HISTORIA 9 Mikael Bruér
INNEHÅLL 1 Varför gjorde de så? Rätt och fel, då och nu Olika sätt att se på historia Historieanvändning och identitet Historiemedvetande Ordlista
2 Första världskriget
Fundament Historia 9 Copyright © Tukan förlag läromedel Utgiven av Tukan förlag läromedel 2021 Örlogsvägen 15
Från fred till krig Varför ett världskrig? Kriget i väster Krigets andra fronter Mot ett slut på kriget Freden Sverige och första världskriget Ordlista
15 15 16 17 18 19
21 21 24 26 30 32 35 37 38
426 71 Västra Frölunda www.tukanlaromedel.se
Faktagranskning: Martin Dackling, docent i historia Redaktionell produktion: KAP Pernilla Karlsson AB Formgivning: Anna Arturén, Gyllene Snittet bokformgivning AB Illustrationer/omslag: Anna Lagerström, Lille fabrik AB Kartor: Petter Lönegård, Lönegård & Co Första tryckningen Tryckt i Lettland 2021 ISBN 978-91-88955-05-0
3 Mellankrigstiden Aldrig mer krig! Nya tider 1920-talets ekonomi Ryssland Italien och Spanien Tyskland efter kriget Nazisterna Terror och förföljelse Förberedelser för krig Sverige mot demokrati Det fins a inbördeskriget Ordlista
41 41 44 47 48 50 51 55 59 62 64 68 69
Inledning 7 Lässtrategier 11
4 Andra världskriget Molotov-Ribbentrop Kriget bryter ut Anfall i väst Krig i öster Kriget sprider sig Mot ett slut på kriget Stilla havet Förintelsen Krigets efterspel Norden under andra världskriget Ordlista
5 Europa efter världskrigen Tyskland och Europa efter andra världskriget Järnridån Berlinblockaden Berlinmuren Trumandoktrinen och Marshallhjälpen Förenta nationerna Att få Europa att bli sams Sovjetunionen och Östeuropa Kalla kriget och dess orsaker Vänstervågen Nya vindar i Östeuropa Solidaritet i Polen Muren faller! Revolution i Östeuropa Sovjetunionen faller Baltikum Konflikter på Bal an Ryssland och de tidigare sovjetrepublikerna Ordlista
Register 196 Bildförteckning 199
73 73 74 75 77 80 83 88 90 94 97 104
107 109 110 110 111 112 113 113 114 116 118 119 120 121 123 124 125 125 129 130
6 Sverige efter världskrigen Rekordåren Ekonomi och industri Välfärdsstatens framväxt Framgångsåren närmar sig sitt slut Borgerlighetens återtåg Folkomröstning om kärnkraft Modernisering av landets styrning Bergochdalbana i ekonomin Nya politiska partier Ekonomi och politik på 1990-talet Politiken i ett nytt millennium De nationella minoriteterna Sverige och kalla kriget Ungdom, musik och nöjen Nya könsroller för män och kvinnor Våldsamheter i folkhemmet Nordiskt samarbete i en ny värld Ordlista
7 Världen efter världskrigen Konflikter under alla kriget Rymdkapplöpningen USA efter andra världskriget Avkoloniseringen Afrikansk frihetskamp och konflikte Mellanöstern Asien Latinamerika Attacken mot tvillingtornen Den arabiska våren Terrorismen Mot ett modernare samhälle Ordlista
133 133 134 135 140 140 141 142 142 144 145 146 147 149 152 154 156 157 158
161 161 166 168 173 174 177 182 185 186 188 190 192 194
Inledning
Historiens slut? Dagens aktuella händelser är morgondagens historia. Vad som kommer att spela stor eller liten roll vet vi inte, men allt blir så småningom historia. Och historien tar aldrig slut. Fundament Historia 7 handlade om tiden från att människan blev människa fram till och med den nya tiden, 1453–1789. I Fundament Historia 8 fick du möta en period som kallas för det långa 1800-talet, det vill säga tiden från den franska revolutionen 1789 till första världskrigets utbrott 1914. I Fundament Historia 9 kommer du att få följa historien genom 1900-talet och det tidiga 2000-talet – från världskrig och folkmord via efterkrigstid och kallt krig in i 2000-talets första omtumlande årtionden då en ny värld började växa fram.
