Mikael Bruér
Lärarhandledning
INNEHÅLL Inledning Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Att bedöma i SO-ämnen Att arbeta med övningarna Övningarnas koppling till centralt innehåll och betygskriterier Året runt på 25 moment
4 6 8 10 21 30
Kapitel 1. Att studera historia
45
Begrepp i historia Samband i historia Historiska källor Historiska epoker Nutid i dåtid Begrepp – historieanvändning En pyrrhusseger för hamnarbetarförbundet Bli en historiker! Begrepp – Varför gjorde de så? Samband – Varför gjorde de så? Empati – Varför gjorde de så? Kapiteltest 1 A Kapiteltest 1 B
46 51 54 57 59 61 64 68 71 74 76 78 81
Kapitel 2. Människans förhistoria
83
Begrepp – förhistorien Samband – förhistorien En mycket gammal kam Var blev människan bofast? Tidslinje – förhistorien Kapiteltest 2
84 87 90 93 95 97
Kapitel 3. Forna civilisationer
100
Begrepp – forna civilisationer En flodkultur växer fram Samband – forna civilisationer En skolpojkes berättelse Mer om forna civilisationer Kapiteltest 3
101 105 108 111 113 118
Kapitel 4. Den grekiska antiken
121
Begrepp – den grekiska antiken Samband – den grekiska antiken Vadå kolonier? Herodotos och kung Cheops Mer om den grekiska antiken Kapiteltest 4
122 125 129 132 135 142
Kapitel 5. Det romerska riket
145
Begrepp – den romerska antiken Från republik till kejsardöme Samband – den romerska antiken Roms slavar Lika och olika från Mesopotamien till Rom Mer om den romerska antiken Kapiteltest 5
146 150 153 157 160 163 168
Kapitel 6. Medeltiden
172
Begrepp – medeltiden Samband – medeltiden Ett botemedel mot pesten? Mer om medeltiden Kapiteltest 6
173 176 179 183 188
Kapitel 7. Den nya tiden
191
Begrepp – den nya tiden Samband – den nya tiden Olaudah Equianos berättelse Upptäckten av den nya världen Samhälle, kultur och handel Mer om den nya tiden Kapiteltest 7
192 195 199 201 204 208 214
Kapitel 8. Den nya tidens slut
218
Begrepp – den nya tidens slut Samband – den nya tidens slut Makt Ett brev till Voltaire Mer om den nya tidens slut Kapiteltest 8
219 224 227 230 234 236
Kapitel 9. Det långa 1800-talet
238
Din dag i historien
239
Kapitel 10. Den amerikanska revolutionen och frihetskriget Begrepp – den amerikanska revolutionen och frihetskriget Samband – den amerikanska revolutionen och frihetskriget Händelser – den amerikanska revolutionen Tidslinje – den amerikanska revolutionen och frihetskriget George Robert Twelves Hewes minns Mer om den amerikanska revolutionen och frihetskriget Kapiteltest 10
243 244 248 251 255 258 262 267
Kapitel 11. Den franska revolutionen
270
Begrepp – franska revolutionen Samband – franska revolutionen Tidslinje – franska revolutionen Varför revolution? Robespierrepriset Till Paris ska han rida på en gris Mer om franska revolutionen Kapiteltest 11
271 276 279 282 284 287 291 296
Kapitel 12. Napoleontiden
300
Begrepp – Napoleontiden Samband – Napoleontiden Varför Napoleon? Napoleon korsar Alperna Mer om Napoleontiden Kapiteltest 12
301 304 306 309 312 317
Kapitel 13. Den industriella revolutionen 320 Begrepp – den industriella revolutionen Samband – den industriella revolutionen Utveckling efter den industriella revolutionen Barnarbete i England på 1800-talet Större än den industriella revolutionen Tidslinje – den industriella revolutionen Mer om den industriella revolutionen Kapiteltest 13
321 327 330 334 338 341 344 349
Kapitel 14. Europa under 1800-talet
353
Begrepp – Europa under 1800-talet Samband – Europa under 1800-talet Tidslinje – Europa under 1800-talet Befolkningsutveckling i Europa under 1800-talet Suffragettvitt Kontinuitet och förändring – Europas stormakter Mer om Europa under 1800-talet Kapiteltest 14
354 361 365 368 373
Kapitel 15. USA under 1800-talet
389
Begrepp – USA under 1800-talet Samband – USA under 1800-talet Tidslinje – USA under 1800-talet Varför inbördeskrig? Emancipationsproklamationen Mer om USA under 1800-talet Kapiteltest 15
390 394 397 400 403 407 413
Kapitel 16. Sverige i förändring
416
Begrepp – Sverige i förändring Samband – Sverige i förändring Tidslinje – Sverige i förändring Orsaker och konsekvenser Nymalthusianska artiklar Kontinuitet och förändring: historisk migration Mer om Sverige i förändring Kapiteltest 16
417 425 429 432 437 441 444 451
Kapitel 17. Världen under 1800-talet
455
Begrepp – världen under 1800-talet Samband – världen under 1800-talet Tidslinje – världen under 1800-talet Krigets fångar Mer om världen under 1800-talet Kapiteltest 17
456 461 464 467 472 479
Kapitel 18. Mot det moderna Europa
483
Begrepp – mot det moderna Europa Samband – mot det moderna Europa Tidslinje – mot det moderna Europa Mer om vägen mot det moderna Europa Kapiteltest 18
484 487 489 492 497
Kapitel 19. Första världskriget
500
Begrepp – första världskriget Samband – första världskriget Varför världskrig? Vad hände i Sarajevo? Princip i Belgrad Potatisbrist och brödfusk Tidslinje – första världskriget Mer om första världskriget Kapiteltest 19
501 507 511 515 523 527 531 534 541
Kapitel 20. Mellankrigstiden Begrepp – mellankrigstiden Samband – mellankrigstiden Tidslinje – mellankrigstiden En digital kristallnatt Neville Chamberlain och Münchenöverenskommelsen
376 379 385
544 545 553 557 560 563
Svensk rasbiologi Social distans nu och då? Mer om mellankrigstiden Kapiteltest 20
566 571 575 582
Kapitel 21. Andra världskriget
586
Begrepp – andra världskriget Samband – andra världskriget Tidslinje – andra världskriget Ett liv i nazismens skugga Källor till Förintelsen Motstånd mot nazismen Varför Förintelsen? Vägen mot Förintelsen Sverige och Tyskland Censur i världskrigets Sverige Mer om andra världskriget Kapiteltest 21
587 593 597 601 608 614 618 622 626 630 636 646
Kapitel 22. Europa efter världskrigen
650
Begrepp – Europa efter världskrigen Samband – Europa efter världskrigen Europa förändras Tidslinje – Europa efter världskrigen Livet i DDR Mer om Europa efter världskrigen Kapiteltest 22
651 656 660 663 666 672 677
Kapitel 23. Sverige efter världskrigen
682
Begrepp – Sverige efter världskrigen Samband – Sverige efter världskrigen Tidslinje – Sverige efter världskrigen Sexuella rättigheter Minoriteters skolgång Baltutlämningen Carl Bildt skriver historia Minnen av det förflutna Blev det annorlunda? Mer om Sverige efter världskrigen Kapiteltest 23
683 689 693 696 700 705 707 711 714 717 723
Kapitel 24. Världen efter världskrigen
727
Begrepp – världen efter världskrigen Samband – världen efter världskrigen Tidslinje – världen efter världskrigen Din dag i historien – efter världskrigen Hur kan vi veta vad som har hänt? Symboler under stormningen av Kapitolium Lika och olika – långa och korta perspektiv Ondskans axelmakter Sputnik-moment Mer om världen efter världskrigen Kapiteltest 24
728 734 738 742 746 750 753 758 760 763 769
Tio tips för bättre studieresultat
774
Facit till kapiteltester
775
Inledning Läromedlets utgångspunkter Fundament Historia 7–9 är skriven för att fungera som en grundbok i historia, och målsättningen är att alla elever med bokens hjälp ska klara ett godkänt betyg. Avsikten är därför att vara trogen gällande kursplan, men också att boken ska vara lättillgänglig. Fundament Historia 7–9 utgår från att eleverna ska utveckla:
•
•
•
Goda referenskunskaper, kunskaper om historiska begrepp och långa historiska linjer. Det som ibland kallas för historiskt stoff eller historiska fakta. I detta ingår årtal, skeenden, människor och historiens långa linjer, men också det vi i grundboken kallar områdes begrepp och metodbegrepp, som blir en viktig del av elevernas historiska verktygslåda. Förmågan att ställa frågor till och tolka historiska källor. Historiska källor är historie ämnets kärna. Eleverna ska få utveckla sin förmåga att möta historiska källor, ställa historiska frågor och tolka källorna och deras användbarhet utifrån det historiska område som de arbetar med. Förmågan att reflektera över hur historia brukas i olika sammanhang och med olika syften. Utifrån historiska referenskunskaper och förmågan att tolka och granska historiska källor ska eleven få möjlighet att träna och utveckla sin förmåga att granska olika gruppers historiebruk och syften med bruket.
Dessa förmågor utgör grunden för att eleverna ska kunna utveckla historiemedvetande och historisk bildning. Oavsett vilken elev du har att göra med är tanken att den här boken ska bidra till att skapa en helhet och förståelse av historieämnet, fungera som en grund för de elever som har allra svårast och utmana de elever som behöver det.
Utveckla förmågorna, klara betygskriterierna En grundläggande utgångspunkt för Fundament Historia är att läromedlet ska ge förutsättningar för alla elever att klara betygskriterierna i historia. Därför är bokens upplägg format utifrån såväl det centrala innehållet som de förmågor som eleverna under tre års tid ska utveckla. Tillsammans ska detta ge förutsättningar för eleven att klara minst godkänd nivå i ämnet historia.
Bokens upplägg och struktur Fundament Historia 7–9 är uppbyggd kring ett par centrala principer. Boken bygger på en krono logisk berättelse av historien. Kapitlen är uppdelade utifrån principen att det ska vara hög läsbarhet och att uppgifterna bidrar till att öka elevernas förståelse av texten. Uppgifterna är därför så kallade läsförståelsefrågor som ligger tätt inpå aktuellt område för att lästräna eleverna och underlätta fakta inlärning. Utöver dessa finns kompletterande fördjupningsfrågor till varje kapitel i lärarhandled ningen. Grundboken inleds med ett teoriavsnitt som förklarar historieämnet som företeelse. Detta för att eleverna ska få tillgång till de kunskaper som krävs för att klara även de delarna av kursplanen. Historia är mer än bara årtal och händelser. Det är även ett hantverk som vi vill ge eleverna tillgång till.
