SkÀrp dig
sofia wrangsjö
SKĂRP DIG
Synliggör dina vÀrderingar och stÀrk din moraliska kompass
© Sofia Wrangsjö 2026
Blue Publishing, www.blue.se
Utgiven med stöd frÄn Stiftelsen LÀngmanska kulturfonden
omslag Eva Karlsson
inlaga Blue Publishing
tryck SIA Latgales Druka, Lettland 2026
ISBN 978-91-89963-19-1
InnehÄll
FĂRORD 9
INLEDNING 15
OM VĂRDERINGAR, IDEAL
OCH DEN MORALISKA KOMPASSEN 23
INSTRUKTION â PĂ EGEN HAND 35
INSTRUKTION â SOM GEMENSAMT PROJEKT 45
INSTRUKTION FĂR ERFARNA SAMTALSLEDARE 49
FORMULERA DINA VĂRDERINGAR 57
MĂ€nniskosyn 58
MÀnniskovÀrde 61
Frihet 64
Ansvar 68
Kunskap 72
Sanning 76
KĂ€nslor 80
Tankar 84
SjÀlvstÀndighet 87
Ord och sprÄkbruk 90
RĂ€ttigheter 94
Skyldigheter 98
Djur 101
Naturen 104
Klimatet 107
Kropp 110
Utseende 114
HĂ€lsa 117
Mat 121
KĂ€rlek 124
Sexualitet 127
Pornografi och prostitution 130
FörÀndringar av mÀnniskan kontra naturlighet 134
Könsidentitet 137
JÀmstÀlldhet 140
Ensamhet 143
Familj 146
Barn 149
Ă ldrande 152
Ursprung 155
Humor 158
Kultur och skapande 161
Arbete 165
Pengar 169
Vila 172
Lek 175
Tempo 178
DĂ„tid, nutid och framtid 181
Högtider och traditioner 185
Tro och övertygelse 188
Substanser som förÀndrar vÄra upplevelser 191
NÀr nÄgon betett sig illa 195
Fördelning 199
TillgÀnglighet 202
VĂ„ld 206
Godhet och ondska 209
Liv, döende och död 213
Avslutande uppgift 217
AVSLUTANDE REFLEKTIONER 221
PERSONLIGA LĂSTIPS 225
TACK 229
INLEDNING
Bokens titel â SkĂ€rp dig â kan tyckas hĂ„rd och nedlĂ„tande, men uppmaningen skiljer sig frĂ„n hur uttrycket brukar anvĂ€ndas. Det hĂ€r Ă€r ett upprop för att skĂ€rpa vĂ„rt tĂ€nkande, skĂ€rpa vĂ„r moraliska kompass och rannsaka oss sjĂ€lva. Ett upprop som manar till att ta ansvar för vĂ„ra egna vĂ€rderingar och utveckla dem, istĂ€llet för att fokusera pĂ„ hur andra mĂ€nniskor borde förbĂ€ttra sig och sin syn pĂ„ vĂ€rlden. SkĂ€rpningen ger oss möjlighet att vĂ€xa som mĂ€nniskor och leva ett mer uppriktigt och meningsfullt liv. PĂ„ individnivĂ„ och pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„.
Varje generation behöver förhÄlla sig till sin tids hÀndelser, strömningar och rÄdande normer. Varje mÀnniska, i varje tid, har ett ansvar att utifrÄn sin egen förmÄga lyssna pÄ och stÀrka sin egen moraliska kompass. Och fortsÀtta hÄlla den levande.
Det finns flera skÀl till varför det Àr klokt att tÀnka igenom sina vÀrderingar och undersöka sina ideal. Jag tror att vi styrs betydligt mer av vÄra vÀrderingar Àn vad vi Àr medvetna om. Vi tÀnker mycket av gammal vana och det Àr troligt att de flesta av oss har vÀrderingar som inte Àr förankrade i vÄr faktiska livssituation och den tid vi lever i just nu. De kan bygga pÄ Àrvda uppfattningar, normer eller tidigare erfarenheter. Eller vara del av en fÀrdigpaketerad ideologi som vi identifierar oss med.
