9789189021907

Arbetsgivare åt sin egen Herde

Arbetsgivare åt sin egen Herde

Styrelsens förebyggande

Styrelsens förebyggande

arbetsmiljöarbete i församlingen

arbetsmiljöarbete i församlingen

Elisabeth Sellerfors

Elisabeth Sellerfors

Brevet

Mot slutet av arbetet med denna bok kom tankarna på BREVET. Det fanns avkodat hos mig och jag hade fått det för kännedom en del år tidigare. Det var med stort intresse jag på nytt läste det en pastor skrivit. Det är ett autentiskt brev till en församlings styrelse, som visar på hur en pastor ser på sin arbetssituation och som i detta fall i förlängningen ledde till en sjukskrivning. Pastorn ville själv vara med och påverka sin situation genom att på nytt beskriva sin arbetsmiljö i vilken hen levt under flera år och genom att visa på konstruktiva förslag till styrelsen att arbeta förebyggande som arbetsgivare.

Texten med dess olika delar nedan är förkortad men bör också läsas i sin helhet i bilaga 3. I brevet beskriver pastorn ytterligare områden som hen vill belysa i detta sammanhang. Där finns också förslag till åtgärder för en bättre förebyggande arbetsmiljö. Brevets författare har godkänt denna publicering.

Hej medlemmar i Styrelsen!

Min sjukskrivning har av naturliga skäl gjort att jag funderat mycket på vilka förutsättningar det finns för mig att komma tillbaka i full tjänst. För mig handlar det om själsligt slitage som pågått i flera år och utmynnat i min nuvarande sjukskrivning. Vissa bitar handlar om att hitta egna verktyg för att hantera stress och en hög arbetsbelastning men en stor del handlar också om att göra nödvändiga förändringar i arbetsmiljön för att det ska vara möjligt för mig att jobba som pastor i församlingen framöver. Ska jag vara helt ärlig har jag under den tiden vacklat fram och tillbaka när jag tänkt på framtiden. Jag vill inte behöva uppleva en arbetssituation som har så negativa konsekvenser för mig personligen och min familj som jag tycker att de senaste åren varit. Det har inte varit nattsvart, det har funnits många glada och härliga stunder också, men när jag tittar i backspegeln tycker jag tyvärr att de negativa konsekvenserna för min hälsa och min familj har övervägt glädjeämnena. Genom det här brevet vill jag undersöka vilka förutsättningar det finns för att göra ordentliga förändringar av arbetsmiljön. Jag är fullt medveten om att många av er i styrelsen redan lägger väldigt mycket tid i församlingen. Jag vet att ett arbetsmiljöarbete är både tids- och energikrävande.

Mitt syfte är inte att sätta press på er utan helt enkelt undersöka förutsättningarna för att förbättra situationen. Jag vill också vara ärlig med att jag i min egen process inte uteslutit tanken på att byta anställning. Inte för att jag slutat älska församlingen, utan för att jag helt enkelt vill ha ett arbete där jag och min familj mår bra.

FÖRORD

Att ta vara på sin syster eller broder

När min make, med stor erfarenhet av styrelsearbete, hade korrekturläst detta manus, föll hans kommentar ungefär så här: ”Ja, här framgår det tydligt att jag/vi har mandat och skyldighet att agera i frågor kring arbetsmiljön. Det visar på en professionell syn på detta viktiga arbete. Egentligen handlar det ju om att på bästa sätt ’ta vara på sin syster eller broder’. ”

När jag fick tillbaka korrekturexemplaret upptäckte jag efter ett tag att han i smyg och med blyerts gjort en pratbubbla på sista sidan med följande innehåll: ”Det blir inte lätt att sitta i styrelsen när man har läst den här boken!” Min första tanke var att den pratbubblan kan jag inte berätta vidare om, men det både kan och vill jag faktiskt göra.