4 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Förklara, inte förenkla! Texten i boken är inte avsiktligt förenklad. Istället har vi försökt formulera ett innehåll som är tydligt knutet till uppgifterna och de ordlistor som avslutar varje kapitel. Grundtanken är att vi vill förklara istället för att förenkla. Det innebär att uppgifterna i lärarhandledningen är knutna till fakta, begrepp och källor och syftar till att stärka såväl elevernas faktakunskaper som deras förmåga att hantera begrepp och källor och att förstå historiska samband.
Kapiteltest Varje kapitel innehåller ett test. Dessa är anpassade till att i första hand testa de faktakunskaper och områdesbegrepp som berörs i kapitlet. Utöver det tillkommer ett par uppgifter i varje test som testar ytterligare någon del av betygskriterierna.
Några teoretiska och praktiska avvägningar I författandet av ett läromedel görs många praktiska och teoretiska avvägningar. Några förklaras översiktligt direkt i grundboken, andra går vi helt sonika förbi utan förklaringar. I två fall har vi dock tyckt att det finns ett särskilt intresse av att förklara hur vi tänkt, då valen som sådana kan leda fram till en rad frågor.
Kvinnor och män Precis som man ibland säger att historien skrivits av segrarna kan man ibland säga att historia skrivits av män – och för män. Många historieläromedel får kritik för att ha ett alltför mansdominerat perspektiv. Det gäller till viss del även detta läromedel. Eftersom vi har ett begränsat utrymme har vi ibland fått plocka bort historiska aktörer som står lite vid sidan av den historiska huvudfåran. Det innebär att det blir en slagsida åt män som historiska aktörer, då dessa dominerat såväl makt som kultur genom historien. Vi har försökt balansera detta i lärarhandledningen. I varje kapitel lyfter vi fram två olika aktörer, historiska gestalter, en man och en kvinna. Det är viktigt att även de röster i historien som sällan kommit till tals genom historieskrivarna ändå hörs på något sätt. Använd gärna exemplen för att visa eleverna att det finns fler än kungar som styr och andra än männen som hörs och syns.
Högkultur och civilisation I Fundament Historia 7–9 används begreppet ”civilisation” i bemärkelsen att det handlar om ett välordnat samhälle med gemensamma strukturer. I senare tids historieskrivning finns det en diskussion kring huruvida begreppet alls ska användas. Begreppet har haft en högst reell betydelse för människor som levt i samhällen utanför Europa. Inom den koloniala rörelsen fanns en tanke om att ”civilisera” de samhällen man erövrade, och begreppet är därför inte historiskt neutralt. Det finns också en tydlig koppling till en framstegstanke där olika samhällen ställs i motsats till varandra, och där de som anges som ”civilisationer” också kan framställas som ”bättre”. Begreppet är omdebatterat och det råder inte konsensus i historiker samhället kring huruvida det bör användas. Valet att använda begreppet i detta läromedel är inte oreflekterat. Det är i första hand en konse kvens av ett försök att förhålla sig till kursplanen. Vår tanke är att läromedlet ska ligga tätt mot läro planen, och då begreppet ”forna civilisationer” också är det begrepp som används i kursplanen för ämnet historia använder vi det begreppet.
5 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Kraven som ställs i kursplanen förutsätter att eleverna gör något mer med det centrala innehållet. De ska bland annat resonera, analysera, dra slutsatser, argumentera och jämföra. Det räcker inte att de reproducerar fakta för att klara betygskriterierna i ämnet. Språk och lärande är nära kopplade till varandra. Därför behöver eleverna få en språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Alla elever gynnas av en sådan undervisning, men för många elever kan det vara absolut nödvändigt för att klara betygskriterierna. Det finns ingen vedertagen definition av vad språk- och kunskapsutvecklande undervisning är för något, men forskning inom språk och lärande har identifierat olika framgångsfaktorer för en sådan undervisning.
•
Alignment innebär att det ska finnas en samstämmighet mellan målen, undervisningen och bedömningsuppgiften. Det måste tydliggöras för eleven vilket målet är, hur vägen mot målet ser ut och hur du som lärare kommer att bedöma elevens kunskapskvalitet. Övning arna i lärarhandledningen är kopplade till kursplanen. I slutet av varje kapitel i lärarhand ledningen finns ett test, som också knyter an till det eleven tränat på i övningarna.
•
Aktivera förkunskaper. Undervisningen behöver ta sin utgångspunkt i elevens tidigare erfarenheter och kunskaper. När dessa aktiveras får eleven krokar att hänga upp sin nya kunskap på.
•
Höga förväntningar. I Lgr22 är förväntningarna på eleverna högt ställda. Eleven ska göra något mer med det centrala innehållet och kunna tillämpa faktakunskaperna i resone mang och argumentationer, för att dra slutsatser eller jämföra. Det innebär att hen behöver mötas av en undervisning med högt ställda förväntningar och kognitivt utmanande upp gifter. Övningarna i lärarhandledningen är kognitivt utmanande.
•
Stöttning. För att eleven ska kunna klara kognitivt utmanande uppgifter behöver hen stött ning längs vägen, inte bara här och nu. Det behövs en mer framåtsyftande stöttning i form av strategier. Istället för att förenkla övningen som vi ger eleven ska vi fundera över vilken stöttning eleven behöver för att klara övningen. I lärarhandledningen finns stödstrukturer till övningarna.
•
Språkets betydelse för lärandet. Lärare behöver bli medvetna om vilka språkliga utmaningar som kan finnas i de texter eleven ska läsa, men också de texter som eleven själv ska produ cera. Vi behöver fundera över vilket språk som krävs för att nå målen inom det område vi arbetar med. Till varje kapitel finns därför begreppsövningar med de ämnesspecifika begreppen.
•
Interaktion och elevaktivitet. Eleven behöver ges stort talutrymme och möjlighet till inter aktion. Att tala och göra stärker lärandet och kunskapsutvecklingen. Elevens tankeproces ser synliggörs. Därför finns övningar i lärarhandledningen med fokus på interaktion och elevaktivitet.
•
Flerspråkighet som resurs. När elevens flerspråkighet tillvaratas kan språk- och ämneskun skaper utvecklas parallellt. Om vi nyttjar elevens flerspråkighet kan vi ha fortsatt höga för väntningar, och även andraspråkselever kan arbeta med kognitivt utmanande övningar.
6 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Lästips: Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Natur & Kultur. Läs också på http://www.thomasandcollier.com/index.html. Gibbons, P. (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Studentlitteratur. Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Studentlitteratur. Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Skolverket (2012). Haje, M. & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. Studenlitteratur. Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner & erfarenheter. Natur & Kultur. Wiksten (f.d. Bjerregaard), M. & Kindenberg, B. (2015). Språkutvecklande SO-undervisning: strategier och metoder för högstadiet. Natur & Kultur.
7 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Att bedöma i SO-ämnen Att bedöma elevens prestationer inom ramen för aktuella styrdokument är en utmaning. Inte enbart därför att bedömning i sig är en komplex process, utan också för att samtliga SO-ämnen är omfattande i relation till både det centrala innehållet och betygskriterierna. Uppgifterna i Fundament-serien utgår från det centrala innehållet och betygskriterierna och är uppbyggda utifrån två principer: analytisk och holistisk bedömning.
Analytisk bedömning Analytisk bedömning innebär att bedömningen delas upp i mindre enheter. Varje enskild uppgift bedöms med utgångspunkt i olika delar av betygskriterierna. Detta är en metod som lämpar sig väl för bedömning av mindre uppgifter. Varje enskild uppgift är därför markerad med vilka delar av kunskapskravet som uppgiften kan ge belägg för. Varje enskild uppgift ger på så vis information om, eller belägg för, elevens kunskapsnivå.
Holistisk bedömning Holistisk bedömning innebär att bedömningen riktar sig mot helheten istället för mot en mindre del. Att använda sig av holistisk bedömning lämpar sig bra om läraren ska bedöma ett större arbete eller prestationer över en längre tid. Uppgifterna i Fundament-serien understryker vilken förmåga som uppgiften utgår från och kan därför också användas för ett mer långsiktigt arbete och ingå i en större, holistisk bedömning.
Betygsättning Att bedöma uppgifter är inte samma sak som att sätta betyg. Varje enskild uppgift ger läraren information om elevens kunskaper i relation till kunskapskravet för respektive ämne. För att kunna sätta ett rättvist betyg är det viktigt att titta på helheten och bedöma elevens kunskaper utifrån samtliga uppgifter och utifrån samtliga belägg som eleven visat. I denna process kan de olika uppgifterna fungera som underlag för en större helhetsbedömning. I det sammanhanget är det viktigt att läraren tittar på elevens samlade prestation.
Att bedöma i ämnet historia Oavsett vad vi tycker om aktuellt betygssystem är det ett faktum att eleverna ska bedömas och betygsättas. Bedömning är något som kräver erfarenhet och återkommande träning. Bedömningen ligger sedan till grund för det betyg eleven får. Många tycker att betygskriterierna är luddiga och svårtillgängliga. Därför kommer här en kort sammanfattning av vad de olika delarna faktiskt innebär och hur du kan hantera dem i din under visning. För att det ska bli mer överskådligt är betygskriteriet här uppdelat, även om man nog i betyg sättningen bör betrakta det mer som en helhet.
1. Kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Genom att återkommande träna årtal, händelsekedjor, olika aktörer och deras agerande samt hur de hänger samman, oavsett historisk episod, bygger eleverna upp faktakunskap. Detta är grunden för all annan bedömning i historieämnet, det går inte att ersätta denna del under ett historiskt område.
8 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Kursplanen understryker att det framförallt gäller särskilt centrala historiska skeenden. Bortsett från Förintelsen specificeras dessa inte, utan det är läraren som avgör vilka de särskilt centrala historiska skeendena är i respektive historisk period. I denna del av betygskriteriet ingår kunskap om och användning av historiska begrepp. I detta ingår både områdesbegrepp som ”farao” eller ”radikal” eller ”femårsplan” och metodbegrepp som ”kontinuitet” eller ”förklaring”.
2. Resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid. Eleven ska kunna föra olika sorters resonemang där historiska kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser ingår. Fokus i resonemangen ska ligga på ”orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar”. Det betyder att elev erna ska kunna använda historiska kunskaper (som refereras till i punkt 1) för att förklara exem pelvis hur människor levde i forntidens Egypten, vad konsekvenserna av franska revolutionen blev eller hur människors levnadsvillkor påverkades av mellankrigstidens hyperinflation.
3. Resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer. En utvecklingslinje är en form av samband inom och mellan olika historiska perioder. Eleven ska kunna föra resonemang om kontinuitet och förändring, det vill säga kunna resonera om hur olika perioder hänger samman eller vilken form av förändring som skett mellan dem. Även denna del hänger samman med den första delen av betygskriteriet. Utan historiska kunskaper (som refereras till i punkt 1) finns ingen möjlighet att resonera om vad som är kontinuitet och vad som är förändring i historien.