Att ta vÄra egna vÀrderingar pÄ allvar Àr bÄde spÀnnande och viktigt. Att ge sig sjÀlv tid och ge utrymme till att omvÀrdera dem och finslipa dem. Medvetenheten ger oss möjlighet att sortera ut vilka vÀrderingar vi vill behÄlla och vilka vi vill göra oss av med. Och vilka ideal vi vill ha som ledstjÀrnor i livet. Det ger en kÀnsla av uppriktighet och livskraft att veta var vi stÄr och höra vÄr egen röst mitt i bruset. Dessutom kan det vara ett bra vaccin mot kÀnslor av meningslöshet och vilsenhet. Och allt detta gör oss bÀttre rustade att hÄlla blicken nÄgorlunda klar mitt i den rÄdande tidsandan och inför grupptryck.
Det Àr min fasta övertygelse att de allra flesta av oss blir hyggligare mÀnniskor om vi lyssnar pÄ vÄr moraliska kompass. Det Àr ocksÄ ovÀntat befriande. Och det Àr aldrig för sent att börja. Oavsett hur vi levt hittills.
Bokens struktur
Bokens inledning följs av ett fördjupande avsnitt om vÀrderingar, ideal och den moraliska kompassen. Om du Àr ivrig och vill komma igÄng med frÄgorna direkt, rekommenderar jag att spara det fördjupande avsnittet till senare och istÀllet gÄ vidare till den instruktion som Àr relevant för dig. Det finns instruktioner för lÀsning pÄ egen hand, som gemensamt projekt och för samtalsledare.
Efter instruktionerna följer olika Àmnen att vÀlja bland. Alla Àmnesavsnitt har samma uppbyggnad i grunden. De inleds med en reflekterande text som vÀcker frÄgor och skapar en ram och ett sammanhang. Inledningen leder vidare till uppgiften att formulera sin egen uppfattning i textform, lÄta texten vila ett par dagar och sedan reagera pÄ den och eventuellt göra justeringar efter det. Om du hellre vill lÀsa boken, eller delar av den, utan att sjÀlv formulera dig
INSTRUKTION â PĂ EGEN HAND
LÀs igenom den hÀr instruktionen innan du sÀtter igÄng med att formulera dina vÀrderingar sÄ att du Àr införstÄdd med det tÀnkta upplÀgget. Uppgiften Àr att skÀrpa din tankeförmÄga i vÀrdefrÄgor, formulera hur du ser pÄ olika Àmnen och genom det fÄ syn pÄ dina vÀrderingar och ideal och i förlÀngningen stÀrka din moraliska kompass.
Du kan lÀgga upp det hela pÄ lite olika sÀtt beroende pÄ intresse, hur mÄnga Àmnen som kÀnns relevanta och hur livet runt omkring dig ser ut. Börja med ett Àmne som du verkligen Àr intresserad av. För en del personer underlÀttar det att lÀgga upp en plan och ta ett Àmne i veckan under exempelvis tre veckor, sedan pausa och fortsÀtta med tre nya teman efter en tid. Andra kan vilja lÀsa igenom alla Àmnen och sedan göra ett urval och gÄ igenom de som kÀnns intressanta i tur och ordning. Kanske Àr det bara ett Àmne som verkligen intresserar dig och Àr relevant för dig att fördjupa dig i. Oavsett hur mÄnga Àmnen du vÀljer att ta dig an och hur lÄng tid du vÀljer att Àgna Ät utforskandet av dina vÀrderingar i de hÀr frÄgorna, sÄ rekommenderar jag att göra (eller i alla fall lÀsa och fundera igenom) den sista, avrundande, uppgiften nÀr du kÀnner dig klar eller vill ta en lÀngre paus.
Bokens upplÀgg bygger pÄ att du skriver ner dina tankar. Det Àr ett avsevÀrt större Ätagande Àn att bara lÀsa texten och fundera lite. Men om du har möjlighet och vill, sÄ innebÀr det en stor skillnad för processen. I det hÀr projektet Àr det nÀmligen i pusslandet med formuleringarna som det börjar hÀnda verkligt intressanta saker. Det Àr lite som skillnaden mellan att lyssna pÄ musik och sjÀlv vara den som spelar. Eftersom sjÀlva handlingen att skriva ner tankarna krÀver eftertanke, viljekraft och en viss uthÄllighet, möjliggörs en djupgÄende förÀndring. Det Àr en chans att möta sig sjÀlv pÄ ett nytt och uppriktigt sÀtt. Och det kan till och med förÀndra synen pÄ livet i grunden.
