9789189021990

Kaj Engström –Liv och Konst Tina K Persson /Stefan Nilsson

Kaj Engström Liv och Konst

Kaj Engström Liv och Konst

Fårösavannens lamm och

smålandsskogens väsen

Fårösavannens lamm och

smålandsskogens väsen

Tina K Persson / Stefan Nilsson

Tina K Persson / Stefan Nilsson

VOTUM

VOTUM

Ett stort tack för allt stöd:

Leader Linné Småland

DBW De badandes vänner, Visby FårÖ publiceringsfond

Ingemar Ljunqvist, Destination Möckelsnäs

Kaj Engström –Liv och Konst

Copyright 2023 © respektive upphovsman och Votum Förlag, Karlstad

Omslagsbild: målning av Kaj Engström

Författare: Tina K Persson

Författare: Stefan Nilsson (Resor med Land Rover)

Huvudfotograf: Stefan Nilsson

Övriga foton: Kaj Engström sid 101, sid 107

(överst till höger) och sid 110

Grafisk formgivare: Inga Leo

Papper: G-silk 130 g

Tryckt i Lettland 2023

www.votummedia.se

ISBN: 978-91-89021-99-0

Förord

Vi vet inte vem som först kom i kontakt med Kaj Engström, fotografen eller jag. Vet bara att vi båda under lång tid hade förundrats och gripits av hans sätt att bjuda in betraktaren till sina olika oefterhärmliga uttryck i konsten. Redan som liten ”sork” fick han smaka livets hårda prövningar. Efter att ha gått till sjöss i tidiga tonåren kom han efter avmönstringen att följa rådet som han fått ombord efter att han visat sina skisser: utbilda dig till konstnär!

Sagt och gjort. Det korta sjömanslivet hade inte bara tufsat till honom, det hade fått honom att tro på sig själv. Han hade ändå aldrig kunnat stanna kvar hos mormor och styvmorfar vid Ajkesträsk (Eketräsk) på Fårö. Kaj Engström längtade bortom stentunarna. Bortom träsket, fåröbornas namn på sjön. Utanför fanns friheten och framtiden. Därmed var hans väg utstakad. Kaj Engström lämnade Fårö för Malmö och Forums konstskola. Men han lämnade aldrig Fårö!

Föräldrahemmet, med sin fars ateljé som han gjort till sin egen, Fårös unika natur med sina reservat och privata smultronställen är hans viktigaste plats i livet. För konsten. För samlandet. För de dagliga vandringarna som han företar sig nästan året om. Här har han sina rötter. För även om Småland, Älmhult och naturen kring Möckelsnäs kom att bli hans nya marker, så är det mot Oskarshamn, bilfärjan och Fåröfärjan han styr när de värsta vinterstormarna bedarrat.

Skogarna runt Möckelsnäs och den livslånga kamratskapen med konstnärskollegan Arne Persson har sitt. Somrarna med familjen på Fårö har sitt. Fårö betyder fararnas ö. Kaj Engström har i hela sitt vuxna liv farit mellan ön i Östersjön och fastlandet i Älmhult, IKEA, ateljéerna i det gamla vattentornet, i gamla industrifastigheter. Farit i sin bil.

Kört ombord på färjorna. Kört av. Forslat målardukar och gjutformar, färdiga tavlor, betonggjutna dockor och lammskallar till utställningar runt om i Sverige. Bild och bil har fått en symbolisk sammanlänkning. Livsvägar och vägegenskaper. Omistliga komponenter för Kaj Engström. Ta bort bokstaven ”d” i ordet bild och kvar blir ordet bil. Den som känner Kaj vet att ”ur-Land Rovern”, Land Rover Defender, varit

den ständige bilkamraten.

Det krävs fyrhjulsdrift för Fårö, liksom för leriga små skogsvägar i Småland.

När vi vistats med Kaj för att få unik guidning i hans tassemarker på Fårö har vi klivit upp i en vit, närmare bestämt zebrarandig Land Rover Defender. ”Zebrabilen” med märket Paris-Dakar säger kanske något i sig. Längtan till äventyr, till öknen och savannen. De exotiska djuren speglas ofta i den magiska och vemodiga bildvärld som är hans. I fårets öga, i korsbefruktningen mellan människa och djur, i solitära träd och kråkfåglar. I kulturkrockarna.

Det finns så många världar att stiga in i när det gäller Kaj Engströms konst:

De klumpiga ballerinorna med stora näsor och överdimensionerade fötter, som utför sina balansnummer och dansnummer i vita tyllkjolar uppe på sina podier.

De grafiska bilderna, med så mycket svärta att själva natten kunde avundas. Långt därinne i djupet framträder ensliga fåglar. Kråkor. Kanske märkliga fabeldjur, hybrider. Längtansfyllda, oåtkomliga djur med mänsklig själ. Eller är det tvärtom? Vemodiga, oformliga människor med djurisk längtan?

Dockorna i betong. Varje docka en individ som speglar något hos den som betraktar dem. Det är som tillhörde de en märklig klan. Vad vill de oss? Vad säger deras samlade tystnad?

