9789189021198

För tryckningen av denna bok har bidrag erhållits från: Stiftelsen Längmanska Kulturfonden

Samfundet Pro Fide et Christianismo

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond

Alla uppgifter rörande bokens innehåll är inhämtade under perioden 15 februari 2019 till 15 februari 2020.

copyright © 2020 Elisabeth Öhman (text) och Votum Förlag, Karlstad Boken är utgiven av Votum Förlag i samarbete med Sveriges Television. form Per Kollberg omslagsbilder

Ljusstrimmor genom kyrkfönster i Linköpings Domkyrka. Foto: Johannes Söderberg/SVT S:ta Clara kyrka, Stockholm. Foto: SVT Arkiv

Landskyrkan i Alingsås. Foto: Johannes Söderberg/SVT

Inspelning pågår i S:t Ansgars kyrka i Uppsala. Foto: Johannes Söderberg/SVT Kyrkklocka i Björneborgs kyrka, Kristinehamn. Foto: Johannes Söderberg/SVT bildredaktör Johannes Söderberg/SVT papper Arctic Silk+ 150 g tryckt i Estland genom Italgraf Media 2020 isbn 978-91-89021-19-8

www elisabethohman se www.votumforlag . se

SVANENMÄRKET

Innehåll

Helgmålsringning i våra hjärtan ....................... 5 Så kom boken om Helgmålsringning till ........ 8

DEL I

En tusenårig tradition i folkhemmet ............ 11 Varför firar vi helgmålsringning? ................................. 12

En självklar plats i tv-tablån Eva Beckman, SVT:s programdirektör .................... 15

En klingande juvel

Martin Lönnebo, Biskop emeritus .......................... 17

En självklarhet att hålla helg Caroline Krook, Biskop emerita ............................. 21 Så började tv-sagan ...................................................... 23

En hommage till producenterna ................................... 30 Tv-programmet i korthet ............................................. 35 Berättelser om helgmålsringning .................................. 40 Minnesbilder och tittarröster 53

DEL II

En 50-årig kavalkad av klockringningar ....... 59 1970-talet .................................................................... 61 1980-talet .................................................................... 75 1990-talet 92 2000-talet .................................................................. 104 2010-talet .................................................................. 118 2020 .......................................................................... 134

Del III

Kulisser, klockklang och framtidstro .......... 139 Helgmålsringning bakom kameran ............................ 141 Klockornas klang i folkdjupet .................................... 152 Ring, klocka, ring! ..................................................... 163 Fler röster om helgmålsringning ................................ 171 Det är hopp om det! .................................................. 176 Tack! 182 Lästips ....................................................................... 183 Författarpresentation ................................................. 185

Serieteckning publicerad i Svenska Dagbladet den 18 december 2018.

BILD: JAN OCH MARIA BERGLIN

Helgmålsringning i våra hjärtan

Sätt på teven! Klockan är fem i sex!

Så kunde det låta i hemmet på Östra Promenaden i Nyköping på lördagskvällarna i början av 1970-talet. Knappen på tjockteven trycktes in, och stillbilden blev synlig. Den flimrande påannonsen visade 17.55. Vinjetten med Helgmålsringning från S:ta Clara kyrka i Stockholm tonade fram. Ibland rullade bilden så att man fick kisa med ögonen för att kunna läsa texten.

Kanhända var jag som tonåring inte direkt förhäxad av vykortsbilder på vita kyrkor mot grönskande björkar eller en speakerröst som talade om kyrkliga hög tider. Kanhända spenderades den stunden hellre nere vid kiosken med kompisar na. Men jag hade både söndagsskolan och konfirmationen i färskt minne, och som granne till Alla Helgona kyrka var jag väl bekant med klockstapelns dånande klang er. När klockan ringde om lördagskvällen var det verkligen helg.

De kvällarna fylldes av en speciell stillhet. Middagen var alltid godare än på vardagarna. Hade man tur kunde det serveras Flygande Jakob och konserverade pä ron med smält mintchoklad. Men söndagarna. Så långsamma, inga affärer som var öppna, inga datorspel som var uppfunna, inga mobiler att knappa på. Det fanns på sin höjd lite ishockey att huttra till. Det var en dag då man egentligen inte gjorde nå gonting. Det var ju söndag.

