STEFAN EDMAN
votum
Bråttom men inte kört
Bråttom men inte kört
FRÅGOR OCH SVAR OM KLIMATET
Till Ludwig, William, Olivia och Belle
För tryckningen av denna bok har bidrag erhållits från: Kungl. Patriotiska Sällskapet Längmanska kulturfonden
copyright © 2020 Stefan Edman och Votum Förlag, Karlstad omslagsbild Mauro Rongione/Johnér foto Jan Töve form Per Kollberg papper Amber Graphic 120 g tryckt i Lettland 2020 isbn 978-91-89021-13-6 www.votumforlag.se
Innehåll 6 9 13 21 31 47 59 63 67 75 83 87 95 103 107 118 142 150 162 166 174 186 191 199 207
Förord Förnuft och mod Snabbspaning innan vi tar det från början: Politik och marknad – vad kan vi hoppas på? Jordens klimat före människan Vi ger jorden feber Klimatkrisen: Detta händer nu Att tippa planeten över stupet Tio klimatpositiva trender för 2020-talet Inte kört – men bråttom! Gör kol och olja till en förlustaffär Hög tid att sätta press på Kina Världens mat, världens klimat Ekonomin måste bli cirkulär ”The European Green Deal”: Nu tar EU ledartröjan! Så kan Sverige bli en förebild Bilen, tåget, flyget – här rullar det på! Svenskt stål i världens diskbänkar gör klimatnytta Bättre för klimatet om mer av vår mat görs i Sverige Klädsamt nytänkande gynnar klimatet Skog och trä lagrar mer kol än vi släpper ut 100 procent förnybart inom tjugofem år – visst går det! Metaller för klimatsmart energi Sundare köpfest – bra för hälsan, plånboken och klimatet Ett genombrott kan komma förr än vi anar Förundran. En källa till livslust, förändring och hopp
Förord ”Vi både kan och måste hejda klimatförändringarna”, sa den lärde professorn på klimatseminariet jag ledde i Uppsala. Det är snart tjugo år sedan. Men fortfarande hör jag hans milda men uppfordrande stämma inom mig. Bert Bolin var den svenska klimatforskningens nestor, en av grundarna av FN:s klimatpanel IPCC och dess förste ordförande. En trotsig optimist som ingöt hopp och framtidstro. Det var på Berts inspiration jag skrev Jorden har feber. Efter de senaste åren av domedagsstämning i den mediala klimatdebatten fick jag lust att göra en ny bok för alla som vill ta sig ur den förlamande känslan av hopplöshet. En bok som ger fakta och överblick i det enorma informationsflöde som sköljer över oss. Jag testade att samla upp frågor jag mött under mina trettio år som föreläsare. Och försökte besvara dem så kortfattat och enkelt jag förmådde, ackompanjerat av färska diagram och kurvor. Här är nu Bråttom men inte kört, om allt från jordens klimat före människan till vår tids globala uppvärmning och dess effekter. Vad säger vetenskapen om problemen vi skapar? Fokus ligger sedan på den långa resan till en värld där människan inte längre påverkar det globala klimatet. På det som gjorts, görs och planeras. Och hur EU och Sverige ska bli goda förebilder. Jag tänker att man med fördel väljer bland de drygt 150 frågorna och svaren och läser det som intresserar en mest för stunden, till exempel om mat och klimat. Förnybara bränslen och el i världens transporter. Skogarnas roll som kolsänka. Samhällsförändringar och personlig livsstil. Det klimatpolitiska spelet. 6
