100 ÅR AV LUSTFYLLT SKAPANDE
Klistras mot pärm
Hans Bergström
100 100 ÅRÅR AVAV LUSTFYLLT LUSTFYLLT SKAPANDE SKAPANDE Hans Bergström Hans Bergström
votum
votum
100 ÅR AV LUSTFYLLT SKAPANDE HANS BERGSTRÖM votum
INNEHÅLL 6 En promenad 9 Förord 10 Före 11 Christian Eriksson 18 Bildandet 28 Första tiden 50 Åren efter kriget 77 Fortsättningen 91 1990-talet 97 Slutet av seklet 103 Början av 2000-talet 107 Åren 2011–2021 119 Två starka kvinnor med stor betydelse för föreningen 119 Maja Fjæstad 123 Ulla Nilsson 125 Röster om historien 125 Kort biografi över Hilding Eriksson 131 Böret Hedlunds anteckningar 145 Mona Ekholm berättar 149 Birgitta Nordström 152 Monica Lindh (Johansson) 155 Monika Fjæstad 159 Anna Bergström 160 Röster från nuvarande medlemmar 171 Förteckningar 176 Tack
EN PROMENAD Från Såguddens friluftsmuseum, A.G. Hedenskogs vision om ett Skansen i Arvika, vandrar vi genom Arvikas vackra stadspark. Passerar Christian Erikssons skulptur ”Sommardopp” – flickan som försiktigt doppar sin tå i fontänens vatten med den unika pergolan i fonden. Till vänster Erik Rafael Rådbergs byst av industri- och kommunalmannen Per Andersson som blickar strängt mot Arvika stadshus. Korsar Östra Esplanaden och passerar genom Kyrko gatans port mot stadens centrum, KFUM till höger och på vänstra sidan Flodénhuset. Här ligger Arvika Konsthantverk, här har man haft sin butik så länge vi kan minnas och de inbjudande skyltfönstren lockar en att kliva in. Vi går in i butiken, suger in atmosfären och upplever de alster som dagens konsthantverkare skapat. En oas som andas tradition och nyskapande. I butiken finns konsthantverk sida vid sida, här flödar kreativitet och humor. Grunden är kvalitet, verken bygger på hantverksskicklighet och omsorg att skapa en produkt som talar till betraktaren och förmedlar ett eget uttryck. Oavsett om det rör sig om ett bruksföremål eller om det är en spiselkrans eller vägg som ska prydas. Med Arvika Konsthantverk har konsthantverkare, framför allt från bygden, i ett sekel hittat vägen in i hemmen hos Arvikabor och stadens besökare. Förutom att vara försäljningskanal förmedlar butiken inspiration och stärker identiteten hos våra konsthantverkare och ger impulser till dem som vill ägna sig åt hantverk i någon form. Resan över tiden för Arvika Konsthantverk har tidvis varit gropig, men hela tiden har engagemanget och viljan hos hantverkarna att nå ut till en bredare publik varit stark, och bidragit till att vi idag kan se tillbaka på ett hantverkssekel där konsthantverket har intagit en given plats i Arvikabornas kulturella värld. Butiken, och den förening av konsthantverkare som står bakom den, skapar tillsammans med andra kulturinstitutioner den kulturstad Arvika är. Arvika – industristaden och kulturstaden – där industrin är stadens hjärta och kulturen, med konsthantverk, konst och musik, är själen! Kulturen och industrin har sida vid sida un-
6
Exteriör av butiken, Kyrkogatan 17 B. Illustration: Irene Heine.
der mer än ett sekel utvecklat staden till vad den är och står för idag och gör den till en bra plats att bo och leva på! Så ta en promenad, gärna genom vår vackra stadspark, gå genom porten till stadens centrum och kliv in på Arvika Konsthantverk och få del av upplevelsen!
