Inlaga_Konstenattsmåprata:inlaga_100sid_vinnatid.qxp 2011-03-10 18.47 Sida 5
Innehåll
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 1.
apmänniskor, filosofer och bebisar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
2.
Vad är det för skillnad på småprat och skitprat? . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
3.
du blir du på bara 0.4 sekunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
4.
ett kapitel även för dig som inte är blyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
5
titta, han snackar! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
6.
Fortsätt snacka - åtta små hemligheter för att lyckas hålla igång ett samtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
7.
Mästersnackaren i stövlar avslöjad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
8.
idiotsäkra överlevnadstips för jobbiga vardagssituationer . . . . . . . . 57
9.
Fem saker som du inte hittar i ett vanligt Kinderägg . . . . . . . . . . . . . 68
10.
Varning för George Costanza! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72
11.
Så skaffar du dig rösträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76
12.
det förbjudna samtalsämnet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83
13.
Fler idiotsäkra överlevnadstips för jobbiga vardagssituationer . . . . . 89
14.
Har du fått ”the Cable Guy” på halsen? Så hanterar du honom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .99
15.
tick, tack, tick, tack … lär dig desarmera bomben inom dig . . . . . 108
16.
Första hjälpen för ett samtal som håller på att dö . . . . . . . . . . . . . . 112
5
Inlaga_Konstenattsmåprata:inlaga_100sid_vinnatid.qxp 2011-03-10 18.47 Sida 6
17.
Ge papegojan i dig en chans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
18.
Så lär du dig att låta smartare, klokare och mer intelligent än du egentligen är . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117
19.
Så lär du dig att prata för att få precis som du vill . . . . . . . . . . . . . . 119
20.
Och så ännu fler idiotsäkra överlevnadstips för jobbiga vardagssituationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123
21.
Hur gör jag när jag plötsligt upptäcker att jag slutat lyssna och inte har en aning om vad vi pratar om? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130
22.
en räddningsplanka om du gjort bort dig så fort du öppnade munnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132
23.
ibland kan värdelöst vetande vara guld värt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135
24.
elvis har lämnat byggnaden – eller så avslutar du ett samtal på ett enkelt och snyggt sätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .138
25.
22 snabba tips på hur du blir expert på att snacka skit om allt och med alla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140
26.
ta en taxi! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149
6
Inlaga_Konstenattsmåprata:inlaga_100sid_vinnatid.qxp 2011-03-10 18.47 Sida 33
4. Ett kapitel även för dig som inte är blyg
“Well, that's okay, baby, I don't mind That shy smile's sweet, that's a fact Go ahead, I don't mind the act” – BRUCE SPRINGSTEEN, “SAD EYES”–
albert einstein, Brad pitt, thomas edison, tom Hanks, abraham lincoln och Bob dylan. Vet du vad de alla har gemensamt? de var blyga allihop. Väldigt blyga. einstein, till exempel, utvecklades sent som barn och föredrog att leka ensam. Han började inte ens prata förrän i tre årsåldern. privat beskrivs Brad pitt som fåordig och mycket blyg och så olik sina ofta mer utåtriktade och handlingskraftiga rollkaraktärer på film man bara kan tänka sig. dylan, som var väldigt blyg redan som barn, avskyr att bli intervjuad och fotograferad och alla som sett honom på scen vet att han gärna stirrar ned i golvet eller vänder ryggen mot publiken när han uppträder. trots detta sociala ”handikapp” får man väl ändå säga att det gått rätt hyfsat för de här tre – precis som för edison, Hanks och lincoln och många, många andra blyga personer. Mörkertalet av antalet blyga har visat sig vara enormt och andelen människor som uppfattar sig själva som blyga ökar ganska dramatiskt. i uSa har siffran ökat från 40 till nästan 50 % under bara de senaste åren. i en undersökning som presenterades 2006 i Svenska dagbladet uppfattade sig hälften av svenskarna också som blyga. det är faktiskt rätt uppseendeväckande siffror, inte minst med tanke på den gamla myten som säger att vi svenskar är så tillknäppta och tillbakadragna medan amerikanerna påstås vara så öppna, sociala och sällskapliga.