I dag ser verkligheten annorlunda ut. Många av oss har helgjobb, andra utför syss lor man inte hinner med under arbetsveckan eller stressar mellan andra åtaganden. Men några av oss har kurage nog att trycka på pausknappen, ta en tur ut i naturen, till svampstället eller havsbandet. Kanske i ett försök att bara vara.

Jag har funderat över helgmålsringningens betydelse. Traditionen är månghundraår ig. Tv-programmet har funnits där som en fast punkt i tablån i 50 år. Det har gjort bestående intryck med sina otaliga inslag från platser både inrikes och utrikes, från möten med människor som förmedlat en förenande känsla i vardagen och påpass ligt erbjudit en kollektiv tröst när omvärldens kaosartade händelser chockat oss. Det hjälper oss att hålla liv i traditionen att fira in helgen med en vilodag.

Det är viktigt att höra klockorna ringa in helgen, det är en tradition som inte får glömmas bort.

Den här boken kan ses som ett inlägg i debatten om det höga tempot i det stressiga samhälle vi lever i. Och som en inbjudan till ett återtagande av vilodagen, eller, som det heter nu för tiden, en ”konversationsstartare” för att väcka liv i frågan om själva grundtanken med helgsmålet.

Så kära läsare, låt klockornas klanger lugna ned livstempot och andas in för en stunds reflektion. Sätt dig tillrätta i soffan och upplev svensk tv-historia i folkhemmet.

För en sak är säker: På lördag klämtar klockorna i Helgmålsringning igen.

gillberga , öland i september 2020 elisabeth öhman

Bokens textredaktör, författare Elisabeth Öhman, och bildredaktör, tillika nuvarande tv-producent av Helgmålsringning , Johannes Söderberg, på inspelning av kommande avsnitt vid Bredsättra kyrka på Öland.

FOTO: JAN-OLOF JOHANSSON

Så kom boken om Helgmålsringning till

Några ord från redaktören Genom mitt författarskap sökte jag på hösten 2015 miljöbeskrivningar från kvar teren runt Alla Helgona kyrka i Nyköping. Jag kom ihåg ett avsnitt av Helgmåls ringning från tio år tidigare där silversmeden Anna-Stina Åberg, som har sin ateljé i kvarteren, visade sin kyrkokonst. Efter research hos Sveriges Television fick jag kon takt med programmets producent Johannes Söderberg. Då hade jag parallellt fun derat kring seden med helgmålsringning ett tag. Funderat över varför behovet av en välbehövlig och sanktionerad vilodag verkar ha fallit bort ur vår samtid. Nu när vi verkligen behöver den, kanske mer än någonsin. Samtidigt upptäckte jag att Sveriges Televisions program Helgmålsringning stod inför sitt 50-årsjubileum. Ett program som haft en fast plats i tv-tablån sedan 1970. Då föddes idén till att sammanföra mina tankar i den här boken – och frågan var given: Kan man skriva en bok om ett tv-program?

Det är klart man kan. Här är resultatet.

Bokens budskap är att återuppta den urgamla tanken med helgsmål som en stund av välbehövlig stillhet och eftertanke. Tanken är att sprida kunskap och öka intresset för den månghundraåriga tradition som under 50 år speglats av Sveriges Television. Boken gör inte anspråk på att vara varken akademisk eller heltäckande, vare sig det gäller samhällets, kyrkans eller tv-mediets historia och utveckling. Utan snarare för att väcka debatt kring frågan: Är det dags att ge vilodagen en renässans?

Varför en bok om klockringningsseden?

”Det har ringt till helgsmål tusen år i Sverige för att markera söndagens ankomst.

Det har ringt femtio år i SVT, och är ett av dess äldsta program.

Det förvånar mig inte det ringaste.

Det finns inte bara religiösa behov i Sverige av att markera söndagen.

