LÄRARHANDLEDNING
SO4
Mikael Bruér Per Eklund
Tiina Hemberg Ingemar Wiklund
Fundament SO 4 Lärarhandledning
Copyright © Författarna och Tukan läromedel 2025
Utgiven av Tukan läromedel 2025 Örlogsvägen 15 426 71 Västra Frölunda www.tukanlaromedel.se
Redaktionell produktion: Elin Sandell, Tina Tärnrot och Eva Johansson Formgivning inlaga: Elin Sandell och Tina Tärnrot Illustrationer och omslag: Anna Lagerström, Lille Fabrik AB
ISBN 978-91-89801-22-6
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningssamordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Text- och datautvinning (TDM) är inte tillåten. All användning av detta material i AI-tjänster eller automatiserade system, inklusive maskininlärning och generativ AI, är förbjuden utan skriftligt tillstånd från förlaget.
Bildförteckning:
s. 142: Adobe Stock
INNEHÅLL
1. DU OCH DITT SAMHÄLLE
2. VAD TROR DU PÅ?
3. DIN PLATS PÅ KARTAN
4. DIN PLATS I HISTORIEN
Kapitelstart
5. VIKINGATIDEN
Kapitelstart
6. HUR ÄR RELIGIONER LIKA?
7. HUR SER SVERIGE UT?
8. SVERIGES NATURRESURSER
9. VEM BESTÄMMER? Kapitelstart
10. PENGAR
Kapitelstart
11. MEDELTIDEN
Kapitelstart
12. RELIGION FÖRR OCH NU
Kapitelstart
DU OCH DITT SAMHÄLLE 1
Kapitlets innehåll
I det här kapitlet får eleverna lära sig om:
• vad ett samhälle är
• vad som behövs för att det ska fungera
• sig själva och grupperna omkring dem
• regler och normer
Centralt innehåll Lgr22
I DET HÄR KAPITLET ...
Du vet kanske att du är en del av ett samhälle. Men har du funderat på vad ett samhälle är och vad som behövs för att det ska fungera? Det kommer du få läsa om i det här kapitlet. Du kommer också få lära dig hur grupper fungerar, om regler och normer och vad du kan göra om du inte mår bra.
HÄR FÅR DU LÄRA DIG OM
• vad ett samhälle är
• vad som behövs för att det ska fungera
Det här kapitlet behandlar följande delar av kursplanen i samhällskunskap:
• Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer.
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättig he ter i enlighet med barnkonventionen.
Om kapitlet
Kapitlet består av fyra avsnitt:
Vad är ett samhälle?
Det här avsnittet förklarar vad ett samhälle är, varför samhällen uppstår och vad som gör att de förändras.
Ett fungerande samhälle
Här får eleverna läsa om vilka delar som behövs för att ett samhälle ska fungera: regler, ekonomi, säkerhet, information och styre.
Människor och grupper
Det här temat sträcker sig över två uppslag. Här får eleverna lära sig vad personlighet är och hur den påverkas av grupperna de tillhör, t.ex. familj och vänner. De får också läsa om regler, normer och grupptryck.
Barns rätt i samhället
Det sista avsnittet handlar om skyddsnätet för barn i Sverige och ger grundläggande kunskaper om barns rättigheter.
Begrepp
• dig själv och grupperna omkring dig
• regler och normer
BEGREPP
Här är några begrepp som du kommer att möta i kapitlet. Känner du till dem? Vet du vad de betyder?
samhälle regel norm personlighet rättigheter grupptryck
samhälle: grupp som samarbetar, t.ex. en by, en stad eller ett land
regel: bestämmer vad man får göra
norm: oskriven regel
personlighet: hur du är och vad du tycker om
rättighet: något man har rätt till
grupptryck: att känna sig tvungen att passa in i en grupp
Grundboken s. 8–9
Det inledande uppslaget i kapitlet är tänkt att väcka elevernas intresse och ge dig som lärare en bild av deras förkunskaper. Delarna på uppslaget behöver inte göras i ordning, ibland kan det vara en idé att inleda med “Fundera och diskutera” innan ni läser om kapitlets innehåll och tittar på begreppen. Här följer anvisningar till de olika delarna.
I det här kapitlet ...
Den här texten presenterar kapitlets tema. Syftet är att väcka intresse och nyfikenhet för temat och få eleverna att börja fundera kring det. Det förbereder dem också inför frågorna i “Fundera och diskutera” på nästa sida.
FUNDERA OCH DISKUTERA
Arbeta tillsammans med en kompis. Titta på bilderna och svara på frågorna.
1. Vad är ett samhälle?
2. Vad behövs för att ett samhälle ska fungera?
3. Vad vet du om ditt samhälle?
Här får du lära dig om ... Här sammanfattas de viktigaste punkterna i textrutan ovanför.
Begrepp
I den här rutan lyfts några av orden som förekommer i kapitlet. Här på kapitelstarten kan det vara ord som eleverna har stött på i andra sammanhang.
Projicera begreppsrutan i klassrumsboken. Fråga om eleverna känner igen några av orden sedan tidigare. Vet de vad de betyder? Förklara vad de betyder och ge exempel på hur orden kan användas.
Fundera och diskutera
Projicera samtalsbilden på s. 9 eller slå upp sidan i grundboken. Fråga eleverna:
• Vad ser ni på bilden?
• Känner ni igen något som finns där ni bor?
• Är det något på bilden som inte finns där ni bor?
Gå igenom frågorna tillsammans:
1. Vad är ett samhälle?
2. Vad behövs för att ett samhälle ska fungera?
3. Vad vet du om ditt samhälle?
Låt eleverna fundera kring frågorna enskilt först och därefter diskutera i par. Avsluta med att lyfta elevernas svar i en gemensam diskussion. Stanna upp vid den sista frågan. Skriv svaren på tavlan, under rubriken “Vårt samhälle”.
Tips och idéer
Mitt samhälle
Alla elever behöver varsitt A3-papper och en färgpenna.
Högst upp på pappret ska de skriva sitt namn och rubriken “Mitt samhälle”. Sedan ska de rita eller skriva några saker som finns i samhället de bor i. Det kan vara vad som helst, allt de kommer på.
Samla in alla papper när eleverna är färdiga. Tanken är att ni kan återkomma till den här övningen längre fram i arbetet med kapitlet. Då ska eleverna fylla på med saker de har lärt sig. Det är viktigt att eleverna använder en ny färgpenna vid varje tillfälle. Det ger en bild av vad som är ny kunskap.
Den här övningen hjälper dig att se elevernas förkunskaper om vad ett samhälle är. Den är också ett sätt att utvärdera vad eleverna har lärt sig i slutet av kapitlet.
