkusk. Är hästägare, och har varit det utan avbrott i över 35 år.

Arbetar numera som journalist på Equus, är skribent i Travronden, och skriver tips och nyheter för en rad tidningar i a-pressen, Norge.

Even tilldelades Media Award under världskongressen i Kanada år 2017 för sitt reportage om amatören Henrik Kulblik i Travrondens vinternummer 2016.Under en period på fyra år var Elvenes styrelseordförande för Nordiska Trav­museet i Årjäng. Han har också bidragit till utgivningen av jubileumsböcker om travbanor i Sverige och Norge.

Thomas Blomqvist Endast fem år gammal besökte Thomas Blomqvist Solvalla för första gången när morfar Kalle tog med honom på trav. I tonåren väcktes fotointresset vilket senare skulle leda till att hästsporten blev en stor del av Thomas liv.

1990 fick han anställning som fotograf på Andersson Pressbild & Reklam (P&R) där han 1995 vann amerikanska facktidningen Hoof Beats berömda fototävling med ”Årets bästa travbild”. 1999 sökte sig Thomas vidare till Kanal 75 där han fick hela världen som sitt arbetsfält. På Kanal 75 arbetade han både som tv- och stillbildsfotograf. 2012 prisades han med SHK:s fotopris och 2017 med SHK:s journalistpris med motiveringen: ”Fart, finess och finstämdhet. Dina bilder säger mer än tusen ord.”

4

Innehåll

FÖRORD 6 INDEX 286

Hästvälfärd

Monté

HÄSTVÄLFÄRD 8

160 MONTÉRYTTARE

Stig H Johansson

Siv Emilie Lövvold

Avel

Hästmedicin

UPPFÖDARE 18

178 VETERINÄR

Ove Konradsson och Lena Myrenius

Jonas Tornell

KOMMENTAR 34

194 KOMMENTAR

Jan Philipsson

Nils Ronéus

Träning

Hovslagning

UNGHÄSTTRÄNARE 40

198 HOVSLAGARE

Svante Båth

PROFFSTRÄNARE

Bo Milton 56

214 KOMMENTAR

Ove Wattle

Peter Untersteiner

TRAVAMATÖR 76

Equiterapi

Ragnhild Sveen

KALLBLODSTRÄNARE

94

Jan-Olov Persson

216 EQUITERAPEUT

Charlotta Lindgren

KOMMENTAR 114

Anna Jansson

232 KOMMENTAR EQUITERAPI

Anna Bergh

Skötsel

Foder

HÄSTSKÖTARE 120

Karina Ulvin Vudduaune

KOMMENTAR

136

Att äga travhäst 140

Örjan Kihlström KOMMENTAR

Susanne Demmers

252 KOMMENTAR FODER

Sara Ringmark

Köra

FODERRÅDGIVARE

Margareta Bendroth

Malin Connysson

TRAVKUSK

238

256 HÄSTÄGARE

Lars-Gunnar With 158

270 HÄSTÄGARE

Patrik Mahne

5

1978.

Ulf Nordin och Dialekt vinner stort på Solvalla.

Jag var drygt fem år gammal när mina föräldrar tog mig med till Solvalla.

Ett av besöken, och ett ekipage, etsade sig fast extra mycket i mitt minne trots min unga ålder: stoet Dialekt och Ulf Nordin.

Vad jag minns så var det ett vanligt travlopp, men Dialekt vann med ”halva upploppet”. Det blev uppståndelse och härlig stämning på läktaren där vi satt. Jag vet inte varför den händelsen sitter kvar i mig än i dag? Kanske var det just då mitt travintresse väcktes till liv. För nu, drygt 40 år senare, är jag fortsatt lika förtjust i hästar och travsport.

Jag har aldrig haft själva hästhållningen som mitt yrke, men på 2000-talet hade jag faktiskt till och med amatörlicens, och körde ett fåtal lopp – fast utan några som helst framgångar… Däremot har jag genom alla år arbetat, och gör det fortsatt, med lite andra roller runt omkring travsporten.

Det som alltid har fascinerat mig är hur många olika komponenter en tävlingshäst är beroende av för att kunna utvecklas och nå framgångar.

6

Hästen är människans ädlaste och nyttigaste husdjur sedan urminnes tider. Historien talar om att människan tämjde hästen redan för 6000 år sedan. Oftast har hästen varit ett viktigt arbetsredskap – men senare även det som vi i dag benämner hästsport.