Det är även kulturella och allmänmänskliga behov att markera veckans rytm.

Klockringningen är en perfekt manifestation av detta.

Naturligtvis vore det utmärkt om denna sed fick sin bok.”

martin lönnebo

En utflykt i naturen ger välbehövlig ro i sinnet. Här hägrar den mytomspunna ön Blå Jungfrun i Kalmar sund.

FOTO: ELISABETH ÖHMAN

Helgmålsringning

Inspelning pågår vid Bredsättra kyrka, Öland. FOTO: JOHANNES SÖDERBERG/SVT

En tusenårig tradition i folkhemmet

Välkommen till en stunds läsning om traditionen att fira helgsmål. Varför ringer klockorna egentligen på lördagskvällarna klockan 18? Den frågan tillsammans med många andra får vi svar på här i bokens första del där vi träffar företrädare för både kyrkan och Sveriges Television. Det blir en tillbakablick på televisionens barndom och vi möter tv producenter som tillsammans skapat över 2 500 avsnitt av programmet Helgmålsringning. Här finns också fina berättelser där medmänniskor beskriver sina upplevelser om traditionen att fira helgsmål. Plus angelägna kommentarer och tittarröster.

Stina Fallberg Sundmark, som är lektor i kyrko- och missionsstudier vid Uppsala universitet, menar att traditionen med helgmålsringning går att spåra tillbaka till medeltiden.

FOTO: JOHANNES SÖDERBERG/SVT

Varför firar vi helgmålsringning?

Alltsedan medeltiden har landets kyrkklockor ringt in helgen på lördagskvällen. Den kyrkliga seden kallas helgmålsringning och innebär att kyrkklockorna ringer in helgen som en signal om att det är dags för välbehövlig vila från vardagens slit. Helgsmål är historiskt den tidpunkt då helgen börjar, det vill säga klockan 18 på lör dagskvällen. Helgsmålet varade ett dygn, vilket betydde att man gick tillbaka i arbe te klockan 18 på söndagskvällen. Boskapen fick dock mat och korna blev mjölkade trots att det rådde helgsmål.

Skälet till att helgen rings in kvällen före söndagen är att helgen enligt gammal kristen dygnsräkning ansågs börja vid tidpunkten klockan 18 kvällen före en söndag eller helgdag. I anslutning till ringningen håller man ibland en andakt eller kort gudstjänst som kallas för helgmålsbön.

Helgmålsringningen – en medeltida tradition

Vad sägs om traditionen att ringa till helgsmål ur ett historiskt perspektiv? Så här svarar lektorn i kyrko- och missionsstudier, Stina Fallberg Sundmark, vid Uppsala universitet:

– Bruket att markera arbetsdagens och arbetsveckans slut genom att på lör dagskvällen ringa i kyrkklockorna går tillbaka till medeltiden i vårt land. Det finns föreskrifter för församlingens klockare från 1400-talet om att han skulle ringa till helgsmål. Ytterst faller traditionen med att vila efter arbetsveckan – i en tid då ar betsveckan var sex dagar lång – tillbaka på Bibeln. När Gud hade skapat världen vilade han på den sjunde dagen efter fullbordat arbete. Även det tredje budordet manar till att helga vilodagen. I den judiska traditionen infaller sabbaten redan på kvällen före vilodagen och den traditionen fortsatte sedan in i den kristna kyrkan, så att söndagen inleddes redan på lördagskvällen.

– Helgmålsringningen hade inte endast den praktiska funktionen att signalera arbetsveckans slut, i en tid då många människor saknade egna klockor. När folk lagt ner sitt arbete skulle de enligt anvisningar från 1700-talet, gärna läsa någon from andaktslitteratur i hemmet, för att så förbereda sig för söndagens gudstjänst, där de fick ta emot Guds ord och nattvarden. Genom kungliga förordningar och lokala fö reskrifter från sent 1600-tal och framåt om att hålla sabbaten, reglerades att inget arbete fick utföras. Den som ändå arbetade efter helgmålsringningen kunde få böta. Att stillhet skulle råda i samhället, är en tradition som har givit eko långt in i det mo derna svenska samhällets historia.