VAD ÄR ETT SAMHÄLLE? 1
Syfte
Skapa förståelse för varför samhällen uppstår och vad som gör att de förändras över tid.
Begrepp
samhälle: grupp som samarbetar, t.ex. en by, en stad eller ett land
nomader: människor som flyttar runt och inte bor på samma ställe
Grundboken s. 10–11
Inledning
Projicera bilden på s. 10–11 i klassrumsboken eller slå upp sidorna i grundboken. Bilden ger en bra förförståelse till det uppslaget handlar om.
Skriv följande punkter på tavlan för att stötta elevernas tankar.
Jag ser ...
På bilden ser jag …
Jag tänker/tycker/tror ...
Jag tänker/tror att bilden beskriver …
Jag undrar ...
Jag undrar …
Låt eleverna enskilt eller i par få fundera och eventuellt skriva ner vad de ser på bilden, vad de tänker/tycker/ tror att bilden handlar om och om de undrar något till bilden. Prata därefter gemensamt om vad de kommit fram till. Det som är viktigt är att de förstår att det handlar om hur vi försörjer oss, dvs hur vi får vår mat och hur vi tillverkar de saker vi behöver.
Arbeta med texten Projicera s. 10–11 i klassrumsboken. Läs rubrikerna tillsammans. Vad tror eleverna att texten handlar om?
Begreppsförståelse
Läs ordförklaringen i marginalen tillsammans och prata om vad ordet samhälle betyder. Ta också upp begreppen nomad, jordbruk, industri, tjänster och information. Låt eleverna söka efter
samhälle grupp som samarbetar, t.ex. en by, en stad eller ett land
VAD ÄR ETT SAMHÄLLE?
Vi hjälps åt i samhällen Ett samhälle består av människor som lever tillsammans och samarbetar kring det de behöver. Det kan vara skolor, sjukhus, affärer, vägar och bostäder. Samhället kan vara en by, en stad eller ett land. För att samhället ska fungera finns också saker som vi inte kan se eller ta på. Det behöver till exempel finnas regler och lagar som säger vad man får och inte får göra. Människor behöver pengar för att kunna köpa saker. Vi behöver också komma överens om hur samhället ska styras. Samhällen har växt fram för att människor inte klarar sig ensamma.
Vad samarbetar man om i ett samhälle?
Nomadsamhälle
För flera tusen år sedan vandrade vi omkring för att leta efter mat.
begreppen i texten. Försök sedan hitta en gemensam förklaring med hjälp av bilderna och det som berättas i texten.
Låt därefter eleverna läsa texten. Påminn om lässtrategierna som förklaras på s. 6 i grundboken, och visa hur eleverna kan göra anteckningar med hjälp av symbolerna !, ? och →.
Efter varje stycke finns en läsförståelsefråga. Den är ett stöd för att eleverna ska kontrollera att de förstått texten.
Sammanfatta texten tillsammans. Vad har eleverna lärt sig? Fanns det något de inte förstod? Kan de ge exempel på vad man samarbetar om i ett samhälle? Vet de varför samhällen förändras? Är det något de undrar över och vill veta mer om? Bestäm i så fall hur ni kan ta reda på mer om det.
Jordbrukssamhälle
Sedan började vi odla vår mat. Då kunde vi bo på samma plats hela tiden.
Diskutera!
Låt eleverna fundera kring frågorna enskilt och därefter diskutera i par. Be paren berätta om vad de pratat om. Hur svarade de på frågorna? Samla några av förklaringarna i punktform på tavlan.
Arbetsboken s. 4–5
Projicera s. 4–5 i arbetsboken. Gå igenom instruktionerna tillsammans. Låt sedan eleverna arbeta självständigt.
1. Sant eller falskt?
Här ska eleverna läsa påståendet och avgöra om det stämmer eller inte. Om det är sant, skriver de ett S i rutan. Om det är falskt, skriver de ett F. Ni kan sammanfatta övningen tillsammans. Läs påståendena och låt eleverna visa med tummen upp eller ner vad de har svarat.
Samhällen förändras
Vårt samhälle har inte alltid sett likadant ut. Om du reste tillbaka 200 år i tiden skulle du nog inte känna igen dig. Det fanns inga bilar på gatorna och flygplan och datorer var inte uppfunna. Samhällen förändras hela tiden. Det beror på att sådant som är viktigt för oss människor förändras. Det kan till exempel handla om hur vi får mat eller hur vi tillverkar saker vi behöver.
Varför förändras samhällen?
DISKUTERA
1. Förklara vad ett samhälle är.
2. Berätta för en kompis hur samhället har förändrats från förr till nu.
Industrisamhälle
Viktiga uppfinningar gjorde att vi kunde tillverka saker i fabriker. Människor arbetade där för att tjäna pengar.
2. Vilka hör ihop?
Eleverna möter här bilderna av olika samhällen från boken igen. De ska nu dra streck och para ihop dem med rätt begrepp.
3. Vilket ord saknas?
Uppmärksamma eleverna på att de ska använda sig av orden från övning 2. Orden ska placeras på rätt plats i texten.
4. Skriv och förklara!
Avslutningsvis får eleverna med egna ord beskriva vad de har lärt sig om varför samhällen förändras. De får hjälp av skrivtips. Gå igenom uttrycken i den blå rutan och förklara hur eleverna kan använda dem i sin egen text. Eleverna utgår sedan från texten i grundboken och berättar om hur samhällen förändrats med egna ord.
Informationssamhälle
Idag har vi mycket teknik som ger oss information. Många arbetar med sådant som har med information att göra.
DU OCH DITT SAMHÄLLE 1
grundboken s. 10–11
VAD ÄR ETT SAMHÄLLE?
1. Sant eller falskt?
Skriv S om det är sant. Skriv F om det är falskt.
Samhällen har växt fram för att människor inte klarar sig ensamma.
Ett samhälle består bara av människor.
För att ett samhälle ska fungera har människorna skapat lagar.
Ett samhälle kan vara en by, en stad eller ett land.
Samhället har alltid sett likadant ut.
2. Vilka hör ihop? Dra streck till rätt bild.
Tips och idéer
Vilket samhälle passar ordet till? Den här övningen finns i lärarwebben men du kan också göra den utan. Skriv några ord på tavlan som kan kopplas till olika typer av samhällen. Det kan vara både substantiv och verb. Här är några förslag: fabrik odla teknik pengar jordbruk information industri nomad uppfinningar tillverka stad
Låt eleverna diskutera orden parvis eller i grupp. Vilka olika typer av samhällen passar de i? Finns det ord som hör till flera typer av samhällen? Finns det t.ex. fabriker i ett informationssamhälle? Finns det människor som odlar mat?
