Fundament Historia 7–9 utgår från det centrala innehållet i Lgr22 och har tydligt fokus på språk- och kunskapsutveckling för att säkerställa att alla elever ges möjlighet att klara betygs kriterierna och utveckla sina förmågor. Den noga genomarbetade texten inbjuder till dialog med läsaren och kompletteras av klargörande läsförståelsefrågor, ordförklaringar, ordlistor, lässtrategier och en smart manual för källkritik. Grundboken kompletteras av en digital lärarhandledning, som innehåller fördjupning, planerings- och bedömningshjälp och mängder av stimulerande elevövningar på olika nivåer, samt tester att använda som repetition eller stöd för bedömning.
I serien finns också: Fundament Geografi 7–9 Fundament Religion 7–9 Fundament Samhällskunskap 7–9
www.tukanlaromedel.se
Mikael Bruér
Mikael Bruér är legitimerad högstadie- och gymnasielärare i SO-ämnena. Efter mer än 15 år som lärare på högstadiet och gymnasiet är han idag verksam som universitetsadjunkt och doktorand vid Malmö universitet.
HISTORIA 7–9 Mikael Bruér
INNEHÅLL 1 Att studera historia Historia eller arkeologi? Hur kan vi veta att något har hänt? Historiska begrepp Hur historia används Arbeta med hur historia används Varför gjorde de så? Olika sätt att se på historia Historieanvändning och identitet Ordlista Fundament Historia 7–9 Copyright © Tukan läromedel Utgiven av Tukan läromedel 2022 Örlogsvägen 15 426 71 Västra Frölunda www.tukanlaromedel.se
Faktagranskning: Martin Dackling, docent i historia Carl-Johan Svensson, fil.dr i historiedidaktik Redaktionell produktion: KAP Pernilla Karlsson AB Formgivning: Anna Arturén, Gyllene Snittet bokformgivning AB Illustrationer/omslag: Anna Lagerström, Lille fabrik AB Kartor: Petter Lönegård, Lönegård & Co Första tryckningen Tryckt i Lettland 2022 ISBN 978-91-88955-44-9
16 17 18 24 28 31 33 34 35 37
2 Människans förhistoria
38
Apor eller människor? Bland samlare och jägare Från jägare till bönder Ordlista
39 43 45 49
3 Forna civilisationer
50
Flodkulturerna Mesopotamien Egypten Andra forntida civilisationer Ordlista
51 53 62 71 75
4 Den grekiska antiken
76
Den minoiska kulturen Mykene Det antika Grekland växer fram Stadsstaterna Aten Militärstaten Sparta Krig Atens storhetstid Arvet från Grekland Ordlista
78 79 80 81 82 85 87 90 96 97
Inledning 8 Lässtrategier 12
5 Det romerska riket Romare och etrusker Från erövrad till erövrare Kvinnor och barn Republiken blir ett kejsardöme Nedgång och fall Arvet från Rom Ordlista
6 Medeltiden Tidig medeltid (ca 500–1000 e.v.t.) Högmedeltid (ca 1000–1300 e.v.t.) Senmedeltid (ca 1300–1500 e.v.t.) Ordlista
7 Den nya tiden Enväldiga kungar och europeiska krig Världshandel och upptäckter Världen möter Europa Sydamerika plundras Triangelhandeln Asien Mot en ny världsbild Reformationen Trettioåriga kriget Ordlista
8 Den nya tidens slut Stormaktspolitik i Europa och världen Upplysningen Europa vid 1700-talets slut Ordlista
9 Det långa 1800-talet De många revolutionerna
Register 534 Bildförteckning 539
98 100 103 108 109 112 114 115
10 Den amerikanska
revolutionen och frihetskriget
Europeiska kolonier i Amerika Politiska protester Kontinentalkongress och revolution Från revolution till frihetskrig Ordlista
166 167 169 172 173 177
116
11 Den franska revolutionen
178
118 121 123 127
Det orättvisa Frankrike Ståndsriksdagen Mot en konstitution Skräckväldet Motreaktionen Kvinnorna och revolutionen Arvet efter revolutionen Ordlista
179 184 186 188 191 192 192 193
128 129 131 134 136 138 141 142 146 147 149
150 152 154 158 160
162 165
12 Napoleontiden Napoleon blir kejsare Reform och revolution Nya krig Bilden av Napoleon Ordlista
194 195 197 198 202 203
13 Industriella revolutionen I staden och på landet Jordbruket En gryende kapitalism Varför började det i England? Urbaniseringen Från hemarbete till industri Ångmaskiner och kolgruvor Fabrikerna Gruvorna Industrisamhällets människor Befolkningsexplosion Revolutionerande framsteg Politik och ekonomi Ordlista
14 Europa under 1800-talet Stormakterna och Wienkongressen Samhällsförändring och växande befolkning Ideologierna Italien enas Tyskland enas Skandinavismen Ryssland Europa mellan revolution och reform Den stora europeiska emigrationen Ordlista
15 USA under 1800-talet Krig och åter krig Invandrare och nybyggare Ett folkmord på prärien Inbördeskriget Ordlista
204 206 207 209 210 212 212 215 217 217 218 222 224 225 228
230 231 235 240 246 248 253 254 256 259 262
264 266 266 270 272 278
16 Sverige i förändring
280
Frihetstiden Enväldets återkomst Den svenska upplysningen Hur styrdes Sverige? Bondelandet Sverige Mot ett annat Sverige Från bondeland till industrination Folkrörelserna Utvandrarlandet Sverige Samer Romer Ordlista
281 284 290 292 294 298 302 306 314 319 321 323
17 Världen under 1800-talet
326
Imperialismen Indien Afrika Kina Amerikansk imperialism Sydamerika Japan Imperialismens konsekvenser Ordlista
327 330 334 343 345 346 347 347 348
18 Mot det moderna Europa
350
Världsutställningarna La belle époque Teknik och vetenskap Ordlista
19 Första världskriget Från fred till krig Varför ett världskrig? Kriget i väster Krigets andra fronter Mot ett slut på kriget Freden Sverige och första världskriget Ordlista
351 352 355 359
360 361 364 366 370 372 375 377 378
20 Mellankrigstiden Aldrig mer krig! Det glada 20-talet? Ekonomisk tillväxt Ryssland Italien och Spanien Tyskland efter kriget Nazisterna Terror och förföljelse Förberedelser för krig Sverige på väg mot demokrati Det finska inbördeskriget Ordlista
21 Andra världskriget Molotov–Ribbentrop Kriget bryter ut Anfall i väst Krig i öster Kriget sprider sig Mot ett slut på kriget Stilla havet Förintelsen Krigets efterspel Norden under andra världskriget Ordlista
22 Europa efter världskrigen Tyskland och Europa Berlinmuren Trumandoktrinen och Marshallhjälpen Förenta nationerna Att få Europa att bli sams Sovjetunionen och Östeuropa Kalla kriget och dess orsaker Vänstervågen Nya vindar i Östeuropa Muren faller! Revolution i Östeuropa