4. Ställa frågor till historiska källor och föra resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet. Denna del av betygskriteriet används för att bedöma elevens förmåga att använda historiskt källmaterial och ställa historiska frågor till detta. Med hjälp av historiska källor ska elever kunna berätta om det förflutna och föra resonemang om detta. Eleverna ska också kunna resonera om huruvida de historiska källorna är användbara och trovärdiga, för att dra slutsatser om historiska frågor. Det som bedöms är hur eleven bedömer den historiska källan. Det är viktigt att under stryka att det rör sig om historisk källkritik, inte allmän källkritik. Eftersom denna del är knuten till frågor om ”det förflutna” är det lämpligt att knyta det histo riska källmaterial som används till det historiska område som behandlas.
5. Eleven för enkla resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften. Denna del av betygskriteriet behandlar historiebruk. Historia är inte neutralt, utan kan användas för att etablera identiteter, påverka politiska attityder eller tjäna pengar. Eleven ska få möjlighet att möta olika sorters historiebruk och analysera dessa. Det som bedöms är hur eleven resonerar om historiebruket och syftena med historiebruket.
9 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Att arbeta med övningarna I grundbokens kapitel finns en rad läsförståelsefrågor med snarlikt upplägg. Det är i första hand för att skapa en bekant frågestruktur så att även de elever som har det svårast kan hantera dem. I lärarhandledningen finns ytterligare frågor/övningar. Till varje övning finns en lärarinstruktion. Avsnittet ”Övningarnas koppling till centralt innehåll och kunskapskrav” visar hur övningarna förhåller sig till centralt innehåll och del av betygskriterier. I övningar/kapiteltest finns ibland rader för eleverna att skriva på, men om dessa inte räcker till kan ni naturligtvis använda anteckningsbok eller lösblad. Det går förstås också bra att använda dator istället. Historien är enorm och det är omöjligt att undvika förenkling och förkortning i en historiebok, vilket innebär att det ibland saknas detaljer som kunde ha tagits med i boken. Ofta återfinns dessa istället här i lärarhandledningen, i uppgifter eller fördjupande material som man kan arbeta med om man så önskar.
Källuppgifter Källuppgifter syftar till att träna eleverna i att använda historiska källor, att dra slutsatser utifrån his toriska källor, se hur olika källor kan förstärka varandra och resonera om källors trovärdighet och re levans.
Sambandsuppgifter Sambandsuppgifterna ser olika ut men är alla till för att träna elevernas sambandsförståelse. De är av olika typ men har det gemensamt att de syftar till att utveckla förståelse för att historia hänger ihop över tid, det vill säga orsaker, konsekvenser, kontinuitet och förändring.
Begreppsuppgifter Begreppsuppgifterna ser olika ut men handlar alla om att stärka elevernas begreppskunskaper. Det kan vara både områdesbegrepp och metodbegrepp. Ofta kombineras de med andra typer av uppgifter.
Historiebruksuppgifter Historiebruksuppgifter är konstruerade för att träna eleverna i att analysera hur historia används i olika sammanhang och för olika syften. Så långt som det är möjligt är de kopplade till ett aktuellt kapitel i grundboken, eftersom det underlättar att arbeta med ett historiskt stoff som eleverna är bekanta med.
Fördjupningsuppgifter Eftersom Fundament Historia i första hand är en grundbok saknas mer utmanande uppgifter i boken, de har istället samlats här. Uppgifterna är till för att utveckla elevernas referenskunskaper ytterligare och för att träna andra, mer kvalitativa färdigheter. Därför kan uppgifterna kräva att eleverna använder källor utöver grundboken.
Att arbeta med historiska källor Att arbeta med historiska källor innebär att man möter det förflutna så som det ser ut. Källorna i grundbok och lärarhandledning är av olika slag och syftar i första hand till att träna eleverna på att ställa frågor till ett historiskt källmaterial och resonera om de historiska källornas trovärdighet och relevans. Det är av högsta vikt att läraren får eleverna att förstå att det är något helt annat att arbeta med historiska källor än att arbeta med samhällsvetenskaplig källkritik. Det som ur ett traditionellt källkritiskt perspektiv kan vara en dålig källa kan ur ett historiskt perspektiv vara en mycket bra källa. Det bästa exemplet på detta är när det kommer till tendentiösa källor som för en lärare i svenska
10 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
eller samhällskunskap är oanvändbara men för en historiker kan vara alldeles utmärkta. Om en historisk källa är bra eller dålig beror i första hand på vilka frågor som ställs till den.
Arbeta med de källkritiska frågorna Alla källuppgifter i lärarhandledningen har ett snarlikt upplägg. Ibland hänvisar de till boken, ibland finns källan direkt i uppgiften. Uppgifterna inleds med en inflygning i form av en strukturerad uppgift, till exempel genom en kryssfråga. Denna syftar oftast till att eleven ska dra en slutsats utifrån källan. Därefter fortsätter uppgiften med att eleven ska svara på en eller flera uppgifter kopplade till källan och de källkritiska kriterierna. Dessa frågor ser olika ut, men alla är knutna till kursplanens mål. Ibland kan de utvecklande frågorna syfta till att träna på trovärdighet och relevans, ibland kan de syfta till att träna på att hitta samband mellan olika källor.
Sambandsmodeller Att träna samband är en av de svåraste sakerna i historia. För många elever blir det väldigt abstrakt och svårt, och det finns därför all anledning att försöka förenkla det på olika sätt. Ett sätt är med hjälp av olika typer av sambandsstrukturer. Bilden nedan visar den allra mest basala av dessa. Denna modell kan användas i alla uppgifter där elever ska förklara hur en historisk orsaks kedja hänger ihop. Den kan också användas vid förklaring i helklass.
Orsak
Konsekvens
Skeende
Modellen tjänar dock bara som en inledande konstruktion. För att elever ska kunna utveckla sam bandstänkandet vidare behöver man som lärare också vidareutveckla modellen. Det finns ett par olika sätt att göra detta. Samtliga fungerar i form av helklassundervisning, men givetvis inte under samma lektion. Konsekvens
Orsak
Konsekvens
Skeende
Konsekvens
I ovanstående modell har konsekvenserna av ett skede utvecklats. Istället för en enda konsekvens finns tre olika (eller så många som är passande). Den här modellen hjälper eleven att förstå att varje enskild händelse kan ha flera olika konsekvenser. På samma sätt kan man vända på modellen och lägga till flera orsaker för att få eleven att förstå att enskilda händelser eller skeenden inte bara är produkten av en enda orsak, utan ibland av flera.
11 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Orsak
Konsekvens/ orsak
Skeende
Skeende
I denna modell har ytterligare ett element lagts till. Eftersom ingenting i historien egentligen slutar kan man på ovanstående vis illustrera att det som är en konsekvens av en sak kan vara en orsak till en annan. Ett klassiskt exempel på detta är hur Versaillesfreden på samma gång var en konsekvens av första världskriget och en orsak till andra världskriget. Ett ytterligare sätt att utveckla modellen är att lägga till drivkrafter.
Aktör
Aktör
Orsak
Konsekvens
Skeende
Struktur
Struktur
I ovanstående modell är aktör och struktur tillagda. Detta är en förhållandevis komplex modell och bör användas med försiktighet på högstadiet, eftersom den lätt kan förvirra. Poängen med model len är att den bidrar till att visa att såväl orsaker som konsekvenser har olika nivåer. En orsak kan vara aktörsdriven eller strukturdriven. Den kan ha konsekvenser på aktörsnivå och på strukturnivå. Förklara aktör och struktur som separata delar av orsakerna. Alltså en uppdelning där en hel orsakskedja antingen har aktörs- eller strukturperspektiv, eller både och.
Korta och långa perspektiv När det gäller sambandsmodellerna finns det ytterligare en detalj att lägga till. Denna fungerar bara om eleverna förstår skillnaden mellan orsaker och konsekvenser. Det går också att ta ytterligare ett steg om man tränar eleverna i att förstå att såväl orsaker som konsekvenser kan vara långsiktiga och kortsiktiga.
Långt perspektiv Orsak
Konsekvens Skeende Orsak
Konsekvens
Kort perspektiv Tillägget kan göras med alla nivåerna i sambandsmallen och fungerar som ett ytterligare lager eller perspektiv på orsaker och konsekvenser.
12 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Sambandskort Ett annat sätt att träna sambandsförståelsen är sambandskort. Dessa finns i anslutning till kapitlen och innehåller begrepp och fakta som hör samman med respektive kapitel. Sambandskort är en ut märkt övning att genomföra i grupp, helst efter att eleverna fått känna på andra sambandsmodeller. Skriv ut korten, en uppsättning till varje grupp, och klipp isär dem. Därefter får de som uppgift att placera ihop korten på ett sätt som gör att de logiskt hänger samman, eller på ett sätt som du som lärare tycker är rimligt i sammanhanget. Sedan kan man diskutera elevernas lösningar i små grupper eller helklass. Under arbetet med placeringen av korten bör alla deltagare få möjligheten att tala, lyssna, resonera och argumentera för hur de olika korten ska placeras. Elever som inte har så djupa kunskaper får då åtminstone möjligheten att följa med och lyssna. I flera fall kan korten läggas ut på många olika sätt. Det är därför av stor vikt att man som lärare bearbetar elevernas hantering av korten och resonerar kring de fall där elever kanske lagt ut kort på ett sätt som inte riktigt fungerar.
Historiebruksövningar Historiebruksövningarna syftar till att träna eleverna i att analysera hur historia används i olika sammanhang. Uppgifterna är så långt som möjligt kopplade till det område som behandlas i grund boken. Begreppet historiebruk används dock inte i övningarna. Där används istället begreppet historieanvändning, för att göra texterna mer tillgängliga för alla elever.
Att arbeta med historiebruk Många elever upplever det som komplext att arbeta med hur historia används. För att underlätta har vi i lärarhandledningen tagit fram en modell som ska förenkla arbetet för eleverna. Modellen är återkommande i handledningens kapitel men kan också användas helt fritt utifrån lärarens egna exempel. I elevernas bok finns olika exempel på hur historia kan användas. Vi har avsiktligt valt bort de modeller som lärare oftast använder, dels på grund av att de är för abstrakta för många elever på högstadiet, dels för att de inte är konstruerade för arbete på denna nivå. De kan dock vara bra för lärare att känna till. Att hitta exempel som är tydliga är en svår sak. Det är inte okomplicerat att analysera historiebruk, och det förutsätter att eleverna faktiskt kan rätt mycket om den historia som de förväntas reflektera kring. Att arbeta med historiebruk utan historiska kunskaper är inte meningsfullt, därför finns det korta historiska sammanfattningar i anslutning till varje uppgift.