Jag har under författandet av denna bok tänkt på alla de förväntningar som läggs på en styrelse i en församling – också utifrån det som tas upp här. Texten har sin grund i Arbetsmiljölagen som är bindande för alla arbetsgivare. Dess syfte är att förhindra ohälsa och ska vara ett stöd för att kunna agera på ett bra sätt i arbetsgivarrollen. Alla områden jag tar upp, stora som små, har dessa syften.

Har vi ansvar för varandra? Det är en fråga som har stor aktualitet idag och bör ställas till oss alla i vårt samhälle. Vad innebär det och

hur ska det uttryckas? Svaren vi ger har betydelse för våra handlingar också inom en församling.

I 1 Mosebok 4:9 står det: ”Herren sade till Kain: ’Var är din bror Abel?’ Han svarade: ’Det vet jag inte. Skall jag ta hand om min bror?’” Det som vi på svenska har översatt till ta hand om heter på originalspråket hebreiska shamar och kan också översättas med bevara, vara väktare för, hålla, skydda och flera liknande betydelser. Ordet shamar finns även i den aronitiska välsignelsen. Ordet kan också betyda fårahus (fårfålla). Det berättar om herden som lyckas göra en gräns mot nattens faror och därigenom skydda sina får. Kanske kan man se paragraferna som finns i Arbetsmiljöverkets författningssamling kring organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), som skyddet mot faror som kan finnas i arbetsmiljön för både pastorer och andra anställda.

Hur kan nu styrelser och enskilda på bästa sätt ta vara på kunskaperna i denna bok? När detta skrivs vet jag ännu inte hur boken kommer att spridas men min önskan är att få träffa olika styrelser för samtal kring de ämnen som är angelägna just i deras församling och styrelse.

Jag tar upp många olika frågor i denna bok. Syftet är naturligtvis att svaren ska leda till en bättre arbetsmiljö för en pastor, diakon eller annan församlingsanställd, men många frågor är också ställda för att ge inspiration till nytänkande och samtal kring detta ämne. Frågornas syfte är alltså inte bara att få syn på att vissa förhållanden måste åtgärdas, utan syftet är även att den som läser denna bok ska kunna ta till sig kunskaper om arbetsmiljö också utifrån sina egna reflektioner och erfarenheter.

Utifrån rubrikerna i innehållsförteckningen går det att välja de områden att bearbeta som är mest relevanta för den egna styrelsen. Ett annat alternativ är att styrelsemedlemmarna väljer sitt ”eget” område, som de kan fördjupa sig i och därefter redogöra för de övriga med efterföljande samtal.

Det är kanske lätt att bli överväldigad av allt som en styrelse bör tänka på utifrån sitt arbetsgivaransvar. Mycket är egentligen självklarheter när man ser och förstår bakgrunden, men det måste tillämpas. Det som skrivits här gäller ju inte bara en pastors arbetsmiljö, utan det gäller för alla andra anställda, även för praktikanter som ni tar emot. Du som läser kan säkert tillgodogöra dig kunskap som också kan lyftas fram på den egna arbetsplatsen.

Låt arbetsmiljön bli en stående punkt på dagordningen vid varje styrelsemöte. Allt hinns inte med varje gång, men vill man komma framåt inom detta område, tag då ett avsnitt och därmed också ett steg i sänder.

Bakgrund

Jag som skrivit denna bok arbetar sedan många år som arbetsmiljöpsykolog, psykoterapeut och handledare. Mina uppdragsgivare är bland annat olika samfund och kyrkor och det är utifrån dessa möten som mitt intresse för pastorers och andra församlingsanställdas arbetsmiljö har vuxit. De flesta har varit anställda i mindre och medelstora församlingar och jag är medveten om att allt jag skriver i denna bok inte är relevant för alla styrelser i alla delar. I större församlingar kan det finnas större möjligheter att det finns personer som i sitt vanliga arbete har erfarenhet av arbetsmiljöarbete. Den kunskapen och erfarenheten kan ha betydelse också i församlingens arbete.