380 381 384 387 388 390 391 395 399 402 404 408 409
412 413 414 415 417 420 423 428 430 434 437 444
446 449 451 452 453 453 454 456 458 459 461 463
Sovjetunionen faller Baltikum Konflikter på Balkan De tidigare sovjetrepublikerna Ordlista
23 Sverige efter världskrigen Rekordåren Välfärdsstatens framväxt Framgångsåren närmar sig sitt slut Modernisering av landets styrning Bergochdalbana i ekonomin Nya politiska partier Ekonomi och politik på 1990-talet Politiken i ett nytt millennium Sverige och kalla kriget Ungdom, musik och nöjen Nya könsroller för män och kvinnor Våldsamheter i folkhemmet Nordiskt samarbete i en ny värld Ordlista
24 Världen efter världskrigen Konflikter under kalla kriget Rymdkapplöpningen USA efter andra världskriget Avkoloniseringen Afrikansk frihetskamp och konflikter Mellanöstern Asien Latinamerika Attacken mot tvillingtornen Den arabiska våren Terrorismen Mot ett modernare samhälle Ordlista
464 465 465 469 470
472 473 475 480 482 482 484 485 485 487 490 492 494 495 496
498 499 504 506 511 511 515 520 523 524 526 528 530 532
Inledning 8
Kapitel 1
Vad är egentligen historia? Dagens aktuella händelser är morgondagens historia. Vad som kommer att spela stor eller liten roll vet vi inte, men allt blir så småningom historia. Det förflutna tolkas och tolkas om, historien tar aldrig slut. Under de tre åren på högstadiet rör sig historieundervisningen från tiden med de första människorna, via högkulturer och antiken fram till de europeiska staternas expansion ut i världen. Från de europeiska revolutionerna och den nya världens frigörelse till kolonialism, imperialism och erövringar. I den sista delen av boken rör vi oss från de två världskrigen, folkmord och förintelse via det kalla kriget in i 2000-talets första omtumlande årtionden då en ny värld – vår egen samtid – börjar växa fram.
Varför läsa historia? Det finns flera skäl att lära sig historia. Det första skälet är att vi behöver förstå den tid vi själva lever i. Eftersom allt som har hänt påverkar vår identitet är historia en förutsättning för att vi ska förstå både oss själva och det samhälle vi lever i. Med hjälp av historia kan vi också tänka om framtiden. Även om historien inte upprepar sig så kan historieämnet hjälpa oss att förstå vad som skulle kunna hända. På samma sätt som historia hjälper oss att förstå samhället, kan den hjälpa oss att förstå andra människor. Eftersom vi inte kan veta exakt vad som hände i historien, utan ständigt måste ifrågasätta, blir den som är bra på historia också bra på att tänka kritiskt. Det är mycket viktigt att kunna i vår tid. Historia är en viktig del av samhället, och därför finns det många olika personer, grupper och företag som använder sig av historia. Om du inte vet vad som har hänt, eller varför, kan du lätt bli lurad eller påverkad av saker som inte stämmer. Historia är därför ett verktyg för den som vill kunna tänka fritt och självständigt. Sedan ska man inte glömma att historia är roligt och spännande också! Ämnet ger oss chansen att blicka in i en värld som inte längre finns. Det är lite som att göra en tidsresa.
10
Inledning
Bli bra på historia Hur blir du bra på historia? Räcker det med att kunna många årtal eller att veta vilka personerna i historien var? Nej, att vara bra på historia är mycket mer än så. Under dina tre år på högstadiet kommer du att få inblick i historia på många olika sätt. Den historia som du kommer att möta hanteras utifrån tre olika historiska frågor:
1. Vad var det som hände? Här lär du dig om årtal, människor, händelser, orsaker och konsekvenser, och om olika begrepp som du behöver använda för att kunna berätta om detta.
2. Hur vet vi vad som hände? Det här handlar om vilka källor till historien som finns. Hur gör vi när vi använder historiska källor? Vilka olika begrepp använder vi när vi jobbar med källor?
3. Hur berättar vi om det som hände? Här lär du dig om vilka olika sätt man kan använda för att berätta om historia. Varför används historia på olika sätt i olika sammanhang? När du behärskar både vad som hände, hur vi vet det och hur vi berättar om det är du bra på historia. Fundament Historia 7–9 är det redskap du behöver.
Detta ska du lära dig Skolverket är den statliga myndighet som bestämmer vad du ska lära dig i skolan. Vad du ska lära dig i historia under högstadiet definieras i det centrala innehållet, som är indelat i tre övergripande områden:
•
Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen Tiden från förhistorisk tid fram till cirka 1850. Om de forntida civilisationerna, antiken och de stora samhällsomvandlingarna på 1700-talet. Hur samhällen vuxit fram, förändrats och vad som varit utmärkande för dem. Den ökande handeln mellan världens olika delar, hur industrier växte fram och konsekvenserna det fick. Hur människor flyttade mellan olika länder och hur nya idéer ledde till revolutioner och samhällsförändring.
Inledning
•
Imperialism och världskrig, cirka 1850–1950 Tiden när de europeiska staterna erövrade världen och konsekvenserna av det. Om nationalismens framväxt i Europa och konflikter och samhällsförändring i dess spår. De förödande världskrigen, tiden mellan dem och förföljelser av människor i anslutning till detta.
•
Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid Tiden från 1900-talets början till vår egen samtid. Om tiden då Sverige blev en demokrati och hur det moderna Sverige kunde växa fram. Hur Europa och resten av världen utvecklades efter 1900-talets stora krig. Hur nya konflikter och försök att lösa dessa växte fram och bidrog till att forma vår egen samtid.
Inom ramen för alla dessa områden behandlas också frågor om hur historiska källor från tidsperioden kan användas för att förstå och lära om och av historia, men också analys av hur historia har använts och används.