VÄrt tÀnkande pÄverkas nÀr vi behöver anstrÀnga oss för att fÄ till rimliga formuleringar. NÀr vi hÄller tankarna i huvudet kan de ofta vara lite luddiga och halvfÀrdiga och mycket Àr underförstÄtt utan att vi mÀrker det. Skriver vi ner dem blir de synliga pÄ ett helt annat sÀtt. Oklarheter och motsÀgelser kommer i dagen. Det Àr ocksÄ enklare att bedöma tankarna nÀr vi har dem pÄ prÀnt utanför huvudet eftersom det skapar en distans, vilket underlÀttar för att kunna reda ut tankarna och ta vÄra resonemang vidare. Dessutom kan vi gÄ tillbaka till det skrivna efter en tid och se hur vi tÀnkt.
Tydliggörandet av vÄr egentliga syn pÄ saker och ting kan leda till bÄde positiva och obekvÀma insikter. Eftersom det kan vara en omvÀlvande process Àr det viktigt att vara rÀdd om sig, och det kan vara bra att ta stöd av nÄgon nÀrstÄende om det behövs. Vi har inte heller alltid marginal att ifrÄgasÀtta vÄrt sÀtt att se oss sjÀlva och vÀrlden, dÄ kan det vara klokt att avvakta. AnvÀnd ditt eget omdöme. Den stora fördelen med att fÄ syn pÄ sina vÀrderingar Àr att vi blir fria att förhÄlla oss till dem. Vi kan vÀlja att behÄlla dem som de Àr och bejaka dem, eller tÀnka nytt.
â pĂ„ egen hand
MÀnniskovÀrde
Ett mĂ€nniskobarn föds, slĂ„r upp sina ögon och tar sina första andetag. Ăr barnet vĂ€rdefullt? Vi kan svara ja, det Ă€r det. Det enkla faktum att barnet tillhör arten homo sapiens rĂ€cker för att sĂ€kerstĂ€lla det. Eller sĂ„ svarar vi nja. Det beror pĂ„ var i vĂ€rlden barnet föds, vilka som Ă€r förĂ€ldrar, vilken kultur det föds in i och vilket kön, vilken funktionalitet och vilken hudfĂ€rg det har. Eller sĂ„ sĂ€ger vi nej. Det finns redan sĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor. En individ till eller frĂ„n spelar ingen större roll. Tiden gĂ„r och barnet vĂ€xer och blir vuxet. Vad Ă€r det nu som avgör personens vĂ€rde? Vi kan exempelvis tycka att mĂ€nniskovĂ€rdet fortfarande ligger i att vara just mĂ€nniska, eller istĂ€llet att det Ă€r kopplat till vad vi presterar eller vilka personer vi Ă€r viktiga för.
NÀr vi funderar över mÀnniskovÀrde Àr det klokt att försöka skilja pÄ att en del mÀnniskor Àr sÀrskilt vÀrdefulla för oss personligen, och mÀnniskovÀrde generellt.
MÀnniskovÀrdet i sig kan anses som nÄgot absolut som inte bör ifrÄgasÀttas. Att alla mÀnniskor har samma vÀrde Àr grundbulten i ett civiliserat samhÀlle och om vi inte tycker det Àr vi ute pÄ hal is. En annan uppfattning Àr att tron pÄ alla mÀnniskors lika vÀrde Àr en naiv förestÀllning som inte har nÄgot med verkligheten att göra. Exempelvis inom vÄrden och nyhetsrapporteringen görs det dagligen mer eller mindre medvetna prioriteringar dÀr vissa mÀnniskors vÀrde i praktiken bedöms högre Àn andras. Om vi har uppfattningen att det Àr helt rÀtt att mÀnniskor ska vÀrderas olika kan vi fundera pÄ vad som ligger till grund för den vÀrdeskalan. Om det ska kopplas
till hur mycket nytta vi gör, hur gamla vi Àr, hur mycket pengar vi har eller nÄgot helt annat. Kanske tycker vi att det spelar roll om vi har medborgarskap i landet eller inte, vad vi tror (eller inte tror) pÄ eller hur friska vi Àr. En frÄga Àr ocksÄ om vi kan ha ett högt vÀrde och sedan förlora det, eller om vÀrdet Àr konstant genom livet.
