Mänskliga rättigheter
MOA CANDIL
BENGT FREDRIKSON
LL-förlaget ger ut lättlästa böcker för unga vuxna och vuxna.
Läs mer på ll-forlaget.se
LL-förlaget är en del av MTM, Myndigheten för tillgängliga medier.
Läs mer på mtm.se
Har du frågor eller tankar om lättläst?
Kontakta oss!
ll-forlaget@mtm.se
MTM/LL-förlaget
Box 51, 201 20 Malmö
Vill du läsa och samtala om boken i grupp?
Det finns en handledning på mtm.se
Lättlästnivå 5
(1 är lättast och 6 svårast)
© Moa Candil och Bengt Fredrikson 2026
Faktagranskning: Frida Nilsson
Grafisk form: Hanna S. Larsson
Tryckt i Lettland genom Italgraf Media 2026
Första utgåvan, första tryckningen
ISBN 978-91-89779-38-9
Mänskliga rättigheter
MOA CANDIL
BENGT FREDRIKSON
Innehåll
5 Vad är mänskliga rättigheter? 6 Rättigheternas historia
10 Avtal om hårdare regler
13 De mänskliga rättigheterna
14 Medborgerliga rättigheter 19 Politiska rättigheter
22 Ekonomiska och sociala rättigheter
24 Kulturella rättigheter
29 En del grupper har särskilt skydd
30 Kvinnors rättigheter
32 Barns rättigheter
36 Personer med funktionsnedsättning
40 Alla har rätt att slippa rasism
42 Nationella minoriteter och urfolk
48 Mänskliga rättigheter är lag i Sverige
50 De bevakar rättigheterna
50 Europadomstolen
53 Andra världsdelar
54 Domstolar för krigsbrott
56 FN ska bevaka alla länder
58 Demokratier och rättigheterna hör ihop
62 Världens största länder bryter mot reglerna
67 Nordkorea är sämst
68 Rika länder bryter också mot reglerna
70 Klimatet och de mänskliga rättigheterna
72 Världen har blivit bättre
74 Det finns mycket du kan göra
76 Organisationer som arbetar med rättigheterna
78 Slutord
Vad är mänskliga rättigheter?
Alla människor är födda fria.
Alla har samma värde och samma rättigheter.
Så börjar texten om de mänskliga rättigheterna som Förenta nationerna (FN) skrev år 1948.
Länderna i FN lovade varandra att följa det som står i texten.
Det har gått många år sedan texten skrevs. Men orden är lika sanna och viktiga i dag.
De mänskliga rättigheterna gäller alla på hela jorden.
De säger att alla människor är lika viktiga.
Det spelar ingen roll vilken hudfärg du har, om du är man eller kvinna, rik eller fattig.
Vi är alla lika mycket värda.
Alla har rätt att leva i frihet och trygghet.
Vi har rätt att säga vad vi tycker och ska inte bli straffade för det.
Alla ska behandlas rättvist.
I den här boken kan du läsa mer om vilka de mänskliga rättigheterna är, hur de kom till och vad de betyder i dag.
Flyktingar stoppas vid gränsen
Nästan alla som flyr från sitt land gör det för att landet bryter mot de mänskliga rättigheterna.
Det kan vara länder där det är krig och människor inte är trygga.
Eller länder där ledarna straffar människor som protesterar och säger vad de tycker.
Flera miljoner människor är på flykt i världen.
En del av dem kommer till Europa.
De mänskliga rättigheterna säger tydligt att den som flyr har rätt till skydd.
Men allt fler politiker i Europa säger att det har kommit för många flyktingar hit.
Nu vill de stoppa flyktingar från att komma hit.
Ofta stoppas de med våld. De får inte ens chansen att komma in i Europa och be om skydd.
Vissa länder har byggt höga staket vid sina gränser för att stoppa människor.
Det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna att stoppa människor vid gränsen utan att ta reda på om de behöver skydd.