Det spelar ingen roll vem av oss, fotografen eller jag, som först kom i kontakt med Kaj Engström, hans personlighet, värme och charm, hans finurliga och sorgsna bilder. Det som spelar roll är att vi med den här boken vill dokumentera delar av konstnärens liv, berättelse och konst. Vi varken vill eller kan göra anspråk på att skriva någon fullödig biografi eller komplett uppteckning av hans konst. Det lämnar vi till någon som kan det bättre.

Tina K Persson / Stefan Nilsson

Mot Sudersand

Bilfärjan lägger snabbt ut bakom oss. Vi kör iland på Fårö, bort från civilisationen. I alla fall är känslan till en början sådan denna vårdag under en klarblå himmel. Konstnären Kaj Engström har bjudit in oss till sitt hem och sin ateljé vid stugområdet i Sudersand. Luften är hög och krispig. Det är tidig april. Till sin barndoms ö kommer Kaj inte ”som ett yrväder med ett Höganäskrus om halsen”, citat Hemsöborna. Han kommer om våren med Land Rovern fullstuvad. Vill en sticka ut hakan så har Fårö två kändisar: en regissör och en konstnär!

Ingmar Bergman bidrog till att göra Fårö världsberömt och hans svarta basker har förevigats av Kaj Engström vid utsmyckningarna på ön vid Bergmancentret.

Fyra av Ingmar Bergmans betydande spelfilmer spelades in på Fårö och vid Hammar utsåg han sin plats på jorden där han ville bo. Bergman själv steg iland på ön en aprildag 1960 i yrande snöväder. Då letade han efter en inspelningsplats för filmen Såsom i en spegel. Resten är historia.

Kaj Engström låter oss i lugn och ro parkera på gräsmattan invid hans egen Land Rover och kliva ut, innan han ger sig tillkänna med sin mjuka gotländska och hälsar välkommen. Efter honom kommer katterna nyfiket smygande. De forslas mellan Älmhult och Sudersand varje vår för sin kattliga sommarsemester. Här kan de vandra fritt, berättar Kaj.

På grästomten står ett par enorma dampumps. Originalen är i betong, får jag förklarat. Det par som han brukar ställa ut i trädgården om somrarna i Sudersand är i ett material som är lätt att flytta på.

Pumpsen, liksom en skulpterad blåkråka och ett näste med en vit fågel av okänd art signalerar att den här platsen är Kaj Engströms. Han har alltid haft en hatkärlek för kråkor. Men han har stridit för djur och fåglars existens. Även skarvarna, vars kolonier på ön väckt debatt och olika åsikter. Kaj tillhör dem som anser att människans framfart är ett större hot än skarvarnas. Han ömmar för de djur som lätt blir hatade för att de ställer till skada.

Denna aprilvecka ska vi göra turer längs kusten mot Gåsamora och Djaupur, fiskelägret, där Kaj har sin båt. Vi ska vandra på klapperstenar, passera genom otaliga avgränsande grindar i lammens betesmarker med lågväxande eneträd och tallar i vridna formationer, som vittnar om det bitvis hårda klimatet på ön.

Vi ska samtala om livet och konsten. Hur det var att växa upp här. Vi ska få med oss kajp hem, och ett recept på tillagning av Fårös vilda lilla ”purjolök” med stark smak.

Kajpsoppa ska man inta på våren enligt tradition. Annars kan man drabbas av ”ladingavimlo”. Fårömål för vårtrötthet, översätter Kaj.

En känsla av ödslighet intar oss när vi senare samma dag kör ut till Fårö fyr, en av Sveriges ostligaste utposter. Fyren tändes den 21 oktober 1847. Vi går längs stenstranden ett stycke. Väster om fyren löper en tre kilometer lång sandstrand. Men vi är nu inga badturister och går i stället i Kajs fotspår, och rundar udden vid Norsta Aura. Kaj föredrar de vildare stränderna. Stranden vid Sudersand når han på mindre än tio minuter, den som förvandlats till turistparadis.

Jag brukar ta min tidigaste morgonpromenad längs sjön, jag kanske säger godmorgon till några damer, ser på hundar som leker och sen går jag hem till mitt. Tar en kopp kaffe, gjuter lite lammskallar bakom stugan i sällskap av katterna. För mig är de tidiga morgnarna den viktigaste tiden. Då är dagen ogrumlad och turisterna har inte vaknat. Det är då tankarna får fritt spelrum.

Fårös natur är en helt avgörande del i hans liv och konst. Ibland får något föremål följa med hem till ateljén. Det kan handla om ett dugligt stycke svartek, en örnfjäder, några svanvingar eller ett lämpligt kranium. Han är i sanning en erfaren samlare och strandletare.

Fåröprofilen Kaj Engström återkommer alltid till sin ö där de dagliga vandringarna leder till nya tankar och berättelser. Naturen är hans livselixir. Inte minst lammen speglas ofta i den magiska, kluriga och ibland vemodiga bildvärld som är hans.

Kaj Engström är en spännande konstnär som alltid gått sin egen väg. En fri själ och levnadskonstnär, med ett konstnärsskap som bjuder på många världar och skilda uttryck: fabeldjur, ballerinor, fiskar och fåglar, i såväl betong som brons, måleri och skulptur.

I boken Kaj Engström – Liv och konst har författarna följt huvudpersonen under lång tid och fått komma nära. Tina K Persson har fångat konstnären med ett följsamt språk och Stefan Nilssons foto är närgånget men varsamt.