9789188955432

Page 1

Fundament Religion 7–9 utgår från det centrala innehållet i Lgr22 och har tydligt fokus på språk- och kunskapsutveckling för att säkerställa att alla elever ges möjlighet att klara betygs­ kriterierna och utveckla sina förmågor. Den noga genomarbetade texten inbjuder till dialog med läsaren och kompletteras av klargörande läsförståelsefrågor, ordförklaringar, ordlistor, lässtrategier och en smart manual för källkritik. Grundboken kompletteras av en digital lärarhandledning, som innehåller fördjupning, planerings- och bedömningshjälp och mängder av stimulerande elevövningar på olika nivåer, samt tester att använda som repetition eller stöd för bedömning.

I serien finns också: Fundament Geografi 7–9 Fundament Historia 7–9 Fundament Samhällskunskap 7–9

www.tukanlaromedel.se

Per Eklund

Per Eklund är legitimerad lärare, författare och föreläsare med mer än 20 års erfarenhet av undervisning, från grundskola till gymnasium och universitet. Han är känd för sin entusiasmerande, interaktiva pedagogik och vill inspirera människor att förstå religioners och kulturers möjligheter och utmaningar i vårt samhälle.



RELIGION 7–9 Per Eklund


Till Sara

INNEHÅLL 1 Du själv och alla andra Religionsvetenskap Mångfald Vi människor är olika Vad vi tycker och tror förändras Förståelse och respekt Livsåskådning och mänskliga rättigheter Religionsfrihet Ordlista

2 Viktiga frågor om livet Fundament Religion 7–9 Copyright © Tukan läromedel Utgiven av Tukan läromedel 2022 Örlogsvägen 15 426 71 Västra Frölunda www.tukanlaromedel.se

Faktagranskning: Urban Folkebrant, lektor i religionskunskap Redaktionell produktion: KAP Pernilla Karlsson AB Formgivning: Anna Arturén, Gyllene Snittet bokformgivning AB Illustrationer/omslag: Anna Lagerström, Lille fabrik AB Kartor: Petter Lönegård, Lönegård & Co Första tryckningen Tryckt i Lettland 2022 ISBN 978-91-88955-43-2

Varför lever vi? Varför måste vi dö? Du och du själv Du och din familj Du och kärleken Du och vänner Du och skolan Livsåskådning och framtidsdrömmar Ordlista

3 Livsfrågor i vår tid Människan är unik Olika livsåskådningar Religiösa livsåskådningar Religion och tro i Sverige idag Kulturellt kristna Att vara privatreligiös Religion och vetenskap genom historien Hur har universum skapats och livet på jorden uppkommit? Sekulära livsåskådningar Humanism Sekulär humanism Ekosofi Existentialism Feminism Ordlista

18 19 20 20 22 23 23 24 25

26 27 29 30 33 34 38 39 39 41

42 43 44 46 48 49 50 52 56 58 58 58 59 61 62 64


Inledning 8 Lässtrategier 12

Register 354 Bildförteckning 359

4 Etik – om att tänka efter före 66 Hur ska kvinnan välja? Etik Moral Etiska modeller Kvinnans val Etiska problem Att tänka efter före Ordlista

5 Livsfrågor i olika samhällen Förhistorisk religion Hinduismens ursprung Religion i det forntida Mesopotamien Religion i det forntida Egypten Monoteismen växer fram Judendomens ursprung Religion i antikens Grekland Buddhismens ursprung Religion i antikens Rom Kristendomens ursprung Islams ursprung Den fornnordiska religionen Ordlista

69 70 70 72 74 74 75 77

78 80 82 84 86 90 91 94 99 100 101 104 106 110

6 Livsfrågor i medierna Populärkultur Biografen som religiös lokal Livsfrågor i medierna Du och du själv Du och din familj Du och kärleken Du och vänner Du och skolan Livsåskådning och framtidsdrömmar Religionskritik och religionspropaganda i medierna Ordlista