Historiebruk som en del av en kontext Syftet med grundskolans historieundervisning är att elevernas historiemedvetande ska utvecklas. Därför är det väsentligt att förstå vad historiemedvetande är och hur det utvecklas. Historieskrivning, historieberättande och historiebruk sker aldrig utan ett sammanhang, en kontext. I detta sammanhang kallas den för historiekultur. Historiebruket är ett sätt att binda sam man historiekulturen med historiemedvetandet. Vårt historiemedvetande utvecklas utifrån hur historia används inom ramen för en eller flera historiekulturer. Kortfattat kan man beskriva historie medvetande som kompetensen att genom tolkningar av det förflutna skapa förståelse för samtiden och därigenom få förväntningar på framtiden. Man kan beskriva det som att historiekultur är alla de saker som binder ihop då och nu. Det kan vara sedvänjor, källor, kollektiva minnen – de saker som gör att vi tillsammans minns en historia. Kulturen kan finnas på ett övergripande plan, som i ett land eller ett politiskt parti, eller i ett mindre perspektiv, som en familj. Det existerar därför flera olika historiekulturer samtidigt. Alla dessa påverkar och utvecklar vårt historiemedvetande.
13 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Av det skälet är det problematiskt att i undervisningen använda historia skapad enbart i under hållningssyfte eller kommersiellt syfte. Om vårt historiemedvetande utvecklas genom den sortens historieförmedling kommer vi att få en skev bild av historien, för även den historiska film som är ack så noggrann med sin förmedling måste välja bort och välja sida för att skapa en dramaturgiskt tilltalande berättelse.
H I S T O R I E K U LT U R
Historiebruk
Historiebruk
Historiemedvetenhet
Historiebruk
Historiebruk H I S T O R I E K U LT U R
Historiebruket är ett sätt att binda samman den historiekultur som vi lever och verkar inom och det historiemedvetande som grundskolan har som syfte att skapa. För den som ska undervisa om historiebruk är det viktigt att komma ihåg att historiekulturen är avgörande för hur man tar till sig historia. Därför blir också valet av den historia man förmedlar eller det historiebruk man visar upp i högsta grad väsentligt. Man skulle kunna beskriva det som att historiekulturen aktiveras genom historiebruket. Vår historiekultur innehåller bestämda uppfattningar om historiska skeenden. Andra världskriget är ett exempel: vi saknar i princip helt skildringar av det ur Nazitysklands eller Sovjetunionens perspektiv.
Analysera historiebruk Det finns olika sätt att analysera historiebruk. Bland svenska lärare är sannolikt den modell som ar betades fram av Klas-Göran Karlsson och senare även Ulf Zander mest spridd. Den är inte i första hand avsedd för att användas i skolan och kan därför bli lite problematisk. I modellen delas historie bruket upp i en rad olika kategorier, som sedan ligger till grund för analysen. Enbart kategorisering arna förutsätter vissa förkunskaper, vilket gör att modellen ofta blir alldeles för svår. Därför kan det vara klokt att försöka röra sig bort från den. Hos de danska historiedidaktikerna Anders Hassing och Christian Vollmond återfinns en liknande kategorisering. Även denna kan vara svår för många elever, men syftet med modellen är att den ska användas i undervisning. Den största skillnaden mellan modellerna ligger i hur man ser på frågorna om brukets syfte samt vilka frågor man ställer till den historia som används. Hos Hassing och Vollmond delas bruket upp i sex kategorier: 1. Historia som läromästare Historiska händelser används för att lära av historien. Exempel: ”På 1930-talet ledde rasismen till krig och folkmord, alltså måste vi vara toleranta för att det inte ska upprepas.” 2. Historia som perspektiv eller spegel Historiska händelser används för att sätta saker i perspektiv och exemplifiera i relation till vår egen tid. Exempel: ”När jag var barn fanns inte internet.”
14 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
3. Historia som identitetsskapare Historia används för att skapa eller stärka en identitet. Genom identitetsskapande kan vissa beteen den eller traditioner förklaras önskvärda eller oönskade. Exempel: ”Vi vikingar har alltid druckit öl.” 4. Historia som argument Olika historiska händelser används för att underbygga en specifik åsikt. Den historia som används kan vara positiv eller negativ, beroende på vad man vill uppnå. Exempel: ”Vill du ha det som i Sovjet, eller?” 5. Historia som underhållning Historia där syftet är att underhålla. Det kan vara på många olika sätt, till exempel tv-spel, film. 6. Historia som vetenskap Det historiebruk som hör hemma på högskolor och universitet. De här perspektiven kan man bära med sig när man som lärare pratar om vilka syften som kan fin nas med att använda historia.
Hur elevernas modell fungerar Den modell som här presenteras för eleverna utgår egentligen inte från någon av ovanstående mo deller. Istället bygger den bland annat på arbete som gjorts av Kenneth Nordgren och Per Eliasson vid Karlstads och Malmö universitet. Utgångspunkten är att all användning av historien sker i nuet. När historia används aktiveras en specifik dåtid. Genom att aktivera denna dåtid vill man att den som ser det historiska exemplet ska uppleva eller tänka vissa saker. Man kan säga att det är i detta skede som historiekulturen aktiveras. Den som använder historia avser att skapa vissa tankar om framtiden, vissa konsekvenser. Om historia används i nuet ligger konsekvenserna i ”framtiden”. Det är viktigt att minnas att ”nuet” inte nödvändigtvis är vad vi annars menar med nutid, utan snarare avser det tillfälle då historia används, oavsett om det är en tavla som målades 1878 eller reklam som gjordes 2020. I modellen finns alltså ett NU (när historia används), ett DÅ (den historia som används) och ett SEDAN (där önskade konsekvenser befinner sig). Exempel på historiebruk: Vill du ha det som i Sovjet, eller?
Vilken historia?
När och vem?
Vad vill man uppnå?
DÅ
NU
SEDAN
Vilket/vilka samband etableras mellan då och nu?
Varför väljs just denna historia?
Vilka konsekvenser vill man uppnå?
Svar: Historiska kunskaper om Sovjetunionen aktiveras.
Svar: På grund av betydelsen av Sovjetunionen och hur vi uppfattar den utifrån vår historiekultur.
Svar: Vi vill inte ha det som i Sovjet, alltså agerar vi så som användaren önskar.
Genom att använda en specifik historia vill den som använder historia etablera olika samband mel lan då och nu. Det kan till exempel vara att peka på likheter eller dra lärdom (”det som hände då får inte hända igen”). Det kan vara att visa på skillnader (”det var bättre förr”) eller att visa på att det som händer nu har en orsak i historien. Det väsentliga är inte vilken kategori som används, utan vilket samband man avser att etablera.
15 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Exempel på konsekvenser skulle kunna vara att historia (eller nutid) normaliseras, antingen genom att vi automatiskt knyter en specifik händelse till något skeende eller blir så bekanta med exempelvis ett historiskt uttryck att det tappar betydelse. Konsekvenser kan också vara saker som identitetsskapande, eller att en utsatt grupp får upprättelse eller att ett specifikt politiskt beslut genomförs eller stoppas. För att elever ska kunna arbeta med historia behöver de förstå att inte all användning av historia är intressant i alla sammanhang. I sin enklaste form kan historiebruk beskrivas som ”alla tillfällen när historia används”. Men det är inte alltid historia används med ett uttalat syfte. Ibland kan det vara av obetänksamhet eller av gammal vana. Att analysera den typen av historiebruk är inte givande. En bättre definition av historiebruk är att det är ”de tillfällen då användningen är viktigare än historien”. Filmer eller spel är utmärkta exempel på detta. Där är det dramaturgi eller kommersiellt värde som är det primära, och historia är sekundärt.
Att arbeta med eleverna För att eleverna ska kunna analysera historiebruk behöver de, utöver historiska sakkunskaper, förstå tre saker:
1. Att det finns olika sätt att använda historia. 2. Att det finns olika syften att använda historia. 3. Att det finns historiebruk som är helt oavsiktligt. För att elever ska kunna träna på att analysera behövs en modell:
Vilken historia?
När och vem?
Vad vill man uppnå?
Vid undervisning om historiebruk bör läraren förklara vad som händer i de olika delarna av modellen. Eleverna tränar på att analysera användning genom att ställa följande frågor:
1. När används historia? 2. Vem använder historia? 3. Vilken historia används? 4. Vad vill den som använder historia uppnå?
16 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Analysuppgifter Vilken historia?
Vilken?
Vilken historia används? Ge exempel.
När?
I vilket sammanhang används historia?
Vem?
Vem eller vilka använder historia?
Varför?
Varför har den som använder historia valt just denna historia?
Syfte?
Vad vill den som använder historia uppnå genom att använda denna historia?
Vilket/vilka samband etableras mellan då och nu?
När och vem? Varför just denna historia? Historiekultur
Vad vill man uppnå? I vilket syfte används denna historia? Vilka tänkbara konsekvenser finns?
Övningarna om historiebruk utgår ifrån ovanstående tabell. Men det räcker inte att bara använda rutorna i den. Tanken med tabellen är att underlätta elevernas arbete. Den bygger på att eleverna ställer frågor till det historiebruk de presenteras för. Frågorna kan sedan leda in eleverna i ett sätt att tänka. Observera att den tabell som återfinns i elevernas övningar saknar kolumnen till vänster, som finns i tabellen här. Den finns bara med i lärarens version av tabellen för att illustrera hur de olika nivåerna hänger ihop.
•
Eleverna börjar med att ta reda på vilken historia som används. Ibland kan det innebära att de måste repetera eller fördjupa tidigare kunskaper.
•
I det andra steget ska eleven redogöra för när historia används, vem det är som använder historia och varför just det specifika historiska exemplet används. Det är i detta skede som eleven aktiverar historiekulturen. I detta skede är det inte syftet som vi letar efter. Frågan Varför just denna historia? är tänkt att leda in eleverna i en fundering kring vad det är i ”nuet” som gör att ett specifikt historiskt exempel används.
•
De första frågorna leder eleven till funderingar kring historieanvändningens syfte. Slutligen ställs frågan om vad den som använder historia vill uppnå.
I övningarna finns det ibland stödmeningar eller annat inlagt för att eleverna ska komma igång med sin analys. När eleverna använt mallen finns möjligheter att låta dem skriva resonerande texter utifrån den, det vill säga omsätta det strukturerade i mer utförlig text.
17 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Lästips Aronsson, P. (2002). ”Historiekultur, politik och historievetenskap i Norden.” Historisk tidskrift, 122:2. Bruér, M. (2018). SO-ämnena i blickfånget: geografi, religionskunskap, historia och samhällskunskap. Gothia fortbildning. Hammar, I. & Zander, U. (red.) (2015). Svärd, sandaler och skandaler: antiken på film och i tv. Studentlitteratur. Hassing, A. & Vollmond, C. (2018). Historieämnets identiteter och metoder: en introduktion. Studentlitteratur. Karlsson, K. & Zander, U. (red.) (2009). Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken. Studentlitteratur. Karlsson, K. & Zander, U. (red.) (2014). Historien är närvarande: historiedidaktik som teori och tillämpning. Studentlitteratur. Nordgren, K. (2006). Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. Karlstads universitet. Odenstad, C. (2014). Ämnesdidaktik för SO-ämnena: för grundskolan. Gleerups. Stolare, M. & Wendell, J. (red.) (2018). Historiedidaktik i praktiken: för lärare 4–6. Gleerups. Ett särskilt tack riktas till professor Per Eliasson, Malmö universitet, för goda råd och synpunkter rörande detta avsnitt.
