amelie ehrensvärd cardell foto: peter carlsson
En personlig guide genom tid och rum
INNEHÅLL förord 4 Bjärsjölagårds slott 7 Bosjökloster slott 17 Bäckaskog slott
29
Christinehof slott 39 Hovdala slott 49 Jordberga slott 61 Krapperups slott 71 Kronovalls slott 83 Maltesholm slott 95 Svaneholms slott
105
Torups slott
115
Tosterups slott
127
Trollenäs slott
137
Wanås slott
149
Övedsklosters slott
159
Fler besöksvärda slott och borgar i Skåne
169
FÖRORD Det förflutna upphör aldrig att fascinera, vare sig det gäl ler människoöden eller historiska platser. Kanske är det därför det finns ett så starkt intresse för våra gamla byggnader. De är ju som en tidsmaskin, vår länk till svunna tider. Just slott har ofta mycket att berätta och om du är ny fiken på dessa pampiga herresäten med sina välansade parker är Skåne det perfekta resmålet, för här ligger de uppskattningsvis 170 slotten, borgarna och herrgårdarna tätt. Långt ifrån alla är öppna för allmänheten, så med den här boken får du hjälp att hitta till femton av de mest besöksvärda slotten. Jag är journalist och författare, men det är bara en av anledningarna till att förlaget frågade om jag ville skriva den här boken. Den andra är att jag växte upp på Tosterups slott på Österlen. Förlaget tänkte att det borde ge mig ett visst försprång och så var det förstås, samtidigt som det självfallet fanns mycket nytt att lära även för mig. Aldrig hade jag trott att det skulle vara så roligt att gräva där jag en gång har stått. Vilka sorters personligheter lät uppföra dessa jättehus och vad har ägar na hittat på här under årens lopp? Spökar det? Och sist men inte minst, vad kan man som besökare uppleva på dessa platser idag? För att rota fram svaren på mina frågor har jag intervjuat anställda och ägare, inklusive min egen bror. De har generöst delat med sig av kunskap och personliga anekdoter och låtit mig och fotografen Peter Carlsson tit ta in bakom gardinerna. Som läsare får du såklart följa med på vår rund vandring ner i de fuktiga källarvalven, genom de gulddekorerade salongerna och upp i de knarrande tornen. Du får färdas längs alléer, vandra i rosen trädgårdar och besöka slottscaféer, konstutställningar och gårdsbutiker. Ursprungligen var det i huvudsak kungligheter som kallade sina boningar för slott. Med tiden vidgades begreppet till att också gälla gamla försvars borgar och andra ståndsmässiga byggnader, inte sällan med tinnar och torn.
–– 4 ––
I våra dagar säger vi slott lite mer vidlyftigt om olika iögonfallande hus, det finns helt enkelt ingen strikt definition. Att dessa ståtliga residens ligger extra tätt i Skåne har sin förklaring i att området förut ingick i det danska riket, där adelssläkterna hade lyckats skaffa sig betydligt mer makt, rikedomar och privilegier än sina svenska motsvarigheter. I samband med reformationen 1536, då danska staten tog kontroll över kyrkan, fick biskoparna vackert se på när stora jordegendomar överfördes till adelsmännen. Med tanke på de återkommande krigen mellan Sverige och Danmark gällde det att illa kvickt bygga sig en rejäl försvarsborg, helst på en holme, och se till att det grävdes en djup vallgrav. En uppfällbar vindbrygga var också bra att ha, för att inte tala om skytteloft med gluggar som hade plats för kanonrör och gevärspipor. Efter freden i Roskilde 1658 blev Skåne svenskt, men oroligheterna blos sade upp ett par gånger till och först efter skånska kriget och freden i Lund 1679 gav danskarna till slut upp. De skånska godsägarna, som hade haft fullt sjå att välja mellan att flytta till Danmark eller svära trohetsed till den svens ke kungen, hann knappt pusta ut förrän Karl XI i brist på pengar bestämde sig för att tillfälligt dra in ett antal egendomar till kronan. När tiderna lug nade sig och släkterna fick tillbaka godsen passade de på att försköna sina parkanläggningar med fler dammar, fontäner och alléer. Under 1700-talet var det bara ett fåtal familjer i Skåne som hade råd att uppföra nya, stora slott. Desto mer hände under 1800-talets senare hälft då de skånska godsägarna, tack vare ett blomstrande jordbruk, fick ett ekono miskt uppsving. Många satsade sina pengar på att bygga nytt, bygga till och bygga om. I mitten av 1900-talet började besöksverksamheten komma i gång och sedan dess har ett antal slott arrenderats ut eller sålts för att välkomna hotell-, fest- och konferensgäster. Med det sagt vill jag framföra mitt varmaste tack till alla som på olika sätt har hjälpt mig att färdigställa den här boken. Ha det nu så trevligt på utflykten! I faktarutan till varje slott ser du bland annat om det erbjuds guidade visningar, om det finns café och om det går att boka in sig för ett äkta slottskalas. Längst bak i boken hittar du en lista på ytterligare slott och borgar som i olika utsträckning välkomnar besökare. Amelie Ehrensvärd Cardell
–– 5 ––
–– 6 ––
Murarna väster och söder om 1700-talsslottet uppfördes i början av 1900-talet av slottsherren Louis Hedberg.
