Volodymyr Zelenskyj
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 1
2022-09-14 07:34
Volodymyr Zelenskyj I huvudet på en hjälte régis genté och stéphane siohan
Översatt av Nils Wadström
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 3
2022-09-14 07:34
Originalets titel: Volodymyr Zelensky. Dans la tête d’un héros © Éditions Robert Laffont, Paris, 2022 Tryckt hos Scandbook AB, Falun 2022 ISBN 978-91-8971-221-8 www.bokforlagetpolaris.se
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 4
2022-09-14 07:34
innehåll
Om översättningen
7
1. Rollen han inte hade spelat
9
2. Från Goloborodko till Zelenskyj
34
3. Kvartal 95
58
4. Öga mot öga med oligarkerna
84
5. Sluta fred med Putin?
104
6. Den komplicerade västvärlden
131
7. På möte med historien
156
Författarnas tack
177
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 5
2022-09-14 07:34
Om översättningen
Författarna till denna bok har valt att i möjligaste mån transkribera den ukrainska stavningen av platsoch personnamn istället för den ryska. Som skäl anger de att de som journalister måste förhålla sig till en ny geopolitisk verklighet sedan Rysslands invasion av Ukraina. Allt fler medier i författarnas hemland Frankrike, och även några i Sverige, har börjat utgå från den ukrainska stavningen av egennamn. Den svenska översättningen respekterar så långt som möjligt författarnas avsikt. Följaktligen skrivs Ukrainas huvudstad ”Kyjiv”, även om ”Kiev”, som fortfarande är det etablerade namnet på svenska, inte är transkriberat direkt från ryskan – då hade det skrivits ”Kijev” – utan har äldre anor i Sverige. Men författarna gör ett antal undantag. Bland andra Odessa och Krim har därför fått behålla sina veder tagna stavningar på svenska och skrivs alltså inte ”Odesa” och ”Krym” efter ukrainsk modell. Flera 7
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 7
2022-09-14 07:34
Om översättningen
personnamn transkriberas också från ryska. Ukraina är ett i hög grad tvåspråkigt land och författarna har utgått från vilket språk omnämnda individer föredrar och hur de själva skriver sina namn i sociala medier. Detta förklarar vad som vid en första anblick kan se ut som inkonsekvent transkribering. Som författarna skriver i förordet till den franska förlagan: ”I fråga om transkribering av slaviska språk är perfektion ett svåruppnåeligt ideal. Vår ståndpunkt bygger på rationalitet och respekt för individers identiteter och för den ukrainska kulturella identiteten.”
8
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 8
2022-09-14 07:34
1 Rollen han inte hade spelat
”Jag behöver ammunition, inte skjuts” Ukrainarna hamnade i krig efter en natt av kollektiv sömnlöshet. Kvällen den 23 februari 2022 har många av dem svårt att somna. Två dagar tidigare har de förbluffade hört den ryske presidenten Vladimir Putin fara ut i en oerhört hätsk anklagelseakt mot deras land, efter en lång monolog bestående av historisk och geopolitisk revisionism. Ett tal utan annat mål än att rättfärdiga en konflikt som han eftertraktar av hela sin själ. Den kvällen sitter alla som fastklistrade vid sin tv, mobil eller vilken skärm som helst där man sedan månader kan följa hur ansamlingen av ryska styrkor växer längs landets södra, östra och norra gränser. Sedan oktober 2021 har amerikansk underrättelsetjänst oavlåtligen släppt information till pressenom 9
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 9
2022-09-14 07:34
Volodymyr Zelenskyj
