9789198167771

Skogen En reportagebok om det svenska familje­skogsbruket

Jukkasjärvi Lycksele

Handog

Bjärme

Norrfors

Rot Arvika Värmskog Värmlandsnäs Tjuvhult

Innehåll

Köinge Ystad

Järvsö Hudiksvall Sunne Stockholm Vånga Hammar Hult

Farfars skog är också framtidens skog

10

Mångfald av skogsägare ger mångfald i skogen

15

Skogsägarna: Mikael Salomonsson, Jukkasjärvi

”Som skogsägare här uppe är jakt- och fiskerätten väldigt viktig”

24

Svarte Swartling, Norrfors

”Jag är stolt över att vara en del av det svenska skogsbruket”

26

Parichehr Baradaran, Lycksele

Hon har skogen som pensionsförsäkring

34

Erica Jonsson Ogilwie, Handog

Det är i skogen som Erica trivs allra bäst

38

Per Malmsten, Bjärme

”Jag tar av min egen skog och förädlar den”

48

Margareta & Lars-Erik Bohlin, Rot

Vårdar kulturarv med hjälp av skogen

56

Bo Sigvardsson, Hudiksvall

”Löv ligger mig väldigt varmt om hjärtat”

60

Stephanie Cassel Kristofers & Pär Kristofers, Järvsö

Skogen basen för världs­­arvs­gården

64

Gunilla Wredenberg, Värmskog

Distansägare förvaltar skogsarvet

72

Maria Westrin Wernström, Stockholm

”Varje träd har jag förvandlat till fler träd”

76

Monica Thörner, Värmlandsnäs

”Jag är stolt skogsägare”

79

Lina & Johan Edin, Sunne

”Skogen är en stor del av oss”

84

Teodor Hidén, Arvika

”Allt blir lite roligare i egen skog”

89

Linnea Ivarsson Claesdotter, Vånga

”Jag vill ha ett aktivt skogsbruk”

92

Cathrine & Kenth Jansson, Hammar

”Det är en glädje att göra det här för vår familj och framtiden”

100

Irene & Gunnar Thorn-Andersen, Hult

”Vårt sätt att äga skog är bra för klimatet och ekonomin”

109

Berith Bojestig Petersson & Nils-Olof Petersson, Tjuvhult

”Alla vi skogsägare känner ett ansvar”

113

Johanna Ivarsson, Köinge

”Vi kommer att få en helt annan skog i framtiden”

116

Claes Lachmann, Ystad

I söder är skogen ädel

118

8

FOTO:

Marie Henningsson

förord Från de luftiga bokskogarna i söder till det småländska höglandets barrskogar. Sida vid sida med det bördiga slättlandskapet i Mellansverige och över de blånande bergen för att fortsätta norrut där de fjällnära skogarna tonar ut mot kalfjället. Skogen löper som en grön tråd genom landet.

Ungefär hälften av den svenska skogen ägs av privat­ personer – familjeskogsbrukare.

Om skogen är en grön tråd som binder samman landet går ägandet och brukandet av skogen som en grön tråd genom familjeskogsbrukarens liv, familjer och generationer.

Inget träd är det andra likt, inte heller familjeskogs­ brukaren är densamma som sin skiftesgranne.

Med olika förutsättningar, val och strategier brukar de sin del av den svenska skogen.

Annika R Hermanrud, publisher och ansvarig utgivare på LRF Media 9

Farfars skog är också framtidens skog En spillkråka flyger skrikande till nästa träd i jakt på barkborrar och andra insekter. Solen strilar mellan grenarna ner i den tjocka mossan och bland lövträden i skogsbrynet breder en matta av vitsippor ut sig. Förutom suset i trädkronorna är det tyst och stilla i skogen som farfar planterade.

Om några månader blir scenen en annan. Då rullar skördaren in för att slutavverka. Farfars skog har vuxit sig avverkningsmogen, men under tiden har den bidragit med både arbete och avkoppling till flera generationer.

Här har både pappa och farfar jagat rådjur och älg. Mamma och mormor har plockat svamp och bär, och vi barn byggde kojor och grillade korv när vi var små. Nu är både farfar och pappa borta och det vår tur att se till att skogen blir avverkad och återplanterad.

Mycket har hänt under de snart 90 år som träden vuxit sig höga. Hand­ sågar och yxor har bytts mot motorsåg som sedan ersatts av skördare och skotare. Generationer har kommit och gått.