De första och största tävlingarna etablerades under antiken och under romarrikets storhetstid.

I både Grekland och Rom kapplöpte man med häst och vagn, och i Grekland blev kapplöpningen en olympisk gren år 680 f.Kr i de 25:e olympiska spelen. Än i dag lever de latinska och grekiska namnen för häst – equus och hippos – kvar i våra nordiska länder.

Det finns inte många idrotter som hästsporten, där amatörer och professionella kan mäta sig och tävla på samma villkor. Oavsett om du sitter på hästryggen eller i en sulky bakom hästen. En av de större grenarna inom hästsporten är travet, som just denna bok huvudsakligen vänder sig till.

Oavsett var i världen vi befinner oss och besöker en travbana, så finns det med största sannolikhet personer som talar svenska, norska, danska eller finska på plats. Nordisk travsport och dess utövare tillhör de bästa i världen.

I denna bok har vi fångat ett antal av de främsta utövarna inom några av travsportens särskilda yrkesgrupper i Sverige och Norge.

Journalisterna Ulf Bertilsson, Even Elvenes och Carin Wrange har ägnat stora delar av 2018 till att söka efter nycklarna till respektive personers framgångar inom just sitt område – och fotograf Thomas Blomqvist har fångat dem genom sin kameralins.

Jag hoppas att ni finner mycket nöje – och en hel del nytta – i kommande 288 sidor. Sidor där travsportens främsta utövare öppnar sig och avslöjar sina yrkeshemligheter på ett unikt och öppenhjärtigt sätt. Vissa av kapitlen kompletteras även med ytterligare kommentarer från forskare och expertis.

Vare sig du är nyfiken nybörjare, hästägare, amatörtränare eller proffs – eller kanske rent av travspelare! – så hoppas jag att boken ska kunna ge dig nya och inspirerande insikter.

Petri Johansson TR Media, november 2018

7

hästvälfärd • stig h johansson

Hästvälfärd – Stig H Johansson berättat för: ulf bertilsson foto: mickey thörnblad

H

ästvälfärd. Ett nytt och modernt ord som inkluderar allt det som gör att en häst har det bra. Att den sköts på rätt sätt och trivs med tillvaron.

När jag växte upp i Hälsingland, bland arbets- och travhästar, var hästvälfärd ett okänt begrepp. Hästarna arbetade hårt och tungt efter den tidens kunskaper och premisser. ­

Presentation Stig Henry Johansson, född 1945, är Sveriges och en av världens mest meriterade och respek­terade travtränare. Stig H växte upp i Forsa i Hälsingland, en häst- och travbygd som även fostrat bröderna Nordin och Uno Swed.

Efter att som ung ha jobbat i olika stallar i södra och mellersta Norrland startade han en egen tränarrörelse på Solvalla. Redan under sitt tredje år som tränare, 1970, vann han Svenskt Travderby med Segerstorp Comet – ett startskott till en sagolik karriär.

Stig H har som tränare och kusk vunnit Elitloppet sex gånger: The Onion (1984), Utah Bulwark (1987), Napoletano (1989), Peace Corps (1991), Gum Ball (1997) och Victory Tilly (2000).

1993 vann han Prix d’Amérique med Queen L. Stig H och Victory Tilly noterade nytt världsrekord när de 2002 vann Nat Ray Trot i USA på nya världsrekordtiden 1.08,9 över en engelsk mil. Det var första gången 1.09-gränsen underskreds inom internationell travsport.

På hemmabanan Solvalla erövrade Stig H makalösa 29 körsvenschampionat, varav de 27 sista i obruten följd (1979-2005). Just 2005 meddelade Johansson att han ämnade sluta köra lopp och att Erik Adielsson skulle ta över som stallets förstekusk.

Stig H Johansson har idag ett 30-tal hästar i träning på sin gård Stora Alby, norr om Stockholm.

10

Att se hästar tvingas och pressas att utföra arbete mot sin vilja var för mig en läxa för livet: Det där känns inte rätt. Sådär ska jag aldrig behandla en häst.

Därmed inte sagt att alla behandlade hästarna illa. Långt därifrån. På den bondgård i Norrbo socken – där jag redan som tioåring fick köra stora hölass genom trånga grindhål – hade hästarna det väldigt bra, med den tidens mått mätt.