– Helgmålsringningen kom att bestå under reformationen och utgjorde en stark sed under 1600- och 1700-talet. En viss nedgång under 1800-talet går att notera, medan seden tar ny fart un der 1920-talet. Det är först på 1930-talet som man börjar hålla helgmålsbön, en andakt i direkt anslut ning till ringningen på lördagskvällen i själva kyrko rummet. Dessa andakter utgjorde en förberedelse för församlingen inför söndagens gudstjänst, med läs ning av söndagens bibeltexter, bön och psalmsång.

– I samband med att Sveriges Radio började sända helgmålsringningarna från 1940 och Sveriges Television regelbundet från och med 1970, fick helg målsringningen en given plats i det mediala folkhem met under 1900-talets senare hälft.

Den kända tavlan L´Angélus, målad av fransmannen JeanFrançois Millet under åren 1857–1859, symboliserar stunden då aftonklockan från lantkyrkan talar om att arbetsdagen är över. Kanske har du sett motivet tidigare? För många människor symboliserar just den här bilden innebörden av helgmålsringning, när klockorna äntligen ringer till vila efter veckans hårda arbete.

KÄLLA: TT NYHETSBYRÅN. L’ANGÉLUS’, OIL ON CANVAS, 56 X 66 CM. RF 1877 PARIS, MUSÉE D’ORSAY

Kanske är det en modern tolkning att helgen går in vid fredagsmyset. Men – då ringer ju inga klockor som talar om att det är dags att vila? Är chipspåseprassel och ta comumsande det vi vill höra som signal för att helgen börjar? Alla har vi möjlighet att välja, men den gamla traditionen att varva ned tempot på lördagskvällen är väl värd att uppskatta. En vilsam söndag är härlig att se fram mot!

FOTO: JOHANNES SÖDERBERG/SVT

När uppkom seden att fira helgmålsringning?

”Det vet ingen, men troligen är denna sed lika gammal som kyrkan själv i vårt land. Säkert är, att den går tillbaka till äldre medeltid. Och helgmålsringningen har fortsatt utan avbrott genom tiderna.” Det skriver kyrkoherden och psalmförfatta ren Sam Rönnegård i sin bok När klockorna ringa som gavs ut på Svenska Tryck eriaktiebolaget i Stockholm 1932.

Helgmålsringningen nämns vid Uppsala möte 1593 då hertig Karl, som senare blev Karl IX, kallade samman över 300 präster för att skapa religiös enhet i landet då den svenska kyrkan blev en luthersk kyrka.

Även kyrkklockorna har en lång historia i den kristna kyrkan. De äldsta be läggen för bruket av kyrkklockor kommer från Italien år 535. Sveriges äldsta kyrk klocka är från 1100-talet.

Tredje budordet handlar om vilodagen

Det tredje budordet av de tio befallningar som Gud gav till Mose på Gamla testa mentets tid handlar om att hålla sabbatsdagen helig. Det kan i biskop emeritus Len nart Koskinens moderna tolkning ses som att ge sig själv regelbunden tid för vila och uppbyggelse. Jesus påpekade att det här budordet var till för människornas skull, och skulle inte uppfattas som en börda.

Den kristna veckan omfattar sex vardagar och en helgdag. I vårt moder na samhälle kan det uppfattas som att vi har tänjt lite på det tidsperspektivet, då många uppfattar att helgen numera bör jar på fredagskvällen. Kanske är det re laterat till att vi jobbar femdagarsvecka sedan 1960-talet och att perspektivet därmed har förskjutits. Begreppet ”fre dagsmys” har fått fäste som en marke ring av den moderna arbetsveckans slut och uppladdning inför helgen. Att välja när man vill fira in helgens ankomst får dock anses vara upp till var och en.

SVT:S PROGRAMDIREKTÖR EVA BECKMAN

En självklar plats i tv-tablån

– Helgmålsringningen har en självklar plats i tv-tablån som förmedlar en djupt ro tad tradition av att ”nu är det helg”. Det säger Eva Beckman, programdirektör på Sveriges Television i Stockholm.