Till nästa sommar har farfars skog ändrat skepnad. Några fröträd står kvar och en och annan högstubbe har lämnats åt spillkråkan. Om ytterligare några år betar älgarna sly på hygget och hallonbuskar och murklor växer upp genom kvarlämnat ris och spån. Efter plantering börjar en ny skog växa till och om 30–40 år reser sig höga träd mot himlen igen.

Familjeskogsägarna är, trots att de äger hälften av all skog i Sverige, ganska anonyma. Många besökare förstår inte ens att det döljer sig en

10

mänsklig hand bakom skogen. Att någon röjer, gallrar och vårdar det de tack vare allemansrätten kan kalla ”sin skog”. Skogsägaren lägger de inte märke till förrän han eller hon avverkar det område de vant sig att promenera i.

Det finns drygt 300 000 familjeskogsägare i Sverige, och just för att de är så många och har så olika bakgrund och mål med sitt skogsbruk bidrar de till en mångfacetterad miljö. Skogen löper som en grön tråd genom generationer, genom hela landet. Många av våra naturreservat är resultatet av hängivna familjeskogsägares intresse och arbete.

Skogen är visserligen en bankbok på rot för många skogsägare, men den är inte till för kortsiktiga vinster. I stället vårdas och sköts den på ett långsiktigt hållbart sätt – med respekt mot tidigare släktled och ansvar för kommande generationer.

Vad som kommer att hända med skogen som planteras idag vet ingen.

Behoven är stora och användningsområdena många, och vi kan förmodligen inte ens föreställa oss allt som träfibern kommer att användas till i fram­ tiden. Inte kunde de som planterade skog för snart 100 år sedan ana att den förutom timmer och massaved också skulle bli kläder, batterier och medicin?

Lena Johansson, politisk chefredaktör Land Lantbruk och Land Skogsbruk

11

12

FOTO:

Istock

13

24%

privata bolag

21%

Stat, kommun och kyrka

Övriga

48%

familjeskogsbrukare

Vem äger skogen?

313 084 enskilda skogsägare Den svenska produktiva skogsmarken ägs till 48 procent av enskilda personer, familjeskogsbrukare. Privatägda aktiebolag äger 24 procent och allmänna ägare 21 procent. Andelarna har legat nära nog konstanta under de senaste tjugo åren.

14

7%

Källa: Skogsstyrelsen 2020

Mångfald av skogsägare ger mångfald i skogen Knappt hälften av all skogsmark i Sverige ägs av enskilda skogsägare. Med totalt 313 084 enskilda skogsägare är det mångfalden av ägare som garanterar mångfalden i skogen.

I första hand sociala värden, följt av miljömässiga och sist ekonomiska värden är viktigast för skogsägaren.

Text: Gunnar Andersson

– Skogsägaren är inte en enda typ. De är en precis lika heterogen grupp som samhället i stort, säger Kerstin Westin, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet.

De många enskilda skogsägarna i Sverige är en spretig ägargrupp som har många olika mål med skogsägandet. Kerstin Westin forskar om privata skogsägares värderingar och attityder, bland annat i det europeiska samarbetsprojektet ValoFor. – De privata skogsägarnas grundläggande värderingar påverkar vilka attityder de har till sitt skogsägande och i slutändan får det betydelse för hur de väljer att sköta sin skog, säger Kerstin Westin.

Enligt statistik från Skogsstyrelsen är sex av tio enskilda skogsägare män och knappt var fjärde skogsägare en kvinna. 2020 var medelåldern bland samtliga skogsägare 61 år.

– När det gäller ålder har vi inte sett något mönster i värderingar och attityder, men när det gäller kvinnor kan vi se att de i något högre grad poängterar naturvärden än vad män gör, men det är absolut inga stora skillnader. Sedan behöver det inte bero på kön utan kan lika gärna vara en 15

följd av att kvinnliga skogsägare ofta äger mindre skogsfastigheter och bland de som har större fastigheter finns det en tendens att de ekonomiska värdena är lite viktigare, säger Kerstin Westin.

Av Kerstin Westins forskning framgår att privata skogsägare ofta har flera olika mål samtidigt med sitt skogsägande. De kan prioritera sociala värden, men samtidigt välja att avverka på en del av sin fastighet och inte se det som en motsättning.

– Det vi kan se i våra studier är att de sociala värdena är viktigast, följt av miljömässiga och därefter de ekonomiska värdena. Trots den prioriteringen brukar de sin skog utan att de ser någon konflikt i det, säger Kerstin Westin.