Det svenska samhället
UR Play: Det svenska samhället https://urplay.se/program/202384-safunkar-sverige-det-svenska-samhallet Titta på filmklippet tillsammans. Diskutera vad ni har sett. På vilket sätt hör filmen ihop med det ni har läst om i boken?
3. Vilket ord saknas? Skriv orden som saknas. Välj bland orden i övning 2. I vandrade vi omkring för att leta efter mat. När vi började odla mat levde vi i ett I började vi tillverka saker i fabriker. Dagens samhälle kallas för
4. Skriv och förklara!
Varför förändras samhällen? Ta hjälp av det du har läst.
TIPS! När du ska beskriva varför något har förändrats kan du säga:
Det beror på att … Därför att … Eftersom … I och med … Med anledning av … Orsaken är … På grund av …
2025 Tukan
SAMMANFATTNING:
DU OCH DITT SAMHÄLLE
Syfte
Att eleverna ska få möjlighet att repetera och befästa kapitlets innehåll
Begrepp
mobbning: när någon blir illa behandlad av en eller flera personer
egenskap: hur någon är, till exempel snäll eller modig
tystnadsplikt: att inte få föra vidare information
grupptryck: att känna sig tvungen att passa in i en grupp
rättighet: något man har rätt till elevhälsa: stöd för att elever ska må bra i skolan
Grundboken s. 20–21
Det här uppslaget är tänkt att användas som en sammanfattning och repetition av det eleverna lärt sig i kapitlet. Det ger också dig som lärare en bild av vad eleverna förstått och om någon behöver mer stöd.
Kommer du ihåg?
Projicera frågorna på s. 20. Låt eleverna fundera kring frågorna enskilt och därefter diskutera i par. Du kan även låta eleverna svara på frågorna skriftligt om du vill få en bättre bild av vad olika elever förstått. Avsluta med att gå igenom frågorna gemensamt och låta eleverna berätta om sina svar.
Förklara begreppen
Projicera begreppsrutan. Dela in eleverna i par och be dem turas om att förklara för varandra vad begreppen betyder. Uppmana dem också att försöka använda begreppen i en mening. Avsluta gärna gemensamt med att låta paren berätta om hur de förklarat de olika orden.
Alla kapitlets begrepp kan också tränas på lärar- och elevwebben.
SAMMANFATTNING
KOMMER DU IHÅG?
1. Varför har människor skapat samhällen?
2. Du har läst om fyra olika sorters samhällen som har funnits i historien. Vilka då?
3. Vad behövs för att samhället ska fungera?
4. Vad menas med personlighet?
5. Vad är mobbning?
6. Vad kallas oskrivna regler med ett annat ord?
7. Barns rättigheter står i Sveriges lag. Kan du nämna tre av rättigheterna?
8. Vem kan man vända sig till om man mår dåligt?
9. Vilken är socialtjänstens uppgift?
FÖRKLARA
BEGREPPEN
mobbning egenskap tystnadsplikt grupptryck rättighet elevhälsa
Vad föreställer bilden?
Projicera bilderna på s. 21. Diskutera i helklass: Vad föreställer bilderna?
Skriv upp begreppen samhälle, norm, grupp, vänner och ensamhet på tavlan.
Fråga eleverna: Vilka begrepp hör ihop med vilken bild? Tänk på att några begrepp kan passa ihop med flera bilder.
Ta reda på mer
I den här uppgiften ska eleverna använda det de har lärt sig i kapitlet och gå utanför boken. Här ska de ta reda på vad barnkonventionen är. De behöver tillgång till verktyg för att söka information, till exempel dator eller surfplatta.
Använd UNICEF:s hemsida (https:// unicef.se/barnkonventionen) och ta fram och visa barnkonventionen. Gå igenom de fyra grundprinciperna
tillsammans. och prata om vad de betyder.
Dela sedan in eleverna i fyra grupper. Ge varje grupp ett stort papper, gärna A1 eller A3, och färgpennor. Tilldela varje grupp en av de fyra grundprinciperna. Låt dem hitta bilder och skriva ord och tankar som de tycker passar in på grundprincipen.
Tips och idéer
Sant eller falskt?
Dela in eleverna i par och ge varje par i uppgift att hitta på 10 påståenden om det de lärt sig i kapitlet. Några ska vara sanna och några falska. Eleverna läser sedan sina påståenden för ett annat par som får visa med tummen upp eller ner om påståendet är sant eller falskt.
VAD FÖRESTÄLLER BILDEN?
TA REDA PÅ MER
Sedan 2020 är barnkonventionen en del av svensk lag. Ta reda på vad barnkonventionen är.
Utvärdering och bedömning
Summering och utvärdering
Avsluta kapitlet med att att gå tillbaka till inledningssidan och repetera och samtala om kapitlets innehåll: I det här kapitlet fick eleverna lära sig om ...
• vad ett samhälle är
• vad som behövs för att ett samhälle ska fungera
• sig själva och grupperna omkring dem
• regler och normer
Låt eleverna beskriva vad de har lärt sig utifrån de olika punkterna. Detta kan göras muntligt eller skriftligt. Eleverna kan också gärna få berätta om hur de känner inför kapitlets innehåll. Har de förstått det de behöver kunna? Är det något de känner sig osäkra på. Ni kan
gärna även ta upp kapitlets begrepp igen om om ni inte gjort det i samband med sammanfattningen.
Kapiteltest
Avsluta kapitlet genom att låta eleverna göra kapiteltest 1. Du hittar det längst bak i lärarhandledningen och på lärarwebben.
Kartläggning
Kartläggning handlar om att fokusera på vad eleverna kan, så att man bygga vidare på det. En matris för kartläggning av varje elev finns i början av lärarhandledningen och på lärarwebben. Denna hjälper dig att få en översikt över elevens kunskaper och är även ett bra stöd vid bedömning. För att få underlag till kartläggningen kan du använda dig av:
• Sammanfattningen
Kapiteltest (finns i slutet av lärarhandledningen och på lärarwebben)
Arbetsbladen i lärarwebben
Fortlöpande observationer
För gärna också korta anteckningar i samband med lektionen som du sedan för in i kartläggningen.
Bedömning
Att bedöma elevens prestationer utifrån läroplanen i SO är en utmaning. Inte enbart för att bedömning i sig är en komplex process, utan också för att samtliga SO-ämnen är omfattande i relation till både det centrala innehållet och betygskriterierna. Det kan därför vara bra att se på bedömning utifrån två principer: analytisk och holistisk bedömning.