Arbetshästarna var sunda och friska, och det snålades inte med hö, havre och vatten. De motiverades med hjälp av tydliga och uppmuntrande kommandon, inte med piska och hårda nypor. Det var tacksamt för mig att min allra första kontakt med hästar och hästfolk skedde på just den bondgården i Norrbo, och inte någon annanstans.

Jag var väldigt blyg i unga år, men noterade mycket i det tysta. Och var det något som jag tog intryck av under mina uppväxtår så var det hur folk på bondgårdarna, och så småningom i travstallen, hanterade sina hästar.

Det växte sakta men säkert fram en insikt inom mig att hästar är fantastiska djur som rättar sig efter människan och accepterar det mesta. Förutsatt att vi läser av deras signaler och beteenden. Så att det inte blir för mycket press och krav.

Min övertygelse är att en häst som mår bra, fysiskt och psykiskt, är samarbetsvillig. Medan en som är i obalans protesterar, exempelvis genom att vägra utföra uppgifter den ställs inför.

På 1980-talet fick jag in femårige Emile i träning. Stor, ståtlig och snabb. Men också knepig och speciell. Han kunde stanna när som helst, både i träning och lopp. Jag läste

stig h johansson • hästvälfärd

Genom tålamod och hänsyn till Emiles egenheter nåddes stora framgångar på banan. foto: TR Bild

snabbt av honom och insåg att det inte gick att bråka honom tillrätta. Det gällde istället att anpassa sig efter hans villkor. Ville han stå stilla istället för att träna fick han väl göra det då, tills han blev hungrig och törstig…

Jag är ganska säker på att det var för att vi var envisa och väntade ut honom som han började fungera allt bättre. Hade vi pressat och tvingat honom hade han knappast vunnit 35 lopp och tjänat 3,2 miljoner – i 1980-talets penningvärde.

Att Emile och många andra travare var knepiga på den tiden berodde inte bara på felaktigt handhavande av människan. Det är också stor skillnad på travarnas kynne nu mot då.

Då fanns rätt många istadiga hästar som inte rörde sig ur fläcken. Sådana hästar träffar man sällan eller aldrig på idag. Och det kan vi tacka den målmedvetna aveln för. En avel som tagit fram tålmodiga naturtravare som älskar att träna och tävla. a. Den framgångsrika aveln. b. Att det finns så mycket mer kunskap hos oss som hanterar hästarna. c. Svensk Travsports kontrollsystem som inskärper allvaret i hästhållningen.

Där har ni mina tre huvudförklaringar till att travhästen i gemen har det betydligt mycket bättre idag än när jag påbörjade min karriär i travbranschen.

11

kallblodstränare • jan-olov persson

Från skogshästen De flesta travhästar är varmblod, men i bland annat Sverige, Norge och Finland tävlas det även med kallblod. Skillnaden mellan varmblodiga och kallblodiga hästar har med rastyp, temperament och egenskaper att göra, inte med kroppstemperaturen.

Kallblodshästen kommer ursprungligen från den utdöda skogshästen, en stor och tung häst, med vissa inslag av den grova asiatiska vildhästen.

Inom travsporten har det traditionellt tävlats med lättare kallblod, i Sverige med nordsvensken och i Norge med dölehästen. Numera är de kallblodiga travarna i Sverige och Norge ofta korsningar mellan nordsvensk och dölehäst.

96

jan-olov persson • kallblodstränare

97

kallblodstränare • jan-olov persson

Jan-Olov Persson – kallblodstränare berättat för: ulf bertilsson foto: thomas blomqvist

A

pril 1996. Solen skiner från en klarblå himmel och Hagmyrens bankropp har ömsat skinn, från vinter- till sommarbana.

Mitt favoritunderlag att träna på är egentligen packad snö. Men det hindrar inte att det alltid är lika spännande att testa tvååringarna lite grand, i ett banjobb på ett somrigt underlag.

Jag har två hingstar som brukar sparra varandra i träningen. En efter Trollfaks och en efter Babsson. Det är något med dem som gör mig nyfiken. Med deras småkaxiga uppsyn, steg och rörelseschema. Med springet i benen och viljan att ta i. Det känns som att det finns något väldigt spännande i de här båda.

Båda går 2.10,0 över full distans och det är med råge det bästa banjobb jag kört, med så unga kallblod. Dittills har mina tvååringar kunnat mellan 2.20 och 2.30 i det skedet – i bästa fall. Och då vann ändå Järvsöfuxen det nyinstiftade Kriteriet 1993.

