Juno och kosläppet Utgiven av Idus förlag, Lerum, 2020 www.idusforlag.se | info@idusforlag.se © Text: Åsa Öhnell © Illustrationer: Gabi Frödén Grafisk form och sättning: Mattias Norén, Idus förlag Första upplagan Tryckt i Tartu, 2020 ISBN: 978-91-89147-08-9
1.
– Idag ska vi göra något roligt, säger mamma. Titta! Det är kosläpp utanför stan. Hon pekar på en stor annons i tidningen. – Men vi ska ju handla byxor till mig, säger Juno. Ni har lovat! De sitter runt bordet i köket. Mamma och pappa dricker kaffe. Juno och Svea dricker O’boy. Svea är Junos lillasyster. Hon gillar att springa runt och göra bus, men just nu sitter hon nästan stilla. Fast hon har en ring av O’boy runt munnen.
5
6
– Jag vill inte köpa byxor, jag vill gå på kosläpp! säger hon. Kosläpp! Kosläpp! Kosläpp! Eller hur, pappa? Hon tittar först på pappa och sen på mamma för att få medhåll. – Det blir väl trevligt, Juno? säger pappa med len röst. Juno ser sur ut. – Solen skiner och byxor kan vi köpa när som helst, säger mamma. Kosläppet är bara idag! Tre mot en. Men när ska Juno få sina byxor?
7
2. Medan mamma och pappa dricker upp sitt kaffe, går Juno in i stora rummet för att få vara ifred. Men Svea springer efter. Juno sätter sig i soffan och Svea hoppar upp och ner i den. Hon pratar om vad man gör på ett kosläpp och får den ena galna idén efter den andra. – Jag tror de släpper korna från ett flygplan, säger hon. Hon sträcker ut armarna som ett flygplan och tar ett långt skutt från soffan till mattan. – Knasboll, då skulle de skada sig, säger Juno surt. Eller till och med dö. – De kanske har fallskärm! Svea springer ut i hallen. 8
9
Strax kommer hon tillbaka med ett uppfällt paraply. – Har du sett en ko med fallskärm? muttrar Juno. Svea skrattar. Så kliar hon sig i huvudet. – Jag vet! säger hon. Det är kanske korna själva som släpper sig. Hon gör pruttljud med munnen och fnissar hejdlöst. Hon fnissar så mycket att hon råkar släppa en egen prutt. Pfffft, låter det. Då kan inte ens Juno låta bli att skratta. De skrattar och fnissar så att det nästan gör ont i magen, ända tills mamma ropar att de ska klä på sig. 10
3. Juno och Svea sitter i baksätet. Pappa kör och mamma berättar om när hon var liten och bodde på landet. Hon pratar snabbt och ivrigt. – Vi hade hönor och kor och katter, säger hon. Men inga hästar. Jag önskade mig en egen ponny, men det fick jag aldrig. Så jag började rida på Maj-Ros i stället. – Vem var Maj-Ros? frågar Juno och funderar på om gröna eller blå byxor är snyggast. Eller gula? – Maj-Ros var en av korna på gården, säger mamma. Den allra snällaste. – Jag vill också rida på en ko, säger Svea och viftar med armarna. Får jag det, mamma? Snälla! 11
– Absolut INTE, säger mamma strängt. Det är livsfarligt! – Fast jag vågar, säger Svea. Är vi inte framme snart? Kör fortare! – Jag kör så fort jag får, säger pappa. Titta på den vackra naturen, ungar! 12
4. Äntligen är de framme vid bondgården. Husen är rödmålade och det växer höga träd på ena sidan. Runt gården finns hagar och ängar med grönt och saftigt gräs. Det står några bilar på baksidan av det största huset. – Det där är lagården där korna bor, säger mamma och pekar på huset.
13
Pappa parkerar bredvid de andra bilarna. – Kom, Juno, vi tittar på kossorna, säger Svea. Hon är redan framme vid lagårdsdörren. Det sitter en gul skylt där och det står något på den. Priv… Juno hinner inte läsa klart ordet och mamma och pappa verkar inte ens se skylten. Svea lyckas öppna den tunga dörren och kliver in. De andra följer efter. De hör hur korna råmar. Muuuuu! Kanske vet de att det ska hända något spännande. Det doftar varmt och gott av hö. Men det luktar också illa av kobajset. Juno rynkar på näsan. – Blä! säger Svea, men tystnar när hon hör tunga steg. 14
De hinner inte se korna. Någon harklar sig bakom dem. Alla fyra vänder sig om. En stor skugga syns i dörröppningen. Juno drar efter andan.
15
– Idag ska vi göra något roligt, säger mamma. Titta! Det är kosläpp utanför stan. I bilen berättar mamma om när hon var liten och red på en ko. Junos busiga lillasyster Svea får en idé. En mycket farlig idé …
5. – Vad gör ni här? hörs en skrovlig röst. Det är bonden som står i dörren. Han pekar på den gula skylten. Nu hinner Juno läsa vad som står på den: PRIVAT De får inte vara i lagården. Bonden föser
ISBN 978-91-89147-08-9
www.idusforlag.se
9 789189 147089