33
Inlaga_Konstenattsmåprata:inlaga_100sid_vinnatid.qxp 2011-03-10 18.47 Sida 34
Varför blir vissa blyga och andra inte? Man har forskat en del om blyghet, bl.a. om den biologiska grunden för blyghet, men den forskningen började först 1988 och ligger fortfarande i någon slags vetenskaplig linda. Forskare har konstaterat att blyghet kan komma från genetiska egenskaper och man har även försökt koppla ihop blyghet med social fobi (men vilken skillnaden mellan de två egentligen är har forskarna inte riktigt lyckats komma överens om) och att de är relaterade till tvångssyndrom. det spekuleras också en hel del i varför så många fler människor uppfattar sig själva som blyga nu. en del förklarar ökningen med att vi tillbringar mer och mer tid på internet. Vi isolerar oss bakom våra datorskärmar och glömmer bort att umgås, vi förlorar helt enkelt lite av vår sociala kompetens och blir nervösa och osäkra när vi möter människor ansikte mot ansikte. andra röster hävdar att de sociala medierna och alla nya sociala forum som uppstått på nätet tvärtom har underlättat för blyga personer att i skydd av sin anonymitet våga ta kontakt på ett sätt som de normalt inte skulle våga ”irl”, samtidigt som de tränar upp sin sociala kompetens på ett tryggt och avspänt sätt. i artikeln om blyghet i Svenska dagbladet berättade också forskaren tomas Furmark vid uppsala universitet att man efter studier med en grupp försökspersoner upptäckt att hjärnans känslocentrum går på högvarv när vi känner social ångest. Han förklarade också att man dock inte vet om den ökade känsligheten är ärftlig eller om det är ett inlärt beteende. andra studier har visat att blyga ofta skyller på sig själva till skillnad från mer oblyga personer som hittar andra orsaker än det egna beteendet för att förklara varför de gör si eller så. alla människor känner sig blyga, vilsna och osäkra ibland. en del lyckas bara bättre än andra att dölja det. Vi blir också olika blyga i olika situationer och de flesta kommer över det ganska snabbt. För andra utvecklas blygheten till ett hinder, till en bromskloss. då blir det lätt att blunda för sina egna drömmar, planer och behov bara för att slippa utsätta sig själv för jobbiga situationer. det är lätt att man undviker människor och situationer som man egentligen skulle vilja umgås med och vara med på. Om man är tyst och helst håller sig i bakgrunden är det lätt att känna sig bortglömd och förbisedd. det blir som om man blir omsprungen av hela världen, som om alla vi känner hoppar på ett tåg som dundrar iväg mot karriär och äventyr medan den blyge vackert får stå kvar på perrongen och borsta dammet från kläderna medan möjligheterna försvinner vid horisonten. det är lätt att fastna i negativa tankar, att känna sig värdelös och uttittad. Självförtroendet rasar ihop och självkänslan får sig en allvarlig knäck. Vi kli-
34
Inlaga_Konstenattsmåprata:inlaga_100sid_vinnatid.qxp 2011-03-10 18.47 Sida 35
ver in i en person som vi förväntas vara istället för att våga vara den vi verkligen är. Vi tycker att vi är annorlunda, men annorlunda på ett dåligt sätt. Blyghet är lurigt eftersom den startar en kemisk reaktion som inte bara påverkar hjärnan utan även resten av kroppen. När vi känner oss utsatta och nervösa blir vi överdrivet självmedvetna. Hjärnan tolkar situationen som farlig och pumpar ut stresshormoner i kroppen. Vi svettas, rodnar och får hjärtklappning och kan inte tänka klart och plötsligt befinner vi oss i en ond cirkel. extra jobbigt blir det om vi hela tiden blir påminda om vår blyghet av andra, om att vi måste våga ta plats och vara lite framåt. Samtidigt är det precis det du ska göra nu – våga. Våga förändra. Blyghet behöver inte vara ett problem om du inte själv låter det bli ett problem.