Analytisk bedömning
Analytisk bedömning innebär att bedömningen delas upp i mindre enheter. Varje enskild uppgift bedöms med utgångspunkt i olika delar av betygskriterierna och ger på så vis information om, eller belägg för, elevens kunskapsnivå. Här kan du ta hjälp av vad som står i syftet till det uppslag ni arbetar med. Vad är det tänkt att eleven ska lära sig?
Holistisk bedömning
Holistisk bedömning innebär att bedömningen riktar sig mot helheten i stället för mot en mindre del. Att använda sig av holistisk bedömning lämpar sig bra om läraren ska bedöma ett större arbete eller prestationer över en längre tid. Här har du hjälp av att använda dig av kartläggningen. Den ger en långsiktig bild av elevens kunskaper.
Betygssättning
Att bedöma uppgifter är inte samma sak som att sätta betyg. För att kunna sätta ett rättvist betyg är det viktigt att titta på helheten och bedöma elevens kunskaper utifrån samtliga uppgifter och titta på elevens samlade prestation, både muntligt och skriftligt. För att du ska ha bra underlag för detta är det till hjälp att när varje kapitel avslutats, samla anteckningar från lektioner, resultat på kapiteltest och annat som kan vara relevant kring varje elev i kartläggningen. Då får du en bra överblick som du kan ha som underlag när det är dags att sätta betyg.
Här är några bilder från kapitlet. Vad föreställer de?
RELI GION
FUNDERA OCH DISKUTERA
Arbeta tillsammans med en kompis. Titta på bilderna och svara på frågorna.
Flickan funderar över vad som är viktigast i livet.
1. Vad tycker du är viktigast av det du ser på bilden? Välj tre saker.
2. Varför valde du just de tre sakerna?
3. Saknas det något i bilden som du tycker är ännu viktigare?
Här får du lära dig om ...
Här sammanfattas de viktigaste punkterna i textrutan ovanför.
Begrepp
I den här rutan lyfts några av orden som förekommer i kapitlet. Här på kapitelstarten kan det vara ord som eleverna har stött på i andra sammanhang.
Projicera begreppsrutan i klassrumsboken. Fråga om eleverna känner igen några av orden sedan tidigare. Vet de vad de betyder? Förklara vad de betyder och ge exempel på hur orden kan användas.
Fundera och diskutera
Projicera samtalsbilden på s. 23 eller slå upp sidan i grundboken. Fråga eleverna:
• Vad ser ni på bilden?
• Vad tror ni att flickan på bilden tänker på?
• Vad tror ni att kapitlet kommer att handla om?
Berätta att bilden visar olika saker som kan vara viktiga i livet. Knyt gärna an till det ni har pratat om i samhällskunskapen, s. 14 i grundboken. Där fick eleverna läsa om hur deras personlighet formas av olika saker. På samma sätt kan det som är viktigt i livet formas av människorna runtomkring oss.
Gå igenom frågorna tillsammans:
1. Vad tycker du är viktigast av det du ser på bilden? Välj tre saker.
2. Varför valde du just de tre sakerna?
3. Saknas det något i bilden som du tycker är ännu viktigare?
Låt eleverna fundera kring frågorna enskilt först och därefter diskutera i par. Avsluta med att lyfta elevernas svar i en gemensam diskussion. Stanna upp vid den sista frågan. Skriv svaren på tavlan, under rubriken “Vad är viktigt för oss”.
Om du vill kan du ge eleverna i läxa att fråga någon vårdnadshavare vad de hade valt. Fånga upp dessa svar i början av nästa lektion.
Tips och idéer
Hur jag ser på livet
Den här övningen går också att projicera i lärarwebben. Den är en fortsättning på “Fundera och diskutera” på s. 23. Varje elev behöver ett A4-papper och färgpennor. De ska rita ett eget moln och fylla det med saker som är viktiga i deras liv.
Avsluta med att låta eleverna presentera för en kompis, eller för hela klassen.
Det viktiga i livet
Det här är en lite annorlunda övning där eleverna får fundera helt enskilt. Syftet är att väcka tankar kring de frågor de kommer att möta i kapitlet, om vad som är rätt och fel, vad som är viktigt i livet och hur olika människor kan tänka på olika sätt.
Eleverna ska blunda eller låta huvudet vila mot bänken. Du läser upp ett påstående i taget. Eleverna svarar genom att räcka upp handen om de tycker att det stämmer in på dem. Förklara att ingen behöver berätta för någon annan vad de har svarat och att det inte finns något rätt eller fel.
Jag tycker det är viktigt att ha vänner.
Ibland kan det vara okej att ljuga.
Jag tycker det är viktigt att få bestämma över mitt liv.
Man måste vara snäll mot alla.
Jag tänker ibland på varför vi finns.
Jag tycker att det är jobbigt att göra fel.
Jag tycker att det är viktigt att hjälpa andra.
LIKA OCH OLIKA
Syfte
Att eleverna ska lära sig vad som menas med mångfald och varför det är viktigt att visa respekt.
Begrepp
mångfald: när det finns många olika sätt att vara
respekt: att lyssna på och försöka förstå andra människor
Grundboken s. 24–25
Inledning
Innan ni inleder arbetet i boken kan ni göra den här övningen gemensamt.
Förklara för eleverna att du kommer att läsa upp några påståenden. Elever som känner igen sig i påståendet ska ställa sig upp eller räcka upp en hand.
• Jag har varit i ett annat land.
• Jag tycker om att spela fotboll.
• Jag har syskon.
• Jag gillar tacos.
• Jag kan tala mer än ett språk.
• Jag har flyttat någon gång.
• Jag tycker om att sjunga.
• Jag kan säga hej på ett annat språk.
Avsluta med att diskutera följande frågor:
Vad märkte ni?
Hur kändes det när många ställde sig upp?
Hur kändes det att vara ensam om något?
Är det viktigt att vara lika?
Syftet med övningen är att eleverna ska få syn på olikheter och likheter på ett lekfullt sätt. Den öppnar upp för diskussioner kring att mångfald är positivt och att det är viktigt att respektera varandras olikheter.
LIKA OCH OLIKA
Mångfald
mångfald när det finns
olika sätt att vara
I Sverige lever många olika människor. Alla har olika sätt att tänka och vara. Därför finns det många olika åsikter om livet och om hur samhället ska se ut. I stället för att säga att människor i vårt land har olika sätt att tänka och vara kan vi använda ordet mångfald . Det är bra att det finns mångfald. Alla kan inte tänka och vara på samma sätt. Vi har rätt att vara lika. Vi har också rätt att vara olika. Personer i samma familj kan tycka både lika och olika. Det kan kompisar också. Ibland håller du med, ibland inte. Ändå måste vi försöka prata med varandra. Om du väljer att lyssna på andra blir ditt liv intressant och du lär dig att förstå andra sätt att tänka.
