Innehåll Inledning
6
Allmänt
8
Nervsystemet och hjärnan
8
Hormoner
10
Beteende
12
Motivationssystem
15
Överslagshandlingar
16
Kattens sinnen
20
Smaksinne och luktsinne
21
Hörsel
22
Syn
24
Känsel
26
Balans
26
Muskelsinne
29
Kattens språk
30
Doftspråket
30
Feromoner
32
Kroppsspråket
34
Lätena
37
Hur lär sig katten?
38
2
Lek och jakt
42
Lek
42
Jakt
46
Kattens behov
48
Skötsel
48
Ge medicin
54
Faror
54
Kattens mat
55
Matstörningar
58
Stimulerande miljö
61
Tecken på en frisk katt
64
Djurskyddslagen
66
3
Innehåll Katten tillsammans med andra
68
Revir och rangordning
68
Flera katter
74
Introduktion av ny katt
76
Bråk mellan katter
78
Hälsa på katten
79
Hane och hona
80
Hankatten
80
Honkatten
83
Löpning och parning
84
Kastrering och sterilisering
87
Dräktigheten
89
Förlossningen
93
Ung och gammal katt
98
Kattungeutveckling
98
I det nya hemmet
104
Gammal katt
106
4
Olika rasers beteende
108
Störningar och störda beteenden
116
Gör katten sina behov bredvid toalådan?
118
Klöser på möbler
119
Tuggar på växter/blommor
120
Ylleätning
120
Överdrivet slickande
120
Katten anfaller/bråkar
121
Rädd katt
122
Inspirationsböcker
124
Ordlista
126
5
Inledning Boken Förstå katten utgavs första gången 2006. Detta är en ny, omarbetad upplaga. Allt fler människor skaffar sig en eller flera katter, framför allt storstadsbor som yrkesarbetar. Umgänget blir ännu mer givande om man lär sig förstå sin katt, dess sinnen, beteende och språk. Katten talar med doftspråk, kroppsspråk och läten. Kattens beteende styrs av regler som är medfödda. Olika beteenden har olika funktioner. Om vi bättre förstår kattens behov, hur beteendet orsakas och kontrolleras kan vi därmed sköta djuret på bästa sätt. Sedan 1984 har jag levt med några olika innekatter. Dessa katter kommer att exemplifiera vissa beteenden. Åtta av katterna är döda, två lever med mig och min man i vårt hus i Simrishamn. Huset har innergård, där de får gå ut under övervakning. z Bessie, viltfärgad abessinier, 1984–1999. z Moppe, brunsköldpadd burma, 1984–1999. z Topsy, röd-vit turkisk van, 1985–1998. z Bufflan, brun burma, 1987–2002. z Tova, viltfärgad abessinier, 2002–2004. z Tussan, brunsköldpadd burma, 1999–2016 z Alice, svartsilver abessinier, 1999–2017 z Perle/Perly, brun burma, 2001–2018 z Aggie, chokladsköldpadd burma 2016– z Lissa, chokladsköldpadd burma 2018–
6
7
Överslagshandlingar Överslagshandlingar är irrelevanta beteenden som plötsligt uppträder, exempelvis att katten börjar putsa sig mitt i ett slagsmål. Det sker under konkurrens av två motivationssystem, flykt och anfall, då de tar ut varandra. De blockerar då varandra så att ett tredje, tidigare undertryckt, motivationssystem tar överhanden. Man kan se det vid lek när två katter omväxlande låter sig jagas eller jagar den andra. Rätt som det är i en paus börjar en katt äta eller putsa sig. Perle och Tussan leker jaga-jagas. Först jagar en av katterna den andra, sedan byts rollerna. De växlar hela tiden. Plötsligt sätter sig Tussan och tvättar sig. Det är vid ett tillfälle då de olika motivationssystemen jakt/anfall och jagas/flykt är likvärdigt starka och tar ut varandra. Det blir då möjligt för ett tredje motivationssystem att ta över, i detta fall att få pälsen i ordning som kanske blivit lite tufsig i lekens hetta. Överslagshandlingar kan också ske om djuret är frustrerat. Ett exempel kan vara om katten inte kommer åt maten som den vet finns i fodersäcken. Det beteende som egentligen är starkast kan inte utföras. Katten vill få tag i maten och äta, men när detta inte lyckas kanske den istället börjat putsa sig. Djuren har behov av sina arttypiska beteenden även om de aldrig fått utföra dem i naturlig miljö. Det är inte alla beteenden som måste utföras för att djuret ska må bra, att slippa fly för ett rovdjur är inget nödvändigt. Men vissa beteenden måste få utföras, som exempelvis att bygga bo före födsel. Vissa beteenden blir nödvändiga vid vissa förhållanden. Om djuren inte kan göra sina beteenden kan de utföra tomgångshandlingar och överslagshandlingar som kan leda till beteendestörningar om de tvingas upprepa detta ofta. Katter kan ha omriktat beteende, ett beteende som är motiverat men som riktar sig åt annat håll än mot retningskällan. Vi människor har 16
också detta, exempelvis när vi slår näven i bordet. Om man skiljer på två katter som slåss, kanske den ena katten gör utfall mot människan istället när den inte längre kommer åt rivalen.
Perly 17
Aggie & Lissa 56
Katten sover bättre efter en måltid, så man kan ge ett mål strax före läggdags för att undvika att katten leker störande när man själv vill sova. Ge aldrig mat om du väcks tidigt av bus eller kel. Då tar katten det som belöning för buset och att det är okey att väcka dig klockan fyra på morgonen med kel och fortsätter med detta beteende. Det bästa är att ignorera beteendet. Man kan se katter skrapa över maten på liknade sätt som de skrapar över sanden i lådan efter toabesöket. De skrapar oftast på golvet bredvid matskålen. Detta är säkert ett instinktivt beteende från tidigare generationer för att gräva ner maten och inte förråda sig. Katten vill inte ha maten just nu, den kanske inte är hungrig eller inte har ro att äta.
Katten vill ofta dricka sitt vatten på annan plats än där den äter. 57
Lär känna katten och dess sinnen.
Katten talar med doftspråk, kroppsspråk och läten. Olika beteenden har olika funktioner och det är inte alltid lätt att veta hur beteendet orsakas och framför allt kontrolleras. Här beskrivs alla kattsinnen och du får svar på ett stort antal frågor som de flesta kattägare ställer sig. Hur och varför reagerar katten på olika stimuli? Katter tvättar sig alltid efter att ha ätit, varför gör de det? Hur lär sig katten? Ylva Stockelberg ger enkla och uttömmande beskrivningar av kattens beteenden och funktioner och tar även upp olika störningar, exempelvis ylleätning och varför en del katter uträttar sina behov utanför toalådan. Ylva Stockelberg har skrivit nio kattböcker. Hon håller föreläsningar och kurser om bland annat kattbeende och kattgenetik. Maken Ove Deilert har tagit en del foton och bildbehandlat andra.
1 111111
9 789197 900843