Historisk empati I kapitel 19–24 utvecklas den del av historieämnet som kan kallas historisk empati eller att ta historiska perspektiv. Övningarna är konstruerade så att eleverna ska få utveckla sina förutsättningar att förstå hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
Att arbeta med historisk empati Att undervisa i historia innebär att förflytta sig till förflutenhetens landskap. Vi vandrar i ett främ mande land där tankar och handlingar skiljer sig från vår egen tids. Ju längre bort vi färdas, desto mer avlägsna blir de tankar och förutsättningar som skiljer förflutenhetens människor från oss själva. För att historia inte endast ska bli ett upprepande av årtal eller tolkningar utifrån våra egna föreställ ningar krävs verktyg som hjälper oss att förstå förflutenhetens landskap. Begreppet historisk empati kopplas till de delar av kursplanen som beskriver att historia kan användas för att förstå hur människors villkor och värderingar påverkas av den tid de lever i. Dåtidens människor hade andra vanor, sätt att tänka, religion, kultur, könsroller etcetera. För oss kan det vara svårt att förstå varför människor gjorde på det ena eller det andra sättet. Det är lätt att förklara människors handlingar utifrån vår egen tids värderingar. Det riskerar att leda till tanke mässiga fel och anakronistiska resonemang samt ge helt felaktig förståelse för historiens aktörer. I värsta fall kan slutsatsen bli att historiens människor var dumma eller irrationella, snarare än att de levde under dramatiskt annorlunda villkor än vi. Om inte läraren tränar eleverna i historisk empati riskerar undervisningen att fastna i en position där vår egen tid blir moraliskt överlägsen, snarare än att skapa förståelse för dåtidens människor. Moral är beroende av den tid människor lever i. Hur kommer framtidens människor att se på oss? Det kan vara svårt att förstå varför dåtidens människor tänkte eller handlade som de gjorde, sär skilt när deras värderingar helt står i strid med vår samtids. Att förstå dåtidens människor och sam tidigt förhålla sig till vår egen tids värderingar är en stor utmaning för eleverna. Men vi ska naturligt vis inte avstå från att föra etiska resonemang och ifrågasätta människors handlingar i historien. Historisk empati handlar inte om att fria människor från ansvar, utan om att förstå. Att arbeta med historisk empati är således att försöka skapa förståelse för hur människor levde och hur samhället såg ut – och hur detta påverkade historiens aktörer till att göra som de gjorde.
18 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Historiska perspektiv? Om vi utgår från vår egen tid istället för historiskt perspektiv kommer våra uppfattningar att styra tolkandet och förståelsen av historien. Eleverna måste därför veta något om den historia som de ska arbeta med. Allt arbete med historisk empati måste bindas samman med studier av sakhistoria, på samma sätt som arbete med historiska källor eller historiebruk inte kan ske utan att eleverna har kunskaper om den historiska period som studeras. Ett exempel lyfts i kapitel 20, Mellankrigstiden. Där beskrivs hur Münchenöverenskommelsen kom till stånd och hur Västeuropas ledare, med Neville Chamberlain i spetsen, blev förda bakom lju set av Adolf Hitler. Det är lätt att avfärda Chamberlain som naiv, vilket också gjorts i många historiska framställningar. Men för att förstå varför Chamberlain agerade som han gjorde behöver man ha kunskaper om dels de grymheter som människor hade upplevt under första världskriget, dels den appeasementpolitik som varit dominerande i brittisk politik under 1920- och 1930-talen. Det är betydligt svårare att försöka förstå Chamberlain än att förenkla hans agerande till naivitet. Dessutom måste man alltid ta med i beräkningen att vi är i en position där vi vet vad som faktiskt hände. Vi har andra världskrigets facit. Det hade inte de historiska aktörerna. Därför kan de inte heller dömas på något enkelt sätt. Ett annat område där man lätt misstolkar människor i historien är i synen på sjukdomar. Det är ytterst vanligt att man helt enkelt betraktar folk som okunniga, istället för att ta den historiska utvecklingen i beaktande och förstå att människor agerar utifrån den kunskap de har. I kapitel 19–24 finns flera exempel där eleverna får möjlighet att möta historiens människor, ta del av deras levnadsvillkor och på så sätt nå insikter. När vi tränar elever i historisk empati, genom att placera historiens människor i en kontext, lär vi dem att förstå vad som formade beteenden. På så sätt blir dåtiden mer begriplig. Historisk empati är inte samma sak som sympati, utan syftar till att förstå historiens aktörer utifrån den tid de själva levde i.
Övningarna Övningarna om historisk empati ser lite annorlunda ut än de som berör historiebruk och källkritik. Ibland finns den empatiska dimensionen i övningar där eleverna ska analysera en källa, eller som ett komplement till en referensuppgift. Då handlar det i regel om en eller flera följdfrågor som berör en etisk dimension. Alla övningar som behandlar historisk empati syftar till att träna de delar av historieämnet som inriktas på historiska aktörer. Övningarna innehåller nedanstående element och handlar om varför historiens aktörer tänkte eller agerade på olika sätt. Vad de påverkades av eller hur den historiska kontexten såg ut är i det sammanhanget väsentligt. Historiska exempel Att kontextualisera är väsentligt. För att förstå en händelse i det förflutna måste man känna till vad som hände runt omkring. Eleverna måste arbeta med historiska exempel. Hur tänkte de då? Hur tänkte människorna i den tid det handlar om? Vilka aktörer ingår i sammanhanget? Vilken roll hade aktörerna? Vad ville de uppnå? Varför? Påverkan Hur påverkade människors handlingar och tankesätt samhället och de historiska händelserna?
19 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Konsekvenser Påverkades någon grupp av människor? Vilka? Hur? Varför? Förändring Vad har skett i utvecklingen mellan då och nu som gjort att saker förändrats, eller inte förändrats? Vilka orsaker finns till att saker förändrats? Hur kan man förklara förändring? Sker det överhuvud taget en förändring eller finns det en historisk kontinuitet? I en del av övningarna uppmanas eleverna att fundera över vad som har förändrats och inte för ändrats. I anslutning till detta kan det också vara värt att fråga sig om förändringarna är avsiktliga eller om de helt enkelt är slumpartade.
DÅTID
NUTID
Förändring: Orsaker? Hur förklaras förändringen? Kontinuitet/förändring?
Historiska exempel
Hur tänkte de då?
Konsekvenser för …
Hur tänker vi nu?
Påverkan på …
Påverkan på …
Konsekvenser för …
Lästips Barton, K.C. & Levstik, L.S. (2014). Teaching history for the common good. L. Erlbaum Associates. Lévesque, S. (2008). Thinking historically: educating students for the twenty-first century. University of Toronto Press. Seixas, P. & Morton, T. (2013). The big six: historical thinking concepts. Nelson Education. Wineburg, S. (2001). Historical thinking and other unnatural acts: charting the future of teaching the past. Temple University Press.
20 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Övningarnas koppling till centralt innehåll och betygskriterier I tabellen nedan ser du respektive övnings koppling till det centrala innehållet och till del av betygskriterium. De delar av betygskriterierna som avses listas efter tabellen.
Kapitel
Centralt innehåll
Övning
Del av betygs kriterium kopplad till resp. övning 1
Kapitel 1 Att studera historia
Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
Begrepp i historia
X
Samband i historia
X
Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod Historiska källor och granskning utifrån källkritiska Nutid i dåtid kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. Begrepp – Analys av historiebruk kopplat till någon tids historieanvändning period, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter. Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
X
X
X
En pyrrhusseger för hamnarbetarna
X
X
X
Samband – Varför gjorde de så?
X
X
Empati – Varför gjorde de så?
X
X
Kapiteltest 1 A
X
Kapiteltest 1 B
X
Begrepp – förhistorien
X
Samband – förhistorien
X
Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod En mycket gammal kam och granskning utifrån källkritiska kriterier. Var blev människan Värdering av källornas relevans utifrån historiska bofast? frågor.
X
Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
X
X
X
X
Tidslinje – förhistorien
X
X
Kapiteltest 2
X
X
21 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
5
X
Begrepp – Varför gjorde de så?
Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
4
X
X
Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
3
X
Bli en historiker
Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.
Kapitel 2 Människans förhistoria
Historiska epoker
2
X
Kapitel 3 Forna civilisationer
Begrepp – forna civilisationer
X
En flodkultur växer fram
X
X
Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod Samband – forna och granskning utifrån källkritiska kriterier. civilisationer Värdering av källornas relevans utifrån historiska En skolpojkes berättelse frågor.
X
X
Analys av historiebruk kopplat till någon Mer om forna tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder civilisationer historia för att skapa eller stärka nationella Kapiteltest 3 identiteter.
X
X
X
X
X
X
X
Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
X
X
Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt. Kapitel 4 Den grekiska antiken
Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
Begrepp – den grekiska antiken
X
Samband – den grekiska antiken
X
Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod Vadå kolonier? och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska Herodotos och kung frågor. Cheops Analys av historiebruk kopplat till någon Mer om den grekiska tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder antiken historia för att skapa eller stärka nationella Kapiteltest 4 identiteter. Kapitel 5 Framväxten av högkulturer i olika delar av Den romerska världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. antiken Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
X
Begrepp – den romerska antiken
X
X
Från republik till kejsardöme
X
X
X
X
X
X
X
X
X X
Begrepp – medeltiden
X
X
Samband – medeltiden
X
X
22 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
X
X
X
Kapiteltest 6
X
X
Kapiteltest 5
Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod Ett botemedel mot pesten? och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska Mer om medeltiden frågor. Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
X
X
Analys av historiebruk kopplat till någon Lika och olika från tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder Mesopotamien historia för att skapa eller stärka nationella till Rom identiteter. Mer om den romerska antiken
Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
X
X
Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod Samband – den romerska och granskning utifrån källkritiska kriterier. antiken Värdering av källornas relevans utifrån historiska Roms slavar frågor.
Kapitel 6 Medeltiden
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Kapitel 7 Europeisk kolonisation och slavhandel. Den nya tiden Konsekvenser av detta för människor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
Begrepp – den nya tiden
X
X
Samband – den nya tiden
X
X
Olaudah Equianos Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod berättelse och granskning utifrån källkritiska kriterier. Upptäckten av den nya Värdering av källornas relevans utifrån historiska världen frågor. Samhälle, kultur och Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i handel långa historiska linjer kring levnadsvillkor, Mer om den nya tiden migration och makt.