7 Ditt och mitt liv Att analysera en livsåskådning Livets byggstenar Dina och mina byggstenar Grunden för byggstenarna Du och dina attitydglasögon Ordlista

8 Judendom Gudsbild Enhet och mångfald Religiösa texter Högtider och traditioner Heliga platser Historia Testa dina attitydglasögon! Ordlista

112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123

124 125 126 131 133 134 135

136 137 139 142 146 150 152 156 157


9 Kristendom

158

Gudsbild Enhet och mångfald Religiösa texter Högtider och traditioner Heliga platser Historia Testa dina attitydglasögon! Ordlista

159 161 163 167 174 175 191 192

10 Kristendomen i Sverige

194

Sverige är ett kristet land En ny religion i Sverige Kristendomen ersätter den fornnordiska religionen Sverige blir ett katolskt kristet land Sverige blir ett protestantiskt kristet land Förändringar i Sverige Väckelserörelser och frikyrkor Svenska kyrkan blir en frikyrka Är Sverige ett kristet land? Religion i Sverige idag Testa dina attitydglasögon! Ordlista

11 Islam Gudsbild Enhet och mångfald Religiösa texter Högtider och traditioner Heliga platser Historia Testa dina attitydglasögon! Ordlista

195 196 197 198 200 204 204 206 207 208 208 209

210 211 213 215 221 226 227 230 231

12 Religion, fred och konflikt Religion startar inte konflikter, människor startar konflikter Religion, politik och människor Religion och samarbete Religion och fredsarbete Testa dina attitydglasögon! Ordlista

232 233 235 241 243 244 245

13 Vårt liv tillsammans

246

Det goda livet Etik och moral Den goda människan Feministisk etik Vårt liv tillsammans Ordlista

248 250 251 253 254 255

Det indisk-religiösa trädet

256

14 Hinduism Gudsbild Enhet och mångfald Religiösa texter Högtider och traditioner Heliga platser Historia Testa dina attitydglasögon! Ordlista

15 Buddhism Gudsbild Enhet och mångfald Religiösa texter Högtider och traditioner Heliga platser Historia Testa dina attitydglasögon! Ordlista

258 259 262 265 269 272 273 276 277

278 279 281 284 290 292 293 296 297


16 Religioner i Kina och Japan 298 En förändrad grund för byggstenarna Religioner i Kina – daoism och konfucianism Religioner i Japan – shintoism och buddhism Synkretism Testa dina attitydglasögon! Ordlista

17 Andra sätt att tro Esoterism Folktro Ockultism Nyandlighet Sekter Är naturen och skogen vår senaste religion? Testa dina attitydglasögon! Ordlista

18 Olika syn på livsfrågor Religionskritik Att bevisa och motbevisa Guds existens Teorier om naturvetenskap och religion Kritik av esoterismen Kritik av new age Ordlista

299 300 306 310 310 311

312 313 314 318 321 326 327 328 329

330 331 333 336 337 338 339

19 Ditt och mitt liv i vår värld

340

Ömsesidig förståelse Dialog som resurs Att leva i vardagen Ditt och mitt liv i vår värld Ordlista

342 342 344 346 347

Statistik Källförteckning

348 350


Inledning


Resan genom livet För länge sedan bestämde jag mig för att ha en regel när jag reser utomlands: oavsett när, vart eller varför jag reser ska jag prata om livet med en av de personer som jag möter på resan. Den regeln har lett till många intressanta samtal och nya bekantskaper. I en katolsk kyrka i Buenos Aires fick jag veta hur viktigt det är att få för­låtelse för saker man ångrar. I en moské i Damaskus berättade några mu­slimska kvinnor varför de bar slöja. I en synagoga i New York fick jag höra om landet Israels betydelse för alla judar. I ett buddhistiskt kloster i Kina beskrev en man hur han kände när han tände ett ljus framför statyn av Buddha. I ett flygplan på väg till Las Vegas berättade en kvinna hur hon formade sitt liv utan en tanke på religion eller gud. I en trädgård i Uppsala visade en kvinna hur hon lärt sig meditera efter ett besök i Indien. I ett kloster i öknen nära Döda havet frågade en grekisk­-ortodox munk varför jag ställde så många frågor. Livet, sa han, behöver inte förklaras. Det intressanta är det oför­klarliga. Nu ska du ge dig ut på en egen resa, genom den här boken. Du kommer att möta olika livsåskådningar, få kunskap om skilda sätt att se på livet och vad det innebär att vara människa. Livet innehåller många utmaningar. Samhället och skolan ska ge var och en möjlighet att själv förverkliga ett gott liv. Vi ska visa förståelse och respekt, och hjälpa varandra.