Jag ringde Gunnar Melander, min gamle läromästare och gode vän, och bad honom komma och provköra. Jag hade fött upp båda ungtupparna själv, men det var Gunnar som hjälpte mig att få fram mammorna, som båda hade hans gamla stjärntravare Lapp Nils som pappa. Och nu ville jag veta om han skulle få samma känsla som jag.

Gunnar kom och provkörde och jodå, han gjorde tummen upp. Han fick samma feeling som jag. Namnen på de båda framfusiga tvååringarna? Pelle Babs och – Järvsöfaks.

Pelle Babs var lite tidigare utvecklad än Järvsöfaks, som var lite ofokuserad under den första tävlingssäsongen som treåring. Pelle Babs gjorde det bra under hela karriären och blev miljonär innan han tävlat klart. Men det

98

Presentation Jan-Olov Persson är för många mannen bakom Järvsöfaks. Kallblodsfenomenet som vann 201 lopp, sprang in över 21 miljoner kronor, som korades till Årets häst tre gånger och Årets kallblod tolv gånger under sin sagolika tävlingskarriär. Och vars avkommor vunnit 4 000 segrar och tjänat 250 miljoner kronor.

Men Jan-Olov Persson är inte bara Järvsö­ faks. Han har under årens lopp skaffat sig en position som Sveriges i särklass främste kallblodstränare, skicklig på att ta fram såväl duktiga unghästar som att motivera äldre elithästar att leverera år efter år. Hallsta Lotus, Faksen J:r, Svinten, Fakse, Järvsöviking, Tand Kraft, Lome Brage, Eldsiri, Uggla i Mossen, Tekno Eld, Eld Rask …

Jan-Olov tillhör också den celebra skara inom svensk travsport som vunnit över 2 000 segrar, både som tränare och kusk.

Han föddes 1959 och växte upp i en travfamilj i Järvsö, Hälsingland. Jan-Olov jobbade bland annat hos Stig H Johanson, Gunnar Nordin, Berth Johansson och Gunnar Melander innan han blev proffstränare 1985.

är ju lite skillnad på en miljon kronor och 21 miljoner som Järvsöfaks sprang in!

Jag fick vara med om oerhört mycket tack vare Järvsöfaks. 201 segrar, världsrekord, beridna högvakten, svenska folkets kärlek, avelschampion… Ändå så här efteråt, jag kan inte glömma den där fantastiska känslan i april 1996, när Järvsöfaks gick det där jobbet tillsammans med Pelle Babs. Det var en kittlande härlig föraning om att något stort skulle komma. Och det gjorde det ju, med besked.

Jag växte upp i Järvsö, som yngsta barnet i

jan-olov persson • kallblodstränare

Skötaren Tanja Salmela, Jan-Olov Persson och hans dotter Therese poserar glatt tillsammans med Järvsöfaks efter segern i Elitkampen 2006. Det var hans femte raka seger i loppet som avgörs under Elitloppshelgen.

99

forskarkommentar • träning av travhästar

”Travare – vilka superatleter!” text: anna jansson

N

är jag som tonåring på 80-talet började jobba med travhästar blev jag fascinerad av vilka fantastiska atleter dessa hästar är.

Jag började även fundera över träningen och skötseln av superatleterna.

Visste tränarna hur de skulle träna och hur träningen påverkade, eller körde de bara på känsla? Jag såg att hästarna hade ”jättehög” andningsfrekvens och att de kunde svettas kopiösa mängder. Hur påverkade det hästarna?

Det var den typen av frågor som gjorde att jag utbildade mig till husdjursagronom vid SLU, då det gav möjligheter att fördjupa sig i de friska husdjurens fysiologi.

Numera vet jag att många tränare, då som nu, bara tränar på känsla men också att det finns de som mäter, söker fakta, försöker förstå och systematisk reflekterar över vad som funkar respektive inte funkar. För att kunna utvärdera är dokumentation mycket viktig och utan sådan påverkas uppfattningen av vad som hänt hästarna den senaste tiden eller hur enstaka stjärnor svarat på en viss träning eller skötsel. Dessa stjärnor är, per definition, inte representativa för de flesta andra hästarna.

Omfattande forskning Jag har gjort många studier om vad som händer i hästarna vid träning. Under 20102012 ledde jag ett unikt travhästprojekt på Wången. Studien påbörjades vid inkörning och pågick fram till och med treåringssäsongen. Träning, utfodring och skötsel har varit standardiserad, kontrollerad och dokumenterad, dag för dag, och hälsa och prestation har dokumenterats.