Texten är späckad med siffror för att ge tyngd och trovärdighet åt de femton kapitlen. Men siffror har ju kort bäst-före-datum och därför tipsar jag om länkar och hemsidor för uppdatering. Allt låg färdigt för trycket när den globala pandemin slog till med ond bråd död och ekonomisk nedfrysning. I skrivande stund är oron och ovissheten stor, något som för övrigt kan påverka somliga siffror och prognoser i denna bok. Ingen vet hur världen efter corona kommer att se ut. Men tragedin visar att oväntat snabba systemförändringar och enorma pengar kan mobiliseras när överlevnadshoten upplevs som akut allvarliga. Dessa erfarenheter måste nu användas för att även hejda klimatkrisen. Här ett löftesrikt upprop från det europeiska näringslivet: ”Efter krisen kommer en tid för återuppbyggnad som ger möjlighet att ompröva vårt samhälle och utveckla en ny modell för välstånd och jobb i världen, med övergång till en klimatneutral ekonomi och skydd för biologisk mångfald”, skriver 180 europeiska storföretags- och fackföreningsledare, bland dem cheferna för Volvo, IKEA och H&M (april 2020). Är jag optimist? Snarare förväntansfull realist. Eller possibilist, en som spanar in det som blir möjligt tack vare alla goda trender som nu accelererar runtom i världen. Och som kan trigga igång Det Stora Genombrottet. Förr än vi anar. Jag är givetvis själv ansvarig för texten men vill tacka följande personer för goda inspel: Johan Kuylenstierna, Anders Wijkman, Svante Axelsson, Tomas Kåberger, Anders Turesson, Thomas Sterner, Anders Roth, Mats-Ola Larsson, Elin Röös, Anders Westgårdh, Stefan Lundell, Jan Lindvall, Thomas Edman och Britt-Inger Edman. Ett stort och varmt tack till Votum Förlag för ett roligt och stimulerande samarbete! ljungskile i april 2020 stefan edman 7
8
”Hoppet har två vackra döttrar i världen, Förnuftet och Modet. Förnuft, så att det som inte bör ske inte sker, och Mod så att det som bör ske kan ske.” augustinus, filosof och kyrkofader (354–430)
Förnuft och mod Klimatförändringarna är inga vanliga miljöproblem. De är ödesfrågor för oss som idag lever på planeten jorden. Och än mer för kommande generationer. För att förstå och hejda dem behöver vi vetenskap och teknik. Men på djupet handlar de om fred och rättvisa. Om alla människors rätt till ett gott liv, oavsett på vilken kontinent vi bor. Oberoende av hur tjock vår plånbok är eller vilket etniskt, kulturellt eller religiöst sammanhang vi tillhör. Klimatfrågan är existentiell också därför att den hör ihop med två andra avgörande framtidsfrågor: Den ena är kampen för planetens biologiska och genetiska mångfald, de miljoner arter som formar miljöer, kretslopp och ömsesidiga beroenden och skapar de råvaror och den relativa stabilitet som också är grunden för människans och våra samhäl lens fortbestånd. De levande stabiliserar klimatet – och klimatet formar dem! Om denna sköra dynamiska balans plötsligt rubbas är det fara å färde. Därför måste arbetet för klimat och biologisk mångfald gå hand i hand.