Du ska utveckla dina förmågor För att hela tiden fortsätta att lära sig mer måste man träna vissa förmågor. Att ha en förmåga är ungefär samma sak som att vara skicklig på något. Om du ska bli skicklig inom en idrott måste du till exempel ha bra kondition och god teknik. I skolan är det samma sak.


10

Inledning

De förmågor du ska bli skicklig på i skolan är:

• analysera – noggrant undersöka det du lärt dig • reflektera – fundera på det du lärt dig • resonera – samtala med andra om det du lärt dig • argumentera – diskutera med andra om det du lärt dig • söka information – kunna hitta rätt fakta som du behöver • källkritik – värdera källornas trovärdighet. Det du ska lära dig Skolverket är den statliga myndighet som bestämmer vad du ska lära dig i skolan. Det du ska lära dig i religionskunskap bestäms av det som kallas ”det centrala innehållet”. Du ska under högstadiet lära dig om:

• religioner och andra livsåskådningar – om världsreligionerna, deras historia, inriktningar och anhängare, om humanism och andra sätt att se på livet

• religion och samhälle – om kristendomen i Sverige, om hur religion

fun­gerat i olika samhällen och på olika platser genom historien och idag, om religion och politik samt frågor om religionsfrihet, sexualitet och jämställdhet

• identitet och livsfrågor – hur vi formar våra liv och livsstilar, vad vi tycker är meningen med livet och hur andra ser på livet

• etik – hur vi ska resonera och fundera kring det som är rätt och fel,

hur vi ska vara mot varandra och leva vårt liv på jorden, om mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.

Frågor och ordlistor I varje kapitel finns flera frågor till dig. Frågorna handlar om kapitlets innehåll. De gör det lättare att lära sig. Men frågorna har också att göra med dig själv. De hjälper dig att fundera över ditt eget liv och hur du vill leva det. I slutet av varje kapitel finns en ordlista som förklarar svåra ord och begrepp i texten. I ordlistan kan det också finnas andra ord som hör ihop med det du just läst. De orden är också bra att kunna. Lycka till på din resa! Ta chansen att prata med andra om religionskunskap, och använd då gärna några av frågorna i den här boken. Jag hoppas att dina samtal med klasskamrater, lärare, vänner och familj blir lika intressanta som de samtal jag har haft. Allt gott! Per Eklund


Kolumn

T

LIVE LIVET

LIVET

T

LIVE

LIVET

11


LÄSSTRATEGIER


Lässtrategier

En strategi är som ett recept En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser. Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.

Före Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:

• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?

• Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.

• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.

• Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?

• I texten är de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.

13


14

Lässtrategier

Under tiden Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:

• Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.

• Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.

• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.

• Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.

• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna

kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har för­fattaren valt att skriva om just det här?

Efter

• Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har

du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.

• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta, kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.

• Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll.

Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.

• Skriv frågor till texten du har läst.


Lässtrategier

15

ISKUB Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!

I Spåra syfte Varför är källan gjord? • Är det för att informera om något eller för att luras? • Är det för att sprida en åsikt? • Är det för att sälja något eller för att underhålla?

S

Utred Kan du få information från andra ställen? • Har du jämfört med vad du redan vet? • Har du jämfört med andra källor?

K U B

Identifiera Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)? • • • •

Är det en myndighet eller organisation? Är det ett företag eller en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?

Kontrollera Hur ser källan ut? • Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan? • Fungerar länkarna (om det är en webbplats)? • Har källan trovärdiga källhänvisningar? • Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?