en omedelbart förestående rysk invasion av Ukraina. Ju längre vintern lider, desto mer precisa blir förut sägelserna: kriget kommer i slutet av februari. Ett totalt krig av en helt ny omfattning. Några veckor tidigare, rapporterar CNN, ska Joe Biden till och med ha varnat för att huvudstaden Kyjiv skulle bombas. Inför hotet om ett sådant katastrofscenario växer oron, men åtskilliga ukrainare och till och med experter på denna del av Europa förblir skeptiska, som om man inte förmår föreställa sig att Vladimir Putin skulle begå det oåterkalleliga. Spänningen stiger mitt i natten. Meddelandetjänsterna och de sociala medierna når kokpunkten framemot två på morgonen när president Volodymyr Zelenskyj, klädd i vit skjorta och svart slips, riktar sig direkt till de ryska medborgarna på deras språk: ”Lyssna på förnuftets röst. Det ukrainska folket vill ha fred.” Han hävdar att han har försökt ringa direkt till Vladimir Putin: ”Jag fick bara tystnad till svar.” Han påminner högtidligt om ländernas band: ”Vi behöver inte något krig. Vi kommer inte att gå till anfall, men vi kommer att försvara oss. Och ni kommer att se våra ansikten. Inte våra ryggar, utan våra ansikten.” En stund senare påannonseras ett nattligt tal från Kremls herre. I ett förvirrat anförande tillkännager han en ”militär specialoperation” i syfte att ”avnazi fiera Ukraina”. På bråkdelen av en sekund förstår alla innebörden av hans ord: det handlar om en 10
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 10
2022-09-14 07:34
Rollen han inte hade spelat
krigsförklaring. Några timmar efter detta anförande slår ballistiska robotar ned i Kramatorsk, Kyjiv, Charkiv … Världen grips av panik. Klockan är snart sex denna dystra morgon den 24 februari, och Rysslands krig i Ukraina har just börjat. Kolonner med ryska tanks passerar mycket snabbt gränsen, taktiska förband grupperar sig. Långdistans robotar avfyrade från Belarus eller Svarta havet träffar strategiska flygplatser och militäranläggningar i alla väderstreck. Tidigt på morgonen håller Volodymyr Zelenskyj upp sin telefon i selfieläge precis som han gjorde tre år tidigare, i början av sin otroliga valkampanj. Med öppen skjorta, kastad slips och en min av vrede vänder han sig denna gång direkt till sina landsmän: ”Putin har förklarat krig mot Ukraina och den demokratiska världen som helhet. Han vill förstöra min stat, vår stat, allt som vi har byggt upp, allt som vi lever för. Jag vänder mig till alla ukrainare och särskilt till soldaterna: ni är modiga, oövervinnerliga. Ni är ukrainare.” Han är i färd med att ömsa skinn: Volodymyr Zelenskyj, som blev president genom att utlova fred, förvandlar sig till ledare för ett land i krig. Vid fyrtiofyra års ålder har han redan levt flera liv. Det är typiskt för konstnärer, skapare och mång sysslare. Han har varit komiker, skådespelare, producent, företagsledare och är berömd för att två gånger ha tagit på sig rollen som Ukrainas president: första gången 2015 i en humorserie i tv kallad Sluha na rodu (Folkets tjänare), andra gången 2019, i verkliga 11
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 11
2022-09-14 07:34
Volodymyr Zelenskyj
livet, efter ett val utan like någonstans i världen. Ett så surrealistiskt och postmodernt scenario att det är svårt att skilja mellan verklighet och fiktion. På tv hade Zelenskyj fått använda all sin fantasi för att i den osannolike karaktären Vasilij Goloborodkos kläder föreställa sig allt som kan hända en president i Ukraina. Men en roll fattades: härförarens. På andra håll i Europa bleknar minnet av andra världskriget när de sista ögonvittnena dör av ålder. Och då, 2022, i Ukraina, där några av 1900-talets blodigaste och mest dramatiska kapitel skrevs, utbryter ett nytt storkrig, kanske det viktigaste konventionella kriget mellan två stater, två arméer, på europeisk mark sedan 1945. Kvällen den 24 februari räknar Ukraina redan till 137 döda och 316 skadade, en första, mycket provisorisk summering. Volodymyr Zelenskyj håller ett nytt offentligt anförande som sätter tonen för hans fortsatta kommunikation: det är enkelt, rakt, kompromisslöst, och han tvekar inte att trycka på ömma punkter hos de västerländska samvetena. ”Idag frågade jag tjugosju europeiska ledare om Ukraina kommer att väljas in i Nato: alla är rädda, ingen svarar mig”, säger han stöddigt. ”Men vi är inte rädda. Vi är inte rädda för något. Vi är inte rädda för att försvara vårt land. Vi är inte rädda för Ryssland.” En stund tidigare på dagen har presidenten rört vid de europeiska ledarnas hjärtan genom att konfrontera dem med den brutala, rentav barbariska verkligheten: ”Det här är kanske sista gången ni ser mig i livet.” 12