9
Den andra är kampen för ekonomisk och social rättvisa, inom och mellan nationerna. De rika länderna måste ta ett större ansvar för att minska sina utsläpp av växthusgaser och för att bistå fattigare länder med klimatteknik av olika slag. Ökad jämlikhet inom varje nation är en förutsättning för att landet ska lyckas minska sin klimatpåverkan; mer om detta längre fram i boken. Det är lätt att misströsta inför de dramatiska bilderna från världens alla hörn: torka, skogsbränder, skyfall, översvämningar. Människor som flyr från förstörda hus och byar, från jordar som inte längre kan föda dem. Smältande glaciärer, hotade djur och växter, stormar och orkaner. Jorden har feber. Kanske är det redan för sent att vrida utvecklingen rätt? Och skapa det goda samhället för alla – utan kol och olja? Uppvaknandets och handlingens årtionde Nej, svarar klimatforskarna. Inte för sent. Men bråttom, bråttom! Världssamfundet har kanske tio år på sig att fatta de avgörande besluten. Och sätta full fart. Med utbildning, ”klimatfostran”, teknikförnyelse, systemförändringar och skrotning av subventioner till det fossila. Allt under ett upplyst och framsynt ledarskap. Klimatdebatten i Sverige har på sistone varit välgörande intensiv. Men ibland också förlamande svartsynt. Larmen behövs, sannerligen. Men minst lika viktigt är att vi ser möjligheterna och stakar ut vägar framåt. Och upptäcker de positiva trender som trots alla skriande problem pågår runtom i världen. En värld som blivit en bättre plats att bo på för miljarder människor: fler får äta, fler är friska, fler barn går i skolan. Medellivslängden stiger. Demokratin, om än bräcklig, finns i fler länder än tidigare. Förnybar energi ersätter kol och olja på många håll. Dessa lovande skeenden kan dock knäckas om vi inte lyckas få hejd på den globala uppvärmningen. 10
Den här boken handlar om krisen men framförallt om lösningarna. Om att 2020-talet kan och måste bli handlingens tid. Den realistiska klimatoptimismens årtionde. En ny lockande berättelse om Sverige Från mitten av boken ligger fokus på Sverige och vad vi svens kar kan och måste göra. Med 1,4 promille av de samlade globala utsläppen är vi små. Men inte betydelselösa. Tvärtom. Vi har världens bästa teknik på flera avgörande klimatområden, vi har spetsforskning och hög medvetenhet i befolkningen. Om vi skärper oss ytterligare kan vi bli ett skyltfönster för omvärlden, en förebild i klimatomställning. Och samtidigt skapa tryggare välfärd, jobb och inkomster här hemma genom att exportera teknik och kunnande till andra länder. Här behövs vi alla – företagen, kommunerna, skolan, kyrkorna, fackliga rörelser, föreningar, artister, journalister. Och alla andra svenskar. Klimatansvaret rymmer också de eviga frågorna om värderingar, etik och moral. Eller som påven sammanfattar det i sitt berömda klimatrundbrev: ”Vad vill vi människor med allt vårt arbete och vår möda här på denna jord? Och vad behöver jorden av oss?”
11
12
Wake and change! greta thunberg
SNABBSPANING INNAN VI TAR DET FRÅN BÖRJAN:
Politik och marknad – vad kan vi hoppas på? På World Economic Forum i schweiziska Davos träffas varje år den globala ekonomiska och politiska eliten. År 2020 dominerades det av klimatfrågorna, inte minst tack vare Greta Thunbergs uppfordrande budskap. Inför mötet fick världens mäktiga företagsledare ett tufft brev: Ingen vill investera i ditt företag om du inte noggrant redovisar er klimatpåverkan och hur ni tänker minska den så att Parisavtalets mål uppnås. Avsändare var Larry Fink, VD för Blackrock, en av världens största fondförvaltare med ett kapital på hisnande 70 000 miljarder kronor. 2019 gav Blackrock nobben till 2 700 företag som inte lever upp till klimat- och hållbarhetsmålen. I januari 2020 berättade Microsoft att alla deras anläggningar 2025 ska drivas med förnybar energi. Fem år senare ska IT-jätten vara koldioxidnegativ, det vill säga ta bort mer koldioxid ur atmosfären än man släpper ut. 2050 kommer Microsoft att ha reducerat så mycket koldioxid att det överträffar företagets alla utsläpp sedan 13
det grundades av Bill Gates 1975. Microsoft avsätter samtidigt en miljard dollar till en fond som ska hjälpa andra företag att minska sin koldioxidskuld. Det är en viktig signal eftersom det globala internetsystemet inklusive alla servrar nu har större klimatutsläpp än flyget; 2030 kan utsläppen ligga i nivå med bilismens. Två andra giganter finns bland de företag som nu ansluter sig till klimatkampen: Tyska Bosch blir klimatneutralt 2020. Och det globala läkemedelsföretaget AstraZeneca meddelade i Davos att man eliminerar alla utsläpp till 2030 och sedan gör hela sin värdekedja koldioxidnegativ till 2030.
