Smittans tid En författares vittnesmål från pandemins frontlinje
Paolo Giordano Översatt från italienska av Pär Svensson
inlaga_KORRAT.indd 3
2020-04-03 10:48
Förord av Emma Frans
Första gången jag hör talas om det nya coronaviruset tänker jag: är det nu det händer? Vår snabba expansion, alla världens miljonstäder och människans möjlighet att transportera sig snabbt över hela världen innebär att risken för pandemier ökat drastiskt. Sjukdomar som tidigare fått begränsad spridning riskerar nu att drabba allt fler. Forskare har länge varnat för detta, och de senaste decennierna har vi sett föraningar av den här utvecklingen i exempelvis sars- utbrottet och ebolaepidemin. Det nya coronaviruset, som orsakar sjukdomen covid-19, får sitt utbrott i den kinesiska miljonstaden Wuhan i slutet av 2019. Det liknar på många sätt viruset som orsakade den ökända sjukdomen sars och spreds under 2002 och 2003. Med det nya coronaviruset är det först oklart ifall det verkligen kan smitta mellan människor, men snart står det klart att sjukdomen spridits inom familjer och att sjukvårdpersonal drabbats. Sedan går allt väldigt fort. 5
inlaga_KORRAT.indd 5
2020-04-03 10:48
Vår historia har präglats av omfattande pandemier som digerdöden, spanska sjukan och aids. Men aldrig tidigare i historien har vi sett ett snabbare förlopp än det som sker nu när covid-19 sveper in över världen likt en tsunami. Initialt är Asien värst drabbat, men efter bara ett par månader är det Europa som är pandemins epicentrum. Italien drabbas hårt, och just när det blir uppenbart hur illa situationen är, befinner sig tusentals svenska sportlovsfirare i norra Italien på skidsemester. När semestern är över åker sportlovsfirarna hem, och de tar inte bara med sig skidbrännan hem, en hel del får också med sig det nya viruset. Trots försök till att stoppa smittspridningen genom att spåra och isolera de insjuknade är smittspridning inom Sverige snart ett faktum. Som profilerad folkbildare och doktor i epidemiologi befinner jag mig plötslig i strålkastarljuset och försöker använda min plattform för att hjälpa svenskarna att förstå vad som pågår. Men det är ingen enkel uppgift – varje sak jag skriver eller säger recenseras av hundratals människor, många upprörda och oroliga med behov av en projiceringsyta. För att få distans till situationen börjar jag, precis som Paolo Giordano, skriva ner mina tankar i dagboksform. Vetskapen om att befinna sig mitt uppe i något som kommer att för6
inlaga_KORRAT.indd 6
2020-04-03 10:48
ändra historien är svindlande, och att få ner kaoset i huvudet på papper har alltid haft en lugnande effekt på mig. För jag behöver lugnas, allt är upp och ner – även i privatlivet. Den 22 mars skriver jag: Vaknade på natten och låg vaken i timmar. Somnade om och kom knappt upp ur sängen när klockan ringde. Håller jag på att krascha? Bekanta lägger upp bilder från krogvimlet. En vän har tvärt emot Folkhälsomyndighetens rekommendationer åkt från Stockholm till lantstället. Vad allt det här tär på relationerna. Kommer jag ha några vänner kvar när den här skiten är över? Länder omkring stängs ner, men i Sverige fortsätter vi att leva ett relativt normalt liv, och plötsligt blir det uppenbart att vi utmärker oss från övriga världen i hur vi hanterar den här krisen. Lärdomar från Italien och Kina, där äldre och multisjuka drabbats hårt medan barn knappt fått symptom, har medfört att den svenska strategin fokuserar på att skydda äldre och att bromsa smittspridningen bland övriga befolkningen. S yftet 7
inlaga_KORRAT.indd 7
2020-04-03 10:48
är inte längre att stoppa smittan, utan att undvika ett snabbt förlopp där många behöver vård samtidigt. Ambitionen är att »platta till kurvan« – alltså att hålla spridningen under kontroll så att antalet personer som behöver vård inte överstiger sjukvårdens kapacitet. Vissa menar dock att vi omöjligen kan platta ut kurvan på ett sätt som gör sjukvårdens resurser tillräckliga. När världens ledare förklarar krig mot viruset och tvingar sina befolkningar in i karantän manar statsminister Stefan Löfven istället till »folkvett« och påtalar vikten av att ta eget ansvar. Sveriges »radikala« strategi går alltså ut på att uppmana befolkningen till att ta eget ansvar för sin och andras