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 12
2022-09-14 07:34
Rollen han inte hade spelat
Han vet att i exakt samma stund är den ryska armén på väg att landsätta specialstyrkor på militärflygplatsen Hostomel nordväst om huvudstaden, däribland de fruktade fallskärmskommandona från 76:e luftburna divisionen i Pskovs regemente. Om Ryssland uppnår det målet kommer fienden att kunna skicka tunga transportflygplan och släppa ned sina chocktrupper i hjärtat av Kyjiv på några minuter. ”Jag stannar i huvudstaden”, säger Zelenskyj bestämt. ”Min släkt befinner sig också i Ukraina. Mina barn med. Mina familjemedlemmar är inga förrädare, utan medborgare i Ukraina. Enligt våra underrättelser är jag fiendens måltavla nummer ett, min familj måltavla nummer två. De vill angripa Ukraina politiskt genom att eliminera statschefen.” Hotet är högst verkligt. Alltsedan krigets första timmar är huvudstaden i högsta beredskap. Utöver bombningarna störtar ryska pansarförband fram mot den stora metropolen norrifrån, de stöter på den ukrainska armén i Irpin, Hostomel, Butja … Snart är massflykten ett faktum: hälften av Kyjivs fyra miljoner invånare, i första hand kvinnor och barn, flyr längs vägarna eller med tåg. Undantagstillstånd utlyses och stadens borgmästare, den före detta boxningsvärldsmästaren Vitalij Klytjko, utfärdar ett drastiskt utegångsförbud. Myndigheterna är övertygade om att Kyjiv redan är fullt av subversiva grupper ur de ryska specialstyrkorna som ska utföra sabotage- och spaningsverksamhet. 13
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 13
2022-09-14 07:34
Volodymyr Zelenskyj
Under två dagar är civilbefolkningen förbjuden att gå ut; Teroborona (hemvärnet) och polisen har order om att skjuta utan förvarning på alla som ser misstänkta ut. Mindre grupper av ryska militärer i civila fordon likvideras i stadsdelarna Obolon och Podil. Enligt det nationella säkerhets- och försvarsrådet är deras uppdrag att märka ut måltavlor för artilleriet, men också att eliminera det ukrainska styret. Den biträdande premiärministern Iryna Veresjtjuk tar emot ett telefonsamtal från Storbritanniens ambassadör, som meddelar att hennes namn finns med på en ”dödslista”. Senare ska Oleksij Danilov, sekreterare för Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd, avslöja att Volodymyr Zelenskyj har varit föremål för minst tre misslyckade mordattentat, varav det huvudsakliga leddes av ett specialförband ur det tjetjenska nationalgardet Kadyrovtsy, hantlangare åt Ramzan Kady rov, delrepubliken Tjetjeniens brutale ledare och Vladimir Putins protegé. Danilov berättar att den ukrainska säkerhetsapparaten fick detaljerad information om specialoperationen genom läckor i den ryska federationens säkerhetstjänst (FSB), något en amerikansk källa bekräftar för oss. Hoten är tillräckligt substantiella för att USA ska föreslå Zelenskyj att föra honom ur landet. ”Jag behöver ammunition, inte skjuts”, lyder presidentens korta svar till Joe Bidens budbärare, en replik som kommer att gå till historien. Timmarna går och 14
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 14
2022-09-14 07:34
Rollen han inte hade spelat