Vad har framkommit kring pastorers/församlingsanställdas hälsa de senaste åren? Svaret är en anledning till denna bok. Jag har i mitt arbete som psykolog funnit pastorer med stor trötthet, sjukskrivningar och i vissa fall byte av arbete eller till och med yrke. I de flesta av fallen har arbetssituationen funnits med som den viktigaste faktorn. Naturligtvis i kombination med individens möjlighet att hantera den uppkomna situationen tillsammans med livet i övrigt. Denna förekommande ohälsa hos pastorer/anställda, är anledningen till att jag vänder mig till styrelser i församlingar, eftersom de har ansvaret att arbeta förebyggande.

I boken lyfter jag fram de områden som brukar komma i fokus i mitt arbete med pastorer och församlingsanställda i oftast mindre och

medelstora församlingar. Men jag vill också betona att en pastors fullständiga arbetssituation är alltför komplex för att omfattas av det begränsade utrymme som denna bok ger.

De flesta områden är relevanta för alla styrelser, men behöver inte vara aktuella just nu, eftersom församlingar har olika kompetenser och resurser vad gäller styrelseuppdraget. Man kan se boken som en utbildningsinsats, men också som ett underlag för bekräftelse av en styrelses arbete. En del styrelser kan därför efter genomläsning konstatera: ”Så här arbetar vi redan, vad bra.”

Förutom min egen erfarenhet och kunskap som arbetsmiljöpsykolog, har jag tagit del av andras erfarenheter, forskning och kunskap. Det har för mig varit mycket av igenkänning vid den läsningen.

När allt flyter på som vanligt finns det oftast inte behov av extra kunskap inom arbetsmiljöområdet, men när tecken på ohälsa dyker upp vill många ha stöd i att förstå vad som sker, eller har skett, och utifrån detta vara till hjälp. Konflikter och kränkande särbehandling är var för sig väldigt stora områden men jag kommer endast att översiktligt beröra detta i de två sista kapitlen.

Tidigare var de flesta i denna yrkeskategori män, men kvinnor är numera väl representerade och jag har därför valt att använda ”hen” som pronomen, även om det för vissa fortfarande känns ovant. Under många rubriker skulle ”församlingsanställda” kännas mer relevant, men jag utgår från att texten gör detta tydligt när detta kan ske.

Det är inne att vilja hitta ”verktyg” för att hantera en viss livssituation – antingen för sig själv eller för den situation man lever i. Jag kan också möta dessa önskningar när något blivit störande i arbetslivet. Visst visar jag på vissa ”verktyg” i denna bok, men framförallt betonar jag värdet av olika passande förhållningssätt, som mer har att göra med synsätt och förståelse för en uppkommen situation och utifrån detta gå vidare för att hitta en lösning.

Kunskaperna i denna bok får med fördel också delas med andra i församlingen. Ert uppdrag som styrelse är att representera församling-

en inom olika områden men det är också ni som står för arbetsgivaransvaret. Därför vänder jag mig så tydligt till er/dig i styrelsen.

Se också boken som en möjlighet att skapa bra förutsättningar för pastorn/den anställde att kunna fullfölja sin upplevda kallelse från Gud. Även i det sammanhanget är vi människor som behöver bra förutsättningar för att kunna fullfölja denna.

Samhällets krav på er som arbetsgivare – och bokens utgångspunkt

Den här boken handlar om arbetsmiljö och är riktad till styrelser i framförallt medelstora och mindre församlingar. Som styrelse är ni arbetsgivare åt de församlingsanställda och därigenom har ni också hela ansvaret för arbetsmiljön.

Mål med arbetsmiljöarbetet:

• ingen ska bli sjuk eller skadas på grund av sitt arbete

• arbetsmiljön ska vara bra och utvecklande för alla arbetstagare.

Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och följa den sociala och tekniska utvecklingen i samhället i övrigt.

Boken berör främst den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som är en del av den totala arbetsmiljön. Boken är inte heltäckande, men utgör en viktig grund för att kunna förebygga ohälsa och därmed vara medskapande till en bra arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverkets vision

Arbetsmiljöverket har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i Arbetsmiljölagen om att alla ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö. Verket tar fram juridiskt bindande föreskrifter, inspekterar arbetsställen och sprider information om arbetsmiljöregler.