gunnar tidemand
tidigare kommundirektör i Arvika kommun
7
FÖRORD Den 15 mars 1922 bildades föreningen Arvika Konsthantverk av en grupp lokala konsthantverkare. Föreningen firar alltså sitt 100-årsjubileum och den här boken berättar historien om föreningen som är Sveriges äldsta, fortfarande aktiva konsthantverkarkooperativ. Källor är protokoll och tidningsartiklar, inblandade har berättat minnen och gamla foton har letats fram hos privatpersoner, i Arvika Nyheters arkiv och hos Arvika kommun. En lucka finns i berättelsen. Trots efterforskningar har inga protokoll hittats för tiden mellan januari 1925 och mars 1933. Det har också varit tunnsått med andra uppgifter från denna period. Föreningen Arvika Konsthantverk har haft stor betydelse för konsthantverkets ställning hos folket i bygden. De har levt med och vant sig vid hög kvalitet och ett varierat utbud. För konsthantverkarna själva har det varit positivt genom att konkurrensen drivit utvecklingen framåt. Talangfulla människor har fått uppmuntran och nya alster kompletterar de gamla i en levande tradition. Men konkurrensen har också gjort att priserna hållits nere. Äldre verksamma klarade prispressen, men att sätta upp verkstad och klara försörjningen på enbart konsthantverk för en nykomling blev allt svårare mot slutet av 1970-talet. Konsthantverket i och runt Arvika har under hela 1900- och 2000-talet producerats av en blandning av såväl hitflyttade, ofta välutbildade, utövare som lokala förmågor. Hantverksskickligheten, som alltid måste finnas som grund, har utvecklats på plats under lång tid och nått hög kvalitet medan de konstnärliga impulserna ofta förmedlades av dem som flyttade till trakten. Denna berättelse är dock inte ämnad att beskriva hela konsthantverkets historia, vilken redovisas i många utmärkta verk. Den berättar inte heller Arvika Konsthantverks hela historia, utan är en rapsodi om ett antal människors gemensamma strävan inom sina respektive yrken under 100 år. Men en kort resumé kan ändå ge en bakgrund.
9
78
verkare. Elva av dem bodde i Arvikatrakten och alla arton hade någon anknytning hit. Ett aktiebolag hade redan bildats tillsammans med Värmlands Hemslöjd och bolaget köpte affären av Birgitta Nilzén. Värmlands Hemslöjd ägde 75 procent av bolaget och föreningen resten. Affären hette fortfarande som den alltid gjort, men av byråkratiska orsaker dröjde det till 1985 innan föreningen kunde byta namn till Arvika Konsthantverk ek. för. Första föreningsstyrelsen, vald på konstituerande medlemssammanträde den 15 september 1981, bestod av: Ulla Nilsson, James Eriksson, Lena Jordan, Kristina Årling, Gunilla Brander-Smedberg samt Bo Fjæstad, den ende från den gamla styrelsen. Suppleanter: Birgitta Nilzén, Monica Thambert, Jeanette Eriksson. Revisor Olle Welander och som revisorssuppleant Knut Aronsson – den gamla föreningens revisor under många år. Bolagsstyrelsen innehöll kommunrepresentanten Mats Nilsson, tre representanter för majoritetsägaren Värmlands Hemslöjd och Ulla Nilsson. Det var en ny generation som tog över. Några av dem hade direkt koppling till de gamla konsthantverkarna: keramiker Kristina Årling, träsnidare James Eriksson och textilkonstnär Jeanette Eriksson var alla barn till Matts Eriksson, träsnidare i Taserud, samt silversmed Monika Fjæstad, dotter till Bo Fjæstad, och Kaj Stuart-Beck, son till Rex Stuart-Beck.
Vänster sida: Kudde, Monica Thambert. Gardin, Kitty Andreasson. Skål, Harry Olofsson. Glas, Kerstin Munther (Madame Glas), Spegel, Ingegärd Gärtner. Förningsduk, Jeanette Eriksson.
Keramik, Kylle Årling. Duk, Lisbet Lundin.
79
170
För Arvikaborna är ”kônsthantvärk” en institution som alltid har funnits – åtminstone sedan morfars mor var liten. Arvika Konsthantverks historia innehåller framgångar och motgångar genom 1930-talets depression, andra världskriget, 1970- och 1980talets slit-och-släng och de senaste årens massproducerade varor från låglöneländer. När tolv konsthantverkare verksamma i Arvikatrakten samlades en dag på vårvintern 1922, kunde de inte ana att den förening som de bildade denna dag skulle finnas kvar i 100 år. Inte heller visste de att deras butik skulle bli den självklara platsen där Arvikabor och människor från hela landet köper vackra föremål till sina hem och presenter till födelsedagar och jul, studentuppvaktningar och andra tillfällen som ska firas. Arvika Konsthantverk – 100 år av lustfyllt skapande berättar historien om föreningen och affären, kunderna och de som mötte dem då och nu. Historien igenom gäller skönhet och kvalitet i färg och form.