KONSTNÄRERNA
KONSTNÄRERNA KONSTNÄRERNA
SAGASAGA WALLI WALLI OCH OCH GUNNEL GUNNEL KJELLGREN-SCHULTZE KJELLGREN-SCHULTZE I 1900-TALETS I 1900-TALETS GÖTEBORG GÖTEBORG CHARLOTTA CHARLOTTA HANNER HANNER NORDSTRAND NORDSTRAND
CHARLOTTA HANNER NORDSTRAND
VOTUM VOTUM
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund
7
Målarskolan
64
Utställningar och erkännanden
66 69 73
Saga Walli Familj, ungdoms- och utbildningstid
12
Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb
Studier för Carl Wilhelmson
16
Sagas poesi
Dubbelliv – konstnär, mor och fru
20
Illustrationer
23
Gunnel Kjellgren-Schultze
Julkort
23
Familj, ungdoms- och utbildningstid
Sagoboksillustratör
26
Familj- och ungdomstid
80
Skolböcker
29
Textilhistorisk bakgrund
83
79
Porträtt
30
Slöjdföreningens skola – textil
84
Det religiösa monumentalmåleriet
41
Praktik och studieresor
86
Studieresa England
86
Studieresa Italien
88
Studietid Paris
91
Birgittakapellet och Betlehemskyrkan
46
Älvsborgs kyrka
49
Vänersnäs och Murums kyrkor samt bönealtaret i Skara domkyrka
50
Hunnebostrands kyrka
53
Rya och Gällinge kyrkor samt Vänga missionshus
Erik Ljungberg och Ljungbergs Textiltryck AB i Floda
100
56
Offentlig konst
102
Messaure och Vuollerim i Norrbotten Skallsjö församlingshem och Musume församlingshydda
Yrkesliv
92
Eget företag i Göteborg
96
Ridåer för offentlig miljö
103
57
Nordstan – rivningsvåg och köpcentrum
105
62
Konstverk för Svenska kyrkan
107
SKF, Länssparbanken, Stena Line och Volvo
108
Referenser Gunnel Kjellgren-Schultze
131
Eslövs kommun
111
Informanter
131
Måleri, akvarell, grafik och emaljmåleri
112
Arkiv
131
Utställningar
115
Tryckt litteratur
131
Skisser till textila konstverk
120
Periodika, dagstidningar
132
Västsvenska mönster- och textilkonstnärer och Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb
122
Slutord
125
Referenser gemensamma för Saga Walli och Gunnel Kjellgren-Schultze
127
Referenser Saga Walli
128
Informanter
128
Arkiv
128
Tryckt litteratur
128
Tidningsartiklar
129
Internet och Sveriges Television
130
Bilagor
133
Bilaga 1. Saga Walli porträtt
133
Bilaga 2. Saga Wallis religiösa konstverk
136
Bilaga 3. Saga Walli utställningar 137 Bilaga 4. Gunnel KjellgrenSchultze mönsterkompositioner
138
Bilaga 5. Gunnel KjellgrenSchultze arbeten för offentlig miljö
141
Bilaga 6. Gunnel KjellgrenSchultze utställningar
142
Bildförteckning
143
Saga Walli, altartriptyk till Messaure kyrka 1957, numera i Gällivare sjukhuskyrka, akryl på duk.
6
BAKGRUND Walli (1891–1975) och Gunnel Kjellgren-Schultze (1926–) och deras konst intressant för oss på 2020-talet? Jo, för det första var de välkända och uppskattade med breda kontaktnät under sin aktiva tid på 1900-talet. För det andra är de nu under 2020-talet tyvärr alltför bortglömda och för det tredje är deras konst både vacker och intressant att betrakta. Saga Walli undervisade dussintals kvinnor och män i konstnärligt skapande och borde ha lämnat många spår efter sig, men hennes egen konstskola nämns inte bland konstskolor i Göteborg. Hon hade dock flera framgångsrika elever, en av dessa var Gunnel Kjellgren-Schultze som började måla för Saga redan som tonåring. De kom sedan att stötta varandra på olika sätt genom livet och det är extra spännande att visa deras väldigt olika bildvärldar i samma bok. De fick båda högre skolutbildning, vilket inte var en självklarhet för alla svenska flickor förrän under 1900-talets sista decennier. Saga var målande bildkonstnär med ambitionen att efter konststudier för Carl Wilhelmson studera vidare i Paris, men eftersom hon gifte sig 1916 innan hon uppnått detta mål förblev hennes plats hemmet med omnejd. Sagas stora intresse var religiöst måleri, därtill illustrerade hon sagoböcker och läroböcker, målade stilleben, blomster och landskap samt över 300 porträtt. Under studieåren och barnens småbarnsår tecknade hon efterfrågade julkort som drygade ut hushållsbudgeten. Gunnel är textil- och bildkonstnär med utbildning från Slöjdföreningens skola i Göteborg. Hon har formgivit inredningstextil, skapat textila konstverk i form av bonader och ridåer, måleri, grafik och emaljkonst. VA R F Ö R Ä R S AG A
7