Bedömningen är klar!


VÄRLDSRELIGIONER Det är mycket svårt att veta hur många människor som tillhör en religion eller livsåskådning. Kartor som beskriver världens religioner brukar ofta se ut så här, för att visa de områden där religionerna har flest anhängare och där de har sitt ursprung. Tänk på att representanter från olika religioner finns runt om på hela jorden, likaså representanter från sekulära livsåskådningar.

Det som är dig själv förhatligt ska du inte göra mot din nästa. Judendom

Religiösa samfund i Sverige 2019 Enligt svensk lag är det förbjudet att registrera vilken religion medborgarna har. Vi vet därför inte hur många som tillhör en viss religion. Men varje år redovisar trossamfunden hur många människor de betjänar, det vill säga både medlemmar och andra besökare. Sammanställningen ligger till grund för bidrag från staten. Svenska kyrkan får dock inget bidrag, eftersom alla dess medlemmar betalar skatt. Judendom 8 270 Kristendom Svenska kyrkan (antal medlemmar) 5 800 000 Katolska kyrkan 119 001 Ortodoxa och österländska kyrkor 160 169 Lutherska kyrkor (förutom Svenska kyrkan) 47 003 Anglikanska kyrkan 3 140 Frikyrkor 313 764 Islam 170 915 Buddhism 10 233 Det finns inget statsbidragsberättigat hinduiskt samfund registrerat hos Myndigheten för stöd till trossamfund. Hinduiska samfundet i Sverige (HSS) är en paraply­ organisation för landets omkring 30 000 hinduer.

Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv. Islam


Regeln om kärleksfullhet och godhet bör tillämpas hela livet. Gör inte mot andra vad du inte vill att de ska göra mot dig. Religioner i Kina och Japan Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem. Kristendom

Plåga inte andra med det som pinar dig själv. Buddhism

Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta om det gjordes mot dig. Hinduism

Fundament Religion 7–9

Gör inte mot andra det som du inte skulle vilja att andra gjorde mot dig. Sekulär humanism


Kapitel 1


Du själv och alla andra I det här kapitlet ... får du lära dig att bättre förstå både dig själv och andra människor, genom att få kunskap om olika sätt att tro och tänka om livet. Många menar att det är genom att förstå andra som vi förstår oss själva. Läroplanen bestämmer vad du ska lära dig i ämnet religionskunskap. Eftersom samhället präglas av mångfald är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor. Det är därför du läser ämnet religionskunskap.

Religionsvetenskap Religionsvetenskapen använder vetenskapliga metoder för att studera religioner och andra livsåskådningar som har funnits eller finns i vår tid. Det som främst studeras hos dessa är bakgrund, utveckling och funktion. Ett annat ord för religionsvetenskap är teologi. Forskare i religionsvetenskap har under senare år gjort flera under­ sökningar om ungdomars livsåskådning. Här är några av de resultat som forskarna har kommit fram till. Känner du igen dig?

• I ett land och i en stad där det bor människor med olika kulturell bakgrund ökar intresset för religion.

• Det viktigaste i ditt liv är inte religion, utan din familj, att umgås med vänner, lyssna på musik, ägna dig åt olika typer av spel och fritids­ intressen, till exempel dansa, rida och spela fotboll.

• Det du tycker och tror på har påverkats av dina föräldrar och av den miljö där du vuxit upp.

• Du pratar sällan om tro och religion med dina vänner. • Du kommer oftare i kontakt med religion genom tv, film och sociala medier än genom möten med andra människor.

• Du tycker att ämnet religionskunskap är mindre intressant än andra ämnen i skolan.

livsåskådning = människors sätt att tro och tänka om livet och deras uppfattning om hur det ska levas


20

Kapitel 1

Mångfald Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina liv, vad de tror och tänker på. Sverige är ett mångkulturellt land och i begreppet mångkulturellt ligger också betydelsen mångreligiöst. Bland oss finns en mångfald. Alla världsreligioner och många andra livsåskådningar finns idag representerade i Sverige. Vad menas med religiös mångfald?

