PLATSEN TREDJE
UTVECKLA VÅRA ST Ä DER
Och få oss att må bättre, starta fler företag, och få handeln att öka
CHRISTER
LJUNGBERG
© 2026 Christer Ljungberg
Utgiven av Whip Media, Falkenberg, 2026
Omslag: Magnus Bergström
Sättning: Anders Nyman
Konstnär (s. 142): HP Reuthenborg, hpfineartist.com
Bilder: Shuterstock, om inget anges.
Tryck: Bulls Graphics, Halmstad, 2026
ISBN 978-91-90078-29-7
INNEHÅLL
1. Vad
2.
3. Hur tredje platser
4. Tredje platsens
5. Hur påverkar
6.
7.
8. Vad händer framåt med våra tredje platser?
9.
FÖRORD
Böcker har alltid varit en viktig del av mitt liv. Och det har varit en stor variation i vilken typ av böcker jag läst. Vissa perioder har det i princip bara handlat om fackböcker. Andra perioder har det mest varit romaner och deckare.
Under åren jag arbetade som forskare inom trafikområdet blev det mycket med koppling till transport och mobilitet. Efterhand alltmer med koppling till hållbarhet.
För en tid sedan gjorde jag och hustrun en sortering av vilka böcker som ska stå kvar i bokhyllan, och vilka som ska skänkas bort. Och då upptäckte jag att det fanns många böcker om dessa två ämnen.
På hyllan ovanför min säng ligger minst ett tiotal böcker som jag inte har läst. Eller bara börjat att läsa. Den senast inköpta handlar om Konsum och heter Huset mitt i byn. Boken har rekommenderats av min bror och av en av våra vänner. Båda har sagt att du som är uppväxt inom kooperationen måste läsa den.
Jag föddes och bodde mina fem första år i den lilla orten Osby, i norra Skåne. Min pappa vara Konsumföreståndare som man kallade det då. Vi bodde ovanpå Konsumhallen.
Efter några år i Kristianstad flyttade vi till Eslöv där min pappa var chef på Domus. Jag har alltså under hela min uppväxt haft en koppling till handel. Det är ett av skälen till att mitt intresse för det som denna bok handlar om, den tredje platsen, blivit så stort.
Intresse för ämnet har också en koppling till att jag nu sitter i styrelsen för Svenska stadskärnor. Hur våra stadskärnor ska utvecklas har också en stor koppling till tredje platsen.
Jag vill också tacka alla som bidragit till mitt skrivande av boken. Ulf Pilerot, som jag nu jobbar mycket tillsammans med, om bokens ämne. Joel Hansson, forskare på LTH, som hjälpt mig att få ta del av alla vetenskapliga studier. Även hela styrelsen i Svenska stadskärnor. Ett stort tack till Magnus Bergström, som gjort omslaget, och som jag samarbetat med i många år. Men naturligtvis också hustrun Marianne som fått stå ut med att ständigt höra om alla positiva effekter som tredje platsen kan ha.
Christer Ljungberg
PROLOG
Kommer du ihåg pandemin? Hur vi vande oss vid nya beteenden inom olika delar av våra liv. Varenda dag såg vi Anders Tegnell i tv-rutan, som pekade på hur viktigt det var att hålla avstånd, vilket man kallade social distansering, när det borde hetat fysisk distansering.
Vi vande oss vid att sitta hemma och jobba, och att köra digitala möten i Teams och Zoom i stället för att träffas fysiskt. En annan av de saker vi lärde oss att göra var att e-handla mer i stället för att gå i fysiska butiker. Allt detta var redan på gång, men pandemin gjorde att det hände snabbt. År 2030 kom redan 2020.
Jag började då fundera på vad som kommer att hända med handeln och våra stadskärnor när folk vänjer sig vid att e-handla? Och e-handeln ger också andra problematiska effekter. Sättet man transporterar, och kanske särskilt sista sträckan hem till dig, det man kallar last mile, kan ge stora effekter på utsläppen.
Vi lärde oss att hämta paket i leveransboxar, men ibland levereras varan direkt hem. Jag beställde en bok och de brukar ju levereras i brevlådan. Men en fredagskväll halv nio ringde det på dörren, och då var det en förare i en bil från Budbee som kom och lämnade över boken. E-handeln behöver hanteras inte bara ur stadskärnans synvinkel utan även ur ett hållbarhetsperspektiv.
Mitt under pandemi sa hustrun: ”Ska vi inte köpa en eldkorg, nu när man inte får träffas inomhus? Men den ska vara snygg.”