Bli bra på historia Hur blir du bra på historia? Räcker det med att kunna många årtal eller att veta vilka personerna i historien var? Nej, att vara bra på historia är mycket mer än så. Under dina tre år på högstadiet får du inblick i historia på många olika sätt. Den historia som du möter hanteras utifrån tre olika historiska frågor:
1. Vad var det som hände? Här lär du dig om årtal, människor, händelser, orsaker och konsekvenser, och om olika begrepp som du behöver använda för att kunna berätta om detta.
2. Hur vet vi vad som hände? Det här handlar om vilka källor till historien som finns. ur gör vi när vi använder historiska källor? Vilka olika begrepp använder vi när vi jobbar med källor?
3. Hur berättar vi om det som hände? Här lär du dig om vilka olika sätt man kan använda för att berätta om historia. Varför används historia på olika sätt i olika sammanhang? När du behärskar både vad som hände, hur vi vet det och hur vi berättar om det är du bra på historia. Fundament Historia 7, 8 och 9 är redskapen som du använder för att lära dig allt detta.
8
Inledning
Detta ska du lära dig Skolverket är den statliga myndighet som bestämmer vad du ska lära dig i skolan. Det du ska lära dig i historia bestäms av ”det centrala innehållet”. Du ska under högstadiet lära dig om:
• Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700: Om olika
samhällen i historisk tid, hur de vuxit fram, vad som varit utmärkande för dem och hur de påverkat vår egen tid.
• Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka
1700–1900: Om den ökande handeln mellan världens olika delar, hur industrier växte fram och konsekvenserna det fick. Om ur människor flyttar me lan olika länder och hur nya idéer ledde till revolutioner och samhällsförändring.
• Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950: Om när Europa
erövrade världen. Om när nationalismen växte fram i Europa och vilka konsekvenser detta fick. Om e två stora världskrigen, tiden mellan dem och alla de förföljelser av människor som skedde före, under och efter krigen.
• Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid: Om när Sverige blev demokratiskt. Om alla de som gjorde det möjligt och om när det moderna Sverige växte fram. Om hur Europa och resten av världen utvecklades efter 1900-talets stora krig och hur nya konflikte och motsättningar växte fram, men också olika försök att lösa dessa.
• Historiska källor: Om hur man arbetar med olika historiska källor.
Från berättelser om levnadsvillkor i de tidigaste samhällena till olika gruppers strävan efter att förbättra sina liv, berättelser om förtryck, rasism, kampen för jämställdhet och de nationella minoriteternas historia.
Förhistoria 200 000–3200 f.v.t.
200 000 f.v.t.
Forntid 3200–800 f.v.t.
3200 f.v.t.
Inledning
• Hur historia används och historiska begrepp: Om hur historia
kan användas på olika sätt i traditioner, namn på platser för att skapa gemensamhet och identitet. Om hur historia kan användas för att förstå eller förklara vår egen tid eller människors värderingar, men också hur olika historiska begrepp används för att förklara och hjälpa oss att förstå historia.
Frågor och ordlistor I varje kapitel finns flera frågor m handlar om kapitlets innehåll och som gör det lättare att lära sig. Med hjälp av dem kan du träna på att utveckla de kunskaper du behöver för att besvara frågorna: När? Var? Hur? Varför? Vissa ord är tryckta med fetstil. De finns för larade i ordlistan i slutet av varje kapitel. Orden i ordlistan är väldigt bra att kunna då de hjälper dig att förstå och förklara historia. Lycka till! Mikael Bruér I tidslinjen här nedanför finns inte år 0 med. arför är det så? Den kristna kyrkan bestämde på 500-talet e.v.t. att alla skulle fira påsken samtidigt. Munken Dionysius Exiguus räknade därför ut tidpunkten för den påsk då Jesus sägs ha korsfästs. Han gjorde det genom att räkna ut vilket år Jesus föddes och kalla det för år 1. Vi vet inte hur han kom fram till datumet, kanske gissade han bara? Att han kallade året för år 1 och inte år 0 beror på att nollan inte kom till Europa förrän med araberna på 800-talet e.v.t. Så år 0 har inte försvunnit. Faktum är att det aldrig har funnits!
Medeltiden 500–1500 e.v.t.
Det långa 1800-talet 1789–1914 e.v.t.