Vi människor är olika

Sverige är ett mång­ kulturellt land. Alla världs­religioner och många andra livs­ åskådningar finns idag representerade bland svenskarna.

När vi hälsar på någon brukar vi skaka hand och samtidigt titta den andra människan i ögonen. På vissa platser i världen hälsar personer på varandra genom att böja på huvudet och undvika ögonkontakt. Om någon gjorde så mot dig, vad skulle du tycka då? Kanske skulle du känna att hen var konstig eller inte tyckte om dig. Kanske skulle du undra om hen var blyg. Alla kan inte vara på samma sätt. Det finns så många olika åsikter bland oss människor om hur vi ska vara. Även om vi tillhör samma familj, går i samma klass eller är med i samma förening eller idrottslag så kan vi ha olika åsikter i vissa frågor men samma åsikter i andra. På samma sätt är det med religion och andra livsåskådningar. Det är därför det är så viktigt att veta att andra kan tycka tvärt emot det vi själva tycker. Den som böjer på huvudet och hälsar på dig på det sättet visar dig respekt. Men hur kan du veta det om du inte har kunskap?


Du själv och alla andra

Titta på den här bilden. Vad är det för djur du ser? Fråga några av dina kamrater vilket djur de ser när de tittar på bilden.

Såg ni samma djur? Såg ni två olika djur? Vem såg en kanin? Vem såg en anka?

Som du märker är det svårt att säga vilket djur bilden föreställer. Några ser en kanin, andra ser en anka. Om ni ska prata om bilden så måste ni kunna förstå varandra, förstå vad den andra ser. Det enda ni kan prata om är att bilden kan föreställa två djur samtidigt. Vad ni såg från början kan ni inte ändra på. För att du ska förstå vad din kamrat först såg måste du försöka se bilden på ett nytt sätt. Det här är en bra liknelse för hur vi kan lära oss att prata om religion och livsåskådning. Du ska lära dig om och försöka förstå vad andra människor tror på. Du kommer att utmanas. Kanske har du själv funderat över frågor som: Vad är meningen med mitt liv? Vem är jag? Är jag älskad? Hur ska jag bli lycklig? Vad är rätt och vad är fel? Vad händer när jag dör? Detta är exempel på livsfrågor, eftersom de handlar om allt som ger mening i livet. Vad menas med en människas livsåskådning?

21


22

Kapitel 1

Vad vi tycker och tror förändras Du tycker inte samma sak under hela ditt liv. Din uppfattning om hur du vill leva ditt liv, vad du vill tro eller inte tro på och vad som är rätt och fel för­ändras. Det kan gå snabbt. Ibland kan du ändra dig på en dag. Men det finns uppfattningar som det tar många år att förändra. Det är likadant med livsåskådningar. De kan förändras lite eller mycket, och de kan delas upp i olika riktningar. Riktningarna kan hantera livsfrågorna på olika sätt. Vissa frågor har de olika riktningarna olika svar på, medan andra frågor besvaras på samma sätt. Det kommer du att få många exempel på under kursen i religions­kunskap. Ge exempel på en uppfattning du lätt skulle kunna ändra på. Ge exempel på en uppfattning du skulle ha mycket svårt att ändra på.

Vi människor tycker olika ibland, men ändå måste vi kunna tala med varandra och lyssna. Vi är skyldiga att visa varandra respekt.


Du själv och alla andra

Förståelse och respekt Att en bok skulle kunna vara som en resa kanske verkar konstigt. Men det går faktiskt att göra den liknelsen. Vi måste ha en ömsesidig förståelse, en ömsesidig respekt. Så är det med oss människor. Vi tycker olika ibland, men ändå måste vi kunna tala med varandra och lyssna. Ibland håller vi med och ibland håller vi inte med. Men vi är skyldiga att visa varandra respekt. Det gäller också religion och andra livsåskådningar. Väljer du att lyssna på hur andra vill leva sina liv blir det intressant. Tror du att du själv alltid har rätt och slutar lyssna blir det svårare.