114

Presentation

foto: Carin Wrange

Anna Jansson är docent i arbets- och näringsfysiologi samt professor i hästens utfodring och skötsel och i husdjurens fysiologi vid SLU. Hon har också varit professor i Equine Science vid Hólar University på Island och tillhör de tre mest produktiva forskarna i världen när det gäller hästar, arbete och utfodring.

Anna är engagerad i travsporten på flera sätt.

Hon har fött upp och själv tränat hästar, samt haft hästar hos flera professionella tränare.

Hon har ännu inte ägt någon riktig stjärna men har fött upp och tränat fram (tillsammans med sin man) flera vinnare, inklusive en V75-vinnare.

Jag tror att det är många tränare som med facit i hand har konstaterat att de tränat hästarna för mycket. För att hästarna skall utvecklas på ett bra sätt är återhämtningen central. Det tar flera dygn (2-4) för en travhäst

träning av travhästar • forskarkommentar

att återhämta sina glykogenförråd (muskelsockerlager) efter snabbjobb, oavsett foderstat, och små förråd sänker prestationsförmågan.

Hos en häst som går tuffa snabbjobb var tredje dag kan det alltså vara så att den precis har, eller inte har, återhämtat sina glykogenförråd mellan snabbjobben.

Inom forskningen har vi simulerat ett travlopp (med 6,5 km värmning, defilering, provstart och 2600-meterslopp, totalt 27 minuter och 11 km i mer eller mindre snabbt trav) och kunnat konstatera att ungefär 30 procent av muskelglykogenet förbrukas. Kör man högintensiva pass som är längre eller intensivare än så närmar sig förbrukningen 40-50 procent och då är man nere på nivåer där man fortfarande kan få en bra tränings­ effekt, om hästen får tid för återhämtning, men man kan också få en akut prestationssänkning, hästen kan få trötthetssymptom och risken att hästen överbelastar och gör ett felsteg ökar.

Återhämtning efter hård träning Det kan också ta flera dygn för hästarna att återhämta sin vätskebalans efter snabbjobb.

Hur fort det går beror på hur snabbt hästen får i sig det salt som förlorats med svetten. I en studie som gjordes fick en grupp travhästar 40 g salt/dag och det tog 2 dygn för dem att återfå kontroll över saltbalansen efter ett simulerat lopp i 20°C. Saltförlusten är viktig att återställa eftersom saltet påverkar hur mycket vatten kroppen innehåller. Fyller man inte på med salt kommer kroppens vätskeinnehåll och blodplasmavolym att minska. Efter ett lopp i 20°C minskar plasmavolymen med ungefär 1 liter och om omgivningstemperaturen stiger till 35°C så kan hästarna förlora 3 liter.

I de här situationerna tappar hästen förmåga att ”buffra” restprodukter och den tappar också kapacitet att kyla sig. Kroppstemperaturen höjs och mjölksyratröskeln sänks vilket är

kopplat till en försämrad prestationsförmåga.

Mjölksyratröskeln är den arbetsintensitet (hastighet i m/s) då kroppen inte hinner ta hand om laktaten i samma takt som den bildas. Hästar som är lite nervösa av sig, pullar under träning, värmning och lopp kommer att göra större saltförluster än om de varit lugnare.

Dessa extra svettförluster skall inte underskattas, de kan öka förlusten med 40 procent.

Jag har utvecklat ett test där man genom att analysera ett träckprov får en uppfattning om en häst inte får i sig tillräckligt med salt. Även immunförsvaret och risken för att hästarna blir sjuka kan påverkas av möjligheterna till återhämtning. Här är dock kunskapsläget på häst ganska begränsat

Grundträningens påverkan Både Båth och Untersteiner nämner att de tycker att det är viktigt att hästarna är ordentligt grundtränade som ettåringar innan de börjar gå snabbjobb som tvååringar. Det är en bra strategi ur ett fysiologiskt perspektiv, både för utvecklingen av syreupptagningen och för rörelseapparaten.

Flera vävnader i rörelseapparaten verkar ha bäst förmåga att anpassa sig till belastning som ett- och tvååringar och rask ”jogging” förefaller vara lågriskträning när det gäller problem från rörelseapparaten. Rörelseapparaten måste dock i viss utsträckning utsättas för de höga belastningarna för att klara höga hastigheter och här behövs det mer forskning för att öka kunskapen om hur denna typ av träning skall genomföras.