Människor på flykt hoppas på att få komma in i Grekland 2020.
Demonstration i Stockholm, år 2025.
Politiska rättigheter
De politiska rättigheterna handlar om att alla ska få vara med och bestämma och säga vad de tycker.
Rätt att tala och tänka fritt
Alla människor har rätt att tänka och tycka vad vi vill.
Vi har rätt att säga det vi tycker.
Men det finns gränser för vad vi får säga.
Vi får aldrig sprida hat mot människor på grund av deras religion eller hudfärg till exempel.
Vi får inte uppmana folk att använda våld eller starta krig.
Rätt att protestera
Vi har rätt att ordna möten och demonstrationer för att visa vad vi tycker. Vi har rätt att vara med i politiska grupper och andra organisationer. Men ingen får tvinga oss att vara med.
Rätt att rösta i val
Alla vuxna ska få vara med och bestämma i sitt land.
Till exempel genom att rösta och välja vilka politiker som ska styra.
Alla har rätt att slippa rasism
De mänskliga rättigheterna är tydliga.
Alla människor är lika mycket värda.
Ändå finns det rasism.
Människor från olika grupper behandlas olika på grund av hudfärg eller var de kommer ifrån.
FN har skrivit särskilda regler för att försöka stoppa det.
De första kom redan 1965.
De handlar om att stoppa all diskriminering.
Ingen får behandla dig illa på grund av hudfärg, var du är född eller vilken grupp du hör till.
Det får inte finnas olika lagar
för olika grupper av medborgare i ett land.
Alla grupper ska ha samma tillgång till arbete, bostad, utbildning och sjukvård.
Rasistiska organisationer ska vara förbjudna.
Det ska också vara förbjudet att skriva och säga rasistiska saker.
Sedan de mänskliga rättigheterna skrevs har de flesta länder tagit bort rasistiska lagar.
Men rasism är fortfarande ett stort problem i världen.
År 2020 var det många demonstrationer mot rasism i hela världen.
Det var efter att polisen i USA dödat en svart man på gatan.
Svarta liv spelar roll stod det på många skyltar.
Nationella minoriteter och urfolk
Det finns några folkgrupper
som har ett extra starkt skydd.
De kallas nationella minoriteter.
De nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer.
Det är grupper som levt i Sverige länge.
De har egna språk, egna kulturer och särskilda rättigheter.
De grupperna har behandlats dåligt av Sverige.
De har inte haft samma rättigheter som svenskar.
Det försöker Sverige nu ändra på.
Förr fick barn till exempel inte prata andra språk än svenska i skolan.
Många barn lärde sig aldrig
det språk som deras föräldrar talade.
I dag ska därför barn i de nationella minoriteterna få lära sig gruppens språk i skolan.
Samerna är även Sveriges urfolk.
De levde här långt innan andra människor kom hit. Svenska staten har tagit deras mark.
FNs rättigheter för urfolk blev klara år 2007.
I rättigheterna står det bland annat att urfolk har rätt att vara med och bestämma om saker som handlar om dem.
De ska också ha rätt till den mark som varit deras. Deras kultur och språk ska skyddas.
Samiska barn i skola på 1950-talet.
De behövde ofta flytta långt ifrån sina föräldrar för att gå i skola. Där skulle de tala svenska i stället för samiska.
Alla människor är födda fria.
Alla har samma värde och samma rättigheter.
Så börjar texten om de mänskliga rättigheterna som Förenta nationerna (FN) skrev år 1948.
Länderna i FN lovade varandra att följa det som står i texten.
Det har gått många år sedan texten skrevs.
Men den är fortfarande viktig.
I den här boken kan du läsa mer om
vilka de mänskliga rättigheterna är, hur de kom till och vad de betyder i dag.
Moa Candil och Bengt Fredrikson är journalister och författare med lång erfarenhet av att skriva lättläst för vuxna. ISBN 978-91-89779-38-9