9789189191853 by Smakprov Media AB

Skönlitteratur i undervisningen Mod och metod för arbete med läsning i klassrummet

Karin Herlitz

Introduktion God läsförståelse är grunden för de flesta av skolans ämnen, och de elever som frivilligt plockar upp en bok och läser kommer med stor sannolikhet att klara skolan med godkända betyg.1 Genom skönlitteraturen kan eleverna utveckla sin läsförståelse samtidigt som deras världsbild vidgas, och det är således en viktig del av skolans arbete. I en tid när böcker har hård konkurrens av skärmar väljer många det enklare alternativet – och skärmen vinner ofta över boken. I PISA-undersökningen 2018 visar det sig att svenska ungdomar är de som är mest negativa till läsning av ungdomarna i OECD-länderna. 58% anger att de bara läser om de måste,2 och detta är naturligtvis oroväckande. Att skrolla genom otaliga inlägg på sociala medier är att läsa, men tålamodet att stanna kvar i en längre text har gradvis försvunnit. Det finns inte en enda svensklärare som inte tycker att läsning är viktigt, men läsningen hamnar oroväckan1 SOU 2010:97 s. 8-9 2 PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturkunskap. Publikation Skolverket s 45-46

de ofta utanför klassrummet. Så har det traditionellt sett ut i skolan – läraren har delat ut romanerna och meddelat eleverna att recensionen ska vara inlämnad om två veckor och sedan har arbetet i klassrummet fortsatt. Det här var proceduren när jag gick i skolan på åttiotalet, och så här ser det fortfarande ofta ut. Vi tycker alltså att läsningen är viktig, men inte tillräckligt viktig för att den ska få ta plats i klassrummet. Även om examinationsformerna har utvecklats avsevärt sedan åttiotalet – recensionen är i det närmaste en omöjlig redovisningsform idag när hela nätet är fullt av redan skrivna texter att välja mellan – så sitter vi fast i idén att det inte är effektivt att läsa under lektionstid. I grundskolans lägre åldrar ser det delvis annorlunda ut – där är högläsningen ett givet inslag i de flesta klassrum – men på högstadiet och gymnasiet ägnas lektionerna åt annat. I och med LGR11 och GY11 så upplever många svensklärare att fokus ligger på form och färdighet snarare än på ett eget innehåll. Elever ska övas i att skriva texter i olika genrer och de övas i att presentera och diskutera. Det är naturligtvis bra, men problemet ligger i att andra delar av svenskämnet, bland annat litteraturen, hamnar på skam. I korta moment avhandlas hela litteraturhistorien, språkhistorien såväl som språksituationen i Norden och språksociologi. Jag menar att det är mycket effektivt att träna elev4

ernas förmåga att uttrycka sig i skrift och tal genom att använda en litteraturvetenskaplig metod. Istället för att ständigt argumentera för rätt uttjatade saker som skoluniform, gratis kollektivtrafik eller körkortsundervisning i skolan så kan eleverna argumentera för att en viss synd borde plockas bort ur Dantes helvete – eller varför inte att någon ska stanna kvar? Eleverna får utreda och undersöka kopplingar mellan litterära verk och epoker genom att själva först läsa och sedan söka efter dessa kopplingar på egen hand och i grupp. Även andra delar av svenskämnet återfinns i litteraturen, och så länge läraren vet varför eleverna läser en viss roman och vinklar undervisningen kring det lästa ditåt så kan de flesta delarna av det centrala innehållet i ämnet svenska på grundskolan och i gymnasiets kurser svenska 1, 2 och 3 täckas in. Läraren väljer ut böcker som klassen läser och leder sedan gruppen genom romanen. När läraren lägger tid i sin undervisning på att modellera och dela med sig av egna tankar under läsningen och noga motivera dessa öppnas möjligheten för eleverna att göra samma sak. Den viktiga läslusten som vi vill väcka hos eleverna väcks inte enbart om de får njutningsläsa – tvärtom! Den tillfredsställelse som det ger att ta sig igenom en bok som ligger utanför komfortzonen och inte är något som skulle läsas utanför skoltid, och 5