VolodymyrZelenskyj blir djärvare. Han ger svar på tal på Kremls sinistra planer och fake news med hjälp av sitt favoritvapen, Instagram och sociala medier, inför ögonen på ukrainarna och internetanvändare världen över som nu upptäcker fenomenet Zelenskyj. Den 25 februari repeterar ryska medier i kör att de ukrainska ledarna har flytt landet. Underförstått: som riktiga ynkryggar. En informationsbomb som syftar till att demoralisera befolkningen och få ukrainarna att ge upp allt motstånd. Då har man dålig kännedom om mentaliteten hos detta folk och dess märklige president. Vid mörkrets inbrott lämnar Volodymyr Zelenskyj presidentadministrationens byggnad och går ned på den angränsande Bankovagatan, åtföljd av sina närmaste medarbetare, allihop klädda i kaki. I det gulaktiga och glåmiga ljuset från gatlyktorna, som om han ledde ett rockband eller ett gerillaförband, vänder han sin mobil mot skaran på fem personer: ”God kväll allihop! Gruppledaren i parlamentet [David Arachamija] är här, presidentkansliets chef [Andrij Jermak] är här, premiär ministern [Denys Sjmyhal] är här, Mychajlo Podoljak [diplomatisk rådgivare] är här och presidenten är här. Vi är här allihop. Våra militärer är här. Medborgarna är här. Vi är här allihop för att försvara vår självständighet, vår stat, och så kommer det att förbli. Ära åt våra försvarare! Ära åt Ukraina!” Denna enkla video är ett veritabelt genidrag som är långt mer än ett simpelt pr-trick. 1940 lyssnade frans15
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 15
2022-09-14 07:34
Volodymyr Zelenskyj
männen på general de Gaulle på Radio London; 2022 ser femton miljoner människor president Zelenskyj i ögonen på Instagram, och då är de andra plattformarna inte medräknade. Hans utflykt ingjuter mod i folket. Ukrainarna förstår ögonblickligen att deras president och hans medarbetare, som liknar ett sammansvetsat, oskiljaktigt kompisgäng, inte kommer att överge dem. Till och med de som före kriget var Zelenskyjs mest skoningslösa kritiker sluter upp bakom honom efter denna uppvisning i mod. Innan konflikten utbröt fruktade många ukrainare att hans tendens att tona ned invasionsrisken blottade en svaghet, att det fanns en risk att han skulle kapitulera. Volodymyr Zelenskyj har just vänt opinionen. I december var hans högsta popularitetssiffra trettio åtta procent. Två dagar efter den legendariska videon under gatlyktorna uppger nittioen procent av ukrainarna att de stödjer sin presidents agerande! Ukrainarna, som inte hade förväntat sig att Zelenskyj skulle visa prov på ett sådant mod, deltar med ett ännu massivare engagemang i motståndet mot ockupanterna. Enligt samma mätning från opinionsinstitutet Rating är åttiofem procent av de tillfrågade medborgarna övertygade om att deras land kan vinna kriget mot Ryssland. Deras stridsvilja var redan tidigare ett konstaterat faktum. Det fysiska och moraliska modet hos Volodymyr Zelenskyj, av vissa kallad ”Kapten Ukraina”, som blommar ut till en sann politisk ledare inför världens ögon, är pricken över i. 16
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 16
2022-09-14 07:34
Rollen han inte hade spelat
Demokratiernas bålverk Den 4 april 2022 har Volodymyr Zelenskyj förlorat sin ungdomliga uppsyn, sitt skådespelaransikte där man vanligtvis kunnat uppfatta, någonstans i blicken, i mungiporna, i ögonbrynens avsiktligt spjuveraktiga spel, en i grund och botten lycklig person med lättsam läggning. Den här dagen, i Butja, en liten förstad nordväst om Kyjiv, har presidenten åldrats tjugo år. Ansiktet är sammanpressat, koncentrerat på fasorna som överallt hemsöker staden, liken som kantar gatorna, de anhopande berättelserna om systematiska gruppvåldtäkter, de söndersprängda husen, pansarvagnsvraken. Han är en aning svullen i ansiktet, pannans rynkor knyter sig över näsroten, han har t ydliga ringar under ögonen, några vita strån har dykt upp i hans två veckor gamla skägg. Det är första gången sedan kriget började som presidenten lämnar huvudstadens centrum. Efter en månads hårda strider har de ukrainska soldaterna och hemvärnet åsamkat de ryska trupperna massiva förluster, vilket har tvingat Kreml att överge sitt ursprungliga mål: att ta Kyjiv och rentav fysiskt elimi nera de styrande i landet. De ryska och tjetjenska trupperna drar sig tillbaka från Butja och lämnar efter sig en stad i ruiner. Klädd i en skottsäker väst har Volodymyr Zelenskyj kommit för att själv skaffa sig en uppfattning om vilken sorts krig Ryssland för mot hans land och hans folk. ”Det här är krigsbrott 17