Kapitel 8 Den nya tidens slut
Kapitel 9 Det långa 1800-talet
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Kapiteltest 7
X
X
X
Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
Begrepp – den nya tidens slut
X
Samband – den nya tidens slut
X
Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
Makt
X
X
X
Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod Ett brev till Voltaire och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska Mer om den nya tidens frågor. slut Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i Kapiteltest 8 långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
X
Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod Din dag i historien och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter. Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt. Kapitel 10 Den amerikanska revolutionen och frihetskriget
Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
Begrepp – den amerikanska revolutionen och frihetskriget
Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod Samband – den och granskning utifrån källkritiska kriterier. amerikanska revolutionen Värdering av källornas relevans utifrån historiska och frihetskriget frågor. Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
X
X
Händelser – den amerikanska revolutionen och frihetskriget
X
Tidslinje – den amerikanska revolutionen och frihetskriget
X
George Robert Twelves Hewes minns
X
Mer om den amerikanska revolutionen och frihetskriget
X
Kapiteltest 10
X
23 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
X
X
Kapitel 11 Den franska revolutionen
Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
Begrepp – franska revolutionen
X
Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
Samband – franska revolutionen
X
Tidslinje – franska revolutionen
X
X
Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.
Varför revolution?
X
X
Robespierrepriset
X
Till Paris ska han rida på en gris
X
Mer om den franska revolutionen
X
Kapiteltest 11
X
Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
Begrepp – Napoleontiden
X
Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
Samband – Napoleontiden
X
Varför Napoleon?
X
Napoleon korsar Alperna
X
Mer om Napoleontiden
X
X
Kapiteltest 12
X
X
Begrepp – den industriella revolutionen
X
Samband – den industriella revolutionen
X
Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
Kapitel 12 Napoleon tiden
Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur. Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt. Kapitel 13 Den industriella revolutionen
Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö. Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
Tidslinje – den Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod industriella revolutionen och granskning utifrån källkritiska kriterier. Utveckling efter den Värdering av källornas relevans utifrån historiska industriella revolutionen frågor. Barnarbete i England Analys av historiebruk kopplat till någon på 1800-talet tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder Större än den industriella historia för att skapa eller stärka nationella revolutionen identiteter. Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt. Kapitel 14 Revolutioner och framväxten av nya idéer, Europa under samhällsklasser och politiska ideologier. 1800-talet Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
X
X
X X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Kapiteltest 13
X
X
Begrepp – Europa under 1800-talet
X
Samband – Europa under 1800-talet
X
Tidslinje – Europa under 1800-talet
X
X
X
X
X
Mer om Europa under 1800-talet
X
Kapiteltest 14
X
Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
X
X
X
X
Kontinuitet och förändring – Europas stormakter
24
X X
Mer om den industriella revolutionen
Analys av historiebruk kopplat till någon Befolkningsutvecklingen i tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder Europa under 1800-talet historia för att skapa eller stärka nationella Suffragettvitt identiteter. Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur.
X
X X
X
X
X X
Kapitel 15 USA under 1800-talet
Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
Begrepp – USA under 1800-talet
X
Samband – USA under 1800-talet
X
Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur.
Tidslinje – USA under 1800-talet
X
X
Varför inbördeskrig?
X
X
Emancipationsproklamationen
X
Mer om USA under 1800-talet
X
X
Kapiteltest 15
X
X
Begrepp – Sverige i förändring
X
Samband – Sverige i förändring
X
Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
Kapitel 16 Sverige i förändring
Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö. Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
Tidslinje – Sverige i Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod förändring och granskning utifrån källkritiska kriterier. Orsaker och Värdering av källornas relevans utifrån historiska konsekvenser frågor. Nymalthusianska artiklar Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, Kontinuitet och nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och förändring: historisk kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. migration Kontinuitet och förändring i synen på kön, Mer om Sverige i jämställdhet och sexualitet. förändring
Kapitel 17 Europeisk kolonisation och slavhandel. Världen under Konsekvenser av detta för människor och 1800-talet kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
X
X
X
X
X
Begrepp – världen under 1800-talet
X
Samband – världen under 1800-talet
X
De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck. Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
25 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
X X
X
X
X
X
X X
Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur.
X
X
Kapiteltest 16
Tidslinje – världen Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod under 1800-talet och granskning utifrån källkritiska kriterier. Krigets fångar Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. Mer om världen Analys av historiebruk kopplat till någon under 1800-talet tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder Kapiteltest 17 historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.
X
X
X X
X
X
X
X
X
X
X
X
Kapitel 18 Mot det moderna Europa
Kapitel 19 Första världskriget
Begrepp – mot det moderna Europa
X
X
Samband – mot det moderna Europa
X
X
Tidslinje – mot det moderna Europa
X
X
Mer om vägen mot det moderna Europa
X
X
Kapiteltest 18
X
X
De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.
Begrepp – första världskriget
X
Samband – första världskriget
X
Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
Tidslinje – första världskriget
X
Varför världskrig?
X
Vad hände i Sarajevo?
X
Princip i Belgrad
X
Potatisbrist och brödfusk
X
Mer om första världskriget
X
X
Kapiteltest 19
X
X
Begrepp – mellankrigstiden
X
Samband – mellankrigstiden
X
Tidslinje – mellankrigstiden
X
En digital kristallnatt
X
Neville Chamberlain och Münchenöverenskommelsen
X
Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur. Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.
Kapitel 20 Mellankrigs tiden
Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för människor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck. Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt. Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
X X X X
X
X
Social distans nu och då?
X
Mer om mellankrigstiden
X
X
Kapiteltest 20
X
X
26 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
X X
Svensk rasbiologi
Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.
X
X
Kapitel 21 Andra världskriget
Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för människor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
Begrepp – andra världskriget
X
Samband – andra världskriget
X
Tidslinje – andra Analys av historiebruk kopplat till någon världskriget tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder Ett liv i nazismens skugga historia för att skapa eller stärka nationella identiteter. Källor till Förintelsen De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och Motstånd mot nazismen folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck. Varför Förintelsen? Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, Vägen mot Förintelsen nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Sverige och Tyskland Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
X
X X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Censur i världskrigets Sverige
X
Mer om andra världskriget
X
X
X
Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.
Kapiteltest 21
X
X
X
De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.
Begrepp – Europa efter världskrigen
X
Samband – Europa efter världskrigen
X
Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
Kapitel 22 Europa efter världskrigen
X
Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden Tidslinje – Europa efter och utmaningar i världen efter det kalla krigets världskrigen slut. Europa efter världskrigen Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, Livet i DDR migration och makt.
X
X
X
X
Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
Mer om Europa efter andra världskriget
X
X
Kapiteltest 22
X
X
27 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
X
X
X X
Kapitel 23 Sverige efter världskrigen
Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
X
Samband – Sverige efter världskrigen
X
Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden Tidslinje – Sverige efter och utmaningar i världen efter det kalla krigets världskrigen slut.
X
Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
Sexuella rättigheter
X
Minoriteters skolgång
X
Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
Kapitel 24 Världen efter världskrigen
Begrepp – Sverige efter världskrigen
De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.
Baltutlämningen Carl Bildt skriver historia
Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.
X X
X
X
X
X
Minnen av det förflutna
X
Blev det annorlunda?
X
X
X
Mer om Sverige efter världskrigen
X
X
X
Kapiteltest 23
X
X
Begrepp – världen efter världskrigen
X
Samband – världen efter världskrigen
X
Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden Tidslinje – världen efter och utmaningar i världen efter det kalla krigets världskrigen slut. Din dag i historien Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
X
X
X
X
X
Hur kan vi veta vad som har hänt?
X
Symboler under stormningen av Kapitolium
X
X
Lika och olika – långa och korta perspektiv
X
X
X
X X X
X
Ondskans axelmakter
X
Sputnik-moment
X
Mer om världen efter världskrigen
X
X
Kapiteltest 24
X
X
28 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
X
Betygskriterium i historia När det kommer till betygsättning är betygskriteriet att betrakta som en helhet. Men för att det ska bli enklare att använda bokens uppgifter som underlag har vi gjort en uppdelning, så att du som lärare enklare ska kunna få belägg för elevernas kunskapsnivå i relation till de olika uppgifterna. Texten nedan är bearbetad. Delkriterium 1
Kunskaper om händelser, centrala skeenden, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp.
Delkriterium 2
Kunna resonera om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av männi skors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid.
Delkriterium 3
Kunna resonera om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer.
Delkriterium 4
Kunna ställa frågor till historiska källor och föra resonemang om vad källorna berättar om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet.
Delkriterium 5
Kunna resonera om hur historia används i olika sammanhang och för olika syften.
29 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Året runt på 25 moment Ett problem för alla som undervisar i historia på högstadiet är att få tiden att räcka till. För att underlätta har vi skapat en kapitelstruktur (se s. 31) som kan vara till hjälp för att hantera undervisningen under året. På de flesta skolor varierar läsåret mellan 36 och 38 veckor, beroende på hur schema läggs och helgdagar är fördelade. Som lärare har man oftast 40–50 minuter i veckan till sitt förfogande i historieämnet. I den bästa av världar innebär det att man för en hel årskurs har 38 lektioner, även om det oftast blir färre. Strukturen är uppdelad i 25 olika moment per årskurs. Varje enskilt moment kan omfatta en eller flera lektioner. Momenten är i första hand uppdelade utifrån omfattningen av text och uppgifter, i andra hand efter hur kronologin hänger samman. Ibland har vi fått göra avvägningar mellan dessa. Momenten är tänkta att fungera som ett stöd för dig i din planering, men indelningen är enbart ett förslag. I moment 2 och 3 i kapitel 1 finns några övningar som kan passa bättre att göra i åk 8 och 9, men det avgör du själv.
30 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Årskurs 7 Kapitel 1. Att studera historia Moment
Planering och övningar
1
Att studera historia Historiska källor och begrepp • Begrepp i historia • Samband i historia • Historiska källor
2
Hur historia används • Nutid i dåtid • Begrepp – historieanvändning • Historiska epoker • En pyrrhusseger för hamnarbetarförbundet • Bli en historiker!