Vad menas med mångfald?
Arbeta med texten
Projicera s. 24–25 i klassrumsboken. Läs rubrikerna tillsammans. Vad tror eleverna att texten kommer att handla om?
Begreppsförståelse
Läs ordförklaringarna i marginalen tillsammans. Låt eleverna söka efter begreppen i texten. Prata om vad orden betyder.
Låt därefter eleverna läsa texten. Påminn om lässtrategierna som förklaras på s. 6 i grundboken, och visa hur eleverna kan göra anteckningar med hjälp av symbolerna !, ? och →.
Efter varje stycke finns en läsförståelsefråga. Uppmana eleverna att svara på dessa för att kontrollera att de förstått vad de har läst.
Sammanfatta genom att låta eleverna berätta om det de läst. Om eleverna har använt sig av symbolerna i lässtrategierna kan ni utgå ifrån dem. Annars kan du ställa frågor utifrån texten. Vad är mångfald? Hur visar man respekt?
Diskutera!
Låt eleverna fundera kring frågorna enskilt och därefter diskutera i par. Bilderna öppnar upp för att tänka kring respekt på ett annat sätt jämfört med det som nämns i texten. Prata om vad det betyder att respektera en regel. Att respektera en regel kan också innebära att visa respekt för våra medmänniskor.
Arbetsboken s. 14–15
Projicera s. 14–15 i arbetsboken. Gå igenom instruktionerna tillsammans. Låt därefter eleverna arbeta självständigt.
Visa respekt
Att visa respekt betyder att man lyssnar på vad en person säger och försöker förstå det. Men att respektera någon innebär inte att man måste hålla med. Du behöver inte tycka samma sak eller vara på samma sätt. När du har lyssnat och försökt förstå har du rätt att säga vad du tycker. Du ska också bli respekterad, även om du tycker annorlunda. Vi ska respektera varandra och bestämma tillsammans. Ingen är mer värd än någon annan.
Vad menas med respekt?
DISKUTERA
1. Titta på bilderna. På vilket sätt handlar de om respekt? 2. Hur visar du respekt för dina kompisar?
4. Diskutera!
Slutligen ska eleverna jämföra sina svar med en kompis. De ska berätta och förklara för varandra hur de har tänkt. Har de kryssat i samma rutor? Varför/ varför inte?
Tips och idéer
Undersökning om respekt
Låt eleverna fundera på några av följande påståenden. Du kan skriva upp dem på tavlan, projicera dem i lärarwebben eller skriva dem på lappar. Välj om eleverna ska svara genom att räcka upp en hand, ställa sig upp, eller genom att alla står upp när du läser påståendena. De som inte håller med sätter sig ner.
Du visar respekt om du alltid tycker att du har rätt.
Du visar respekt om du säger tack när du får något av någon.
Du visar respekt om du håller upp dörren åt någon.
Du visar respekt om du avslöjar något du lovat att inte berätta.
Du visar respekt om du blir jättearg på någon.
Du visar respekt genom att ställa dig i kön och vänta på din tur.
Du visar respekt genom att komma för sent till lektioner.
Du visar respekt genom räcka upp handen när du vill säga något i klassen.
1. Vad är mångfald?
Här ska eleverna läsa orden i cirklarna. Sedan ska de färglägga de som de tycker passar ihop med mångfald.
2. Vad är respekt?
Här får eleverna läsa påståenden och avgöra om de passar ihop med respekt. De ska sätta ett kryss i rutorna som stämmer.
3. Motivera!
Här ska eleverna välja en av rutorna de har satt kryss i. Därefter ska de med egna ord förklara varför den hör ihop med respekt. Här kan du påminna eleverna om skrivtipsen de lärde sig i “Motivera!”-övningen på s. 7 i arbetsboken. Sedan ska de välja en av rutorna utan kryss och förklara varför påståendet inte hör ihop med respekt.
DIN PLATS PÅ KARTAN
Kapitlets innehåll
I det här kapitlet får eleverna lära sig om:
• vad en karta är och hur den används
• olika sorters kartor
• hur Sverige är indelat
Centralt innehåll Lgr22
Det här kapitlet behandlar följande delar av kursplanen i geografi.
• Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
DIN PLATS PÅ KARTAN 3
I DET HÄR KAPITLET ...
Hur kan vi veta hur det ser ut på en plats vi aldrig har varit på?
Kartor hjälper oss att förstå världen omkring oss. De kan visa hur olika platser ser ut, både där vi är och långt borta. De visar också hur Sverige hänger ihop med resten av världen. Det är bra att kunna förstå kartor för att inte gå vilse. I det här kapitlet får du veta mer om olika sorters kartor och hur Sverige är indelat.
HÄR FÅR DU LÄRA DIG OM
• vad en karta är och hur den används
• olika sorters kartor
• hur Sverige är indelat
• Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kar tor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.
• Namn och läge på geografiska objekt i Sverige (landsdelar, landskap, regioner och kommuner)
Om kapitlet
Kapitlet består av fyra avsnitt:
Kartor och symboler
Det här avsnittet förklarar vad en karta är och varför en karta aldrig stämmer riktigt med verkligheten. Eleverna får lära sig om väderstrecken, skala och kartsymboler.
Att hitta på jordklotet Här får eleverna läsa om gradnätet och hur det används för att hitta platser på jordklotet.
Olika sorters kartor
I det här avsnittet får eleverna lära sig om några olika sorters kartor och att olika karttyper används för olika saker.
Sveriges indelning
Det sista avsnittet handlar om Sveriges indelning i landsdelar och landskap. De får också lära sig om regioner och kommuner och deras olika ansvarsområden. Regioner och kommuner förklaras även i kapitel 9.
Begrepp
BEGREPP
Här är några begrepp som du kommer att möta i kapitlet.
Känner du till dem? Vet du vad de betyder?
karta jordglob landskap
norr och söder skala kommun
karta: förminskad och förenklad bild av jorden
jordglob: modell av jordklotet
landskap: indelning av Sverige i 25 delar
norr och söder: två väderstreck. Väderstreck beskriver åt vilket håll något ligger.
skala: visar hur mycket något är förminskat
kommun: ett område i Sverige som ansvarar för t.ex. skola och äldreomsorg
Grundboken s. 32–33
Det inledande uppslaget i kapitlet är tänkt att väcka elevernas intresse och ge dig som lärare en bild av deras förkunskaper. Delarna på uppslaget behöver inte göras i ordning, ibland kan det vara en idé att inleda med “Fundera och diskutera” innan ni läser om kapitlets innehåll och tittar på begreppen. Här följer anvisningar till de olika delarna.