Livsåskådning och mänskliga rättigheter Förenta Nationerna har i sin förklaring om de mänskliga rättigheterna slagit fast att alla människor har rätt till religionsfrihet, att vi har rätt att tro och att inte tro. I Europeiska konventionen, som är en överenskommelse mellan alla länder i Europarådet, står det: ”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer.” Varför är vi skyldiga att visa varandra respekt? Är respekt något du ska kräva eller är det något du är värd att få?

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER!

RESPEKT!

RÄTT ATT VARA OLIKA!

23


24

Kapitel 1

Religionsfrihet Religionsfrihet innebär att varje svensk har rätt att bestämma vad hen vill tro på eller inte tro på. Religionsfriheten bestäms av Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter som sedan år 1995 är en del av svensk lag. I artikel 9 står det att varje medborgare har rätt att utöva sin religion. Medborgarna har också rätt att samlas med andra för att utöva sin religion. Det står också att ingen ska behöva tvingas att tro på någon religion. Du har alltså rätt att tro, men du har också rätt att inte tro. Vad menas med religionsfrihet?

I nästa kapitel får du fundera över olika livsfrågor och varför vi kan tycka så olika om dem. Det kan till exempel ha att göra med meningen med ditt liv, relationer, jämställdhet, kärlek och sexualitet.

På många större flygplatser i världen finns speciella rum dit vem som helst, oavsett religion, kan gå för att be.


Du själv och alla andra

Ordlista

Bakgrund

Religionens bakgrund handlar om var den kommer ifrån och hur det var där och då.

Erfarenhet

Något vi utgår ifrån. Bygger på något vi har gjort eller varit med om.

Funktion

Religionens funktion är dess betydelse i samhället och hos de troende.

Livsfrågor

Frågor som handlar om allt som ger mening i livet. Kallas också existentiella frågor.

Livsåskådning

Människors sätt att tro och tänka om livet och deras uppfattning om hur det ska levas.

Mångfald

Olika åsikter om livet eller sätt att leva i ett samhälle.

Religiös livsåskådning

När religion ligger till grund för hur människan förstår livet, hur världen ska tolkas och människor behandla varandra och andra levande varelser.

Respekt

Att visa hänsyn.

Sekulär livsåskådning

När de egna erfarenheterna och kunskaperna ligger till grund för hur människan förstår livet, hur världen ska tolkas och människor behandla varandra och andra levande varelser.

Teologi

Religionsvetenskap.

Uppfattning

Att ha en åsikt, att tycka någonting om något eller någon.

Utveckling

Religionens utveckling är hur den växt fram, dess historia.

Utöva

Att använda religionen, till exempel hur och när människor ber, när personer gifter sig, när människor går till syna­ gogan, kyrkan eller moskén.

25


Fundament Religion 7–9 utgår från det centrala innehållet i Lgr22 och har tydligt fokus på språk- och kunskapsutveckling för att säkerställa att alla elever ges möjlighet att klara betygs­ kriterierna och utveckla sina förmågor. Den noga genomarbetade texten inbjuder till dialog med läsaren och kompletteras av klargörande läsförståelsefrågor, ordförklaringar, ordlistor, lässtrategier och en smart manual för källkritik. Grundboken kompletteras av en digital lärarhandledning, som innehåller fördjupning, planerings- och bedömningshjälp och mängder av stimulerande elevövningar på olika nivåer, samt tester att använda som repetition eller stöd för bedömning.

I serien finns också: Fundament Geografi 7–9 Fundament Historia 7–9 Fundament Samhällskunskap 7–9

www.tukanlaromedel.se

Per Eklund

Per Eklund är legitimerad lärare, författare och föreläsare med mer än 20 års erfarenhet av undervisning, från grundskola till gymnasium och universitet. Han är känd för sin entusiasmerande, interaktiva pedagogik och vill inspirera människor att förstå religioners och kulturers möjligheter och utmaningar i vårt samhälle.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.