Vi kan fundera över kopplingen mellan vÀrde och vÀrdighet.
Exempelvis i livets slutskede eller andra utsatta situationer. Vi kan tycka att det Àr viktigt att en mÀnniska alltid har rÀtt till sin vÀrdighet, eller att det Àr underordnat.
PÄverkas vÄrt eget vÀrde av hur vi ser pÄ varandras vÀrde och pÄ hur vi vÀrderar andra arter?
PÄstÄenden att reagera pÄ
⹠Alla mÀnniskors lika vÀrde Àr en absolut och okrÀnkbar sanning.
⹠Det Àr viktigt att skilja pÄ mÀnniskovÀrdet i sig och mÀnniskors bidrag till samhÀllet.
⹠Det Àr förlegat att se alla mÀnniskor som vÀrdefulla.
⹠MÀnniskovÀrde Àr nÄgot man mÄste förtjÀna.
Formulera dig
Skriv ner dina spontana tankar om mĂ€nniskovĂ€rde. Om du vill kan du, för att komma igĂ„ng, utgĂ„ ifrĂ„n nĂ„gon av de hĂ€r frĂ„gorna: Ăr varje mĂ€nniska vĂ€rdefull? Vad innebĂ€r det i sĂ„ fall? Spelar det nĂ„gon roll om vi tycker att alla mĂ€nniskor har ett vĂ€rde? Varför eller varför inte? Vad tycker du Ă€r viktigt, intressant eller svĂ„rt nĂ€r det gĂ€ller mĂ€nniskovĂ€rde?
Beskriv dina tankar sÄ klart och tydligt som möjligt. Svara utifrÄn hur du faktiskt ser pÄ mÀnniskovÀrde och inte hur du borde se det.
LĂ„t texten vila
LÀgg undan din text och lÄt den vila en eller ett par dagar innan du gÄr vidare till Respons. Respons
LÀs igenom det du skrivit. Ta sedan god tid pÄ dig och skriv ner dina svar pÄ följande frÄgor i ordningen som de stÄr:
Vilka kÀnslor vÀcker det du har skrivit?
Vad tÀnker du om det du skrivit?
Hur pÄverkas ditt liv av din syn pÄ mÀnniskovÀrde?
Hur pÄverkar din instÀllning dem i din nÀrhet?
Hur skulle ditt förhÄllningssÀtt till mÀnniskovÀrde kunna pÄverka samhÀllet i stort?
Vad i ditt synsÀtt Àr rimligt och en bra grund att bygga vidare pÄ?
Finns det nÄgot i din uppfattning som du vill slÀppa taget om och lÀmna bakom dig?
Slutligen: Hur kan du, pÄ konkreta sÀtt i livet, ta tillvara pÄ det du kommit fram till?
Uppdatera
Om din respons visar att du skulle vilja korrigera nÄgot i dina tankar om mÀnniskovÀrde, skriv en ny, uppdaterad version.
Utseende
Vi möter vÄrt eget utseende i spegeln och ser oss sjÀlva pÄ bild. Vi ser vÄra ögon, vÄr nÀsa, vÄr hud och vÄrt hÄr, om vi har nÄgot. En del lÀgger ner stor möda för att se sÄ bra ut som möjligt och för mÄnga Àr det roligt att experimentera med sitt utseende eller göra sig fin. Andra bryr sig inte sÄ mycket. Vissa kÀnner sig tillfreds med det de ser i spegeln medan andra helst undviker att tÀnka pÄ sitt yttre. Kanske skÀms. En sak att fundera över Àr hur mycket vÄrt utseende pÄverkar vÄr sjÀlvbild och vÄrt sjÀlvförtroende.