I det här kapitlet ...
Den här texten presenterar kapitlets tema. Syftet är att väcka intresse och nyfikenhet för temat och få eleverna att börja fundera kring det. Det förbereder dem också inför frågorna i “Fundera och diskutera” på nästa sida.
FUNDERA OCH DISKUTERA
Arbeta tillsammans med en kompis. Titta på bilderna och svara på frågorna.
1. Varför behövs olika sorters kartor?
2. Vad tror du kartorna här nedanför används till?
3. När brukar du använda en karta?
Tips och idéer
Rita en karta
Det här är en lite mer utmanande aktivitet. Eleverna ska prova på hur det är att rita en egen karta. De kan välja bland följande:
klassrummet skolgården min skolväg mitt sovrum
Alla elever behöver varsitt papper och färgpennor. Högst upp på pappret ska de skriva sitt namn och namnet på kartan, t.ex. “Mitt sovrum”. Sedan ska de rita en karta över hur de tror att rummet ser ut ovanifrån. Ge tips om vad kartan kan innehålla: väggar, dörrar, fönster, möbler. Förklara att kartan inte ska innehålla allt som finns i rummet. Då blir det för många detaljer.
Samla in papprena när ni är färdiga. Ni kommer att kunna använda dem igen och fylla på kartorna i takt med att eleverna lär sig mer.
Prata om hur det var att rita en karta. Vad tyckte de var svårt? Hur bestämde de vilka saker som skulle finnas med på kartan? Hur vet man hur något ser ut ovanifrån?
Här får du lära dig om ... Här sammanfattas de viktigaste punkterna i textrutan ovanför.
Begrepp
I den här rutan lyfts några av orden som förekommer i kapitlet. Här på kapitelstarten kan det vara ord som eleverna har stött på i andra sammanhang.
Projicera begreppsrutan i klassrumsboken. Fråga om eleverna känner igen några av orden sedan tidigare. Vet de vad de betyder? Förklara vad de betyder och ge exempel på hur orden kan användas.
Fundera och diskutera
Projicera sidan 33 i klassrumsboken eller slå upp sidan i grundboken. Fråga eleverna:
• Vad ser ni på bilderna?
• På vilket sätt hänger de här bilderna ihop?
Gå igenom frågorna tillsammans:
1. Varför behövs olika sorters kartor?
2. Vad tror du kartorna här nedanför används till?
3. När brukar du använda en karta?
Låt eleverna fundera kring frågorna enskilt först och därefter diskutera i par.
Avsluta med att lyfta elevernas svar i en gemensam diskussion. Förklara att bilderna visar en jordglob, en topografisk karta, en tematisk karta och en digital karta. De kommer att få lära sig vad varje karta används till längre fram i kapitlet.
KARTOR OCH SYMBOLER
Syfte
Att eleverna ska få kunskaper om vad en karta är och hur den används.
Eleverna ska kunna identifiera väderstreck och kartsymboler.
Begrepp
väderstreck: beskriver åt vilket håll något ligger: norr, söder, öster och väster
skala: visar hur mycket något är förminskat
fornminne: en plats där historiska spår har hittats
Grundboken s. 34–35
Inledning
Ta fram en karta som visar området där skolan ligger med hjälp av t.ex. Google Maps. Projicera den på tavlan. Fråga:
• Vad ser ni på bilden? Känner ni igen något?
• Har ni sett någon liknande bild förut?
• Vad tror ni att bilden används till?
Berätta att det här är en karta och att den används för att visa hur en plats ser ut ovanifrån. Vi lär oss att använda kartor för att förstå hur olika platser på jordklotet ser ut – även de som vi inte har varit på.
Arbeta med texten
Projicera s. 34–35 i klassrumsboken. Läs rubrikerna tillsammans. Vad tror eleverna att texten kommer att handla om?
Begreppsförståelse
Läs ordförklaringarna i marginalen tillsammans. Låt eleverna söka efter begreppen i texten. Prata om vad orden betyder.
Låt därefter eleverna läsa texten. Påminn om lässtrategierna och hur eleverna kan göra anteckningar med
Vad är en karta?
En karta visar en förminskad och förenklad bild av jorden. Den mest korrekta kartan är jordgloben. Det är en modell som har samma runda form som jordklotet. På den kan du se var alla världens länder ligger.
Men oftast är det enklare att använda platta kartor. De visar en bild av jordens yta ovanifrån. Problemet är att det är svårt att göra något runt till något platt. Om du till exempel skalar en apelsin går det inte att släta ut skalet till en fyrkantig platta. Människor har prövat olika sätt att visa upp jordklotets yta som en platt karta. Men det stämmer aldrig riktigt med verkligheten.
Vad är problemet med platta kartor?
VÄDERSTRECK
För att beskriva åt vilket håll något ligger använder vi orden norr, söder, öster och väster. De är de fyra väderstrecken.
En karta ska alltid ha en pil som pekar ut vilket håll som är norr.
hjälp av symbolerna !, ? och → Uppmana dem också att svara på läsförståelsefrågorna.
Sammanfatta genom att låta eleverna berätta om det de läst. Ta gärna upp deras anteckningar utifrån de olika lässtrategisymbolerna. Be eleverna beskriva vad en karta är. Om ni har tillgång till en kartbok kan ni undersöka hur olika symboler används och vilken skala det är. Räkna ut olika avstånd på kartan tillsammans.
Diskutera!
Låt eleverna fundera kring frågorna enskilt och därefter diskutera i par. För fråga 2 behöver eleverna tillgång till kartböcker.
Arbetsboken s. 20–21
Projicera s. 20–21 i arbetsboken. Gå igenom instruktionerna tillsammans. Låt därefter eleverna arbeta självständigt.
1. Hitta väderstrecken
Här ska eleverna skriva namnen på de fyra väderstrecken. Sedan ska de fylla i dem på rätt plats i kompassen.
2. Skriv och förklara!
I den här uppgiften ska eleverna med egna ord förklara vad en karta är och varför en platt karta aldrig kan stämma helt med verkligheten.
3. Kartsymboler
I den här övningen ska eleverna rita symbolerna för sevärdhet, rastplats och restaurang. Därefter får de hitta på en egen kartsymbol för glasskiosk.
Flygbilder har varit till hjälp för att rita kartor över ett område. Idag kan man också ta hjälp av satellitbilder.
Skala
En karta är alltid en förminskning av verkligheten. Därför har kartan en skala . Skalan talar om hur mycket mindre det på kartan är jämfört med verkligheten. På så sätt går det att räkna ut avstånd med hjälp av kartan. En karta kan till exempel vara ritad i skala 1:10 000. Det betyder att 1 cm på kartan är 10 000 cm, eller 100 meter, i verkligheten.