I unghäststudien på Wången sågs inga tecken på förändrat rörelsemönster (dvs att hästarna blev mer asymmetriska, vilket skulle kunna vara hälta) så länge hästarna som ettåringar joggades raskt på en skogsslinga eller på bana. Asymmetrierna dök upp i samband med att snabbjobb eller backträning introducerades men de kunde också försvinna efter 115

travkusk • örjan kihlström

”Att nekas att köra invändigt är ju som att förbjuda schackspelaren att använda halva brädet!” Örjan Kihlström travtränare

140

travkusk • örjan kihlström

Örjan Kihlström – travkusk berättat för: ulf bertilsson foto: thomas blomqvist

S

om många travvänner säkert känner till är jag ingen vän av stora ord och yviga gester.

Att jag hellre låter resultaten tala än pratar om mig själv i tid och otid. Det är kort sagt sådan jag är, som person och yrkesman. Hur jag blivit den jag är?

Nja, någon psykoanalytiker är jag inte.

Föredrar att ta dagen som den kommer, istället för att analysera sönder mig själv och min omgivning. Men om jag ändå ska försöka mig på en analys så är jag väl som alla andra en produkt av arv och miljö. Mina föräldrar, far- och morföräldrar har helt enkelt gett mig lugna gener och en trygg och jordnära uppväxt som format mig för livet.

Hästarna fanns hela tiden närvarande under min uppväxt. Under vinterhalvåret bodde vi nära Solvalla och jag följde ofta med pappa Ivar till hans proffsstall på banan. Varje sommar flyttade pappa upp travhästarna till gården utanför Bollnäs där vi levde i något som kan liknas vid en Bullerbyidyll med slåtter, lek, bad, fotboll och travtävlingar om vartannat.

Trav i blodet Farfar och morfar hade arbetshästar som slet hårt i jord- och skogsbruk. Pappa tränade som sagt travare, liksom min farbror Börje.

Hästarna ingick som en naturlig del av min barndom och jag ägnade mycket tid åt att gosa och vara med dem. Och med så många duktiga hästkarlar omkring mig var det omöjligt att inte ta intryck. ”Om det finns vilja i hästen måste det finnas förstånd i karl’n.” ”Var rädd om hästen, det är den som ställer maten på bordet!”

144

Presentation Örjan Kihlström rankas som en av världens absolut bästa kuskar. När det gäller att hålla hästen lagom på bettet, bedöma tempot, köra spårsnålt, undvika mjölksyra, mana på med små medel och spara krafterna till upploppet är han sannolikt den bäste.

Den kylige och taktiskt drivne Solvallakusken har vunnit Elitloppet tre gånger – med From Above, Magic Tonight och Nuncio. 2014 vann han Prix d’Amérique med Maharajah. Därtill tre Derbyn, fem Kriterium, plus ett närmast oräkneligt antal storloppssegrar. 2016 körde han in 52,6 miljoner kronor, ett svårslaget svenskt rekord.

Som så många framgångsrika kuskar och tränare växte Örjan upp med hästarna in på skinnet. Farfar och morfar hade arbetshästar, pappa Ivar och farbror Börje tränade travhästar. Örjan Kihlström föddes 1962 och har varit catchdriver sedan 1996.

Det första citatet myntade morfar Edvin. Det andra pappa Ivar. Uttalandena sammanfattar på pricken hur hästkarlarna jag växte upp med resonerade. Det vill säga att man alltid ska ge akt på hästens signaler, så att den inte arbetar alltför hårt och slits ut i förtid. Det där långsiktiga synsättet tog jag till mig och det har präglat mitt sätt att köra häst under hela min karriär. Vilket glädjande nog mina kunder och deras hästägare verkar tillfreds med.

Många kuskar och tränare har liksom jag växt upp med hästar och hästfolk. Björn Goop, Erik Adielsson, Timo Nurmos, Jorma Kontio… Det kan inte vara en slump att så många barn till travtränare blivit framgångsrika på tävlingsbanan.