– För både mig och publiken är Helgmålsringning ett mycket kärt och uppskat tat program. Helgmålsringning i tv, precis som i radio, har funnits med sedan public service-bolagens barndom och har blivit en tradition för publiken. Att det nu fyller 50 år, som ett av SVT:s äldsta program, ser jag som en bekräftelse på att program met är uppskattat av tittarna.

– SVT har som uppdrag att ”spegla kultur- och samhällsliv i Sverige” och dit hör det religiösa livet. I en tid där religionen är både en enande och en splittrande kraft, är det en viktig uppgift att som public service-bolag sprida kunskap om olika trosyttringar för att bättre kunna förstå det samhälle vi lever i. Vi har en lång kris

Eva Beckman är programdirektör, och tidigare programbeställare av bland annat Helgmålsringning , på Sveriges Television. Hon betonar att i SVT:s uppdrag ingår att återge både den geografiska och ekumeniska bredden i landets kyrkoliv. Det täcker Helg målsringning gott och väl in med sina 52 program om året.

FOTO: CARL JOHAN SÖDER/SVT

ten tradition i vårt land. Det är en del av vår historia. SVT:s uppdrag är att göra tv för alla och om alla, och tron är en viktig del av vardagen för många av våra tittare.

– Genom åren har vi bytt namn från Helgmålsringning till Helgmålsbön och tillbaka igen, vi har skiftat mellan kanal SVT1 och SVT2 och ändrat om i tablåti derna. Men programmet har fortfarande kvar sin form, fem minuter långt och med besök på olika platser, hos olika trossamfund och med olika budskap. Det har sina trogna tittare. Ändå är den kanske allra viktigaste aspekten att public service är just en service för att tillgängliggöra livsåskådningsprogram som Helgmålsringning för en publik som har svårt att själv besöka en kyrka.

I den nya allt mer fragmentiserade medievärlden tycks traditioner bli allt viktigare för publiken. Att titta på Helgmålsringning har blivit just en tradition för många människor, vare sig de är troende eller ej. Så som jag ser det kommer Helg målsringning fortsätta ringa in helgen i många år framöver.

En klingande juvel

Den som skriver detta är partisk, han har varit med i några av programmen. Men han försöker vara uppriktig.

Helgmålsringningen är naturligtvis ett synnerligen konstigt inslag i de televi sionskanaler som finns att tillgå i dagens utbud. Enligt professor David Thurfjell tillhör svenskarna det gudlösa folket. Programmen borde vara som folket – pro grammatiskt gudlösa. Men helgmålsringningarna är programmatiskt religiösa. Och dessutom det äldsta, i stort sett oförändrade, kulturprogrammet.

Orsaken till dessa konstigheter kanske kan summeras i tre frågetecknen, som alla har skäl för sig. Alltså: a) de Gudlösa är inte så Gudlösa som de tror? b) många saknar, ofta inte riktigt medvetet, vad de har förlorat? c) många tycker att klockornas klang i första hand är en lugnande musik i en orolig värld? Det gäl ler både det privata och offentliga rummet. Ja, vi vet. Oron ökar ju. Ensamheten ökar. Oron för framtiden har en brant kurva, som snart når orkanstyrka. Vi tycker därför inte längre om att tänka på framtiden. Något lugnande behövs, som helst

Martin Lönnebo, biskop emeritus i Linköpings stift, som firat helgsmål i snart nittio år, sammanfattar sina tankar om traditionen att fira helg målsringning.

FOTO: JOHANNES SÖDERBERG/SVT

BISKOP EMERITUS MARTIN LÖNNEBO

är bättre än tabletter, sprit och högljudd, snabb musik. För att inte tala om spända muskler och nerver.

Jag för min del tror, och i de flesta avseenden vet, att våra tre frågetecken inte är fantasifoster. Jag har snart levt i Sverige i 90 år och under större delen av tiden rört mig mellan sekulärt och religiöst. Jag har praktiskt och teoretiskt studerat mö tet mellan dessa två.

