PR I N T
FOTO AN N ICA BE RG LU N D
Det är lördag och ovanför Arvidssons rör i Uppsala är det fest. I köket står Monica och önskar att alla kunde gå hem. Hon är fjorton år gammal och redan trött på allt – sin pojkvän Janne som har samma fest varje helg, sina omogna klasskamrater och sin mamma som inte låter henne växa upp. När den åtta år äldre Magnus plötsligt står i dörröppningen och ber henne följa med honom får allt en ny början. Hemma på Lindsbergsgatan sitter Anna-Britt och väntar på sin dotter. Hon är rädd att Monica ska göra samma misstag som hon själv. Det enda hon vill är att se sin dotter bli självständig och oberoende. Bo i en villa i Kåbo och välja en man som avgudar henne. Kanske till och med bli lycklig. ÅRET ÄR 1965.
M O N I C A M A G N U S 1 966
är en sann berättelse om två personer som inte kan hålla sig flytande utan varandra och om den såriga relationen mellan mor och dotter. Det är en roman om den stora kärleken – och hur den kan riskera att bränna sönder allt i sin väg. M O N I C A M AG N U S 1 96 6
ULRIKA EWERMAN
är uppvuxen i Uppsala och numera bosatt i Stockholm. Efter att ha levt med skuggan av sin syster över sig genom hela sin uppväxt påbörjade hon ett researcharbete för att hitta svar om vad som egentligen hände sommaren 1966. Resultatet av hennes sökande blev den verklighetsbaserade romanen M O N I C A M AG N U S 1 9 6 6 om systern Monica som hon aldrig fick möjlighet att träffa. ULRIKA EWERMAN
MONICA M AG N US 1 966
RO M A N B O O K M A R K
ULRIKA EWERMAN ISBN 978 91 89 00798 7 O M S L AG S F O R M E L I N A G R A N D I N F Ö R FAT TA R F O T O A N N I C A B E R G L U N D
»Kom nu Monica.« Hon skrattade åt hans självsäkra min. »Äh, lägg av, kom nu«, fortsatte han. Monica var tyst och Magnus lät det gå några sekunder. Sa att han skulle vänta där nere i fem minuter, sedan skulle han åka utan henne. Från fönstret såg hon hur Magnus korsade gatan och ställde sig med ryggen mot den motsatta husfasaden. Hur han kastade upp hennes tändare i luften, fångade den och stoppade ner den i fickan igen.