sedan kunna diskutera den utifrån olika perspektiv, väcker nog så mycket läslust. Nyckeln till framgång ligger dock i att eleverna aldrig lämnas ensamma med sin läsning och sina frågor. En bok som ger ordentligt tuggmotstånd får aldrig kännas övermäktig, utan läraren ska alltid finnas där och hjälpa till med svar och ge nya frågor. Läsningen är i klassrummet inte en solitär syssla utan något som klassen och läraren gör tillsammans. I den här boken vill jag slå ett slag för läsning under lektionstid. Jag vill visa på vilka vinster som finns i ett arbetssätt som bygger på gemensam läsning av samma roman. Eftersom läsning har visat sig vara en så pass komplex färdighet är den för viktig för att tappas bort i ett beting. Läxor kan absolut ha en funktion, men i mina ögon är det mer effektivt att ge eleverna läxor som knyter an till den läsning vi vet att de har gjort än att skicka med dem en bok att läsa hemma för att de sedan i skolan ska reflektera över det som de eventuellt har läst. Jag hoppas kunna visa dig att läsning i klassrummet är ett otroligt effektivt sätt att använda tiden. Jag kommer att ge exempel på olika typer av övningar som du kan använda dig av när du läser med dina elever – både skriftliga och muntliga. Vikten av att välja litteratur får inte marginaliseras, och även här 6

kan du som lärare få inspiration kring hur du kan gå tillväga när du väljer litteratur till dina elever. Sist men inte minst vill jag visa på vilken otrolig kraft litteraturen är när det kommer till att inkludera alla i undervisningen. Att få samlas kring en gemensam roman och på så vis ges möjlighet att bearbeta sin egen och andras förståelse av den i en trygg miljö är fantastiskt – och i en tid när allt snurrar så fort och så mycket är svart eller vitt är det snudd på livsnödvändigt att få tiden att tänka tillsammans. Karin Herlitz Stockholm, januari 2021

Innehåll 3 Del 1

Varför vi bör arbeta mer med litteraturläsning i klassrummet.........................10 1. Läsförståelse – en förutsättning för en lyckad skolgång..........................................12 2. Läsning är komplext – tillsammans är rätt väg att gå.................................................... 17 3. Medvetna val – vilken bok ska vi läsa.................22

3 Del 2

Praktiska exempel på hur du kan arbeta med litteratur i klassrummet............... 34

4. Den viktiga introduktionen.................................. 36

Tema 37 Förförståelse 39 Gissa vad? 41

5. Muntliga övningar................................................. 43 Diskussionsfrågor 46 Berättarperspektiv 48 Välj ord eller fraser 50 Karaktärsbeskrivning 52 Språket 54 Diskussion av särskilt utvalda händelser i kombination med att förutspå 55 Diskutera olika teman 56 6. Skriftliga övningar................................................ 58 Chambers-inspirerad snabbkoll 60 Kortreflektioner 62 Jag är… 64 Byt plats 65 Brevskrivning 67 Intervju 69 Citat och respons 71 7. Olika sätt att examinera........................................72 Olika sätt att examinera muntligt 75 Muntlig presentation 78 Muntlig interaktion 81 Olika sätt att examinera skriftligt 84 Klassisk analys 86 Roman och epok 89 8. Till sist.................................................................... 93

DEL 1

VARFÖR VI BÖR ARBETA MER MED LITTERATURLÄSNING I KLASSRUMMET

I den här delen diskuterar jag varför vi behöver flytta in arbetet med läsning i klassrummet snarare än att ge eleverna läsbeting att ta sig igenom utanför skoltid. Jag tittar på vilka risker som finns när vi lämnar eleverna ensamma med sin läsning och på vilka vinster som hägrar om vi gör läsningen till en gemensam sysselsättning. Jag delar även med mig av mina tankar kring hur vi kan jobba när vi väljer litteratur till våra elever, och varför det är bättre att läraren väljer än att eleverna får välja själva. Målet är att väcka tankar kring de positiva effekter som läsningen ger såväl som att ingjuta lite mod att våga lägga mycket tid på att läsa i klassrummet. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid med?

Läsförståelse – en förutsättning för en lyckad skolgång I grundskolans tidigare år är fokus på läsförståelse stort, men därefter lämnas eleverna i hög utsträckning ensamma med sin läsning. Många elever med dyslexi får från mellanstadiet eller högstadiet tillgång till inläst material och en del slutar öva läsningen helt. Föreställningen att en dyslektiker ska “skonas” från läsningen är vida spridd i skolorna, och på sikt tror jag att att vi gör denna grupp elever en stor otjänst. Läsningen är något som behöver övas för att en rimlig läsförståelse ska upprätthållas, och forskning har visat att läsförståelse har stor betydelse för framgång i skolans alla ämnen.3 Eftersom vi har den kunskapen är det viktigt att vi agerar utifrån den. Elever 3