7 enkla tips för att bli kvitt din blyghet • Så du känner dig nervös, vilsen och osäker? Jaha? då är det bara du och, enligt statistiken, runt fyra miljoner svenskar till! det är nu det är dags att bli annorlunda på ett nytt sätt. annorlunda i den bemärkelsen att du ska börja våga trotsa din blyghet och utmana dina rädslor. Gör ett försök. Våga chansa lite. Ge inte efter för den första impulsen som säger ”fly”, ”backa” eller ”säg ingenting”. Gör istället tvärtom. Våga stanna kvar även i situationer som du normalt brukar uppleva som obehagliga. tänk om. Sluta att instinktivt tolka din nervositet och blyghet av gammal vana som ett tecken på att något är farligt eller fel. tänk precis tvärtom. intala dig istället att du har en ny lärorik upplevelse framför dig. att en ny, rolig och spännande erfarenhet väntar. Och vad är egentligen det allra värsta som kan hända om du gör det där som du egentligen inte vågar eller ”borde” göra?
35
Inlaga_Konstenattsmåprata:inlaga_100sid_vinnatid.qxp 2011-03-10 18.47 Sida 49
7. Mästersnackaren i stövlar avslöjad
“That´s fine, boy. Just keep talking”. – GLENN FORD, “VÄND DEM INTE RYGGEN”–
du har säkert också ibland förbluffats över hur vissa människor till synes bara tycks kunna prata med vem som helst och var som helst. allt verkar så lätt för dem. allt tycks falla sig så naturligt och så okomplicerat. den sortens personer påminner om den gamla sagofiguren råttfångaren från Hameln, han som spelade så vackert på sin flöjt att han drog till sig stans alla råttor. Mästersnackaren i stövlar samlar, i sin tur, utan ansträngning stora sällskap av fascinerade åhörare och vart han eller hon än befinner sig så flockas de för att lyssna, beundra och förundras. det fanns en sådan här Mästersnackare på en redaktion där jag jobbade för en tid sedan. Han – för det var en han – höll ständigt hov och samlade grupper av åhörare överallt; i fikarummet, vid kopieringsmaskinen, vid kaffemaskinen, i konferensrummet och vid sin eller andras arbetsplatser. Varenda dag. Folk var som råttorna i Hameln och svansade jämt runt honom. Killen var tveklöst trevlig och socialt begåvad, men på något sätt påminde han ändå om en av min dotters undulater; en liten blå fågel som oavbrutet låter näbben gå från tidig morgon till sen kväll. efter ett tag blev jag givetvis nyfiken på vad Mästersnackaren egentligen pratade om och som hela tiden kunde förtrolla så många människor, så en eftermiddag när han som vanligt stod omgiven av en grupp hänförda apostlar och pratade, tog jag tillfället i akt och smög in i publiken. Jag stod där och tjuvlyssnade under kanske en minut eller två och chocken blev total. Killen sa ingenting. Han bara babblade. det var en verbal rännskita utan historiskt motstycke som fullkomligt bara forsade ur honom. 49
Inlaga_Konstenattsmåprata:inlaga_100sid_vinnatid.qxp 2011-03-10 18.47 Sida 50
Killen hade över huvudtaget inte något vettigt att komma med. det var inga ord som lämnade hans mun, utan såpbubblor. det var en strid ström av substanslöst nonsens som han spred omkring sig, ett fyrverkeri av banala klichéer och uttjatade klyschor. det var ett meningslöst skitprat och ett ihåligt kackel som lät precis som den blå undulatens tjatter i sin bur hemma. det enda jag hörde var bla, bla, bla och jag kunde inte fatta att ingen annan runt killen, förutom jag, hade genomskådat bluffen och vrålat ”Men kejsaren har ju inga kläder”! Häpen lämnade jag Mästersnackaren och hans åhörare som fortfarande stod fastnaglade kring honom i uppenbar, stum beundran. på avstånd skakade jag på huvudet åt de som fortfarande stod kvar där, fastnaglade som rådjur i ett bilstrålkastarsken, och slösade bort så mycket tid på hans trötta floskler. det tog en stund, men sedan begrep jag. plötsligt var allting så självklart. det var egentligen ingen som lyssnade – eller ja, det var ingen som brydde sig särskilt mycket om vad killen faktiskt sa. det var hans sätt att prata som drog till sig människor. Han var glad, entusiastisk och levererade sitt meningslösa skitprat med inlevelse, engagemang och känsla. det var då polletten ramlade ned. det var då jag blev fullt övertygad om att det många gånger inte