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 17
2022-09-14 07:34
Volodymyr Zelenskyj
och det kommer att betraktas som ett folkmord av omvärlden”, konstaterar han inför tiotals journalister i den apokalyptiska omgivningen. Gatorna och bakgårdarna i Butja är översållade av civila kroppar. Andra har hastigt begravts i trädgårdar eller längs gatorna. En massgrav med kvarlevor efter tiotals människor har upptäckts intill Sankt Andreas kyrka. Butja stinker av död. Utredarna uppskattar att fler än fyrahundra personer har blivit avrättade, de flesta med en kula i nacken. Åtskilliga kroppar hittas med bakbundna händer. Systematiken i tillvägagångs sättet, som återkommer på andra platser, pekar på brott mot mänskligheten som det definieras i internationell rätt. Än allvarligare är att de första bevisen som samlats in av utredarna och journalisterna tyder på att massakern skulle kunna liknas vid ett avsiktligt försök att utrota en specifik befolkningsgrupp. Utredare från Internationella brottmålsdomstolen är snart på plats. Genom att använda ordet ”folkmord” vill Volodymyr Zelenskyj först och främst mobilisera den internationella opinionen, få folk att förstå allvaret och omfattningen av brotten som begåtts, men också peka på den djupare innebörden av det som utspelar sig i Ukraina. För det kommer oroväckande budskap från Kreml. Den ”avnazifiering” som Vladimir Putin anfört som svepskäl för kriget tolkas av hans trupper som en uppmaning att mörda alla som visar sympatier för ett självständigt Ukraina eller har kopplingar till den patriotiska rörelsen. 18
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 18
2022-09-14 07:34
Rollen han inte hade spelat
Samtidigt som de ryska trupperna drar sig tillbaka från Butja skriver en av Kremls ideologer att ”hypo tesen att folket är gott och regeringen dålig funge rar inte. Erkännandet av detta faktum är grunden för avnazifieringspolitiken.”1 Orden ger kalla kårar längs ryggen. Folkmordsintentionen går inte att vifta bort. Överallt i de befriade regionerna i norr upptäcker man fler Butja, för att inte nämna den långa raden städer och byar som rätt och slätt ödelagts av bomberna, som Borodjanka sex mil från Kyjiv. Den 1 mars 2022 konstaterade Volodymyr Zelenskyj i en intervju med det amerikanska tv-bolaget CNN samt för nyhetsbyrån Reuters att ”kriget i Ukraina är egentligen ett krig om värderingar i livet, om demokrati och frihet. Det är alltså ett krig [riktat] mot hela världen.” Presidenten hamrar outtröttligt in denna idé under sina många videokonferenser med internationell press, utländska ledare eller västerländska parlament, som under applåder tar emot honom på storbildsskärm. Vissa av Natos medlemsländer, som Polen och de baltiska länderna, förstår att rysk beskjutning skulle kunna träffa dem, vilket skulle ge konflikten en annan dimension. Den 23 mars, inför den franska nationalförsamlingen och senaten, talar Zelenskyj om en strid för ”vår gemensamma frihet! För Paris och Kyjiv, för Berlin och Warszawa, för Madrid och Rom, för Timofej Sergejtsev, ”Vad Ryssland måste göra med Ukraina”, Ria Novosti, 3 april 2022. 1
19
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 19
2022-09-14 07:34
Volodymyr Zelenskyj