SOU 2010:97 s. 8-9

som har dyslexi kan behöva få sin läsning förstärkt med inläst material, men den bör inte helt ersättas av det. En kombination av ljud och text är sannolikt det bästa, en metod som har använts i undervisningen i engelska och moderna språk sedan länge. Dyslektiker behöver dessutom få tiden som krävs för att ta sig igenom en text, och det behöver vi lärare tillhandahålla. De senaste årens fokus på läsfixarna i och med satsningen En läsande klass i grundskolans lägre åldrar har höjt medvetenheten kring läsförståelsens olika beståndsdelar hos många lärare, vilket är positivt. Satsningen bygger på det som kallas reciprocal teaching som i korthet innebär att eleverna bygger sin läsförståelse genom att arbeta med att sammanfatta texten, reda ut eventuella svårigheter, ställa frågor och förutspå. När eleven klarar av detta kan man förvänta sig att eleven har en god förståelse av det lästa. I En läsande klass arbetar eleverna med texter genom att ikläda sig rollen av någon av läsfixarna – alltså Spågumman, Detektiven, Cowboyen eller Reportern – som var och en representerar en lässtrategi. Ett möjligt problem i arbetet med En läsande klass tycks vara att elever arbetar med en läsfixare i sänder och alltså missar helheten – du ska alltid kunna sammanfatta, ställa frågor till texten, lösa svårigheter för att kunna förstå samt förutspå – det är det i kombination som är att förstå det lästa. Naturligtvis är det viktigt 13

och bra att öva på detta isolerat, men i något skede är det också viktigt att sätta ihop allt så att eleverna lär sig att alltid jobba med detta i alla texter. Skolverkets satsning Läslyftet har också hjälpt till att belysa vikten av god läsförståelse för att klara av alla skolans ämnen. I materialet som Skolverket tillhandahåller på sin hemsida är det mycket som behandlar läsförståelsen i andra ämnen – både i texttunga och mer praktiskt orienterade ämnen. Ämnen som samhällskunskap och naturkunskap rymmer en mängd begrepp som utgör grunden för en djupare förståelse av innehållet, precis som det finns många ämnesspecifika ord för exempelvis textilslöjd eller ellära. Oavsett ämne så gynnas eleverna av ett rikt språk, och det kan litteraturläsning lägga grunden för. Ämnet svenska beskrivs ibland som väldigt formstyrt och med ett litet eget innehåll, och en titt på ämnesoch kursplanerna i svenska kan lätt få lärare att fastna i den fällan. Eleverna ska kunna skriva olika typer av text och det trycks på olika förmågor – att kunna analysera, argumentera och resonera. Litteraturen har dock en central roll i svenskämnet, och här finns alla möjligheter att på ett smidigt sätt stärka elevernas läsförståelse. När läraren väljer ut litteratur för sina elever och skapar ett innehåll som hjälper eleverna att förstå det lästa i förhållande till 14

inte bara sin egen verklighet, utan även andras, skapas magi. Eleverna behöver förstå att läsning inte behöver vara njutbar för att den ska tillföra dem något. När vi nöjesläser väljer vi litteratur vi tycker om, men när vi läser i skolan är syftet ett annat. Läsningen syftar till att allmänbilda och bredda varje elevs världsbild så att de kan delta i samhällslivet på ett fullvärdigt sätt. Dessutom är det bra för varje människas självkänsla och självförtroende att veta att varje bok är tillgänglig för just dem. Kanske är det inte en bok som jag kommer att gilla, men jag skräms inte av genre eller språk. Det är viktigt om något. När vi läser med våra elever så guidar vi dem genom romanen. Jag brukar använda mig av bilden av att vi tar eleverna vid handen och leder dem genom texten. Om det är en grupp med läsovana elever så behöver vi skapa en atmosfär där det är okej att inte förstå och att ställa frågor. Att tillsammans arbeta med ord och innehåller kommer att skapa både elevaktivitet och engagemang, och eftersom syftet är att förstå och bearbeta så kommer elevernas ordförståelse såväl som deras omvärldsförståelse att öka. Det i sin tur kommer att gynna dem när de ska avkoda texter eller muntlig information i andra ämnen. Elever behöver naturligtvis även tränas i att läsa facktexter, och det är enkelt att göra i samband med 15

ett litteraturprojekt. Leta upp teman i litteraturen och bygg en vidare förståelse för fenomenet genom att läsa artiklar eller lyssna på vetenskapliga poddar och program. Det blir ett effektivt och meningsfullt sätt att arbeta även med facklitteratur och sakprosa.