Sedan har vi andra mÀnniskors blickar, hur andra bemöter oss pÄ grund av vÄrt utseende. Vi kan vara vana att fÄ uppskattande kommentarer, bli hÄnade, ignorerade, misstÀnkliggjorda eller sÄ kan vi uppfatta att vÄrt utseende inte alls pÄverkar vÄr kontakt med omvÀrlden. Vad förvÀntar vi oss att möta i den andres blick? Vi kan vara uppmÀrksamma pÄ om förvÀntningarna styr hur vi ser pÄ oss sjÀlva och hur vi rör oss och för oss bland folk. En sak som kan göra stor skillnad Àr om vi ser ut ungefÀr som majoriteten eller har ett utseende som avviker frÄn normen.
Vidare har vi frÄgan om hur vi sjÀlva ser pÄ andra mÀnniskors utseende. NÀr vi möter en ny person, vad lÀgger vi mÀrke till? Det kan vara personens kön, Älder, hudfÀrg, lÀngd, frisyr, om tÀnderna ser frÀscha ut, om personen Àr tjock eller smal, om den Àr lik oss sjÀlva, om utseendet överensstÀmmer med rÄdande skönhetsideal, vilken stil personen klÀr sig i eller nÄgot helt annat. I hur hög grad pÄverkar den andras utseende vÄr bedömning av om personen verkar exempelvis pÄlitlig, intressant och sympatisk?
dina vÀrderingar
En annan frĂ„ga Ă€r om det Ă€r bra att kommentera andras utseende eller inte. Vissa blir glada av en komplimang medan andra vill slippa fĂ„ sitt utseende kommenterat. FĂ„ uppskattar förstĂ„s att höra negativa kommentarer eller fĂ„ tips om hur de kan Ă€ndra sitt utseende. ĂndĂ„ Ă€r det ganska vanligt.
Vi kan fundera pÄ hur tillvaron skulle vara om vi inte kunde se oss sjÀlva och inte heller fick vÄrt utseende kommenterat av andra. Och i hur stor utstrÀckning vÄr syn pÄ oss sjÀlva och andra styrs av det skönhetsideal som rÄder vid just den hÀr tidpunkten.
PÄstÄenden att reagera pÄ
⹠VÄrt utseende berÀttar vilka vi Àr.
âą Utseendet spelar ingen roll.
⹠Att bry sig mycket om sitt yttre betyder att man Àr ytlig.
⹠Utseende Àr avgörande för hur vi förhÄller oss till varandra.
⹠VÄrt utseende avgör vÄrt vÀrde.
Formulera dig
Skriv ner dina spontana tankar. Vad tycker du Àr intressant, viktigt eller provocerande nÀr det handlar om utseende? Beskriv dina tankar sÄ klart och tydligt som möjligt. Svara utifrÄn hur du faktiskt ser pÄ utseende och inte hur du borde se det. Om du vill kan du fundera vidare utifrÄn de hÀr frÄgorna: Vilken roll spelar utseendet för hur du ser pÄ dig sjÀlv och de du möter? TÀnk dig att vÄra utseenden ansÄgs helt ointressanta, vad skulle det göra med din sjÀlvbild? Hur skulle det pÄverka vÄrt samhÀlle i stort?
LĂ„t texten vila
LÀgg undan din text och lÄt den vila en eller ett par dagar innan du gÄr vidare till Respons. Respons
LÀs igenom det du skrivit. Ta sedan god tid pÄ dig och skriv ner dina svar pÄ följande frÄgor i ordningen som de stÄr:
Vilka kÀnslor vÀcker det du har skrivit?
Vad tÀnker du om det du skrivit?
Hur pÄverkas ditt liv av din instÀllning till utseende?
Hur pÄverkar din instÀllning till utseende dem i din nÀrhet?
Hur skulle ditt förhÄllningssÀtt till utseende kunna pÄverka omvÀrlden i stort?
Vad i din syn pÄ utseende Àr rimligt och en bra grund att bygga vidare pÄ?
Finns det nÄgot i din uppfattning som du vill slÀppa taget om och lÀmna bakom dig?
Slutligen: Hur kan du, pÄ konkreta sÀtt i livet, ta tillvara pÄ det du kommit fram till?