Frågor och ordlistor I varje kapitel finns flera frågor som handlar om kapitlets innehåll och som gör det lättare att lära sig. Med hjälp av dem kan du träna på att utveckla de kunskaper du behöver för att besvara frågorna: När? Var? Hur? Varför? Vissa ord är tryckta med fetstil. De finns förklarade i ordlistan i slutet av varje kapitel. Orden i ordlistan är väldigt bra att kunna då de hjälper dig att förstå och förklara historia. Lycka till! Mikael Bruér
11
LÄSSTRATEGIER
Lässtrategier
En strategi är som ett recept En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser. Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.
Före Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:
•
Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?
•
Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.
•
Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.
•
Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?
•
I texten finns de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.
13
14
Lässtrategier
Under tiden Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:
•
Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.
•
Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.
•
Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.
•
Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.
•
Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har författaren valt att skriva om just det här?
Efter • Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.
•
Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta, kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.
•
Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll. Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.
•
Skriv frågor till texten du har läst.
Lässtrategier
15
ISKUB Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!
I Spåra syfte Varför är källan gjord? • Är det för att informera om något eller för att luras? • Är det för att sprida en åsikt? • Är det för att sälja något eller för att underhålla?
S
Utred Kan du få information från andra ställen? • Har du jämfört med vad du redan vet? • Har du jämfört med andra källor?
K U B
Identifiera Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)? • • • •
Är det en myndighet eller organisation? Är det ett företag eller en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?
Kontrollera Hur ser källan ut? • Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan? • Fungerar länkarna (om det är en webbplats)? • Har källan trovärdiga källhänvisningar? • Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?
Bedömningen är klar!
Kapitel 1
16
Kapitel 1
Att studera historia I det här kapitlet ... ska du lära dig om historieämnets olika byggstenar, om hur vi kan veta något om det förflutna, hur vi kan tänka om dess människor, hur det förflutna tolkas och hur historia blir till. Här beskrivs historiska källor men också historiska begrepp, epoker, hur historia kan användas och historisk empati. Tillsammans ger byggstenarna dig verktyg för att förstå historien.
Historia eller arkeologi? Ämnet historia uppstod i samma stund som människan började skriva ner saker. Historiker studerar i första hand källor som kommer från tiden efter att människan uppfann skriftspråket. Ju längre fram i tiden vi kommer, desto fler källor finns bevarade. Äldre källor är ofta i sämre skick, eller nedskrivna på gamla språk, och blir därför svårare att tolka och förstå. Studierna av det förflutna kan delas in i två ämnen som tillsammans hjälper oss att förstå det förflutna: arkeologi och historia. Arkeologi är vetenskapen som studerar alla människans lämningar – det vi lämnat efter oss, från gamla hus och gravar till skräphögar och soptippar. Historikern studerar i första hand vad människor skrivit och berättat, medan arkeologen ägnar sig åt det vi har lämnat kvar. Idag jobbar arkeologer och historiker ofta tillsammans. Med gemensamma insatser utför de numera forskning som ger en mycket tydligare bild av det som hände i det förflutna. Vad studerar en a) historiker, b) arkeolog? Varför är det svårare att undersöka historia längre bak i tiden?
18
Kapitel 1
När blev historia historia?
källor/ källmaterial = det vi hämtar information om det förflutna ifrån
arkiv = en plats där källmaterial förvaras
Människan har förmodligen alltid berättat historier om saker som hänt i det förflutna. Men ämnet historia sägs ibland ha uppstått med den grekiske historieberättaren Herodotos (ca 485–425 f.v.t.). Herodotos var en av de första som på allvar skrev ner och återberättade händelser utifrån olika sorters källor. Herodotos, den romerske historikern Tacitus (ca 55–117 e.v.t.) och den kinesiske historikern Sima Qian (ca 145–86 f.v.t.) är antikens och forntidens stora historiker. På den tiden hade historiker helt andra syften med att skriva historia än vi har idag. Det kunde till exempel vara att berätta om en kungs rätt att bestämma över ett land, eller för att visa på orsaker till att starta krig. De använde inte heller källor på samma sätt som moderna historiker. Deras historieskrivning anses därför inte vara särskilt trovärdig. Den moderna historievetenskapen uppstod i Tyskland vid slutet av 1800talet. Leopold von Ranke (1795–1886) var professor i Berlin, och han menade att historiker bara skulle ägna sig åt det ”som verkligen hänt”. Tillsammans med sina elever gick han till Tysklands olika arkiv och började undersöka det källmaterial som fanns där. Metoden att använda sig av källor och försöka tolka dessa är grunden för historieämnet. I Sverige kan man säga att den moderna historievetenskapen kom på 1900-talet, med bröderna Lauritz och Curt Weibull. De förde på allvar in metoden att arbeta med källor i svensk historieforskning. Varför menar moderna historiker att äldre tiders historiker inte är trovärdiga?
Hur kan vi veta att något har hänt? Det stora problemet med historia är att vi inte har direkt tillgång till det som hände. Den som studerar kemi kan göra olika experiment och den som studerar språk kan resa till de länder där språken talas, men vi kan inte resa i tiden. Historiker kan bara studera det som lämnats kvar.
Att studera historia
19
Vad är en historisk källa? Historiska källor är allt som lämnats kvar för oss att studera. Historiker studerar texter, bilder, ljudinspelningar och filmer. En turistbroschyr från 1950-talet kan vara en källa, liksom en lista över dömda brottslingar i 1700-talets Stockholm eller en muntlig berättelse. Materialen blir källor till historien först när man ställer en fråga till dem. Då börjar tolkningen och de blir användbara. Det förflutna är alltså allt som hänt, men historia är det vi just nu tror oss veta om det förflutna. Det betyder att historien ändras när nya tolkningar görs. Hur kan spår från det förflutna bli källor?
Vad skiljer källkritik från historisk källkritik?
”Svearna äga taga konung och likaså vräka.” Äldre Västgötalagen från 1220-talet är en av våra allra äldsta skriftliga källor.
Man brukar säga att bra källor ska vara opartiska eller sanna. För historiker måste det inte vara så, utan allt handlar om vilken fråga som ställs till källorna. Ibland säger man att ”vinnaren skriver historien”. Med det menas att den som har haft makten, vunnit ett krig eller liknande, är den som har haft möjligheten att berätta vad som hände. Nästan inga källor som är skrivna för att berätta något är opartiska. Om historiker bara ägnade sig åt opartiska källor skulle de inte ha så mycket att arbeta med. Historikerns uppgift är att ta reda på vad som hände, att tolka och förklara det. Två saker är extra viktiga:
1. Vilken fråga ställs till källorna? Vill man veta något om hur det var i antikens Rom är en film ingen bra källa. Vill man däremot veta något om hur man idag berättar om antikens Rom är filmen en jättebra källa.