Bryssel och Bratislava.” Han uppmanar de franska ledamöterna att beväpna hans land och rikta sanktioner mot Ryssland. Mellan raderna låter han förstå att planetens auktoritära och diktatoriska regimer i de här oroliga tiderna försöker utnyttja de västerländska demokratiernas svagheter och grava historiska misstag för att sprida sitt styrelseskick – en varningsklocka som ringer mitt i den franska presidentvalskampanjen, där en kandidat som är kvar i andra valomgången [Marine Le Pen, övers. anm.] stöds av Kreml. Friheten som Volodymyr Zelenskyj konsekvent åberopar är framför allt hans eget folks, friheten hos en politisk nation som återfick sin självständighet 1991 och som förenar ukrainsktalande och rysktalande men till den allra största delen tvåspråkiga medborgare, åtskilliga etniska grupper och varierande religiösa riktningar – kort sagt individer som delar en önskan om att leva tillsammans i en inkluderande nation. Ukrainarnas frihetslängtan och nationella solidaritet hämtar näring ur arvet från kosackerna, de autonoma bondeoch krigarklanerna som levde på det nuvarande Ukrainas jord och gav upphov till ett originellt system för politisk organisation. ”Kosackerna har en mytisk roll i Ukrainas nationella historia på grund av att de stred för sin frihet mot polackerna och ryssarna”2, menar statsvetaren Alexandra Goujon. Alexandra Goujon, L’Ukraine. De l’indépendence à la guerre, Paris: Cavalier bleu, 2021, s. 31. 2
20
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 20
2022-09-14 07:34
Rollen han inte hade spelat
Trettio år efter Sovjetunionens fall betraktar ukrainarna den aktuella striden som ett frihetskrig, rentav ett krig mot en kolonialherre, eftersom den tidigare förmyndarmakten inte tolererar att en nationalstat dyker upp vid dess portar. Det är just denna vägran att tappa greppet om fler bitar av det tidigare imperiet som ligger till grund för spänningarna, av varierande natur och intensitet, mellan Moskva och Georgien, Belarus, Armenien och Moldavien. I Ukrainas fall bevittnar Europa idag hur kontinentens senaste stora nationalstat hävdar sin suveränitet, försöker försvara sig mot sin granne och trygga sin framtida existens. Det är framför allt i den interna politiska dynamiken som förklaringen till den ryska vreden över Ukrainas självständighet måste sökas. När internationella kommentatorer analyserar den rysk-ukrainska konflikten överbetonar de alltför ofta det globala geopolitiska perspektivet, och då specifikt frågan om Natomedlemskap, på bekostnad av det historiska perspektivet och föreställningarnas och illusionernas makt. Naturligtvis är redan tanken på att Kyjiv eller Tbilisi skulle ansluta till Nato viktig. Men man får inte glömma att Georgien attackerades av Ryssland 2008 på grunder liknande dem som anfördes vid angreppen på Ukraina 2014 och 2022. I Georgien stöddes, för att inte säga skapades separatisternas konflikter långt innan Tbilisi ens funderade på att gå med i Nato. Det är just på grund av den ryska a ggressionen som Georgien har närmat sig Nato. 21
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 21
2022-09-14 07:34
Volodymyr Zelenskyj
En liknande mekanism är i rörelse i Ukraina. Före 2014 var endast en minoritet för Nato. Det var annekteringen av Krim och kriget i Donbass, som på åtta år har skördat fjortontusen dödsoffer, samt Rysslands aggressiva politik som gradvis fick stödet för en Natoanslutning att öka, eftersom detta sågs som ett sätt att trygga nationens säkerhet. Den tanken är fullständigt oacceptabel för Vladimir Putin, för att närma sig eller bli medlem i Nato är också att anamma ett västerländskt styrelseskick som, när det väl slagit rot på ett territorium som Kreml anser är en del av ”den ryska världen”, skulle kunna smitta själva den ryska federationen och dess i grunden autokratiska modell. Rysslands krig i Ukraina