รถrjan kihlstrรถm โ ข travkusk

145

Johan Edlund Karlsson, 12, på promenad längs en slingrig grusväg kantad av lupiner hemma i Fälltakan (Värmland) med sin kompis Millan Pamela, vid midsommar 2017.

veterinär • jonas tornell

Jonas Tornell – veterinär berättat för: ulf bertilsson foto: thomas blomqvist

N

är jag blev tillfrågad att vara med i den här boken fick jag anledning att fundera lite över vad mitt liv fört med sig så här långt.

När jag i tonåren började jobba extra som hästskötare på Östersundstravet, inte kunde jag då tro att jag skulle komma att ha en egen veterinärklinik i Skåne, med rader av stjärn­ hästar i kundregistret.

Men livet är fullt av överraskningar, även om jag tidigt hade på känn att jag ville jobba med tävlingshästar. Gillar man djur och idrott så är ju det här en perfekt kombo! Och trots att jag varit med i många år nu, är jag fortfarande lika nyfiken på vilka problemlösningar som väntar när jag vaknar upp till en ny arbetsdag. Antar att det är en indikation på att man hamnat rätt i yrkeslivet?

Nog om mig själv, över till travhästen och köptillfället. Det är ju då väldigt mycket avgörs.

Så hallå där! Köp inte på dig problem. Lägg känslorna åt sidan. Börja med en sund häst.

Det är svårt nog ändå att få fram en vinnare.

Granska hästen innan köp När du köper en unghäst, kontrollera exteriören noggrant. Den får inte vara alltför avvikande. Stå på ett fast och hårt underlag så att inte hovarna sjunker ned i materialet.

Titta framifrån och bakifrån och från sidorna.

Små avvikelser har ofta ingen betydelse, stora avvikelser skapar nästan alltid problem.

Hänger en unghäst i framkotor och knän är det inte lika farligt som folk tror. Då är det värre om den står djupt bak, det kan tyda på en vek ligamentapparat.

Kontrollera hovstorleken, är exempelvis ena framhoven mindre än den andra kan det inne-

182

bära att hästen sparar den av någon anledning.

Likadant om en trakt är högre, varför? Gör en försäljningsröntgen om det inte finns några bilder. Alla benbitar har inte betydelse, men en del ställer till med mycket trassel.

Om du tänker köpa en starthäst, så är det bra om den har startat någorlunda regelbundet. Långa, oregelbundna uppehåll kan indikera att hästen har problem. Kontrollera ledfyllnader, svullnader och eventuella överbens lokalisation i förhållande till leder och ligament. Ett överben kan vara ett varningstecken på att hästen kompenserar en smärta, eller bara ett skönhetsfel om det sitter mitt på skenbenet.

Om du inte känner att du har den rätta kompetensen att besikta en häst – ta hjälp!

En ordentlig veterinärbesiktning, inklusive röntgen och endoskopi i luftvägarna, mot­ svarar ungefär en halv månads driftskostnad hos en välmeriterad proffstränare.

Jag har besiktat många hästar inför försäljning och vet att köparens känslor ofta skymmer sikten. I USA besiktade jag för rätt länge sedan en häst som var tre grader halt på morgonen, men ändå vann ett Stakes-lopp på kvällen. Om du planerar att köpa en häst utomlands kan det med andra ord även vara värt att ta ett dopingprov…

Eftersom mina kunder är ungefär fifty/fifty trav- och ridhästar kan jag jämföra hur det brukar gå till vid försäljningar. Generellt kan jag säga att det går mer seriöst tillväga bland ridfolket. Där är det kutym att säljaren står för den kliniska undersökningen och köparen för extra undersökningar som röntgen och endoskopi.

jonas tornell • veterinär

Jonas Tornell har behandlat stjärntravare som Victory Tilly, Viking Kronos och Commander Crowe.

Presentation Jonas Tornell är en av Sveriges mest välmeri­terade veterinärer, med inriktning på tävlingshästar.

Han har medverkat under fem OS som veterinär för svenska ridlandslaget och har behandlat stjärntravare som Victory Tilly, Viking Kronos, Commander Crowe, Conny Nobell, Jet Ribb, Revenue och Oasis Bi. Tornell föddes 1954 i Östersund där han i sin ungdom jobbade som hästskötare hos Einar Magnusson och Åke Dünesius. Därefter fortsatte han hos Gunnar Nordin på Solvalla och Stanley Dancer och Wallner/Lindstedt i USA. Efter sin examen på Veterinärhögskolan i Upp-

sala 1983 tjänstgjorde han på dåvarande Brokvarns stuteri i fyra år innan han öppnade eget. Sedan 1998 har han sin klinik på den egna gården strax utanför skånska Ängelholm, där Björn Goop, Lutfi Kolgjini, Thomas Uhrberg, Conrad Lugauer samt Peter och Johan Untersteiner tillhör stamkunderna.