2. Finns det andra källor att jämföra med? För att förstå historien behöver vi fundera över källornas innehåll. När det finns flera olika källor kan vi jämföra dem för att se om de berättar samma sak. Det är alltså vilken typ av frågor som ställs till källorna som avgör vad källorna kan användas till. Vad är det som avgör om en källa är bra eller dålig?
20
Kapitel 1
Olika sorters källor Allt som är kvarlämnat från historisk tid är en sorts källor. Det som kan verka oviktigt för oss idag blir kanske viktigt för en historiker om 200 år. Vi kan inte veta vad som kommer att betraktas som viktigt i framtiden.
Kvarlevor och berättande källor För att vi ska kunna ställa rätt frågor till de olika källorna måste vi förstå vad som skiljer dem åt. Källor kan delas in i två huvudgrupper: kvarlevor och berättande källor. Kvarlevor är föremål som genom att finnas till ger ledtrådar till historien. En kvarleva kan till exempel vara ett mynt. En berättande källa har syftet att berätta eller förklara något, som man kanske gör i en dagbok eller ett brev. Att brevskrivaren har ett syfte gör att innehållet kan vara mer eller mindre sant. Men ett brev eller en dagbok kan också vara en kvarleva. Historikern kan till exempel använda ett brev för att berätta att något skrivits ner eller vilka som skrivit ner något. Då används brevet som kvarleva. Alltså:
•
Ett brev eller en dagbok är en berättande källa om vi intresserar oss för vad som har skrivits ner.
•
Ett brev eller en dagbok är en kvarleva om vi intresserar oss för att något överhuvudtaget har skrivits ner.
Berättande källor är alla texter och muntliga berättelser som en historiker kan använda. Några exempel på berättande källor är dagböcker, brev, domstols protokoll och tidningsartiklar. Vad är en kvarleva och vad är en berättande källa?
”Ang. Olämpligt upförande af militärpersoner. Nedannämnde militärpersoner hafva observerats uppehålla sig i närheten av pissoaren vid Nybron under omständigheter som antyda att de önskat tillhandagå andra manspersoner med olämpliga tjenster.” En polisrapport från 1883 är en förstahandskälla som kan fungera som både berättande källa och kvarleva.
Att studera historia
Första- och andrahandskällor För att vi ska veta hur olika källor kan användas behöver vi mer information. Det räcker inte bara att veta om vi har en kvarleva eller en berättande källa. Vi behöver också veta om källorna är förstahandskällor eller andrahandskällor. En förstahandskälla är en ursprunglig källa. Denna typ av källa beskriver en händelse utan att behöva använda andra källor. Det kan vara någon sorts ögonvittne, en dagbok, ett brev eller ett fotografi. Förstahandskällor skapas ofta i samband med eller kort efter en händelse. En andrahandskälla är en källa som är beroende av olika förstahandskällor. Det kan till exempel vara en intervju, en målning eller ett uppslagsverk. En andrahandskälla kan vara skapad i samband med de händelser den beskriver, men den kan också ha tillkommit långt senare.
Gustaf Cederströms målning Karl XII:s likfärd (1878) är ett bra exempel på en mindre bra andrahandskälla, om man vill veta hur kungens likfärd gick till. Vill man däremot studera hur kungen framställts i konsten är målningen en bra andrahandskälla.
21
22
Kapitel 1
De olika källorna är bra till olika saker. Vill man veta varför det blev krig i Europa 1914 är sällan förstahandskällorna särskilt bra, eftersom de nästan aldrig är opartiska. Att använda till exempel den brittiska drottningens brev och dagböcker är i det fallet ingen bra idé. Istället kanske en bok där många olika förstahandskällor har använts kan vara mycket bättre som källa. Vill man däremot veta vad den brittiska drottningen tyckte om kriget är kanske hennes brev och dagböcker de bästa källorna. Det är vad vi vill ta reda på som avgör om källan är bra eller dålig. Vad är förstahandskälla och andrahandskälla?
Källkritiska frågor Historikerns uppgift är att undersöka vad som har hänt, varför det hände och hur det kan tolkas. Källorna är som pusselbitar som används till att förklara det. Ju längre bakåt i tiden vi går, desto fler pusselbitar saknas. För att avgöra hur användbar en källa är arbetar man med källkritiska frågor. Svaren på frågorna avgör hur pålitlig källan är och vad den kan användas till. Äkthet. Är källan äkta? Detta gäller framförallt förstahandskällor. Det finns många exempel på saker i historien som man har trott varit äkta men som visat sig vara förfalskningar. Närhet. En källa som varit nära en händelse är mer trovärdig än en källa som inte varit det. Det kan vara närhet i tid, alltså att källan beskriver händelsen en kort tid efter att den har ägt rum. Vi människor glömmer och blir lätt påverkade av andra. Ju längre tid som har gått efter en händelse tills berättelsen om den skrivs ner, desto sämre är oftast källan. En förstahandskälla som skapats kort efter den händelse den beskriver är vanligen mer trovärdig. En källa med geografisk närhet är också mer trovärdig än en avlägsen. Tid och avstånd kan hjälpa till att avgöra källors trovärdighet. Beroende. En källa kan också ha ett beroende. Det betyder att källan inte har uppstått på egen hand eller att den inte har uppstått utan påverkan. Till exempel kan någon som skriver ett brev ha pratat med någon annan innan hen skrev, eller så kan den som skriver dagbok ha läst om händelsen i en tidning innan hen skrev. Ju längre tid som gått efter en händelse tills källan skapats, desto större risk för beroende.
Att studera historia
Tendens. En källa som har en tendens är en källa som tar ställning för något eller har skapats på uppdrag av någon. Det behöver inte betyda att källan är dålig för en historiker, men om man inte tänker på det kan man bli lurad. En källa som har en tendens kanske inte håller sig helt till sanningen, och det är viktigt att historikern tänker på det och kanske använder andra källor också. Alla frågorna används för att vi ska veta om och hur mycket vi kan lita på en källa. En historiker arbetar sällan med bara en sorts källa, utan många olika som hen jämför och tolkar för att få fram en så sanningsenlig och komplett bild som möjligt av en händelse.