handlar om vad du säger, utan om hur du säger det så länge du pratar med mer än bara munnen. tänk på det när du väljer att inte försöka ta kontakt med någon eller inte vågar nappa på någon som uppenbarligen vill småprata med dig bara för att du är rädd för att du inte vet vad du ska säga! Många som drar sig för att småprata har missat en viktig sak – precis som det mesta annat i livet är småprat en process som innehåller särskilda fasta hållpunkter och som följer en viss mall. en viktig detalj är att inte bara veta vad man ska säga och hur man ska säga det, utan också när man ska säga det. det finns även en del regler som man måste följa, men det handlar inte om några komplicerade saker och det är inte svårt att lära sig dem. det är precis lika enkelt som att läsa en bilkarta för att ta reda på hur du ska kunna köra från en plats till en annan, så häng med nu! • Utnyttja omgivningarna och situationen det här är egentligen ett väldigt enkelt och mycket logiskt sätt att bryta isen med någon på. det är också på det här viset som småprat mellan två personer som inte känner varandra oftast uppstår. den som börjar säga något visar ju att han eller hon är öppen för kontakt. 50
Så här tycker läsarna: ”Boken var lättläst och tydlig. Många praktiska tips, roliga och slående exempel från verkligheten och media. Jag har börjat til� lämpa de olika tipsen/råden och övningar. Det har gett mig mer säkerhet i situationer där jag tidigare var tyst och avstod från att prata. Därigenom har jag fått nya kontakter både i mitt privata liv och i mitt affärsliv.” Sten Lövgren ”Det jag uppskattar mest är att jag har så kul när jag läser och då minns man lättare vad man ska säga i trängda situationer. Boken har gett mig konkreta repliker i situationer där jag tidigare varit svarslös.” Birgitta Edholm, Noraström ”Den här boken är en liten del av verklighetens pussel. Att lära sig att bli social är något vi alla kan behöva eftersom definitionen på social idag är så konstig. Småpratet har en viktig funktion och i med den här boken kan alla lära sig det. Dessutom är boken rolig.” Evelina Mellquist, Trelleborg ”Jag hade inte väntat mig att skratta så mycket som jag gjorde när jag läste boken. Man blir glad samtidigt som man lär sig att kom� municera bättre. Toppen!” Klara Svensén, Gävle ”För mig som träffar nya människor i jobbet hela tiden blir det rätt tjatigt att ständigt prata om väder och vind som inledare. Nu har jag fått ett verktyg som inspirerar och verkligen gör mitt jobb lättare. Jag kan bara säga; Bravo och tack!” Peter Nilsson, Stockholm
”Alla böcker jag köpt från Redaktionen har varit bra, och de har levererat. Eller kanske rättare sagt, de har fått mig att leverera. Jag gillar böcker som inte bara listar fakta och fakta. Utan som också kommer med exempel, mallar och böcker som kommer med verktyg, att jobba med. Med exempel och mallar får man en bild av vart man ska. Med verktygen får man något att jobba med. Det känns som att ni på Redaktionen alltid får med detta. Det är därför jag återkommer som kund. Att era böcker är lättlästa spelar såklart också en stor roll. Och jag tycker ni ska fortsätta med det. Boken ’Konsten att småprata’ har också hjälpt mig. Jag har med boken fått möjligheten att definiera vad jag har problem med. Jag har fått en bild av vad jag behöver jobba på, och hur jag ska göra detta. Jag har också blivit bättre på att just småprata. Att faktiskt ta det lugnt. Att fokusera på vad som händer just nu, och det som är aktuellt just nu, för oss som pratar och för samtalet. Jag önskar att jag hade förslag på förbättringar till er. Det är dock inget jag har, tyvärr.” Jonathan S, Hässleholm ”Konsten att småprata är en bok som hjälpt mig både i min vardag och på jobbet. Mycket lättläst, bra exempel och bra mallar att til� lämpa under olika situationer. En rolig bok som rekommenderas starkt till andra läsare, både som chef, anställd, kompis eller bara en vanlig Svensson. Boken fick mig att tänka över��������������� ������������������� mina egna sva� gheter och hur jag ska förbättra dem. En mycket bra bok i mängden av böcker på redaktionen.se. Tack för mycket bra böcker.” Magnus Karlsson, Falun