Jonas Tornell erhöll ridsportens hederspris 2014 och anlitas som föreläsare runt om i världen. Efter undersökning och behandling har han, tillsammans med hustrun Amelie von Heidenstam, även rehab­tränat topptravare som Sea Cove, Prince Mystic, Victory Tilly och Quarcio du Chene.

183

Index Symboler 3-5-6 60, 67

Hur lyder receptet för att få fram en framgångsrik travhäst?

C G Finns carpus det några genvägar?

214 gaffelband 188, 189, 221, 224

gaffelbandsskador 52, 159 generationsväxlingar 110 glykogen 195 aktionsproblem 209 D glykogeninlagringen 117 akupunktur 224, 226 Nej, det80ligger många års defekter slit och29hårt arbete bakom framgångarna.

GPS 186 amatörtränare griffelbenen 221 amerikavagn 156 delägare måste 283 läggas rätt av uppfödare, Ett oräkneligt antal pusselbitar grovfoder 25, 137, 242, 248 andelshäst 267 djupsand 186 tränare, foderrådgivare med flera.

Därtill 51, 116 grundträning andelsägare 267 hästskötare, veterinärer, djurskyddslagen 234 grupphästhållning 136 andningsvägarna doping 91 behövs en192 gnutta tur. grönbete 248 andra par utvändigt 150 dragpunkt 104 antibiotika 248 dödens 150 Den här till dig96som är intresserad av hästar, H arbetshästen 80 boken vänder sigdölehäst arnika primärt 230 192 travsporten. Tränaren Stig H Johansson, kuskenhalsinfektioner Örjan E artroskopi 29 halsproblem 192 ThornelI med flera svenskahalt, och avel 34Kihlström, veterinären Jonas hälta 190, 202 elastiska putan 205 avelsindex 36 affischnamn berättar (se sätt även avlastningshälta) elastisk 205 norska på hov ett unikt och öppenhjärtigt avkommor 35 handelsbolag 281 elektrolyter 74, 249 om sina respektive yrkeshemligheter, inom allt från uppfödning avlastningshälta 189 hematokrit 197 elektromagnetterapi 226 avmaska hjärtfrekvens 194, 197 ensilage 242 till25hovslageri och moderna träningsmetoder.

Ett antal av kapitlen avmaskningsmedel 25 equiterapeut 221, 226 kompletteras av forskare och experter som bidrar med dehornkapseln senaste 205 avtal 282 hovben 214 exteriöra defekter 202 rönen inom respektive område. hovbeslag 206 exteriören 110 B 215 Alla travintresserade hittar något matnyttigt i den härhoven boken.

F hovens anatomi 205 backe 186 Inte minst de som på något sätt88verkar praktiskt med travhästar hovslagare 198, 224 backintervaller 108, 229 fartlek hovsprickor 204 backträning 108 ambitioner att utvecklas fenylbutazon och har i sitt248yrke eller sin hobby. hovvinkeln 204 balansering 209 flapsulan 211 Varsågod! Denna bok ärflyktdjur ett måste på din väg mot vinnarcirkeln. hältor, halt 190, 202 ballar 205 54 (se även avlastningshälta) barfota 52, 88, 156, 215 foder 74, 240, 244 hältutredningar 186 barfotakörning 212 foderbyte 244 Journalisterna Ulf Bertilsson, Even Elvenes och Carin Wrange härstamning 35 benaxlarna 202 foderrådgivare 240 samt fotografen Thomas Blomqvist och hästskötare 47, 71, 136 benställningar 204, 214 foderval 74 har tillsammans intervjuat hästägare 134, betfor samlat 247 fosterhinnan 32 fakta. De har under ett års tid träffat ett stort antal ledande 259, 272 hästägarkollektiv 268 bike 156 framknä 214 experter höger töm 187 blodprov 32, 186 inom hästnäringen. fransysk benställning 52, 204, 215 hörnstöd 205 BLUP-systemet 36 fysträning 52 hösilage 242 boots 74 fölsjukan 32 broddar 213 fölverkning 31 bärrand 205 förärvning 29 böjprov 187 böjsena 224, 227

A

286

centrumlinjen 214 cirkulationssystem 117