Sagas och Gunnels konst nådde långt utanför hemorten men de fick inga erkännanden av det officiella konstetablissemanget i form av konstnärsstipendier, priser eller medaljer. Saga tilldelades dock Sixten Strömbom-medaljen av Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb (GKDK) för sin porträttkonst. Kanske hänger bristen på erkännanden samman med att det var svårare för en kvinna än en man att bli uppskattad? Filosofen och författaren Simone de Beauvoir (1908–1986) hade en syster, Hélène de Beauvoir de Roulet (1910–2001) som var bildkonstnär. Utifrån Hélènes erfarenheter konstaterade Simone på 1960-talet: ”... jag känner till konstvärlden så pass väl att jag vet att en samlare eller konsthandlare inte gärna satsar på en ung kvinna.” Konstvärlden var fortfarande på 1960-talet svårarbetad för kvinnliga konstnärer. Saga Walli och Gunnel Kjellgren-Schultze var inte speciellt flitiga utställare, men de få gånger de visade sin konst fick de goda omnämnanden. De satsade istället på säkrare inkomster från porträtt och inredningstextil, det blev deras levebröd. Sin passion visade de genom outtröttligt arbete och engagemang i religiös konst, textila applikationsbonader och enstaka utställningar av måleri, akvarell och grafik. Gunnels konstproduktion består till stor del av textil konst som visats i offentlig miljö och Sagas altarkonst och porträtt har på liknande sätt visats i kyrkliga miljöer och i officiella sammanhang. Deras konst brukades, och brukas fortfarande, som altartavlor i kyrkor, som officiella porträtt av direktörer och rektorer, och som textil inredning i bostäder och i offentlig miljö. Speciellt Gunnel satsade på offentlig konst, det var en marknad som växte under det expansiva 1970-talet. Bakgrunden till satsningen på konst i offentliga eller semi-offentliga utrymmen är den så kallade en-procentsregeln, som från sin tillkomst 1937 innebar att staten skulle avsätta en procent av byggkostnaden i offentliga byggnader till konstnärlig utsmyckning. Detta utformades inte som en lag, men som en rekommendation och den har med åren tillämpats av både stat, kommuner, landsting och privata företag. Frågorna i denna bok fokuserar på Sagas och Gunnels konstnärskap, deras sociala liv och utbildningsvägar samt vilka möjligheter som fanns för dem att gå vidare som konstnärer och i vilka genrer. Vidare har jag försökt undersöka vilka möjligheter de hade att försörja sig på sin konst. Övergripande ligger även frågan hur äktenskap och moderskap påverkade deras konstnärliga utveckling och möjligheter.
8
Genom intervjuer med Gunnel själv och med Sagas efterlevande barnbarn, litteratur- och arkivstudier, fotobesök i kyrkor och sjukhus, samt sökningar på internet har jag pusslat ihop deras livsverk. Sagas julkort och annat arkivmaterial har jag fotograferat på plats i Riksarkivets arkivdepå i Göteborg och hennes bokillustrationer har jag fotograferat i Göteborgs universitetsbibliotek. Gunnel förvarar tyger, konstverk och annat dokumentationsmaterial i sitt hem och där har min make Jon Erik Nordstrand och jag fotograferat på plats. Jag har också haft glädje av ett föredrag på Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb av styrelseledamoten f.d. kulturchef Brittmo Bernhardsson om Gunnel. Inför föredraget hade Brittmo gjort research om henne, men yttre omständigheter gjorde att hon inte kunde fortsätta med sin forskning. Istället fick jag generöst ta del av detta och använda som en utgångspunkt för historiken om Gunnel. Jag använder i boken Gunnels ”artistnamn” Kjellgren-Schultze istället för hennes efternamn sedan 1982: Kjellgren-Björkström.
9
Saga Walli, självporträtt 1926, olja på duk (opd), privat ägo.
10
78
Saga Walli, porträtt av Gunnel Kjellgren-Schultze 1965, opd.
Varför är SAGA WALLI och GUNNEL KJELLGREN-SCHULTZE och deras konst intressant för oss på 2020-talet? Jo, de var välkända och uppskattade med breda kontaktnät under sin aktiva tid på 1900-talet, men är numera bortglömda. Deras konst i form av altar tavlor, porträtt av direktörer, präster och rektorer, och textil inredning i bostäder och offentlig miljö och mycket mer nådde långt utanför hemorten Göteborg. Carl Wilhelmson-eleven Saga Walli målade på 1950-talet altartavlan till Messaure kraftsamhälle, som revs på 1980-talet, och André Lhote-eleven Gunnel skapade textilier som sålde både i USA, Sverige och Tyskland och målade akvareller och emaljer med västkustkänsla. Konstnärerna är en dubbel konstnärsbiografi över Sagas och Gunnels konstnärskap, deras liv och de utmaningar som mötte dem. Göteborgsmiljön med sina tongivande kvinnoföreningar spelade också en stor roll i konstnärsvännernas liv.
CHARLOTTA HANNER NORDSTRAND är konstvetare och skrev år 2000 en avhandling om Göteborgs konstliv under 1800-talets mitt. Under arbetet letade hon upp flera kvinnliga konstnärer och frågan om varför de inte var mera kända väcktes. Charlotta har varit lektor vid Göteborgs universitet. Hon har också arbetat som intendent på Göteborgs konstmuseum och informatiker på Byggnadsvård Nääs.
ISBN 978-91-89021-59-4