Historisk källa
Berättande källa Kvarleva
Källkritiska kriterier
23
24
Kapitel 1
Historiska begrepp För att kunna arbeta med historia behöver du förstå vissa begrepp. Några begrepp används för att förklara eller beskriva saker. De kallas metodbegrepp. Andra begrepp förklarar olika tidsperioder. De kallas historiska epoker. Begrepp som är särskilda för varje historiskt område kallas områdesbegrepp. Alla begreppen hör ihop med den första historiska frågan: Vad var det som hände?
Metodbegrepp Metodbegrepp fungerar ungefär som verktyg gör i slöjden eller redskap i idrotten. Begreppen är metoder som används för att förstå historia. Kontinuitet. Begreppet kontinuitet beskriver hur saker i historien hänger ihop, eller förändras väldigt lite, över lång tid. Ett exempel på kontinuitet är att människor i ett samhälle alltid har haft lagar och regler för hur de ska leva tillsammans. Att saker är lika varandra i olika tidsperioder är dock inte samma sak som kontinuitet. Förändring. Motsatsen till kontinuitet är förändring. Begreppet förändring används om saker som är olika över tid. Lagar och regler är ett exempel på kontinuitet, men de kan också vara ett exempel på förändring. Att vi länge har haft lagar och regler är exempel på kontinuitet, men att vi har haft olika lagar och att innehållet i dem har ändrats är exempel på förändring. Vi kan ta lagar om straff som exempel. För 100 år sedan hade vi strafflagar som sa att man kunde straffas med döden. Vi har fortfarande idag strafflagar, men de har förändrats och nu har vi inte längre dödsstraff. Kronologi. Begreppet kronologi betyder ungefär tideräkning eller tidsindelning. Begreppet används för att berätta att något sker i tidsordning. När vi skriver kronologisk ordning betyder det att vi börjar med att berätta om det som hände först och slutar med det som hände sist. Att vi säger att vi lever på 2000-talet beror på att vi har bestämt att krono login ska börja räknas från en särskild tidpunkt. På andra ställen i världen har man börjat räkna från en annan tidpunkt och därför kan årtalen skilja sig åt i olika länder. I den här boken använder vi begreppen f.v.t. och e.v.t. för att beskriva kronologin. Det är förkortningar för före vår tideräkning (f.v.t.) och efter vår tideräkning (e.v.t.). Denna tideräkning är densamma som när man använder begreppen f.Kr. (före Kristus) och e.Kr. (efter Kristus).
Att studera historia
25
Orsak och konsekvens. Begreppet orsak används för att beskriva varför något i historien hände, till exempel varför ett krig startade. Begreppet konsekvens används för att beskriva vad som skedde efter eller på grund av något, till exempel vad som hände när kriget tog slut. Konsekvenser kan vara både positiva och negativa skeenden. Källa. Begreppet källa använder vi för att beskriva det vi hämtar information om det förflutna ifrån. Exempel på historiska källor kan vara gamla brev, dagböcker eller liknande. Läs mer om historiska källor på s. 18. Förklaring. En förklaring innebär att man beskriver eller berättar om något. I historia använder vi begreppet när det handlar om orsaker till eller konsekvenser av historiska händelser, eller när vi vill beskriva historisk förändring. Identitet. Identitet är ett begrepp som berättar om vilka vi är, men också om hur andra uppfattar oss. I historia hör begreppet ihop med en persons, familjs, släkts eller ett helt lands historia. Ofta använder vi begreppet när vi talar om hur historia används, till exempel hur traditioner eller högtider används för att människor ska känna gemenskap, i en familj eller ett land. Vad betyder de historiska begreppen kontinuitet, förändring, kronologi, orsak, konsekvens och identitet?
Historiska epoker Innan vi fick en gemensam tideräkning var det vanligt att människor räknade tid utifrån naturens lopp eller händelser som krig eller katastrofer. Sedan 500-talet har vi i Västeuropa en tideräkning som utgår från Jesus förmodade födelse. Det året räknas som år 1. Därefter har tiden räknats framåt i krono logisk ordning. Om man beskriver historia väldigt översiktligt kan man säga att historia är all förfluten tid. Men för att lättare förstå historien delar vi in den i epoker. Dessa epoker är i första hand europeiska. I andra delar av världen ser uppdelningen annorlunda ut. Inte ens i Europa är alla överens om vilka epoker som ska användas och hur det ska göras. För att göra det lite enklare kan man tala om nyckelår eller nyckelhändelser. Det är tillfällen då saker skett som anses ha påverkat tiden efteråt mycket.
epok = en historisk period, en tid som hör ihop
26
Kapitel 1
Det är viktigt att komma ihåg att all indelning är en efterhandskonstruktion. Det betyder att ingen människa som levde till exempel under den tid vi kallar medeltiden faktiskt kallade den så. Ofta har indelningarna i epoker gjorts utifrån stora politiska händelser eller berömda människor. I den här boken använder vi följande epokindelningar: Förhistorisk tid. Hela perioden från att människan blir människa tills skrivkonsten uppfinns och människor börjar samlas i större samhällen. Forntid. Perioden från att skrivkonsten uppfinns tills de första stora sam hällena börjar formas längs de stora floderna i Mellanöstern och norra Afrika. Sträcker sig från ungefär 3200 f.v.t. till ungefär 800 f.v.t. Antiken. Perioden från den tid då det i dagens Grekland växte fram små stater till det romerska rikets fall. Sträcker sig från ungefär år 800 f.v.t. till 500 e.v.t. Medeltiden. Perioden efter västromerska rikets fall till östromerska rikets fall. Kan delas in i tidig medeltid, högmedeltid och senmedeltid, och slutar år 1453 med Konstantinopels fall. Den nya tiden. Perioden efter medeltiden fram till att de stora revolutionerna i Europa bryter ut. Revolutionen i Frankrike 1789 markerar slutet på perioden. Det långa 1800-talet. Perioden efter revolutionen i Frankrike. Perioden sträcker sig över hela 1800-talet fram tills första världskriget bryter ut 1914.
Förhistoria 200 000–3200 f.v.t.
200 000 f.v.t.
Forntid 3200–800 f.v.t.
3200 f.v.t.