1
Är det alltså näringslivet som ska rädda klimatet? Nja, det krävs förstås politik också. Men en sak är säker: om marknaden ges rätt signaler kan företag med progressiva ledare betydligt snabbare än politiken medverka till positiva förändringar. Ett växande antal företag i världen har idag ett klimatengagemang som inte fanns för bara fem, tio år sedan. Det handlar förvisso i hög grad om egenintresse, som när den globala e-handelsjätten Amazons grundare och vd Jeff Bezon i februari 2020 skänker 97 miljarder dollar till klimatkampen. Men åtskilliga företag har också försett sig med ett yngre, mera vidsynt och upplyst ledarskap med goda insikter och en sund etisk kompass vad gäller hållbarhetsfrågorna. Tusentals företagsstyrelser har bestämt sig för att inte längre vara klimatkrisens busar utan istället bli en del av problemets lösning. Bankirer och direktörer lämnar de fluffiga visionerna och frågar sig hur och när de bäst kan ställa om sin produktion. Det räcker inte att tjäna pengar åt aktieägarna. För att behålla kundernas och samhällets förtroende måste de aktivt bidra till den pågående klimatomställningen. Det är helt enkelt en dålig affär att vara miljöbov. Eller om 14
vi vänder på det – klimatsmarta företag är framtidens vinnare på världsmarknaden. 130 storbanker, en tredjedel av den globala banksektorn, inklusive svenska SEB och Nordea, skrev hösten 2019 under FN:s nya ”Principer för ansvarsfull bankverksamhet”. Det innebär löftet att de inte kommer att låna ut pengar till fossilenergi utan istället satsa på gröna och blå obligationer, gröna bolån och inve steringar i fossilfria företag. Men utvecklingen är motsägelsefull; sedan Parisavtalet 2015 har banker runtom i världen lånat ut 2 000 miljarder dollar till nya olje-, gas- och kolprojekt.
2
Vad händer i de stora oljebolagen? Vissa av dem börjar inse att klockan klämtar för det fossila. Men de fem största – BP, Shell, Total, Exxon Mobil och Chevron – avsätter ännu bara max 1 procent av sina investeringar till förnybar energi. Samtidigt som de enligt den amerikanska affärstidningen Forbes årligen satsar två miljarder kronor på lobbying för att kontrollera, fördröja eller stoppa bindande klimatåtaganden! Forbes hänvisar till en rapport från Influence Map, en organisation som kartlägger lobbying i klimatfrågan. För att klara Parisavtalets mål skulle världens investeringar i förnybar energi behöva minst tredubblas.
3
Är det sant att 70 procent av alla utsläpp kommer från hundra företag? Ja, enligt en studie 2019 från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Och ännu märkligare: Bara tio (!) företag kontrollerar 72 procent av världens gastillgångar och 51 procent 15
av oljereserverna. Detta kan öppna en genväg i klimatarbetet. Om regeringar och exempelvis EU kräver tuffa åtgärder av de här bolagen kan utsläppen snabbt minska.