började alltså inte klockan sex på morgonen den 24 februari 2022, utan långt tidigare. Det är inte bara kopplat till Ukrainas ansats att gå med i Nato, som är ett relativt nytt mål. Man kan spåra det till den skymf som Majdanrevolutionen i februari 2014 utgjorde för de ryska makthavarna: den folkliga resningen ledde till den proryska presidenten Viktor Janukovitjs avgång efter att han i november 2013 låtit bli att underteckna ett associeringsavtal mellan Ukraina och Europeiska unionen. Under den postrevolutionära övergångsfasen passade Kreml på att straffa Ukraina genom att annektera Krim och utlösa en ”separatistisk” konflikt i Donbass, en stål- och gruvindustriregion i öst. I själva verket får man söka roten till 2022 års krig djupt i de båda ländernas hi storia, mer än tre sekler tillbaka. 22
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 22
2022-09-14 07:34
Rollen han inte hade spelat
Vid två tillfällen, i början av 1700-talet och i början av 1900-talet, använde Ryska kejsardömet och därefter Sovjetunionen krig eller våldsamma tvångs metoder för att hindra Ukraina från att uppnå status som självständig stat. På 1930-talet under Stalin betalade Ukraina för detta med elimineringen av landets bönder och politiska och intellektuella eliter. 2022 års krig är alltså bara fortsättningen på en långvarig konflikt mellan å ena sidan en vilja att härska och å andra sidan en längtan efter frigörelse. I två sekler har de ryska ledarna och ideologerna gjort sitt bästa för att inpränta idén om Ukraina som ett ”Lillryssland”, ett uttryck som Vladimir Putin upprepade under 2021, och om ukrainarna och ryssarna som ”broderfolk”. Det är just detta som majoriteten av ukrainarna envist motsätter sig, liksom det som Volodymyr Zelenskyj hädanefter motsätter sig trots att hans sociala och geografiska bakgrund och hans yrkesbana kunde ha gjort honom till en förespråkare av ”den ryska världen”. Men den ryska aggressionen 2014, och i ännu högre grad kriget i februari 2022, omöjliggör i hans landsmäns ögon all integrering i denna ”ryska värld”. Motståndet mot den ”militära special operationen” som startades av Ryssland betraktas som en existentiell strid för nationens självständighet och överlevnad. Avgrunden mellan de två länderna vidgas obönhörligen. Om Ukraina överlever kriget kommer Kreml på grund av Vladimir Putins ”avnazifierings 23
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 23
2022-09-14 07:34
Volodymyr Zelenskyj
operation” att tvingas begrava sina framtidsplaner för regionen. Butjamassakern innebär en definitiv brytning så länge den nuvarande regimen styr i Moskva. De två länderna tillhör hädanefter två världar som är varandras motsatser i allt. Å ena sidan en Vladimir Putin som kallar det ukrainska ledarskapet för ”ett gäng narkomaner och nynazister”, å andra sidan en president och ukrainska makthavare som aldrig förolämpar sina ryska motsvarigheter offentligt, trots kriget, trots föraktet och trots arméns övergrepp. För som Volodymyr Zelenskyj förklarar i april 2022: ”När man bestämmer sig för att vara en del av ett civiliserat samhälle måste man hålla sig lugn, för allt bestäms av lagen.”
Ett underligt politiskt djur Rysslands krig i Ukraina är inte bara en högintensiv militär konflikt, det är också ett ord- och informationskrig, såväl som en kollision mellan två stilar och två män som är varandras motsatser i allt. Vladimir Putin, sjuttio år gammal, vid makten sedan över två årtionden, är arketypen för en rysk ledare: auktoritär, brutal, formad först av KGB:s och sedan av FSB:s byråkratkultur, instängd i sitt elfenbenstorn, tolererar ingen opposition eller kritik. Volodymyr Zelenskyj, fyrtiofyra år gammal, nådde presidentposten i Ukraina 2019 utan någon tidigare erfarenhet av 24
22-37 Polaris Zelenskyj, 14 sep.indd 24
2022-09-14 07:34