BJÄRSJÖLAGÅRDS SLOTT Adelsmannen Henrik Julius Coyet och hustrun Charlotta Wil helmina von Dellwig nöjde sig inte med att bo i ett anspråkslöst envånings hus omgivet av några enkla korsvirkeslängor och lastgamla ladugårdar. Nej, här skulle det byggas ståndsmässigt och Jean Eric Rehn, en av dåtidens mest efterfrågade arkitekter, fick uppdraget. År 1766 stod huvudbyggna den i rokokostil klar på Bjärsjölagård och elva år senare hade den fått säll skap av norra flygeln. En rejäl gråstensloge restes också, sedan tog pengarna slut. I ett sista desperat försök att rädda sina tillgångar hoppades major Coyet hitta den skatt som skulle ligga nergrävd på en av hans andra egen domar. Barskrapad tvingades han till sist ge upp och sälja allt han ägde och hade. Några decennier senare skulle historien komma att upprepa sig för brorsonen Adolf Coyet. Flaggorna med byggherrefamiljens vapensköldar och Hushållnings sällskapet Skånes logotyp vajar i kapp innanför grindstolparna. Nykrattat grus, en fontän inbäddad i formklippt hagtornshäck, höstaster, kärleksört och ljung. ”Har du sett sådan aktivitet på bina, vi gör egen honung”, upply ser verksamhetschefen Birgitta Folkesson, som började sin anställning på Bjärsjölagårds slott på 1980-talet. Vita, små hjärtformade gryn ligger ut strösslade på trappan där hon står och hälsar välkommen. ”Vi hade bröl lopsfest igår kväll. Hjärtana är miljövänliga och smälter snart bort.” ”Fint här!” har den senaste besökaren skrivit i gästboken. För mysfaktorns skull eldas det varje morgon i matsalens Rörstrandskakelugn från 1766. ”När i princip all verksamhet upphörde under coronapandemin passade –– 7 ––
–– B J Ä R S J Ö L A G Å R D S S L O T T ––
Samma år som hustrun Charlotta Wilhelmina von Dellwig dog, tvingades Henrik Julius Coyet sälja Bjärsjölagård till sin bror, Kåseholms slott till Gustav Santesson och fjärdedelen i Jordberga till Arvid Kurck. vi på att totalrenovera köket och gräva ner ny fettavskiljare och allt. Det är en fantastisk arbetsgivare jag har, de ser till att hålla stället i bästa skick”, säger Birgitta om Bjärsjölagårds nuvarande ägare. Vi gör en ögla bakåt i tiden, via familjen Hedberg som är den senaste privatfamiljen på plats, kammarherren Bernhard von Bülow som fick gården att blomstra, Coyets som byggde och förbyggde sig och ytterligare ett par släkter tills vi hamnar på 1300-talet. I örtagården, där brudparen gärna gifter sig och där kändisarna i tvshowen Stjärnorna på slottet intog sin middag, ställer sig Birgitta vid den gamla stenmuren och pekar bort i fjärran. På en kulle några hundra me ter nordvästerut finns ruinerna efter Bjärsjölagårds föregångare, borgen Beritzholm. År 1363 köptes egendomen av den danske kungen Valdemar Atterdag och senare huserade hans dotter, unionsdrottningen Margareta, där. Bland de kungliga fogdarna som sattes att driva in skatter från folket omtalas bondeplågaren Bydelsbach och riddaren Muus som de elakaste. ”Snart dags att plocka in malörten och hänga på tork så att vi kan använ da den att krydda besken med till julbordet”, säger Birgitta innan vi går in igen, genom huset och ut på stora trappan. I början av 1500-talet hade det medeltida fästet förfallit så pass att innehavaren, riksrådet Mourids Jepsen Sparre, fick kungens tillstånd att ta sten och timmer från Beritzholm till sitt nya slottsbygge på Svaneholm. Sannolikt släpade även Axel Gyllenstierna rivningsmaterial från den gamla borgen när han i slutet av 1500-talet upp förde ett par ladugårdar för oxar på den plats som idag heter Bjärsjölagård. Efter freden i Roskilde 1658 hamnade egendomen i svenska kronans ägo och köptes senare av Henrik Julius Coyets pappa. Över ingången till slottets huvudbyggnad sitter en sten med inskriptio nen ”Upbygdt af H. J. C. och C. W. D. åhr 1766”. Även den gången lär man ha hämtat byggmaterial från Beritzholm. ”Kalkstensgolvet här i hallen är original från byggåret och det är även golvkaklet med franska liljor i loggian. –– 8 ––
I den romantiska örtagården, bland pioner och lavendel, är det många som väljer att växla ringar.