Jag googlade runt och hittade flera stycken snygga och bra som fanns tillgängliga. Kostade 7–8 000 kronor. Nej så mycket vill man inte lägga på en eldkorg, sa vi, ingen vet ju hur mycket den kommer att användas.
Googlade vidare och hittade en snygg eldkorg med namnet Verus till priset 1 235 kronor. Vi bestämde oss för att köpa den. Webbplatsen
var på svenska, men vi insåg att det nog inte var ett svenskt företag, troligen tyskt.
Jag klickade i allt, och förväntade mig att jag skulle få välja hur snabbt jag ville ha den och så vidare. Beställaren bestämmer utsläppen, brukar jag säga, när man gör valet hur snabbt man vill ha leveransen.
Men det fanns inga möjligheter att göra något val. Frakten ingick och jag tänkte att då tar det väl minst en vecka innan vi skulle få den.
Vilket inte skulle betyda något, det var inte bråttom.
Mindre än 24 timmar senare knackade det på dörren, och eldkorgen levererades. Då var jag tvungen att ägna ett antal timmar åt att gräva i hur detta gick till.
Eldkorgen hade funnits på ett företag i Berlin. Ett logistikföretag levererade den till den nyöppnade Berlin Brandenburgs flygplats.
Därifrån flögs den till Köpenhamns flygplats Kastrup. Med lastbil över sundet till en logistikcentral i Malmö. Och sedan med en mindre lastbil hem till oss i Lund. Allt på mindre än 24 timmar.
Exemplet visar tydligt att e-handeln inte bara innebär problem för våra stadskärnor, utan även ur ett hållbarhetsperspektiv. Här behövs någon form av styrning. I Paris har man som exempel infört subventioner om last mile genomförs med cykel. Som ju hanterar en mindre del av problemet.
Ser vi på Sverige så kan man konstatera att för första gången sedan 1980-talet började nybyggnadstakten för köpcentrum att sjunka. Det som köpcentrumen nu gör för att vända utvecklingen när handeln viker, är att imitera staden med fler restauranger, kaféer och gym. På vissa ställen bygger man också bostäder och kontor.
Det finns dessutom forskning från USA som visar att inte bara e-handel påverkar butiksdöden. Den ökande ojämlikheten i inkomster har gjort att lågprismarknader och mer lyxinriktade butiker är de som klarar sig bäst. Butiker inriktade på medelklassen har ingen sådan utveckling. Och vi har ju en liknande utveckling av inkomstklyftorna i Sverige sedan mitten av 1990-talet.
Så vad händer då med våra stadskärnor? Flera forskare, liksom
Handelns utredningsinstitut och Svensk Handel, menar att e-handeln inte behöver påverka stadens handel negativt, utan tvärt om. Genom att handla bulkvaror, som man tidigare handlade i köpcentrum, på nätet, får man pengar över att spendera i nischade butiker i staden. På så sätt kan e-handeln och cityhandeln gå hand i hand. De tråkiga sakerna köper vi på nätet – men parmesanosten och surdegsbrödet vill vi köpa i en liten butik i stadskärnan.
Men här finns också nya möjligheter för staden att agera. I Edinburgh stängdes ett par av de centrala gatorna för biltrafik under pandemin, för att ge bättre plats för fotgängare att hålla den sociala distanseringen. Det betydde också bättre plats för uteserveringar etc. Och redan efter några veckor började man diskutera att behålla åtgärderna efter pandemin. Och efter pandemin genomförde man en folkomröstning där majoriteten ville behålla bilfriheten. Men när vi hösten 2024 besökte Edinburgh kunde man tyvärr inte se något av detta.
På samma sätt stängde man i New York 360 gator under pandemin. Detta gjordes för att 12 000 krogar skulle kunna flytta ut, och kunna överleva när man inte fick träffas inomhus. Man säger att det betydde att 100 000 jobb räddades. Man har nu valt att behålla en stor del av dessa och har fortsatt utveckla det Open Streets Program, som man startade under pandemin.
Så vad ska vi då göra för att skapa attraktiva stadskärnor? En undersökning av Svensk Handel har visat att det som gör att stadskärnor attraherar besökare är i tur och ordning utbud av butiker, restauranger och kaféer och grönska. Det gäller för staden att skapa så många sådana besöksanledningar som möjligt.
Men när jag fortsatte att gräva i dessa frågor stötte jag på begreppet tredje platsen. Något som jag tidigare aldrig hört talas om.