Att ekonomin inte är den viktigaste drivkraften i ägandet för många enskilda skogsägare framgår också av den senaste Skogs­barometern som publicerades 2020, där bara åtta procent av de tillfrågade sade sig få huvud­ delen av sin inkomst från skogen medan 39 procent får den från anställning eller eget företag. 43 procent får sin huvudsakliga inkomst från pension.

– Men ekonomi värderas något högre om man är med i en skogsägar­ förening, har en skogsbruksplan eller äger en större fastighet. När det gäller naturhänsyn kan vi inte se några sådana skillnader i värderingar, säger Kerstin Westin.

Enligt Skogsbarometern har drygt sex av tio privata skogsägare haft sin skogsfastighet i mer än 20 år och vanligast är det att skogsfastigheter överlåts inom familjen. I Skogsbarometern svarade 59 procent att de förvärvat sin fastighet från förälder eller syskon.

I en studie av Therese Bjärstig och Anna Sténs vid Umeå universitet svarade 80 procent av de privata skogsägarna att det primära skälet till skogsinnehavet är identitet och arv. Att förvalta ett arv beskrivs som nära sammanlänkat med identiteten som skogsägare.

– Vi har inte studerat identitet, men att förvalta ett arv ryms inom sociala värden och det är något som alla skogsägare i våra studier prioriterar högt rent generellt, konstaterar Kerstin Westin.

16

Enskilda skogsägare i statistiken 2020 Störst arealer produktiv skogsmark ägd av enskilda skogsägare finns i de tre nordligaste länen Norrbotten, Västerbotten och Jämtland.

Flest antal enskilda skogsägare finns i södra Sverige.

I Västra Götaland bor drygt 14 procent av de svenska skogs­ ägarna och tittar man på hela Götaland så bor knappt hälften av samtliga enskilda skogsägare där.

I norr ägs störst arealer

Flest kvinnliga skogsägare finns i Stockholm

I Västra Götaland bor flest skogsägare

29% utbor

68% närbor

Källa: Skogsstyrelsen 2020

68 procent är så kallade närbor och 29 procent utbor, vilket betyder att de bor i en annan kommun än där de äger skog.

17

38% kvinnor äger

29%

60%

män äger

gemensamt

57%

enbart män

14% Enbart kvinnor

Kvinnliga skogsägare blir fler 60 procent av skogsägarna är män, 38 procent är kvinnor och för två procent saknas det uppgift. Så har fördel­ ningen sett ut de senaste 10 åren. Blickar man längre tillbaka har andelen kvinnliga skogsägare ökat.

Många skogsägare är +50 Medelåldern är 61 år.

70 procent av de manliga skogsägarna är mellan 50 och 79 år och bland de kvinnliga skogsägarna var 69 procent i samma åldersspann.

18

Fördelning på ägandet 57 procent av den produktiva skogsmarken ägs av enbart män medan 14 procent ägs av enbart kvinnor och 29 procent gemensamt av män och kvinnor.

70%

Män är över 50 år

69%

Kvinnor är över 50 år

Källa: Skogsstyrelsen 2020

Hur mycket skog äger skogsägaren?

I genomsnitt har enskilda skogsägare 34 hektar produktiv skogsmark. Mäter man i stället medianen är den 12 hektar.

82%

Äger över 50 hektar

34%

Så stora är markinnehaven 82 procent äger under 50 hektar och 34 procent äger bara 5 hektar eller mindre.

Äger max 5 hektar

Skogsbruksplaner Drygt 7,6 miljoner hektar skog ägd av enskilda har aktuell skogsbruksplan.

Certifierad produktion Drygt 5,2 miljoner hektar produktiv skogsmark ägd av enskilda var certifierad.

Avverkningar Enskilda skogsägare anmälde i genomsnitt 3,2 hektar stora avverkningar.

Skötsel Sammanlagt röjde de enskilda skogsägarna 361 000 hektar.

Källa: Skogsstyrelsen 2020

19

22

Skogsägarna Från norr till söder, över hela landet, vårdas svensk skog av privata skogsägare. Inte sällan har samma skog varit i släktens ägo i generationer. Jakt och rekreation är viktiga anledningar till att man äger skog, utöver att man vill lämna över ett arv till kommande släktled.

23

JUKKASJÄRVI

”Som skogsägare här uppe är jakt- och fiskerätten väldigt viktig” För skogsägaren Mikael Salomonsson i Jukkasjärvi är skogens möjligheter till jakt och fiske väldigt värdefull.

– Det är en del av kulturen som vi absolut inte vill släppa ifrån oss, säger han.