4
Vilka är de viktigaste politiska spelarna? Marknaden kan alltså definitivt ha en positiv roll för att öka takten i kampen mot den globala uppvärmningen. Men den kan bara fun gera på det sättet om den tuktas av gröna demokratiska beslut, med morot och piska. Och med den nya resurssmarta tekniken som bas. Politikens roll är därför avgörande på gott och ont, både nationellt och globalt. USA, Kina, Indien och EU är de viktigaste spelarna. Tillsammans svarar de idag för 60 procent av utsläppen. Det är de – och särskilt Kina och Indien – som avgör om och hur snabbt den globala uppvärmningen kan hejdas. Så här är läget i korthet för de fyra aktörerna i början av 2020-talet: Kina: Satsar stort på förnybar energi, har sagt sig vilja gå i täten för en grön omställning. Är dock nu världens största utsläppare och största finansiären av ny kolkraft. Har lovat att klimatutsläppen ska minska senast från 2030, och att skogsarealen ska öka med 60–65 procent. Indien: Har de senaste åren investerat mer i förnybar energi än i kol och olja. Väljer de att fortsätta bygga förnybart bedöms Indien kunna nå FN:s 2-gradersmål, med 1,5-gradersmålet inom räckhåll. USA: Har genom tiderna släppt ut mest växthusgaser av alla länder. Nu är målet att minska utsläppen med 26–28 procent mellan 2005–2025, otillräckligt för att nå Parisavtalets mål. Kommer att lämna Parisavtalet i november 2020, dagen efter presidentvalet, 16
och sätter därför inte upp några nya klimatmål. Under paraplyn We Are Still kommer dock många amerikanska delstater, städer, företag och organisationer att fortsätta klimatarbetet. Tillsammans representerar de 155 miljoner amerikaner och cirka 9 000 miljarder dollar, nästan hälften av USA:s BNP. EU: Har länge varit pådrivande i klimatförhandlingarna. Nya EU-kommissionen driver The European Green Deal, ett brett program för hållbar utveckling i Europa, med halvering av utsläppen till 2030 och nettonollutsläpp år 2050. Utsläppshandeln har skärpts och förslag finns om koldioxidbaserade tullar. Och en fond för omställningsstöd åt medlemsländer med högt kolberoende, främst Polen.
5
Vad säger en titt i kristallkulan? När USA, som under president Barack Obama drev fram Paris avtalet, i november 2020 lämnar det internationella klimatarbetet finns det ingen annan trovärdig part än EU som kan ta på sig ledartröjan. En roll som unionen redan utövat, mer eller mindre framgångsrikt. Det är EU som oftast gått före med de tuffaste klimatmålen och utvecklat viktiga regler och institutioner. Det är EU som genom envis diplomati, samtal och nätverksbyggande försökt, och ofta lyckats, knuffa den övriga världen framför sig, steg för steg. Det har inte alltid varit lätt. Vid det delvis misslyckade klimatmötet i Köpenhamn 2009 yttrade en av EU:s förhandlare de bevingade orden: ”Vi kan leda hästen ner till vattnet, men inte tvinga den att dricka.” Idag är det politiska scenariot betydligt mer bekymmersamt. Världen saknar det ledarskap som trots allt fanns i mitten av 2010-talet. Viktiga undantag är Frankrike, Tyskland och de 17
2020- talet måste bli handlingens och den realistiska
klimatoptimismens årtionde! Detta är boken för dig som tar klimatproblemen på allvar och vill ha en snabb uppdatering om läget, utmaningarna och vad forskarna säger. Men som också längtar efter att fokusera på de positiva trender och lösningar som nu växer fram i världen. Och om hur Sverige och EU kan ta täten och bli klimatomställningens främsta föredömen. Bråttom men inte kört är uppbyggd med korta frågor och begripliga svar kring allt från klimatpolitik, teknik och ekonomi till transporter, energi, jordbruk, konsumtion och skogarnas viktiga roll. En lättläst faktabok som ger inspiration och argument för att en bättre framtid är möjlig. ”I en tid när klimatdebatten alltför mycket handlar om en känsla av att alltför lite händer är det viktigare än någonsin att både erkänna problemen och visa att lösningar finns och i många fall redan tillämpas i stor skala. Jag hoppas att Stefan Edmans bok delas ut till alla svenska gymnasieungdomar.” johan kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet och klimatexpert i TV4:s Nyhetsmorgon stefan edman är biolog, teknologie hedersdoktor, föreläsare och författare till ett 50-tal böcker, till exempel Jorden har feber och Världens chans. Han har tidigare gjort radio- och TV-program om natur och miljö och utnämnts till Årets klimatkommunikatör. Stefan har bland annat mottagit Harry Martinsons jubileumspris och Konungens medalj.
ISBN 978-91-89021-13-6
9 789189
210
021136