Stallet, som uppfördes av kammarherre Bernhard von Bülow, är numera en av slottets fest-och konferenslokaler.
När Bjärsjölagårds järnvägsstation öppnade på 1860-talet gick kalkugnarna varmare än någonsin.
I blå salongen hänger de skånska slotten tätt ihop på väggen.
Rörstrandskakelugnen, som sprider ljus och värme varje morgon, är från slottets begynnelse.
Framför Hans Röings nio meter långa målning kan du drömma dig bort till Kiviks marknad.
–– B J Ä R S J Ö L A G Å R D S S L O T T ––
Kalkbrottet på Bjärsjölagård, som under en tid har varit Skånes största, öppnade troligtvis på medeltiden och stängde för gott 1944. Coyets kommer ju ursprungligen från Frankrike”, förklarar Birgitta. När pengarna tröt var det inte så konstigt att Henrik Julius satte sitt hopp till den gömda skatten på Kåseholm. Man kände nämligen till att fru Coyets anfader Enevold Akeleye hade grävt ner fyrahundra karolinermynt på sina ägor i närheten av Tryde, för att sedan fly det skånska kriget 1677. På sin återresa till Skåne stannade Akeleye hos sin gode vän Hans Ramel på Maltesholm slott, men i samma ögonblick som hemligheten skulle avslöjas, insjuknade han och dog. Henrik Julius Coyet sålde Bjärsjölagård till sin bror, vars son Adolf Coy et flyttade in tillsammans med hustrun Ulrika Silfverschiöld. Minnestavlan med deras vapensköldar, initialer och årtalet 1812 sitter över ingången till den södra flygeln i empirestil som de lät bygga. Även Adolf Coyet blev to talt bankrutt och på utmätningsauktionen som följde ropade ryttmästaren Mikael Ehrenborg in Bjärsjölagård. ”Ser du Adam och Eva där borta?” frågar Birgitta och jag förstår att hon menar de bägge kalkugnarna, den ena ståtlig och spetsig, den andra lite mer rund och satt. Adam eldades med ved och krävde tillsyn dygnet runt medan koleldade Eva inte behövde passas på natten. På 1940-talet togs de ur drift och har nyligen restaurerats som ett viktigt industriminne och klassiskt landmärke. Birgitta tar oss med till 1840-talet då Bernhard von Bülow köp te Bjärsjölagård, byggde kalkugnar och moderniserade den kalkproduktion som sannolikt hade funnits här sedan medeltiden. ”Kalket lastades på vagnar nere vid dagbrottet nära ån och drogs en bit med hästar. Resten av vägen gick man med skottkärra, eller rullebör som man säger på skånska. Stålskodda hjul och en tomvikt på hundra kilo. Ar betarna fick slita, men von Bülow lär ändå ha varit en omtyckt godsägare som utrustade deras bostäder med Aga-spis och byggde utedass för att stävja oskicket med att de gjorde sina behov här och där. När fattighjonet Mette kom bärande på vatten, klädd i trasor, tog von Bülow med henne hem till slottet där hon fick tvätta sig och förseddes med nya kläder.” –– 1 1 ––