Att studera historia
Det korta 1900-talet. Perioden från första världskrigets utbrott och alla de händelser som sker därefter fram till 1991, då Sovjetunionen faller. Samtidshistoria. Tiden efter 1991 fram till idag kallar vi modern historia eller samtidshistoria. Att den kallas samtidshistoria, trots att den inleds långt innan du föddes, beror på att väldigt många människor som lever idag har varit med om den tiden och kan berätta om den som en del av sin personliga historia. Vad är en historisk epok?
Områdesbegrepp Epoker kan delas in i mindre områden. Inom varje område kan det finnas begrepp som hör till just det området. De kallas områdesbegrepp. Ett exempel är begreppet hellenism, som du behöver förstå när du läser om epoken Alexander den store.
I bokens tidslinjer finns inte år 0 med. Varför är det så? En munk räknade på 500-talet e.v.t. ut vilket år Jesus föddes och kallade det för år 1. Vi vet dock inte hur han räknade, kanske gissade han bara? Att han kallade året för år 1 och inte år 0 beror på att nollan inte kom till Europa förrän med araberna på 800-talet e.v.t. Så år 0 har inte försvunnit. Faktum är att det aldrig har funnits!
Det långa 1800-talet 1789–1914 e.v.t. Medeltiden 500–1500 e.v.t. Den nya tiden 1500–1789 e.v.t.
Samtiden 1991–idag
Antiken 800 f.v.t.– 500 e.v.t. Det korta 1900-talet 1914–1991 e.v.t.
år 1
500 e.v.t.
1500 e.v.t.
1789 e.v.t.
1914 e.v.t.
1991 e.v.t.
idag
27
28
Kapitel 1
Hur historia används Tänk på något som du redan vet om historia. Fundera sedan på hur du vet det. Troligen tänker du på en film, ett tv-program eller liknande. Väldigt mycket av det vi tycker och tror om historia kommer nämligen från sådana sammanhang. Men varför är det ett problem? För att kunna svara på den frågan behöver vi veta vilken historia som används och varför. En grundregel är att man ska vara väldigt försiktig med att tro på den historia man ser på film, helt enkelt därför att syftet oftast är något annat än att lära ut historia. Detsamma gäller nästan alla andra sammanhang – oavsett om det är en reklamkampanj eller ett politiskt parti som berättar om eller använder historia. Varför ska man vara försiktig med att använda tv eller film som källor?
Varför används historia? Det finns många olika skäl att använda historia. Forskare arbetar med historia för att försöka beskriva och ta reda på vad som hände och varför. Syftet är att komma så nära sanningen som möjligt. Det är svårt att säga exakt vad som är sant och vad som är falskt, eftersom historia handlar om tolkningar. Vad är syftet när historiker undersöker historien?
Historiska tolkningar kan användas för olika syften, till exempel att skapa samhörighet mellan människor i ett land, göra anspråk på ett landområde eller tjäna pengar. Politiker kan använda historia för att det gynnar deras egen politik. Då väljer de ofta ut vissa skeenden och väljer bort andra. Historia kan användas som hjälp för att fatta politiska beslut, för att folk ska känna igen sig eller för att jämföra dåtid och nutid. Ibland används ett historiskt skeende för att få folk att tänka på ett visst sätt om framtiden. Det är alltså vanligt att historia används för ett syfte, men man ska inte glömma att det också finns folk som använder historia helt utan syfte. Varför används historia på olika sätt?
Att studera historia
Några exempel För den som ska skapa ett tv-program är det viktigaste ofta att få många tittare och tjäna pengar på programmet. Det kan vara tacksamt att använda historiska händelser som människor redan är intresserade av. Men då gäller det att anpassa berättelsen så att folk inte blir arga eller tappar intresset. Det kan innebära att man låter bli att berätta om vissa saker, eller bara berättar om dem som har råd att betala för att se programmet. Dessutom brukar fler bli intresserade om filmen pekar ut vem som är skurk och vem som inte är det. Därför blir nästan alltid den historia vi ser i film och tv felaktig. När du är färdig med högstadiet är det meningen att du ska kunna resonera om varför historia används på olika sätt. Då gäller det att känna till alla dessa saker. Varför berättar filmer och tv oftast bara en liten del av historien?
Ett vanligt sätt att använda historia är i gatunamn och statyer på offentliga platser. Då handlar det ofta om människor eller händelser som man vill högtidlighålla. Statyer restes förr i regel för att visa på en kungs makt över samhället och för att få människor att komma ihåg kungens styre. Moderna exempel på användning av historia är när man firar jubileer av olika slag, till exempel 250-årsjubileet av tryckfriheten och 100-årsjubileet av rösträttens införande i Sverige. Båda är exempel på när staten vill uppmärksamma händelser som uppfattas som bra i vår historia. Det finns också exempel på när staten vill uppmärksamma mindre bra saker. Ett sådant är Forum för levande historia, som instiftades av dåvarande statsministern Göran Persson för att vi ska minnas nazismens brott mot mänskligheten. Gatunamn kopplas ibland till historiska personer, ibland för att visa på något positivt, ibland för att minnas. Ett exempel är Olof Palmes gata i Stockholm, som heter så eftersom det var där Sveriges statsminister Olof Palme mördades 1986. Varför används historia ibland av samhället?
29
30
Kapitel 1
I Malmö står en ryttarstaty av Karl X Gustav, som 1658 erövrade Skåne till Sverige. Statyn restes 1896 som en symbol för ett enat Norden när skandinavismen var som starkast (läs mer på s. 253). En staty säger minst lika mycket om den tid som den restes i som om den tid statyn berättar om.
Människor använder ibland historia i den egna familjen. Släktens historia kan ge upphov till berättelser och traditioner som skapar gemenskap, med hjälp av till exempel fotoalbum. Det finns också stater, personer eller organisationer som använder historia för egna syften. Nazisterna använde på 1930-talet det gamla Rom i sin propaganda, och dagens politiska partier använder ibland historia för att visa hur bra de själva skött sig eller hur dåliga andra partier varit. I sådana sammanhang kan historieförfalskning förekomma. Man bör vara misstänksam när ett politiskt parti vill berätta om sin historia. Vad bör man tänka på när politiska partier berättar om sin historia?
Att studera historia
Arbeta med hur historia används För att analysera hur och varför historia används behöver du ett arbetssätt som gör det lätt att undersöka och tolka. Arbetssättet kan kallas metod. Vad menas med metod?
VILKEN HISTORIA?