3
Varför gjorde de så? • Begrepp – Varför gjorde de så? • Samband – Varför gjorde de så? • Empati – Varför gjorde de så? Kapiteltest 1 A och 1 B
Kapitel 2. Människans förhistoria Moment
Planering och övningar
4
Apor eller människor? Andra människoarter? Bland samlare och jägare • Begrepp – förhistorien • En mycket gammal kam
5
Från jägare till bönder • Begrepp – förhistorien • Samband – förhistorien • Var blev människan bofast? • Tidslinje – förhistorien Kapiteltest 2
31 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Kapitel 3. Forna civilisationer Moment
Planering och övningar
6
Forna civilisationer Flodkulturerna • En flodkultur växer fram
7
Mesopotamien Arvet från Mesopotamien • En skolpojkes berättelse
8
Egypten • Samband – forna civilisationer
9
Andra forntida civilisationer • Begrepp – forna civilisationer • Mer om forna civilisationer Kapiteltest 3
Kapitel 4. Den grekiska antiken Moment
Planering och övningar
10
Den grekiska antiken Den minoiska kulturen Mykene
11
Det antika Grekland växer fram Stadsstaterna • Vadå kolonier? Aten
12
• Begrepp – den grekiska antiken Militärstaten Sparta Krig
13
Atens storhetstid • Herodotos och kung Cheops Världen är så stor, så stor ... • Samband – den grekiska antiken • Mer om den grekiska antiken Kapiteltest 4
32 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Kapitel 5. Det romerska riket Moment
Planering och övningar
14
Det romerska riket Romare och etrusker
15
Från erövrad till erövrare • Roms slavar
16
Imperium romanum Kvinnor och barn • Lika och olika från Mesopotamien till Rom
17
Republiken blir ett kejsardöme • Från republik till kejsardöme Nedgång och fall
18
Arvet efter Rom • Begrepp – den romerska antiken • Samband – den romerska antiken • Mer om den romerska antiken Kapiteltest 5
Kapitel 6. Medeltiden Moment
Planering och övningar
19
Medeltiden Tidig medeltid
20
Högmedeltid • Ett botemedel mot pesten? Senmedeltid • Begrepp – medeltiden • Samband – medeltiden • Mer om medeltiden Kapiteltest 6
33 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Kapitel 7. Den nya tiden Moment
Planering och övningar
21
Den nya tiden Enväldiga kungar och europeiska krig • Begrepp – den nya tiden
22
Världshandel och upptäckter Världen möter Europa • Begrepp – den nya tiden
23
Sydamerika plundras Utplåning? Triangelhandeln • Begrepp – den nya tiden • Olaudah Equianos berättelse • Upptäckten av den nya världen
24
Mot en ny världsbild • Begrepp – den nya tiden • Samhälle, kultur och handel
25
Reformationen 30-åriga kriget • Begrepp – den nya tiden • Samband – den nya tiden • Mer om den nya tiden Kapiteltest 7
34 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Årskurs 8 Kapitel 8. Den nya tidens slut Moment 1
Planering och övningar Den nya tidens slut • Begrepp – den nya tidens slut • Samband – den nya tidens slut • Makt • Ett brev till Voltaire • Mer om den nya tidens slut Kapiteltest 8
Kapitel 9. Det långa 1800-talet Moment 2
Planering och övningar • Din dag i historien
Kapitel 10. Den amerikanska revolutionen och frihetskriget Moment 3
Planering och övningar • Begrepp – den amerikanska revolutionen och frihetskriget • Samband – den amerikanska revolutionen och frihetskriget • Händelser – den amerikanska revolutionen och frihetskriget • Tidslinje – den amerikanska revolutionen och frihetskriget • George Robert Twelves Hewes minns • Mer om den amerikanska revolutionen och frihetskriget Kapiteltest 10
Kapitel 11. Den franska revolutionen Moment
Planering och övningar
4
Den franska revolutionen, orsaker • Begrepp – franska revolutionen • Samband – franska revolutionen • Tidslinje – franska revolutionen • Varför revolution? • Till Paris ska han rida på en gris • Mer om franska revolutionen
5
Den franska revolutionen, förlopp • Begrepp – franska revolutionen • Samband – franska revolutionen • Tidslinje – franska revolutionen • Robespierrepriset • Mer om franska revolutionen Kapiteltest 11
35 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Kapitel 12. Napoleontiden Moment 6
Planering och övningar • Begrepp – Napoleontiden • Samband – Napoleontiden • Varför Napoleon? • Napoleon korsar Alperna • Mer om Napoleontiden Kapiteltest 12
Kapitel 13. Den industriella revolutionen Moment
Planering och övningar
7
Den industriella revolutionens bakgrund • Begrepp – den industriella revolutionen • Samband – den industriella revolutionen • Tidslinje – den industriella revolutionen • Mer om den industriella revolutionen
8
Den industriella revolutionens förlopp • Begrepp – den industriella revolutionen • Samband – den industriella revolutionen • Tidslinje – den industriella revolutionen • Mer om den industriella revolutionen
9
Den industriella revolutionens människor • Begrepp – den industriella revolutionen • Samband – den industriella revolutionen • Barnarbete i England på 1800-talet • Tidslinje – den industriella revolutionen • Mer om den industriella revolutionen
10
Den industriella revolutionens samhällsförändring • Begrepp – den industriella revolutionen • Samband – den industriella revolutionen • Utveckling efter den industriella revolutionen • Större än den industriella revolutionen • Tidslinje – den industriella revolutionen Kapiteltest 13
36 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Kapitel 14. Europa under 1800-talet Moment
Planering och övningar
11
Europa under 1800-talet, samhällsförändring • Begrepp – Europa under 1800-talet • Samband – Europa under 1800-talet • Tidslinje – Europa under 1800-talet • Befolkningsutveckling i Europa under 1800-talet • Kontinuitet och förändring – Europas stormakter
12
Europa under 1800-talet, ideologierna • Begrepp – Europa under 1800-talet • Samband – Europa under 1800-talet • Tidslinje – Europa under 1800-talet • Suffragettvitt
13
Europa under 1800-talet, nationalismen • Begrepp – Europa under 1800-talet • Samband – Europa under 1800-talet • Tidslinje – Europa under 1800-talet
14
Europa under 1800-talet, mellan revolution och reform • Begrepp – Europa under 1800-talet • Samband – Europa under 1800-talet • Tidslinje – Europa under 1800-talet • Mer om Europa under 1800-talet Kapiteltest 14
Kapitel 15. USA under 1800-talet Moment
Planering och övningar
15
USA under 1800-talet, expansion • Begrepp – USA under 1800-talet • Samband – USA under 1800-talet • Tidslinje – USA under 1800-talet
16
USA under 1800-talet, inbördeskriget • Begrepp – USA under 1800-talet • Samband – USA under 1800-talet • Tidslinje – USA under 1800-talet • Varför inbördeskrig? • Emancipationsproklamationen • Mer om USA under 1800-talet Kapiteltest 15
37 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Kapitel 16. Sverige i förändring Moment
Planering och övningar
17
Sverige i förändring, 1700-talet • Begrepp – Sverige i förändring • Samband – Sverige i förändring • Tidslinje – Sverige i förändring • Mer om Sverige i förändring
18
Sverige i förändring, kungamakt och tankekraft • Begrepp – Sverige i förändring • Samband – Sverige i förändring • Tidslinje – Sverige i förändring • Mer om Sverige i förändring
19
Sverige i förändring, industrinationen • Begrepp – Sverige i förändring • Samband – Sverige i förändring • Tidslinje – Sverige i förändring • Mer om Sverige i förändring
20
Sverige i förändring, emigrationen • Begrepp – Sverige i förändring • Samband – Sverige i förändring • Tidslinje – Sverige i förändring • Orsaker och konsekvenser • Nymalthusianska artiklar • Kontinuitet och förändring: historisk migration
21
Sverige i förändring, minoriteter • Begrepp – Sverige i förändring • Samband – Sverige i förändring • Tidslinje – Sverige i förändring • Mer om Sverige i förändring Kapiteltest 16
Kapitel 17. Världen under 1800-talet Moment
Planering och övningar
22
Världen under 1800-talet, imperialismen • Begrepp – världen under 1800-talet • Samband – världen under 1800-talet • Tidslinje – världen under 1800-talet
23
Världen under 1800-talet, Afrika • Begrepp – världen under 1800-talet • Samband – världen under 1800-talet • Tidslinje – världen under 1800-talet • Krigets fångar
24
Världen under 1800-talet, resten av världen • Begrepp – världen under 1800-talet • Samband – världen under 1800-talet • Tidslinje – världen under 1800-talet • Mer om världen under 1800-talet Kapiteltest 17
38 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Kapitel 18. Mot det moderna Europa Moment 25
Planering och övningar • Begrepp – världen under 1800-talet • Samband – världen under 1800-talet • Tidslinje – världen under 1800-talet • Mer om vägen mot det moderna Europa Kapiteltest 18
39 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Årskurs 9 Kapitel 19. Första världskriget Moment
Planering och övningar
1
Från fred till krig Varför ett världskrig? • Begrepp – första världskriget • Samband – första världskriget • Varför världskrig? • Vad hände i Sarajevo?
2
Kriget i väster Krigets andra fronter • Begrepp – första världskriget • Samband – första världskriget • Princip i Belgrad
3
Mot ett slut på kriget Freden • Tidslinje – första världskriget • Mer om första världskriget
4
Sverige och första världskriget • Begrepp – första världskriget • Samband – första världskriget • Potatisbrist och brödfusk • Mer om första världskriget Kapiteltest 19
Kapitel 20. Mellankrigstiden Moment
Planering och övningar
5
Aldrig mer krig! Det glada 20-talet? Ekonomisk tillväxt Ryssland Italien och Spanien • Begrepp – mellankrigstiden • Samband – mellankrigstiden • Mer om mellankrigstiden
6
Tyskland efter kriget Nazisterna Terror och förföljelse • Begrepp – mellankrigstiden • Samband – mellankrigstiden • En digital kristallnatt Förberedelser för krig • Neville Chamberlain och Münchenöverenskommelsen • Mer om mellankrigstiden
7
Sverige mot demokrati • Svensk rasbiologi • Social distans nu och då? Det finska inbördeskriget • Begrepp – mellankrigstiden • Samband – mellankrigstiden • Tidslinje – mellankrigstiden • Mer om mellankrigstiden Kapiteltest 20
40 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Kapitel 21. Andra världskriget Moment
Planering och övningar
8
Molotov–Ribbentrop-pakten Kriget bryter ut Anfall i väst • Begrepp – andra världskriget • Samband – andra världskriget • Mer om andra världskriget
9
Krig i öster • Begrepp – andra världskriget • Samband – andra världskriget • Motstånd mot nazismen • Mer om andra världskriget
10
Mot ett slut på kriget Stilla havet • Begrepp – andra världskriget • Samband – andra världskriget • Mer om andra världskriget
11
Förintelsen Krigets efterspel • Begrepp – andra världskriget • Samband – andra världskriget • Tidslinje – andra världskriget • Ett liv i nazismens skugga • Källor till Förintelsen • Varför Förintelsen? • Vägen mot Förintelsen
12
Norden under andra världskriget • Begrepp – andra världskriget • Samband – andra världskriget • Sverige och Tyskland • Censur i världskrigets Sverige • Mer om andra världskriget Kapiteltest 21
41 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Kapitel 22. Europa efter världskrigen Moment
Planering och övningar
13
Tyskland och Europa Berlinmuren Trumandoktrinen och Marshallhjälpen • Begrepp – Europa efter världskrigen • Samband – Europa efter världskrigen • Mer om Europa efter världskrigen
14
Förenta nationerna Att få Europa att bli sams • Begrepp – Europa efter världskrigen • Samband – Europa efter världskrigen • Mer om Europa efter världskrigen
15
Sovjetunionen och Östeuropa • Livet i DDR Kalla kriget och dess orsaker Vänstervågen • Begrepp – Europa efter världskrigen • Samband – Europa efter världskrigen • Mer om Europa efter världskrigen
16
Nya vindar i Östeuropa Muren faller! Revolution i Östeuropa Sovjetunionen faller Baltikum • Begrepp – Europa efter världskrigen • Samband – Europa efter världskrigen • Mer om Europa efter världskrigen
17
Konflikter på Balkan De tidigare Sovjetrepublikerna • Begrepp – Europa efter världskrigen • Samband – Europa efter världskrigen • Europa förändras • Tidslinje – Europa efter världskrigen • Mer om Europa efter världskrigen Kapiteltest 22
42 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Kapitel 23. Sverige efter världskrigen Moment
Planering och övningar
18
• Minnen av det förflutna Rekordåren Välfärdsstatens framväxt • Begrepp – Sverige efter världskrigen • Samband – Sverige efter världskrigen • Mer om Sverige efter världskrigen
19
Framgångsåren närmar sig sitt slut Modernisering av landets styrning • Begrepp – Sverige efter världskrigen • Samband – Sverige efter världskrigen • Mer om Sverige efter världskrigen
20
Bergochdalbana i ekonomin Nya politiska partier Ekonomi och politik på 1990-talet • Begrepp – Sverige efter världskrigen • Samband – Sverige efter världskrigen • Mer om Sverige efter världskrigen
21
Politiken i ett nytt millennium • Carl Bildt skriver historia • Begrepp – Sverige efter världskrigen • Samband – Sverige efter världskrigen • Minoriteters skolgång • Blev det annorlunda?