TEXT: Gunnar Andersson FOTO: Privat

Mikael Salomonssons skogsfastighet i Jukkasjärvi utanför Kiruna har funnits i släkten sedan den bildades för ungefär 100 år sedan. Där finns ungefär 60 hektar skogsmark och drygt 100 hektar impediment, mest myrmark.

– Förr i tiden var det myrmarken som var värdefull för den kunde ge bete åt djuren. Det var inte skogen som var värdefull, berättar Mikael Salomonsson.

Boniteten är förhållandevis låg så att beståndet domineras av senvuxen tall.

– Både min pappa och farfar har byggt båtar av virket och jag har sågat upp och levererat en del specialsortiment till båtbyggare. Här uppe är det i nuläget svårt att få någon större lönsamhet på virket eftersom avverkningskost­ naderna och transportkostnaderna äter upp mycket av intäkten, förklarar han.

Han har flera mål med sitt skogsägande. I grunden vill han förvalta och skapa växande skogar som främst kommer att vara till gagn för kommande generationer. På andra delar av fastigheten prioriterar han intresset för fågeljakten och även fisket.

– Som skogsägare här uppe är jakt- och fiskerätten väldigt viktig, konstaterar han.

Mikael låter också en avdelning med gammal tallskog som har höga naturvärden stå kvar. Den är rik på hänglav och är därför bra betesmarker för rennäringen och passar dessutom för naturturism.

24

– Renägande vänner har renar som betar där och så har jag en stuga som jag brukar hyra ut åt turister och de gillar både den fina gamla skogen och renarna, säger han.

Mycket av den fjällnära skogen har höga naturvärden. I skogspropositionen som nyligen presenterades finns förslag om att erbjuda bytesmark för fjällnära skogsägare som nekas avverkning på grund av höga naturvärden.

Men det är Mikael tveksam till.

– Det beror helt på vilka villkor som följer med. Med äganderätten följer ju jakt- och fiskerätten och de är nästan viktigare än själva skogsbruket både för mig och kommande generationer, så det måste vara tydligt juridiskt vad som gäller, säger Mikael Salomonsson.

Med skogspropositionen ser också hotet om att med tvång skydda det 100 mil långa fjällskogs­området vara borta.

– Jag säger bara Gud hör bön för det där förslaget har skogsägare här uppe varit väldigt arga över så det är bra att det inte blir verklighet, säger Mikael Salomonsson. ●

Mikael Salomonsson med dottern Yrsa.

I släkten i 100 år Mikael Salomonsson, 38 år Bor: Jukkasjärvi, Norrbotten.

Skogsbestånd: 60 hektar skogsmark och drygt 100 hektar impediment, mest myrmark.

Talldominerat.

Skogsbruk: Trakthyggesbruk på den producerande delen, natur­turism på en del av fastigheten.

Skogsstrategi: Förvalta växande skogar för kommande generationer. Prioriterar fågeljakt och fiske på andra delar av fastigheten.

25

NORRFORS

”Jag är stolt över att vara en del av det svenska skogsbruket” Svarte Swartling i byn Norrfors ett par mil väster om Umeå är själv­ verksam skogsägare.

– Jag har alltid haft inställningen att man ska försöka göra allting själv, men med åren har jag väl insett att man inte hinner allt, säger Svarte.

TEXT & FOTO: Gunnar Andersson

Svarte Swartling har en fastighet på totalt 715 hektar, varav 620 är produktiv skogsmark. Resten är impediment, vägar, åkrar och betesmarker. Beståndet består av ungefär 40 procent vardera av tall och gran, och resten är mest björk och några hektar lärk.

Som självverksam skogsägare varierar det så klart mellan både årstider och år hur mycket arbete han lägger ner på skogen.

– Men jag brukar säga att i snitt är det nog ungefär hälften av min arbetstid som jag lägger på att förvalta skogen. Det är både praktiskt arbete i skogen och planering och administration, förklarar han.

Skogen står också för knappt hälften av hans årsinkomst, men ålders­ fördelningen på skogen gör att det inte kommer att bli några större slut­ avverkningar de kommande 20–30 åren.

– Jag har väldigt mycket gallringsskog så det ger inte så mycket ekonomiskt för mig, men om jag sköter den rätt kommer jag att kunna lämna över en fastighet till mina tre utflugna barn och barnbarn som har både ett stort ekonomiskt värde och höga sociala värden, säger Svarte Swartling.

Han förstagallrar, markbereder och röjer det mesta själv. Alla planteringar har han också gjort tillsammans med familjen. Slutavverkningar och en del gallring lejer han däremot bort.