Det första frågetecknet

”De Gudlösa är inte så Gudlösa som de själva tror?” bygger jag på iakttagelse av vår svenska verklighet. Skälet är ett alldeles för snävt och skevt religionsbegrepp. Jag har utrett det i min snart 45 år gamla bok Religionens fem språk.

Det första språket, ”erfarenhetens språk”, har problem. Det moderna livet främjar inte djupt mysteriösa och andliga upplevelser, sådant har vi nämligen inte tid med.

Miljön blir allt mindre djup och hög och allt mer platt. Gatlyktorna hindrar oss från att se stjärnorna. Brådskan och skärmarna hindrar oss att se människornas ögon och röra vid deras händer. Rädslan gör att vi går allt mindre på begravning ar. Vi sitter sällan vid lägereldar, i brådska och buller dämpas samvetets svaga röst.

Men i det andra språket, handlingens språk, detta centralt religiösa, är svensk arna ett av de världsledande folken. Vi befinner oss i toppen, tillsammans med någ ra andra, i världen, som de mest religiösa, när det gäller omsorg och socialförsäk ringssystem. Varför skulle det språket kallas religiöst? Jo, på den yttersta dagen ska, enligt Matteusevangeliet, Jesus fråga: ”Talade ni handlingens språk?” Det vill säga: Gav ni de hungrande att äta, de törstiga att dricka, tog ni hand om de hemlösa?

Bibeln översvämmas av tal och berättelser som säger att Gud bryr sig mer om handlingar än om fromma ord utan handlingar. Men när människan inte kan hand la så gäller den gränslösa nåden. Jämför den botfärdige rövaren på korset, eller den förlorade sonen. Guds rike är både ett nådens rike, och ett rättfärdighetens rike. Gud behöver medarbetare på planeten Tellus.

Det andra frågetecknet

Påminner helgmålsringningen om något vi saknar, även i vår sekulära värld?

Det tror jag. Jag bygger detta antagande bland annat på ett otal möten med barn och konfirmander, på fjäll och hav; av samtal i fängelser, sjukhus, sorgehus; reaktioner vid begravningar och katastrofer. Även den sekuläre är helt och hållet människa, och alla har vi behov av tröst. Som ung präst i Uppsala tänkte jag att jag

Martin Lönnebo vigdes till biskop i Linköpings stift 1980. Vid sidan av sina uppdrag som kyrkoman är han engagerad i frågor kring miljö, etik och fa milj. Som författare har Martin Lönnebo gett ut bland andra Religionens femspråk (1975) och Detvisahjärtat (1989). Han är också mannen bakom det moderna radbandet Frälsarkransen.

FOTO: JOHANNES SÖDERBERG/SVT

Att höra klockorna ringa in helgen på lördagskvällen är en tradition som berör oss i själen. Kanske är det den kraftiga klockklangen som på sitt ålderdomliga, analoga sätt får oss att förstå budskapet som generationer lyssnat till i långa tider: signalen för en efterlängtad paus i vardagens hektiska tempo.

Parallellt med berättelsen löper en hyllning till tv-programmet Helgmålsringning. Det är ett av Sveriges Televisions äldsta program som har en fast plats i tv-tablån varje lördagskväll sedan 1970.

Läs om hur programidén startade i televisionens barndom, träffa tv-producenter, tv-tittare och kyrkliga företrädare. Vi lyssnar till personliga minnesbilder och tittarröster från hela landet och tar del av aktuella händelser som illustrerar samhällsutvecklingen. Vi följer arbetet bakom kameran och får veta mer om kyrkklockor och klockringningsseder.

Tillsammans gör vi en tidsresa genom Sverige som visar utvalda program från omtyckta inspelningsplatser under fem decennier. Dessutom hälsar vi på i kyrkorum med teman för eftertanke och stillhet.

Helgmålsringning – en klang i folkdjupet värnar om grundtanken med helgsmålet. Frågan är högst aktuell: Är det dags för vilodagens renässans?

978-91-89021-19-8

789189 021198