hälsa. Men kommer strategin att lyckas? Det som talar för det är att svensken har ett högt förtroende för myndigheter och att vi är benägna att lyssna på deras rekommendationer. När vaccinationsmotståndet fått starkt fäste i andra delar av Europa deltar ungefär 97 procent av alla barn i Sverige i det allmänna vaccinationsprogrammet, trots att detta sker på helt frivillig basis. Men nu handlar det inte om att upprätthålla ett fungerande system, nu handlar det om att ändra människors beteende, att inskränka deras friheter – en betydligt större utmaning. Många äldre behöver ändra sina vanor och begränsa sitt sociala liv, resor behöver ställas in och vi kommer 8
inlaga_KORRAT.indd 8
2020-04-03 10:48
alla vara tvungna att leva ett betydligt tråkigare liv än vi är vana vid. Och vi kommer att behöva göra det ett bra tag framöver. Även om jag hoppas att vi kommer att göra oss förtjänta av det ansvar som nu läggs på oss som individer vet jag inte om det kommer att fungera. Ingen sitter just nu på facit, och vad vi än gör kommer den närmsta tiden att bli svår. Människor kommer att dö, företag kommer att gå i konkurs och traumat kommer att prägla oss för all framtid. Vi lever just nu i en del av historien som generationerna efter oss kommer att läsa om i skolan – och jag hoppas verkligen att vi kan göra dem stolta. I dag vet jag i alla fall att utbrottet av det nya coronaviruset inte var ytterligare en föraning, utan en global pandemi med förödande konsekvenser. Jag tror dock att vi kommer att lära oss otroligt mycket av det som sker just nu. Dessa lärdomar kommer att göra oss bättre rustade för framtida pandemier. För fler kommer, och nästa gång kanske det handlar om ett virus som också slår hårt mot våra barn. Då kommer vi att vara tacksamma för de kunskaper och erfarenheter vi nu samlar på oss. Jag tycker också att vi redan nu ska försöka göra det bästa vi kan av detta, precis som Paolo Giordano skriver: »Vi kan försöka övertyga oss om att covid-19 är en 9
inlaga_KORRAT.indd 9
2020-04-03 10:48
isolerad händelse, en olycka eller ett straff, ropa att allt är ›de andras‹ fel. Det står oss fritt att göra. Alternativt gör vi vad vi kan för att ge mening åt smittans tid.« Emma Frans April 2020
inlaga_KORRAT.indd 10
2020-04-03 10:48
Smittans tid
inlaga_KORRAT.indd 11
2020-04-03 10:48
Hålla sig på jorden
Coronapandemin är en av vår tids allvarligaste akuta hälsokatastrofer. Inte den första, inte den sista och kanske inte ens den mest skrämmande. När den väl har dragit förbi kommer antalet dödsoffer förmodligen inte att ha överstigit det för många andra epidemier, men tre månader efter att det första fallet konstaterades har en milstolpe redan nåtts: inget nytt virus har spridits så snabbt över jorden som sars-cov-2. Andra, mycket snarlika virus, som dess föregångare sars-cov, har hejdats tidigare. Åter andra, som hiv, låg vilande i många år. Sars-cov-2 har visat sig mycket djärvare. Och dess fräckhet har uppenbarat något som vi redan visste men som vi ändå inte hade exakt koll på: hur sammanflätade våra liv är på alla nivåer och hur komplex världen är – socialt, politiskt och ekonomiskt, men också på ett mellanmänskligt och psykologiskt plan. Jag skriver detta det ovanliga datumet den 29 februari, en lördag skottåret 2020. Antalet bekräftade smittade i världen har passerat 85 000, nästan 80 000 bara 13
inlaga_KORRAT.indd 13
2020-04-03 10:48
i Kina, och antalet döda närmar sig 3 000. I åtminstone en månad har denna dystra statistik präglat min vardag. Inte heller i dag kan jag låta bli att slå upp den interaktiva kartan från Johns Hopkins University. Spridningszonerna är markerade med ilsket röda cirklar mot grå bakgrund, alarmerande färger som gott kunde ha valts med större finkänslighet. Men alla vet att virus är röda och att krislägen också är röda. Kina och Sydostasien döljs av en enda stor fläck, men hela världen är befläckad och rodnaden sprider sig. Till mångas förvåning har Italien hamnat i centrum för denna ångestladdade kapplöpning. Men det är en ren slump. Inom loppet av några dagar, helt plötsligt, riskerar andra länder att drabbas av ännu värre elände än vi. I den här krisen mister uttryck som »i Italien« sin betydelse, för här spelar inte gränser, regioner och stadsdelar någon roll. Det vi går igenom skär över identiteter och kulturer. Smittan visar tydligt hur vår värld har blivit global, sammankopplad och hoplänkad. Jag är medveten om allt detta när jag betraktar den röda skivan över Italien och kan lika lite som någon annan undgå att påverkas. Mina bokningar för de kommande dagarna har ställts in för att minska smittspridningen och andra har jag själv skjutit upp. Jag har hamnat i ett oväntat vakuum, en belägenhet jag delar med många: vi upplever en uppskjuten vardaglighet, 14
