dag 2. tisdag
sprängladdning. Rutorna är av skottsäkert glas och den här fram rutan väger fyrahundra kilo. Vi har en speciallyft installerad för att hantera den här typen av åtgärder.” Johan fortsatte genom nästa dörr. ”Här har vi hjärtat i vår verksamhet. När en köpare har hämtat sin nya bil är det i verk staden vi har vår huvudsakliga kontakt med kunden.” Emily blev smått överraskad när han grep tag i hennes arm och hejdade hen ne. Hon hade varit nära att gå ut framför en bil som backade förbi dem precis. ”Var försiktiga härinne, vi får egentligen inte ta med kunder hit av säkerhetsskäl. Så se upp.” Emily var förvånad över hur starkt hon reagerade på hans be skyddande gest. Och hans beröring. Huden hettade där hans fing rar rört vid hennes bara arm. * ”Det var touren det”, sa Johan. ”Låt oss fortsätta upp till mezzanin planet och vårt mötesrum.” Per signalerade att han strax skulle vara tillbaka och försvann bort mot toaletterna. ”Vilken bra översikt över anläggningen man har här”, sa Emily när hon och Johan kommit uppför trappan. Johan ställde sig bredvid henne, lade handen på räcket och tit tade ut över bilutställningen nedanför. Hon kunde inte låta bli att önska att han låtit sin hand snudda vid hennes. Hon vågade inte titta på honom utan såg också ut över lokalen. Observerade kunder som kom in genom entrén, säljare som satt i telefon eller demonstrerade bilar. Längst bort höll en bil på att levereras till en kund. Helikoptervyn påminde henne om spelet SimCity som hon älskat som barn. ”Byggnaden har blivit väldigt bra. Men så reste jag också runt och gjorde min research innan vi påbörjade projektet.” 25