HUR ANVÄNDS HISTORIA?
VARFÖR JUST DENNA HISTORIA?
När du ska arbeta med hur historia används gör du det i tre steg. Du tar reda på:
• • •
vilken historia som används hur den används varför den används
Vilken historia används? (dåtid) För att du ska kunna arbeta med hur historia används måste du veta vilken historia som används. Vilken tidsperiod används? Finns det något särskilt sammanhang? Är det en historisk person eller ett skeende som beskrivs? Dåtid är den historia som används. Vad menas med dåtid i det här sammanhanget?
När och hur används historien? (nutid) Nu måste du fundera över när och hur historien används och av vem. Vem är användare, är det till exempel en politiker eller ett företag? Används historia i reklam eller i en lärobok? När du vet vem som använder historia och hur den används kan du också fundera på varför. Vad menas med nutid i det här sammanhanget?
31
32
Kapitel 1
Varför används just denna historia och varför just nu? Vad vill man uppnå? (framtid) När du har kommit så långt att du vet vem som använder historien och vilken historia som används behöver du fundera på vad hen vill uppnå. Vad vill användaren att vi ska tänka om framtiden? Vad behöver du veta för att kunna svara på frågan: Varför används historia?
Syftet kan till exempel vara att tjäna pengar eller att vinna ett val. Det kan vara att få människor att känna igen sig eller att jämföra sig själva eller andra med något. Det är också viktigt att fråga vem som använder historia och till vem hen riktar sig när hen använder historia. Det handlar alltså om vad den som använder historia vill uppnå. Vad menas med frågan: Varför just denna historia och varför just nu?
Genom att besvara dessa frågor tränar du på att förstå vem som använder historia och hur och varför det görs. Du lär dig också varför olika personers eller gruppers sätt att använda historia kan vara dåliga källor till historisk kunskap, men bra om man istället vill ta reda på hur man berättar om historia. En film om franska revolutionen är ingen bra källa om vi vill veta något om hur revolutionen faktiskt gick till. Vill vi däremot lära oss om hur man berättar om revolutionen kan filmen vara en utmärkt källa. Varför kan en källa ibland vara dålig men ändå intressant för en historiker?
Bli en historiker Mängder av svenskar forskar om sin egen släkt. Då hanterar de källor från långt tillbaka i tiden, precis som en historiker. Du är också en del av den historiska berättelsen. När du tittar på fotografier av dig själv från att du föddes till nu ser du en historisk berättelse, till exempel i kläder, bilar eller leksaker.
Att studera historia
33
Ett fotoalbum kan berätta mycket om såväl små som stora historier. Det här fotografiet kommer från en persons privata album och berättar både om personens släktingar och om hur skolan såg ut på 1940-talet.
Samma typ av berättelse finns hos dina föräldrar och mor- och farföräldrar. Kanske har de sparat gamla brev eller filmer. Om du sparar dina berättelser blir du en del av den framtida historien, men genom att undersöka din egen släkt tar du del av historien.
Varför gjorde de så? Ibland är det svårt att förstå varför människor i historisk tid gjorde som de gjorde. Dåtidens värderingar skiljer sig från nutidens. Historisk empati handlar om att inse att våra värderingar styrs av den tid vi lever i och försöka sätta sig in i hur människor tänkte och kände förr. Då blir det lättare att förstå historien och inte döma människor utifrån hur vi tänker idag. Vad tror du att människor i framtiden kommer att tänka om oss?
historisk empati = att sätta sig in i hur och varför människor agerade som de gjorde
Vad är historisk empati?
Rätt och fel, då och nu I alla samhällen finns normer. De påverkas av religion, lagar och politik men också av kultur och traditioner. Det är viktigt att känna till levnadsvillkoren under den tidsperiod man studerar. Levde människor rikt eller fattigt? Kunde de påverka hur samhället styrdes? Var samhället våldsamt eller fredligt? Hade det nyligen genomgått omvälvande händelser som krig eller revolutioner? Vilka var det som agerade, och tjänade någon på agerandet?
norm = beteende eller uppfattning som anses vara det riktiga
34
Kapitel 1
Allt måste alltså sättas i sitt historiska sammanhang. Det är till exempel orättvist att döma de tyskar som röstade på nazisterna 1933 och utgå från att vi idag vet att nazisternas maktövertagande ledde till världskrig och folkmord. Om vi tar med i beräkningen att den tyska demokratin var bräcklig, att tyskarna hade fått utstå förnedrande behandling under första världskrigets slut och att den tyska ekonomin var slagen i spillror, blir vår bild av dem som röstade på nazisterna annorlunda. Vad behöver du känna till om människors levnadsvillkor?
Olika sätt att se på historia
historiesyn = sätt att se på och tolka historisk utveckling
Historia är inget neutralt ämne. All historia handlar om tolkningar och perspektiv. Det är den som tolkar som avgör hur historien återberättas. Det är lika viktigt att vara källkritisk mot det som står i en text, som mot det som inte står där. En händelse i historien är sällan så enkel som den verkar. När forskarna lär sig mer kan nya tolkningar behöva göras. Händelsen kan framstå som mer komplicerad eller bli lättare att förstå. Det är alltså inte självklart att ett sätt att se på historia ger hela förklaringen. Historia kan tolkas av många olika människor med olika historiesyn, det vill säga olika sätt att betrakta historien och vilka drivkrafter som ligger bakom historiska förändringar. Vad är historiesyn?
Historikers arbetssätt
aktör = en person eller grupp som agerar i historien struktur = delar av samhället, övergripande perspektiv
Historiker försöker förklara förändringar som skett och vilka drivkrafter som har varit viktiga för förändringarna. Drivkrafterna kan vara människors idéer eller olika förutsättningar i samhället. Historiker kan arbeta med antingen aktörer eller strukturer, eller ibland med både och. En aktör kan vara en enskild person, som kejsaren Napoleon Bonaparte, men också en grupp, som Svarta handen (se s. 362). Med strukturer menas delar av samhället som på ett eller annat sätt påverkar historiens händelser. Ett exempel på struktur är de ekonomiska orsakerna till nazisternas maktövertagande (se s. 397). Vad är aktör och struktur?