26

27

NORRFORS

– Jag tycker det är jätteroligt att göra förstagallringar för då är jag med och formar skogen för framtiden, säger han.

Svarte Swartling är uppvuxen på en liten gård utanför Jokkmokk. 1985 köpte han fastigheten i Norrfors tillsammans med sin pappa, men numera är han ensam ägare. I sitt arbete på gården använder han en gammal Volvo BM 868 från början av 70-talet och en svenskbyggd Steberskördare från 1995.

Dessutom har han en grävare och en dumper som han byggt alla skogsvägar med och en gammal väghyvel för underhåll.

Som skogsägare vill han använda produktionskapaciteten på sin gård fullt ut.

– I första hand känner jag att jag har ett ansvar och en vilja att producera nyttigheter för min egen börs, för samhället som behöver råvara till produkter och för det globala klimatet, säger han.

Samtidigt menar Svarte att produktion inte prioriteras överallt på gården.

6,5 procent är frivilligt avsatt för naturändamål och där finns bland annat flera nyckelbiotoper.

– I grunden tycker jag att jag har en skyldighet att producera virke, men jag har också en skyldighet att inte göra det överallt på fastigheten. Jag vill också ta hänsyn till naturen och den biologiska mångfalden, säger han.

Han betonar också skogens sociala värden. Möjligheten till jakt sätter han stort värde på och han har även en stark emotionell bindning till gården.

– Jag köpte gården som 25-åring tillsammans med min pappa och sedan dess har den varit en fast och trygg punkt i hela mitt vuxna liv, konstaterar Svarte Swartling.

Svarte Swartling är en engagerad skogsägare. Han är förtroendevald i Norra Skog och har många år varit med i föreningens valberedning. När det gäller den pågående skogsdebatten menar han att det är synd att så många människor uppenbarligen har så liten förståelse för att vi är beroende av vad naturen kan ge för att man ska kunna bo både på landsbygden och i städer.

– Det är lätt att glömma bort att mycket av det vi alla behöver produceras av råvaror från naturen och att den enda riktigt förnybara råvaran vi har är skogen, säger han.

Han menar att det är konsumenternas behov som styr och de flesta konsu­ menter bor i städerna.

28

Självverksam skogsägare Svarte Swartling, 61 år Bor: Norrfors, Umeå, Västerbotten.

Skogsbestånd: 715 hektar varav 620 är produktiv skogsmark.

80 procent tall och gran i lika delar, samt 20 procent som domineras av björk.

Skogsbruk: Trakthyggesbruk under iakttagande av god miljöhänsyn.

Skogsstrategi: Vill att fastigheten ska producera virke och samtidigt ta hänsyn till naturen och den biologiska mångfalden.

– Jag är stolt över att vara en del av det svenska skogsbruket och jag tycker att man i debatten på ett helt orimligt sätt fokuserar på enskilda negativa detaljer i vårt skogsbruk, utan att se till helheten i hur det vi producerar blir nödvändiga produkter, säger Svarte Swartling. Han är även starkt kritisk till att EU vill försöka detaljstyra skogsbruket i Sverige.

– Vi måste få ha frihet att sköta skogen som vi vill, men det betyder också att vi har ett stort ansvar. Att det finns så många privata skogsägare som sköter sin skog på så många olika sätt är en styrka som skapar en variation i skogslandskapet. Skulle vi alla i stället följa hur antingen EU, miljörörelsen eller storskogsbruket vill bedriva skogsbruk skulle det bli mycket mer likfor­ migt, säger Svarte Swartling. ● 29

Ungefär hälften av den svenska skogen ägs av privatpersoner – familjeskogs­ägare.

Men trots att familjeskogs­brukarna äger så stora delar av skogsmarkerna är de ofta anonyma. Skogens besökare vet många gånger inte att det är en mänsklig hand som format skogen – att det är någon som har röjt, gallrat och vårdat den skog som de tack vare allemansrätten har till­gång till och kallar för ”sin”.

I reportageboken ”Skogen - Den gröna tråden” lyfts den privata skogsägaren fram av de ämneskunniga reportrarna på fack­tid­skriften Land Lantbruk och Land Skogsbruks redaktion.

Med reportage från hela landet får läsaren träffa familjeskogsägare som berättar om sin skog, sitt ägande och hur de har valt att bruka sin del av den svenska skogen.

Många har ägt skog i flera generationer, andra har precis blivit skogsägare. De är unga och gamla, har familj eller lever ensamma men de har alla skogen som en gemensam grön tråd.

ISBN 978-91-981677-7-1

2

9 789198

167771