Varför har kartan en skala?
Kartsymboler
För att det ska vara lätt att hitta viss information på en karta används symboler. Det finns särskilda symboler för järnvägsövergångar, fornminnen , campingplatser och mycket annat. Ofta används samma symboler på alla kartor för att det ska bli lättare att snabbt förstå kartan. I en kartbok kan du hitta förklaringar av de vanligaste symbolerna.
Vad kan kartsymboler visa?
rastplats sevärdhet tältplats badplats parkering hotell restaurang servering
DISKUTERA
1. Förklara för en kompis vad skala är.
2. Titta i en kartbok. Känner du igen några av kartsymbolerna?
4. Skala
Den här övningen är lite mer utmanande. Den kan göras i par eller enskilt. Här ska eleverna använda det de har lärt sig om skala för att svara på frågorna. De ska mäta avstånden på kartan med hjälp av linjal. De vet att kartan är ritad i skala 1:100 0000. Det innebär att 1 cm på kartan är 1 km i verkligheten.
Tips och idéer
Att förklara skala
Begreppet “skala” är mycket abstrakt och kan vara svårt att förstå. Därför kan det vara bra att lägga lite tid på att öva tillsammans och visa konkreta exempel. Ta med en modell eller en leksak av ett känt föremål, till exempel en bil. En riktig bil är skala 1:1. Leksaksbilen kanske är i skalan 1:72 (en vanlig skala). Det betyder att bilen är så förminskad
visar hur mycket något är förminskat fornminne en plats där historiska spår har hittats
att det går att sätta 72 bilar i rad för att de ska bli lika långa tillsammans som en riktig bil. Dela sedan ut kartböcker. Låt eleverna bläddra fram till olika kartor och titta på deras skala, så att de ser att det finns olika sorters skala till olika kartor.
Väderstrecken
Förbered genom att skriva NORR, SÖDER, ÖSTER och VÄSTER på lappar. Sätt upp dem i klassrummet på rätt plats. Norr-lappen ska sitta på den väggen som vätter mot norr. Repetera vad väderstreck är och varför de används. Visa gärna en kompass. Läs upp olika instruktioner:
• Ställ dig i söder!
• Ta två steg mot norr!
• Vänd dig mot öster!
• Sträck ut båda armarna mot väster!
Ta hjälp av solen
Den här aktiviteten kan ni göra på skolgården. Solen står alltid rakt i söder mitt på dagen. Det betyder att om du står med solen i ryggen klockan 12 på dagen kan du se väderstrecken som med en kompass:
• Söder är bakom dig, där solen är.
• Åt andra hållet ligger norr. Rakt framför dig.
• Österut är åt samma håll som höger hand.
• Västerut är åt samma håll som vänster hand.
KAPITELSTART:
DIN PLATS I HISTORIEN
Kapitlets innehåll
I det här kapitlet får eleverna lära sig om:
• vad historia är
• hur vi kan veta något om det som hände för länge sedan
• forntiden i Norden
Centralt innehåll Lgr22
Det här kapitlet behandlar följande delar av det centrala innehållet.
DIN PLATS I HISTORIEN 4
I DET HÄR KAPITLET ...
Om du reste tillbaka i tiden skulle du nog inte känna igen dig alls. Nästan allt skulle vara annorlunda. Hur människor var mot varandra, hur de levde, vad de åt och hur de pratade. Vi läser historia för att förstå hur det var. I det här kapitlet får du läsa om hur vi kan veta något om det som hände för länge sedan, hur tid räknas och hur historien är indelad. Dessutom får du en repetition av forntiden, från stenåldern till järnåldern.
HÄR FÅR DU LÄRA DIG OM
• vad historia är
• hur vi kan veta något om det som hände för länge sedan
• Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.
Om kapitlet
Kapitlet är uppdelat i två delar. Först introduceras historia och historieämnet. Den andra delen handlar om stenåldern, bronsåldern och järnåldern, den första delen av forntiden. Vi har valt att ha med denna som repetition innan vi går in på vikingatiden som hör till det centrala innehållet för åk 4-6. Det skapar kontinuitet och gör att eleverna har lättare att knyta an till tidigare kunskaper.
Hur kan vi veta något om historien?
I det här avsnittet introduceras eleverna till vad historia är, hur vi kan veta något om vad som hänt i det förflutna.
Ord som lär dig historia
Här får eleverna läsa om begrepp som används i historieämnet och hur tid räknas och skrivs.
Stenåldern
Här får eleverna läsa om livet i Norden på stenåldern
Bronsåldern
Därefter får eleverna läsa om hur det var att leva t i Norden på bronsåldern.
Järnåldern
Avslutningsvis får eleverna läsa om livet i Norden på järnåldern.
Begrepp
• forntiden i Norden
BEGREPP
Här är några begrepp som du kommer att möta i kapitlet.
Känner du till dem? Vet du vad de betyder?
fynd historiker arkeolog forntiden orsak skillnad
fynd: något man hittar, t.ex. historiska föremål som smycken eller vapen
historiker: någon som forskar om historia
arkeolog: någon som undersöker historiska lämningar
forntiden: tiden innan människor började skriva
orsak: varför något har hänt
skillnad: när saker är olika
Grundboken s. 44–45
Det inledande uppslaget i kapitlet är tänkt att väcka elevernas intresse och ge dig som lärare en bild av deras förkunskaper. Delarna på uppslaget behöver inte göras i ordning, ibland kan det vara en idé att inleda med “Fundera och diskutera” innan ni läser om kapitlets innehåll och tittar på begreppen. Här följer anvisningar till de olika delarna.
I det här kapitlet ...
Den här texten presenterar kapitlets tema. Syftet är att väcka intresse och nyfikenhet för temat och få eleverna att börja fundera kring det. Det förbereder dem också inför frågorna i “Fundera och diskutera” på nästa sida.
HUR KAN VI VETA
Syfte
HUR KAN VI VETA NÅGOT OM HISTORIEN?
Vad är historia?
Att eleverna ska lära sig vad historia är samt vad arkeologer och historiker arbetar med och varför de behövs.
Att eleverna ska förstå vad en historisk källa är.
Begrepp
arkeolog: någon som undersöker historiska lämningar
historiker: någon som forskar om historia
källa: något som vi kan hämta information från
förflutna: det som hänt före vår tid
Grundboken s. 46–47
Inledning
Innan ni läser texten i boken kan det vara bra att eleverna får fundera över vad ett fynd är. Låt eleverna parvis berätta för varandra om ett föremål som de använder i sin vardag. Det kan vara vad som helst, men det måste vara ett föremål som går att ta på. Därefter ska de fundera och diskutera kring följande fråga:
Om en människa hittar föremålet om 1 000 år, vad skulle den då säga om oss?