Att studera historia
35
Historieanvändning och identitet Historia har alltid varit en viktig pusselbit i formandet av människors identitet. I förhistorisk tid var förmodligen den grupp man tillhörde viktigast för att forma identiteten. När människan blivit bofast blev släktskap och bostadsplats viktiga. Före nationalismens genombrott på 1800-talet var det viktigare att identifiera sig som till exempel smålänning eller dalkulla än som svensk. I de tidiga städerna skapade skrå och yrke en identitet, och när industrialismen växte fram blev politisk tillhörighet och klass viktigt.
Nationella identiteter Under 1800-talet blev den nationella identiteten viktig. Man försökte genom historia visa att landet och folket hade ett långt gemensamt förflutet, även om så inte alltid var fallet. Inte sällan skrevs och tolkades historia för att passa syftet: att skapa nationell identitet. Genom att använda ett urval av historiska händelser och aktörer går det att forma en bild av historien där den egna nationen och dess storhet står i centrum. Under 2000-talet, när nationalismen fått förnyad betydelse, har det sättet att beskriva historia åter blivit aktuellt, särskilt i grupper som driver nationalistisk politik. Vad var det som gjorde att intresset för historia ökade på 1800-talet?
Om historieskrivningen fokuserar på att nationen ska utgöras av en specifik etnicitet kan det leda till att minoriteternas historia trycks undan. Då betraktas minoriteter snarare som problem än som tillgångar, vilket gör det mycket svårare för dem att bli en del av samhället. Det gäller även invandrare. En sådan historieskrivning kan skapa motsättningar eller negativ särbehandling av vissa grupper. Ett annat sätt att skriva historia är att utgå från staten man lever i. Medborgarskap blir då det viktiga, inte etnicitet eller språk. USA är ett sådant exempel. Där är det landet som betonas. Att de som lever där har en gemensam historia blir viktigare än deras ursprung. Det är anledningen till att man där ibland talar om afroamerikaner eller svenskamerikaner. För många människor med rötter i andra länder har historia blivit ett sätt att förstå sitt nya hemland och bli en del av det.
afroamerikan = amerikansk medborgare med afrikanskt förflutet
svenskamerikan = amerikansk medborgare med svenskt förflutet
36
Kapitel 1
Nationalistisk historieskrivning riskerar inte bara att nedprioritera vissa grupper, utan kan också leda till att de mörkare sidorna av ett lands historia glöms bort eller undviks. Länge talades det till exempel inte i Sverige om hur våra minoriteter hade behandlats i historien, eller hur Sverige agerat under kalla kriget. Händelser kunde beskrivas väldigt tillrättalagt. Skapandet av nationella identiteter kan också leda till oerhörda övergrepp, vilket har skett till exempel i Jugoslavien (se s. 465) och Rwanda (s. 514). Vilka risker finns med nationalistisk historieskrivning?
Sådant som föräldrar, släkt, etnicitet, religion, kön och sexuell tillhörighet betyder mycket för berättelsen om vem man är. Utbildning, vänner, intressen och liknande formar också vår identitet. Vilka saker påverkar vår identitet?
Historiemedvetande Saker som kan kopplas till historia finns överallt, såväl i ens släkt som i böcker, filmer och dataspel. Vi har alla ett historiemedvetande. Det betyder att alla våra kunskaper om historia påverkar hur vi ser på händelser i dåtid och nutid, men också vad vi tror om framtiden. Vad är historiemedvetande?
Ju mer vi känner till, desto lättare blir det att förstå både det som händer omkring oss och varför historiska händelser används i olika sammanhang. Den som har läst mycket historia, och olika slags historia, kan tolka historien och förstå samtiden på ett annat sätt än den som inte gjort det. Vad påverkar en människas historiemedvetande?
Att studera historia
Ordlista Afroamerikan
Amerikansk medborgare med afrikanskt förflutet.
Aktör
Person eller grupp som agerar.
Andrahandskälla
Källa som är beroende av en eller flera förstahandskällor, t.ex. en tidningsartikel.
Arkiv
Plats där källmaterial förvaras.
Berättande källa
Texter och muntliga berättelser.
Epok
En historisk period. En tid som hör ihop.
Etnicitet
Tillhörighet till ett visst folk eller en viss etnisk grupp.
Förklaring
Beskrivning av orsak eller bakgrund till något, till exempel en händelse.
Förstahandskälla
Ursprunglig källa, t.ex. en dagbok eller ett ögonvittne.
Förändring
När saker ändras över tid.
Historiemedvetande
Alla våra kunskaper och tankar om och tolkningar av och med historia.
Historiesyn
Sätt att se på och tolka historisk utveckling.
Historisk empati
Att sätta sig in i hur och varför människor tänkte eller agerade på ett sätt.
Identitet
Hur vi ser på oss själva.
Konsekvens
Följden av något som händer.
Kontinuitet
När saker förändras lite eller är likartade över tid.
Kronologi
Tidsordning, när saker sker i en viss följd.
Kvarleva
Något från historien som har lämnats kvar, t.ex. ett mynt.
Källa
Det vi hämtar information om det förflutna ifrån.
Metodbegrepp
Begrepp som används vid arbete med historia.
Norm
Beteende som anses vara det riktiga.
Områdesbegrepp
Begrepp knutet till visst område eller viss tidsperiod.
Orsak
Anledningen till att något händer.
Samtidshistoria
Tiden från Sovjetunionens fall till idag.
Struktur
Delar av samhället, övergripande perspektiv.
Svenskamerikan
Amerikansk medborgare med svenskt förflutet.
37
Fundament Historia 7–9 utgår från det centrala innehållet i Lgr22 och har tydligt fokus på språk- och kunskapsutveckling för att säkerställa att alla elever ges möjlighet att klara betygs kriterierna och utveckla sina förmågor. Den noga genomarbetade texten inbjuder till dialog med läsaren och kompletteras av klargörande läsförståelsefrågor, ordförklaringar, ordlistor, lässtrategier och en smart manual för källkritik. Grundboken kompletteras av en digital lärarhandledning, som innehåller fördjupning, planerings- och bedömningshjälp och mängder av stimulerande elevövningar på olika nivåer, samt tester att använda som repetition eller stöd för bedömning.
I serien finns också: Fundament Geografi 7–9 Fundament Religion 7–9 Fundament Samhällskunskap 7–9
www.tukanlaromedel.se
Mikael Bruér
Mikael Bruér är legitimerad högstadie- och gymnasielärare i SO-ämnena. Efter mer än 15 år som lärare på högstadiet och gymnasiet är han idag verksam som universitetsadjunkt och doktorand vid Malmö universitet.