Uppdatera
Om din respons visar att du skulle vilja korrigera nÄgot i din uppfattning om utseende, skriv en ny uppdaterad version.
NÀr nÄgon betett sig illa
Alla beter vi oss illa ibland. Vi sÄrar varandra och stÀller till det. Det kan vara oavsiktligt, ibland kanske vi helt enkelt inte förmÄr bÀttre. Ibland gör vi saker trots att vi vet att det skadar nÄgon eller pÄ annat sÀtt gÄr emot det vi tror pÄ. Kanske för att vi rycks med i situationen, Àr arga eller helt enkelt inte klarar av att stÄ emot andras förvÀntningar. EfterÄt kan vi hantera det vi gjort pÄ olika sÀtt. Vi kan försöka gottgöra den eller dem som drabbats. LÄtsas som att ingenting har hÀnt. Straffa oss sjÀlva. Eller anvÀnda erfarenheten för att lÀra oss nÄgot. Om vi sÀger förlÄt, kan vi i sÄ fall begÀra att den andra tar emot vÄr ursÀkt? Vad krÀvs för att vi ska kunna förlÄta oss sjÀlva? Om andra tycker att vi beter oss illa, trots att vi sjÀlva anser att vÄrt beteende Àr helt rimligt, hur förhÄller vi oss till det?
Ibland kan det vara oklart vad som egentligen har hĂ€nt och i andra fall kan det vara komplicerat pĂ„ andra sĂ€tt. Till exempel om vi gör en person illa för att rĂ€dda en annan, eller vi gör fel enligt lagen eller bryter mot normer pĂ„ ett sĂ€tt som sĂ„rar andra, men uppfattar att vi gör moraliskt rĂ€tt. En annan del av frĂ„gan Ă€r nĂ€r nĂ„gon annan gjort oss, eller nĂ„gon annan, illa â vad bör vi göra dĂ„? Finns det nĂ„gra riktlinjer att hĂ„lla sig till eller beror det helt pĂ„ vad som hĂ€nt?
Vi kan ocksÄ fundera över hur vi som samhÀlle ska agera nÀr nÄgon beter sig illa. Det Àr förstÄs helt olika saker om ett barn rycker till sig en spade frÄn en kompis i sandlÄdan eller om nÄgon utför ett vÀpnat bankrÄn. I bÄda fallen handlar det om att ta nÄgot som inte Àr ens eget, men bara i det ena fallet rÀknas det som en kriminell hand ling. Men nÄgon har betett sig illa och vi kan fundera över vad
som bör göras Ät saken. NÀr det gÀller olagliga handlingar har vi en rÀttsapparat som ska reda ut vad som hÀnt och avgöra lÀmpliga konsekvenser. Ett sÀtt att tÀnka pÄ saken Àr att fÀngelsestraff alltid Àr bÀsta vÀgen att gÄ, oavsett Älder, brott och förstÄndsförmÄga.
För att ÄterstÀlla balansen, förhindra att det hÀnder igen eller för att det inte ska löna sig att bete sig illa. Motivet kan ocksÄ vara en vilja att skydda andra. Det kan handla om att vi tror att vi lÀr oss att bete oss bÀttre om vi vet att vi riskerar att straffas. Kanske vill vi helt enkelt ha hÀmnd. Vi kan ocksÄ anse att det snarare Àr böter eller samhÀllstjÀnst som Àr vÀgen framÄt. Ett annat synsÀtt Àr att fokus bör ligga pÄ att visa vÀgen till ett förÀndrat beteendemönster som skapar bra förutsÀttningar för framtiden. Vi kan ocksÄ fundera pÄ vilket ansvar vi har, som samhÀlle och enskilda individer, för att förebygga att den hÀr typen av situationer uppstÄr till att börja med.
PÄstÄenden att reagera pÄ
⹠Den som utsatts för en oförrÀtt borde fÄ bestÀmma pÄföljd för sin förövare.
⹠Det Àr viktigt att bestraffningar stÄr i proportion till oförrÀtten som begÄtts.
⹠Straff Àr en förlegad modell.
⹠StrÀnga straff Àr det enda rÀtta.