Café Le Consulat on Montmartre, Paris
FOTO: SHUTTERSTOCK, ANSHARPHOTO
1 VAD ÄR
DEN TREDJE PLATSEN?
De flesta har väl någon gång besökt en pub. Ordet har använts i Sverige sedan 1956. Men de flesta av oss har nog inte funderat över vad ordet står för. Att ordet är engelskt vet ju de flesta, men kanske inte att det är en förkortning av public house, ”hus öppet för allmänheten”. En pub är en enklare bar, främst för försäljning av öl och enklare maträtter.
För många engelsmän är puben verkligen ett hus öppet för allmänheten. Det är där man träffas och hänger. Ofta i stället för att träffas hemma hos varandra och äta middag tillsammans. En pub är oftast ett exempel på det som kallas den tredje platsen.
Definition av den tredje platsen
Det var sociologen Ray Oldenburg som 1989 introducerade begreppet tredje platsen i sin bok The Great Good Place med undertiteln: Cafes, Coffee Shops, Community Centers, Beauty Parlors, General Stores, Bars, Hangouts, and How They Get You Through the Day.
Så vad är då tredje platsen? Första platsen är där du bor. Andra platsen är där du arbetar eller studerar. Tredje platsen är ställen där man träffas och hänger. Informella platser, gratis eller billigt, öppna för alla och därmed också väsentliga för vår demokrati.
Det handlar om platser som genom historien har uppmuntrat
till värme, gemytlighet och har därmed skapat gemenskap. En sorts vattenhål att samlas kring. Platser där vänner möts, grannar pratar om nyheter, där man ibland gör affärer, och främlingar börjar prata med varandra.
Så här definierade Oldenburg den tredje platsen: ”Offentliga platser som är värd för regelbundna, frivilliga, informella och glatt efterlängtade sammankomster av individer utanför hemmets och arbetets sfärer.”
Oldenburg tyckte att mycket av denna typ av platser hade försvunnit i USA när allt fler flyttade till förorter i utkanten av staden, och pendlade med bil till sitt jobb. Detta menade han ledde till mer och mer isolering och polarisering. Och med färre samtal och diskussioner fanns en risk för att demokratin monterades ner. Han pekade också på att många länder i Europa har en annan kultur där tredje platsen spelar en stor roll. Och det var detta som fick honom att skriva boken.
Samma tankar skrev även Robert Putnam i sin bok 1991, Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community, även om han inte använde begreppet tredje platsen. Jag kommer ihåg att jag köpte boken då och läste den. Jag blev så fascinerad över hur bilsamhället på detta sätt kunde minska antalet mötesplatser och påverka ensamheten och i värsta fall även demokratin.
Före industrialiseringen var ofta första och andra platsen densamma. Man bodde på en gård där man också arbetade. Med det nya hybridlivet vi fick på grund av pandemin ser vi nu alltmer att första och andra platsen också är samma, åtminstone några dagar i veckan. Ray Oldenburg skriver i sin bok om vad som krävs av en tredje plats.
• Platsen finns på neutral mark, och alla är välkomna.
• Jämställt – olika socioekonomisk bakgrund bland besökarna.
• Samtal är huvudaktiviteten – oavsett om man tar en öl, tränar eller spelar spel så är samtal viktigt.
• Lättillgängliga – det finns inga fysiska, policy- eller monetära barriärer.
• Som ett hem utanför hemmet – många stammisar.
• Känslan är lekfull, skratt hörs ofta etc.
Utifrån detta lyfter han fram fler faktorer som är viktiga för den tredje platsen:
• Den ska vara gratis eller billig
• Mat och dryck är viktigt, men inte nödvändigt
• Lättåtkomlig: nära för många och gärna på gångavstånd
• Många återkommande besökare; de som vanligtvis samlas där
• Inbjudande och bekvämt
• Man kan hitta både nya och gamla vänner där.
Närheten som Oldenburg pekar på är en mycket viktig faktor. Det kan aldrig bli en tredje plats om du måste transportera dig och lägga tid och pengar på det. Den ska helst finnas inom gångavstånd.
I sin bok pekar Roy Oldenburg på att följande kan vara bra, fungerande tredje platser:
• kaféer
• barer
• bibliotek
• kyrkor
• köpcentra
• gym
• frisörer
• kommunala mötesplatser som torg, parker
• bra gågator
• andra informella mötesplatser.
Den tredje platsen kan sägas vara ett vattenhål, som attraherar besökare, och där konversation och prat är den huvudsakliga aktiviteten. Generellt sett är dryck en väsentlig del av det som attraherar besökarna. En stor del av världens tredje platser har fått sin identitet genom drycken. Det handlar om kaféer, tehus, pubar, vinbarer och så vidare.