Gå runt och hjälp eleverna att komma i gång med diskussionerna. Avsluta med att lyfta några av svaren i helklass för en gemensam diskussion.
Arbeta med texten
Projicera s. 46–47 i klassrumsboken. Läs rubrikerna tillsammans. Vad tror eleverna att texten kommer att handla om?
Begreppsförståelse
Läs ordförklaringarna i marginalen tillsammans. Låt eleverna söka efter begreppen i texten. Prata om vad orden betyder.
arkeolog någon som undersöker historiska lämningar historiker någon som forskar om historia
När vi berättar om och försöker förstå det som har hänt före vår egen tid kallas det historia. Ordet historia betyder ungefär "att undersöka". När vi lär oss om historien blir det enklare att förstå varför saker är som de är idag. Historia kan också hjälpa oss att fundera kring vad som kommer hända i framtiden. De som jobbar med att ta reda på vad som hände för länge sedan är arkeologer och historiker
Vad kan vi lära oss av att läsa historia?
Arkeologiska fynd
Arkeologer undersöker det som människor har lämnat kvar. De letar efter föremål och andra spår efter människor som levt tidigare. De kan till exempel gräva på en plats där det har legat en gammal by. Föremålen och annat man hittar kallas fynd. Arkeologerna undersöker fynden som grävs upp, till exempel smycken, vapen, matrester eller skelett. De försöker bland annat ta reda på hur gammalt fyndet är och vad det kan ha använts till. Ibland hamnar föremålen på museum där alla kan titta på dem och lära sig mer.
Vad är ett fynd?
Låt därefter eleverna läsa texten, men vänta med att läsa texten i rutan, “En man som blev en kvinna”. Påminn om lässtrategierna och visa hur eleverna kan göra anteckningar med hjälp av symbolerna !, ? och →
Sammanfatta och låt eleverna berätta om vad de lärt sig. Utgå ifrån läsförståelsefrågorna. Be eleverna berätta vad en arkeolog och en historiker gör.
En man som blev en kvinna Projicera rutan på s. 47. Titta på bilden och rubriken tillsammans, låt sedan eleverna läsa texten. Här kan ni stanna upp och göra övningen om Barumskvinnan på nästa sida, under “Tips och idéer”.
Diskutera!
Låt eleverna fundera kring frågorna enskilt och därefter diskutera i par. Be paren berätta om vad de kommit fram till. Vilka fynd kom de på?
Arbetsboken s. 28–29
Projicera s. 28–29 i arbetsboken. Gå igenom instruktionerna tillsammans. Låt därefter eleverna arbeta självständigt.
1. Förklara orden
Här får eleverna med egna ord förklara vad orden betyder.
2. Sant eller falskt!
Här ska eleverna läsa påståendet och avgöra om det stämmer eller inte. Om det är sant, skriver de ett S i rutan. Om det är falskt, skriver de ett F.
En arkeolog jobbar på en utgrävning.
DIN PLATS I HISTORIEN
Historiska källor
Historiker forskar genom att läsa historiska källor. En källa är något som vi kan hämta information om det förflutna ifrån. Skriftliga källor kan vara brev, lagar, tidningar och annat som skrivits ner. Andra typer av källor kan vara bilder, filmer och muntliga berättelser.
För att kunna tolka en historisk källa måste historiker veta vem som har skapat källan. De måste också veta om den har ändrats under åren eller om den som skrev källan hade ett särskilt syfte.
Arkeologiska fynd och historiska källor är som pusselbitar. Genom att lägga ihop olika bitar kan vi få en bild av vad som har hänt under historien.
Vad är en historisk källa?
EN MAN SOM BLEV EN KVINNA
1939 hittades ett skelett i Barum i Skåne. Det visade sig vara ett fynd från stenåldern. I graven hittade man också redskap för jakt och fiske. Arkeologerna trodde att skelettet var en man eftersom de tänkte att jakt och fiske oftast var manliga sysslor. Men under 1970-talet lärde sig forskarna mer om hur en kvinnas skelett påverkas när hon föder barn. Det gamla skelettet undersöktes igen, och nu insåg man att det var en kvinna! Då förstod forskarna att både kvinnor och män jagade och fiskade på stenåldern. Den nya kunskapen gjorde att fyndet fick en helt ny betydelse. Barumskvinnan levde för omkring 9 000 år sedan.
DISKUTERA
1. Ge exempel på vad ett arkeologiskt fynd kan vara.
2. Vad tror du att vi kan lära oss av historia?
3. Källa eller fynd?
I den här övningen ska eleverna fundera kring skillnaden mellan källor och fynd. De ska titta på bilderna och läsa beskrivningarna och därefter kryssa i rätt svar. Komplettera gärna genom att visa ännu fler bilder på fynd och källor i helklass för att befästa begreppen ytterligare.
Tips och idéer
Arkeologiska fynd
Förbered genom att skriva ut bilder på olika arkeologiska fynd eller använd arbetsbladen i lärarwebben. På Statens Historiska Museer finns många bra exempel från olika tidsperioder (www. samlingar.shm.se).
Dela in eleverna i grupper. Varje grupp får en bild på ett fynd. Be eleverna i gruppen fundera kring följande:
det förflutna
det som har hänt före vår tid
• Hur ser föremålet ut? Vad tror ni att det är gjort av?
• Vad kan föremålet berätta?
• Vad tror ni att föremålet användes till?
• Vem tror ni har använt föremålet?
Avsluta med att diskutera i helklass. Låt grupperna berätta om sina fynd. Fråga vad som var svårt. Detta är tänkt att leda in eleverna i en grundläggande förståelse för hur historia handlar om att undersöka och tolka.
Barumskvinnan
Dela in klassen i par eller små grupper. Inled sedan med att berätta följande:
“I boken berättas om ett skelettfynd från Skåne. När skelettet hittades kallades det först för ”Bäckaskogsmannen” men fick senare byta namn till ”Bäckaskogskvinnan” eller ”Barumskvinnan”. Bäckaskog och Barum är två byar som ligger nära platsen för fyndet. Arkeologerna som hittade skelettet trodde först att det var en man eftersom det fanns jakt- och fiskeredskap i graven. När man lärde sig att analysera ben på skelett fick man ändra detta. Varför tror ni att arkeologerna inte trodde att kvinnor kunde jaga eller fiska?”
Historiska Museet: Kvinnan från Barum, återskapning Titta på filmklippet tillsammans: https://www.youtube.com/watch?v=HH0FtGUsSL0
DIN PLATS I HISTORIEN 4