⹠NÀr nÄgon betett sig illa bör vi fokusera pÄ att hitta en meningsfull vÀg framÄt.
Formulera dig
Skriv ner dina spontana tankar om hur vi bör agera nĂ€r vi sjĂ€lva eller nĂ„gon annan gjort fel. Ăr det vi gör till för att straffa, hĂ€mnas, skapa balans, upprĂ€tta hedern för den som blivit illa behandlad eller för att förĂ€ndra beteendet? Försök att fĂ„ syn pĂ„ vad du tycker Ă€r viktigt. Om du vill kan du fundera över hur lĂ€nge en person kan hĂ„llas ansvarig för en felaktig handling. Och om eventuell Ă„nger ska göra nĂ„gon skillnad. Dömer du dig sjĂ€lv och andra pĂ„ liknande sĂ€tt? Beskriv dina tankar sĂ„ klart och tydligt som möjligt. Svara utifrĂ„n hur du faktiskt ser pĂ„ frĂ„gan och inte hur du borde se det.
LĂ„t texten vila
LÀgg undan din text och lÄt den vila en eller ett par dagar innan du gÄr vidare till Respons.
Respons
LÀs igenom det du skrivit. Ta sedan god tid pÄ dig och skriv ner dina svar pÄ följande frÄgor i ordningen som de stÄr:
Vilka kÀnslor vÀcker det du har skrivit?
Vad tÀnker du om det du skrivit?
Hur pÄverkas ditt liv av din syn pÄ rimliga konsekvenser nÀr du sjÀlv eller nÄgon annan betett sig illa?
Hur pÄverkar din instÀllning dem i din nÀrhet?
Hur skulle ditt förhÄllningssÀtt kunna pÄverka samhÀllet i stort?
Vad i din syn pÄ rimliga konsekvenser nÀr du sjÀlv eller nÄgon annan betett sig illa Àr en bra grund att bygga vidare pÄ?
Finns det nÄgot i din uppfattning som du vill slÀppa taget om och lÀmna bakom dig?
Slutligen: Hur kan du, pÄ konkreta sÀtt i livet, ta tillvara pÄ det du kommit fram till?
Uppdatera
Om din respons visar att du skulle vilja korrigera nÄgot i din syn pÄ rimliga konsekvenser nÀr du eller nÄgon annan betett sig illa, skriv en ny uppdaterad version. 198 formulera dina vÀrderingar ⹠nÀr nÄgon betett sig illa
Hur ser du pĂ„ ditt liv? Hur ser du pĂ„ vĂ€rlden? Vad Ă€r viktigt â egentligen?
VÄra vÀrderingar, bÄde de medvetna och de omedvetna, pÄverkar valen vi gör och hur vi lever vÄra liv. DÀrför Àr det klokt att uppmÀrksamma dem. Den hÀr boken Àr ett upprop för att skÀrpa vÄrt tÀnkande, skÀrpa vÄr moraliska kompass och rannsaka oss sjÀlva. Ett upprop som manar till att se vÄra vÀrderingar med klar blick, utveckla dem och förankra dem i vardagen. SkÀrpningen ger oss möjlighet att vÀxa som mÀnniskor och leva ett mer uppriktigt och meningsfullt liv. SkÀrp dig Àr en handbok som ger oss verktyg för att fÄ syn pÄ, och tÀnka igenom, vÄra vÀrderingar pÄ ett enkelt, intressant och strukturerat sÀtt. Den kan anvÀndas pÄ egen hand eller tillsammans med andra.
»SkĂ€rp dig Ă€r en klok och medryckande bok. I mötet mellan vitt skilda teman kan vi se hur mönster skapas och hur vĂ„ra egna moraliska kompasser hĂ€nger samman â eller inte. Ta chansen, pröva resan.«
». . . en biktspegel för samtidsmÀnniskan . . . frÄgan om hur vi bör förhÄlla oss till andra mÀnniskor, naturen och oss sjÀlva Àr mer aktuell Àn nÄnsin.«
David Thurfjell, religionshistoriker, professor i religionsvetenskap och författare
Orvar Löfgren, professor emeritus i etnologi vid Lunds universitet