En del beskriver tredje platser som sociala hubbar. Och att de blir allt viktigare eftersom ensamheten ökar generellt i de flesta länder. Många yngre har fastnat i det digitala, och tror att det räcker att konversera via sin smartphone. Man glömmer bort att vi människor är sociala varelser.
En av de kanske mest välkända tredje platserna är kaféet Central Perk i den klassiska tv-serien Friends (Vänner). När karaktären Ross blir uttråkad går han ner till Central Perk och hänger tills någon han känner dyker upp. Det är intressant att konstatera att Friends, som sändes första gången 1995 i Sverige, fortfarande – 30 år senare – sänds i stort sett varje dag på TV3.
En annan populär tv-serie som nästan helt utspelar sig på en tredje plats är komedin Cheers (Skål) som gick i elva säsonger med start 1982. Signaturmelodin ”Where everybody knows your name” är skriven och inspelad av Gary Portnoy, och handlar ju i princip om en tredje plats. Du kan hitta låten på Spotify om du inte minns den.
En tredje plats är en plats där du mår bra, du få en känsla av välmående och din mentala hälsa förbättras. En plats där du lägger ifrån dig din smartphone och ser världen utanför skärmarna.
Ett citat från Roy Oldenburgs bok sammanfattar tredje platsen på ett rakt och enkelt sätt:
Third places are nothing more than informal public gathering places.
I en tid då många människor flyttar oftare, byter jobb snabbare och lever i mer fragmenterade sociala strukturer, blir tredje platser inte
bara sociala rum – de blir också identitetsankare. Dessa platser ger en sorts kontinuitet i en vardag som annars förändras snabbt.
Att återvända till samma kafé, park eller bibliotek skapar en känsla av sammanhang: en plats där man känner igen andra, och där andra känner igen en själv.
Tredje platser blir därmed små, stabila punkter i en rörlig värld –något att hålla fast vid när mycket annat är föränderligt.
Tredje platsen är inte tredje rummet
Det finns ett annat begrepp som ibland förväxlas med tredje platsen: tredje rummet (third space). Detta uttryck kommer från en helt annan tradition och har sin grund i kulturstudier och postkolonial teori, särskilt genom forskaren Homi K. Bhabha.
I stället för att beskriva fysiska platser fokuserar tredje rummet på de identitetsmässiga och kulturella mellanrum där olika perspektiv möts, blandas och förhandlas. Det kan handla om en migrant som rör sig mellan två kulturer, en individ som pendlar mellan olika sociala världar, eller digitala rum där olika identiteter konstrueras och omförhandlas.
Det är i detta tredje rum som hybridiseringsprocessen sker, och Bhabha definierar detta rum som ”a space in-between”, ett mellanrum, där polariseringar utmanas och maktrelationer förhandlas.
Detta tredje rum är ett konceptuellt utrymme i vilket de kulturella mellanrummen lyfts fram, oförenliga kulturer överlappar varandra och nya former av kultur skapas. Enligt Bhabha befinner sig alltså alla kulturer i en hybridiseringsprocess, och de är vid en given tidpunkt alltid redan hybrider eftersom de inom sin produktionsprocess alltid har interagerat med olika och andra processer och maktrelationer.
Utifrån detta perspektiv befinner sig exempelvis alla språk i en konstant hybridiseringsprocess till följd av bland annat låneord, migration etc.
Skillnaden mellan tredje platsen och tredje rummet är viktig. När vi i denna bok talar om tredje platser, handlar det om fysiska, sociala mötesplatser – verkliga rum där människor interagerar i vardagen. Det betyder dock inte att tredje platser är statiska eller saknar kulturell dynamik. Tvärtom!
Många tredje platser fungerar som sociala smältdeglar, där olika grupper möts och skapar något nytt tillsammans. Men till skillnad från tredje rummet, som handlar om en teoretisk och ofta abstrakt
Tredje platsen kan bidra till möten där nya idéer tar form.
FOTO: SHUTTERSTOCK, JACOB LUND
process av identitetsskapande, är tredje platsen konkret, fysisk och rotad i vår dagliga tillvaro.
Genom att förstå denna skillnad kan vi bättre uppskatta värdet av tredje platser i samhället – och varför de är värda att vårda, utveckla och skydda.
Senare i boken återkommer jag till något som kallas fjärde platsen, som försöker kombinera första, andra och tredje platsen.