Arbetsmiljöverkets vision, som vi nog för övrigt alla kan ställa upp på, lyder: Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. I deras Guide för en bättre arbetsmiljö (ADI 683) (som man kan ladda ner gratis från deras hemsida) har de beskrivit hur detta arbete ska gå till genom att systematiskt planera för genomförandet och skapa förutsättningar för de olika aktiviteter som behövs i detta arbete.

I arbetsmiljö ingår fysiska, organisatoriska och sociala arbetsförhållanden. Arbetsmiljöverket anser att denna insats är en del av det dagliga arbetet genom att man arbetar förebyggande. De uppmanar också till att ta med arbetsmiljöfrågorna när det hålls möten i verksamheten. De betonar att det inte bara gäller att planera för en god arbetsmiljö utan också se till att skapa goda förutsättningar för arbetet. För detta behövs:

• Samverkan på alla nivåer – möjlighet för delaktighet i arbetsmiljöarbetet

• Rutiner – kanske en checklista för: när, var, hur det ska ske och med vem

• Fördelning av uppgifter – alla kan deltaga

• De som deltar i arbetsmiljöarbetet, ska ha kunskaper i lagar/föreskrifter

• Ledning har det juridiska arbetsmiljöansvaret

• Ta hjälp av företagshälsovård/sakkunnig person om kompetens inte finns.

Trädet – en bild för hur Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter hänger ihop

Arbetsmiljöverket har använt sig av ett träd som bild för att förklara hur regler och föreskrifter hänger ihop.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

(SAM) AFS 2001:1

Arbetsmiljölagen

2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö

De starka rötterna är förankrade utifrån kunskap, vetenskap och erfarenhet, och har resulterat i Arbetsmiljölagen (1977:1160) som utgör grunden för alla regler rörande anställdas arbetsmiljö.

Både trädets stam och grenar består av ett antal AFS vilket står för Arbetsmiljöverkets författningssamling. Dessa föreskrifter är försedda med ett årtal och ett nummer, till exempel AFS 2001:1.

Från rotsystemet utgår stammen – Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1, även förkortad SAM, återges i bilaga 1). SAM preciserar kraven på grundläggande aktiviteter i arbetsmiljöarbetet. Dessa gäller både fysiska, psykologiska och sociala förhållanden och för alla arbetsgivare och alla arbetstagare.

Ovan stammen kommer grenverket. Grenarna visar på olika områden som måste genomlysas för en bra arbetsmiljö. Vissa grenar är riktade mot bestämda branscher men en av grenarna berör precis alla arbetsplatser: Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Här finns bland annat tre övergripande områden som berörs i det systematiska arbetsmiljöarbetet: arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Hjulet – den ständigt pågående arbetsmiljöprocessen

Arbetsmiljöarbetet måste vara en ständigt pågående process och kan liknas vid ett rullande hjul. Följande centrala aktiviteter syftar till ständiga förbättringar:

Undersök regelbundet arbetsmiljön och tänk efter i vilka sammanhang ni tar upp arbetsmiljöfrågor. Protokoll från medarbetarsamtal är exempel

Hur kan församlingen vara en bra arbetsgivare åt sin egen Herde?

Ohälsa hos pastorer och andra församlingsanställda i fråga om trötthet, utmattningssyndrom och sjukskrivning har i många fall visat sig bero på arbetssituationen.

Arbetsmiljöpsykolog Elisabeth Sellerfors, som under åren har mött många församlingsanställda, vill genom den här boken inspirera till nytänkande och samtal kring hur lagkrav och föreskrifter kan omsättas i praktiken för att förebygga ohälsa.

Hon vänder sig främst till församlingsstyrelser i mindre och medelstora församlingar och uppmanar till att låta arbetsmiljön bli en stående punkt på dagordningen.

ISBN 978-91-89021-90-7

9 789189 021907