inlaga_KORRAT.indd 14
2020-04-03 10:48
ett avbrott i rytmen, som när trummorna tystnar mitt i en låt och musiken blir hängande i luften. Stängda skolor, ett fåtal flygplan i luften, ensamma steg som ekar i museernas korridorer – överallt är det tystare än vanligt. Jag har bestämt mig för att använda vakuumet till att skriva. Till att hålla prognoserna på avstånd och till att hitta ett bättre sätt att fundera kring allt som sker. Ibland fungerar skrivandet som ett ankare som håller mig på jorden. Men det finns en annan anledning också: jag vill sätta på pränt det som epidemin avslöjar om oss själva, så att det inte går förlorat. När rädslan övervunnits kommer varje tillfällig insikt att försvinna – så är det alltid med sjukdomar. När ni läser de här sidorna kommer läget att ha förändrats. Statistiken kommer att vara en annan, epidemin kommer antingen att ha spridits till varje hörn av världen eller att ha hejdats, men några av de tankar som smittan väcker kommer fortfarande att vara giltiga. För det som sker är varken någon slump eller bestraffning. Det är inte ens något nytt: samma sak har hänt förr och kommer att hända igen.
15
inlaga_KORRAT.indd 15
2020-04-03 10:48
inlaga_KORRAT.indd 16
2020-04-03 10:48
Nördiga eftermiddagar
Jag kommer ihåg eftermiddagarna på gymnasiet då vi skulle förenkla matematiska uttryck. Skriva av en jättelång rad med symboler från läroboken och sedan bit för bit reducera den till ett koncist och begripligt resultat: 0, –½, a2. Utanför fönstret sänkte sig mörkret och landskapet lämnade plats för spegelbilden av mitt ansikte som lystes upp av lampan. Det var fridfulla eftermiddagar. Bubblor av ordning i en tid då allt utanför och inom mig – särskilt inom mig – verkade röra sig mot kaos. Långt före skrivandet var matematiken mitt sätt att dämpa ångesten. Det händer än i dag, på morgonen när jag nyss har vaknat, att jag leker fram beräkningar och nummerföljder, vilket ofta är ett tecken på att allt inte står rätt till. Förmodligen gör allt detta mig till en nörd och då får det väl göra det. Jag sväljer pinsamheten. Men det visar sig i den här stunden att matematiken inte bara är ett tidsfördriv för nördar, utan ett nödvändigt instrument för att vi ska förstå vad som sker och inte agera oförnuftigt. 17
inlaga_KORRAT.indd 17
2020-04-03 10:48
Epidemier är i första hand matematiska och inte medicinska händelser. För att matematiken egentligen inte är talens utan relationernas vetenskap: den beskriver band och utbyten mellan olika storheter och försöker glömma vad dessa storheter består av genom att förvandla dem till abstrakta bokstäver, funktioner, vektorer, punkter och plan. Smittan infekterar vårt nät av relationer.
18
inlaga_KORRAT.indd 18
2020-04-03 10:48
Smittans matematik
Det tornade upp sig som mörka moln vid horisonten, men Kina ligger långt bort och vi tänkte att »sådant händer inte oss«. Så när smittan drabbade oss med full kraft blev vi paralyserade. För att skingra skepsisen bestämde jag mig för att ta hjälp av matematiken, av SIR-modellen, varje epidemis osynliga benstomme. En viktig distinktion: sars-cov-2 är viruset, covid-19 sjukdomen. Det är otympliga och opersonliga namn, kanske har de valts för att inte väcka känslor, men de är mer exakta än det allmänt förekommande »corona virus«. Därför kommer jag att använda dem i stället. För att ytterligare förenkla och för att undvika förväxling med sars-smittan 2003 kommer jag i fortsättningen att förkorta sars-cov-2 till cov-2. Cov-2 är den mest grundläggande livsform vi känner till. För att förstå hur den verkar måste vi sätta oss in i dess enfaldiga intelligens och se oss själva som den ser oss. Och komma ihåg att cov-2 bryr sig föga om 19
inlaga_KORRAT.indd 19
2020-04-03 10:48