22
Sverige och kalla kriget • Baltutlämningen Ungdom, musik och nöjen Nya könsroller för män och kvinnor • Sexuella rättigheter Våldsamheter i folkhemmet Nordiskt samarbete i en ny värld • Begrepp – Sverige efter världskrigen • Samband – Sverige efter världskrigen • Mer om Sverige efter världskrigen Kapiteltest 23
43 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Kapitel 24. Världen efter världskrigen Moment
Planering och övningar
23
• Din dag i historien Konflikter under kalla kriget Rymdkapplöpningen USA efter andra världskriget • Begrepp – världen efter världskrigen • Samband – världen efter världskrigen • Mer om världen efter världskrigen
24
Afrikansk frihetskamp och konflikter Mellanöstern Asien Latinamerika • Begrepp – världen efter världskrigen • Samband – världen efter världskrigen • Mer om världen efter världskrigen
25
Attacken mot tvillingtornen • Ondskans axelmakter Den arabiska våren Terrorismen Mot ett modernare samhälle • Begrepp – världen efter världskrigen • Samband – världen efter världskrigen • Tidslinje – världen efter världskrigen • Hur kan vi veta vad som har hänt? • Symboler under stormningen av Kapitolium • Lika och olika – långa och korta perspektiv • Sputnik-moment • Mer om världen efter världskrigen Kapiteltest 24
44 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
Kapitel 1. Att studera historia Grundbokens introduktion till kapitlet I det här kapitlet ska du lära dig om historieämnets olika byggstenar, om hur vi kan veta något om det förflutna, hur vi kan tänka om dess människor, hur det förflutna tolkas och hur historia blir till. Här beskrivs historiska källor men också historiska begrepp, epoker, hur historia kan användas och historisk empati. Tillsammans ger byggstenarna dig verktyg för att förstå historien.
I det här kapitlet får eleverna möta historieämnet och centrala begrepp och metoder som är nöd vändiga för att uppnå målen i högstadiet. I längden fungerar det här kapitlet som en nyckel till historieämnets hemligheter och svårigheter. Eleverna får kunskap om hur historia används och lär känna en metod för att bearbeta historie bruk. Historieanvändningen är en central del av förståelsen för hur ett historiemedvetande utvecklas, och därför fyller kapitlet en viktig roll. Arbetet måste göras i anslutning till grundboken. Att arbeta med modellerna utan att eleverna känner till de historiska områden som ska analyseras är tämligen meningslöst. Eleverna får också möta den del av historieämnet som handlar om att se på historia utifrån historiens egna förutsättningar, det som kallas historisk empati. Kapitlet behandlar de delar av historieämnet som är tänkta att utveckla elevernas historiemedvetande. Innehållet utgör grunden för förståelse av historieämnet som något mer än årtal och händelser.
Övningar i kapitlet Begrepp i historia Samband – historia Historiska källor Historiska epoker Nutid i dåtid Begrepp historieanvändning En pyrrhusseger för hamnarbetarförbundet Bli en historiker! Begrepp – Varför gjorde de så? Samband – Varför gjorde de så? Empati – Varför gjorde de så? Kapiteltest 1 A och 1 B För respektive övnings koppling till centralt innehåll och betygskriterier, se tabellen på s. 21.
45 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
LÄRARE Kapitel 1
Begrepp i historia Typ av övning: träna begrepp Gruppstorlek: enskilt eller i par Tid: 20 minuter eller mer Förmågor som tränas: referenskunskaper Koppling till centralt innehåll och kunskapskrav: se tabell på s. 21
Lärarinstruktion Uppgifterna kan antingen genomföras parallellt med de olika delar av kapitlen där begreppen dyker upp eller i slutet av kapitlet som en sammanställning. Låt eleverna skriva korta förklaringar, det vill säga enstaka ord, kort förklaring eller synonym. I den större rutan använder eleven begreppet i ett sammanhang och skriver en hel mening eller utförligare förklaring där begreppet finns med.
46 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
ELEV Kapitel 1
Begrepp i historia Använd begreppen i listan för att skriva förklaringar.
• Under ”Kort förklaring” försöker du skriva en enkel men sammanfattande förklaring, till exempel ”Arkiv betyder …”.
• Under ”Konstruera en förklarande mening med begreppet” skriver du en lite längre förklaring. Här ska du också försöka sätta in begreppet i ett större sammanhang. Till exempel ”Begreppet arkiv betyder … och det brukar man använda när …”.
Begrepp
Kort förklaring
Konstruera en förklarande mening med begreppet
Arkiv
Källmaterial
Arkeologi
Historia
Kvarleva
Berättande källa
47 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
ELEV Kapitel 1
Förstahandskälla
Andrahandskälla
Äkthet
Tid
Beroende
Tendens
Kontinuitet
Förändring
48 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
ELEV Kapitel 1
Kronologi
Orsak och konsekvens
Förklaring
Identitet
Epok
Förhistorisk tid
Forntid
Antiken
49 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
ELEV Kapitel 1
Medeltiden
Den nya tiden
Det långa 1800-talet
Det korta 1900-talet
Samtidshistoria
50 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
LÄRARE Kapitel 1
Samband i historia Typ av övning: sambandskort Gruppstorlek: grupper om 3–5 elever Tid: 20 minuter eller mer Förmågor som tränas: referenskunskaper Koppling till centralt innehåll och kunskapskrav: se tabell på s. 21
Lärarinstruktion Skriv ut korten och klipp isär dem. Dela in eleverna i grupper och ge varje grupp en uppsättning kort. Ge eleverna i uppgift att placera korten på ett sätt som de tycker passar (läs mer om sambandskort i ”Att arbeta med övningarna”). Låt dem diskutera och komma fram till en lösning som är gemensam för hela gruppen. Korten kan läggas på många olika sätt. Därför är det viktigt att uppgiften bearbetas och diskuteras i helklass. Då korten inte är knutna till någon historisk period kan de placeras lite som du själv önskar. Be stäm dig på förhand för hur du vill att eleverna ska placera korten och ge instruktionen till eleverna.
51 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
ELEV Kapitel 1
Samband i historia Ni har blivit indelade i grupper. Använd korten för att tillsammans i gruppen förklara hur olika historiska begrepp hänger samman.
• Lägg ut korten. • Lägg kort ni tycker hör ihop bredvid varandra. • Diskutera och motivera för varandra varför olika kort hör ihop. Korten kan läggas ut på många olika sätt, och det är därför viktigt att ni gemensamt funderar över hur de hänger ihop.
• Om ni inte är överens diskuterar ni och försöker komma överens om placeringen. • Diskutera tillsammans i helklass när ni är klara. • Blev det likadant för alla grupperna? Varför blev det så? Varför inte?
52 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
ELEV Kapitel 1
Andrahandskälla
Antiken
Arkiv
Berättande källa
Den nya tiden
Det korta 1900-talet
Det långa 1800-talet
Epok
Forntid
Förhistoria
Förstahandskälla
Identitet
Kvarleva
Historisk källa/källmaterial
Medeltiden
Samtidshistoria
Trovärdighet
53 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
LÄRARE Kapitel 1
Historiska källor Typ av övning: historiska källor Gruppstorlek: enskilt, liten grupp eller helklass Tid: 40 minuter eller mer Förmågor som tränas: referenskunskaper Koppling till centralt innehåll och kunskapskrav: se tabell på s. 21
Lärarinstruktion Övningen är konstruerad för att eleven ska träna såväl de källkritiska begreppen som den källkritiska förmågan. Dela in eleverna i mindre grupper eller jobba i helklass. Har eleverna jobbat med källor tidigare kan övningen även göras enskilt. Övningen innehåller en historisk källa. För att kunna bearbeta denna behöver eleverna ha läst texten om historiska källor i grundboken innan de läser instruktionerna till den här övningen. Eleverna ska därefter lösa uppgifterna, som är kopplade till källan i övningen. Bearbeta även övningen i helklass.
54 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
ELEV Kapitel 1
Historiska källor Stockholms blodbad var en process som följde på ett långdraget inbördeskrig där den danske kungen Kristian II tog makten över Sverige. Kristian tog hjälp av kyrkan för att döma och avrätta de ledande motståndarna. Totalt avrättades närmare 100 personer i Stockholm under två dagar i oktober 1520. Berättelsen om Stockholms blodbad var en viktig del i det uppror som ledde till att Gustav Vasa blev kung av Sverige. Antalet samtida källor som berättar vad som verkligen hände är väldigt litet. Här är ett exempel på en källa som berättar om Stockholms blodbad.
Stockholms blodbad, utgiven 1868. I texten beskrivs Kristian II som både ”blodtörstig” och ”tyrann”.
Besvara frågorna med hjälp av det du vet om källan. Motivera ditt svar med hjälp av texten om historiska källor i grundboken.
1. Vilken sorts källa är det? ________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________
55 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022
ELEV Kapitel 1
Ställ frågor till källan: a. Är källan äkta?
________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________
b. Hur nära händelserna i tid är källan nedskriven?
________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________
c. Har den varit beroende av andra källor i sin beskrivning?
________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________
d. Har källan någon tendens?
________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________
2. Är källan trovärdig om du vill veta hur Stockholms blodbad gick till? Motivera ditt svar med hjälp av texten i grundboken och dina svar på uppgift 1 a–d. ________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________
56 Fundament Historia 7–9, Mikael Bruér © Tukan läromedel 2022