Den nya tiden 1500–1789 e.v.t.
Samtiden 1991–idag
Antiken 800 f.v.t.–ca 500 e.v.t. Det korta 1900-talet 1914–1991 e.v.t.
år 1
500 e.v.t.
1500 e.v.t.
1789 e.v.t.
1914 e.v.t.
1991 e.v.t.
idag
9
LÄSSTRATEGIER
Lässtrategier
En strategi är som ett recept En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser. Det finns sa er du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.
Före Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:
• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?
• Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.
• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa
• Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?
• I texten finns
e viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.
11
12
Lässtrategier
Under tiden Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:
• Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.
• Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.
• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.
• Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.
• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna
kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har författaren valt att skriva om just det här?
Efter
• Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har
du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.
• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta, kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.
• Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll.
Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.
• Skriv frågor till texten du har läst.
Lässtrategier
13
ISKUB Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!
I Spåra syfte Varför är källan gjord? • Är det för att informera om något eller för att luras? • Är det för att sprida en åsikt? • Är det för att sälja något eller för att underhålla?
S
Utred Kan du få information från andra ställen? • Har du jämfört med vad du redan vet? • Har du jämfört med andra källor?
K U B
Identifier
Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)? • Är det en myndighet eller organisation? • Är det ett företag eller en privatperson? • Är det någon som kan ämnet? • Är det någon du litar på?
Kontrollera Hur ser källan ut? • Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan? • Fungerar länkarna (om det är en webbplats)? • Har källan trovärdiga källhänvisningar? • Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?
Bedömningen är klar!
Kapitel 1
Varför gjorde de så? Ibland är det svårt att förstå varför människor i historisk tid gjorde som de gjorde. Dåtidens värderingar skiljer sig från nutidens. Historisk empati handlar om att inse att våra värderingar styrs av den tid vi lever i och försöka sätta sig in i hur människor tänkte och kände förr. Då blir det lättare att förstå historien och inte döma människor utifrån hur vi tänker idag. Vad tror du att människor i framtiden kommer att tänka om oss?
historisk empati = att sätta sig in i hur och varför människor agerade som de gjorde
Vad är historisk empati?
Rätt och fel, då och nu I alla samhällen finns normer. De påverkas av religion, lagar och politik men också av kultur och traditioner. Det är viktigt att känna till levnadsvillkoren under den tidsperiod man studerar. Levde människor rikt eller fattigt? Kunde människor påverka hur samhället styrdes? Var samhället våldsamt eller fredligt? Hade det nyligen genomgått omvälvande händelser som krig eller revolutioner? Vilka var det som agerade, och tjänade någon på agerandet? Allt måste alltså sättas i sitt historiska sammanhang. Det är till exempel orättvist att döma de tyskar som röstade på nazisterna 1933 och utgå från att vi idag vet att nazisternas maktövertagande ledde till världskrig och folkmord. Om vi tar med i beräkningen att den tyska demokratin var bräcklig, att tyskarna hade fått utstå förnedrande behandling under första världskrigets slut och att den tyska ekonomin var slagen i spillror, blir vår bild av dem som röstade på nazisterna annorlunda. Vad behöver du känna till om människors levnadsvillkor?
norm = beteende eller uppfattning som anses vara det vanliga
16
Kapitel 1
Olika sätt att se på historia
historiesyn = sätt att se på och tolka historisk utveckling
Historia är inget neutralt ämne. All historia handlar om tolkningar och perspektiv. Det är den som tolkar som avgör hur historien återberättas. Det är lika viktigt att vara källkritisk mot det som står i en text, som mot det som inte står där. En händelse i historien är sällan så enkel som den verkar. När forskarna lär sig mer kan nya tolkningar behöva göras. Händelsen kan framstå som mer komplicerad eller bli lättare att förstå. Det är alltså inte självklart att ett sätt att se på historia ger hela förklaringen. Historia kan tolkas av många olika människor med olika historiesyn, det vill säga olika sätt att betrakta historien och vilka drivkrafter som ligger bakom historiska förändringar. Vad är historiesyn?
Historikers arbetssätt
aktör = en person eller grupp som agerar i historien
struktur = delar av samhället, övergripande perspektiv
Historiker försöker förklara förändringar som skett och vilka drivkrafter som har varit viktiga för förändringarna. Drivkrafterna kan vara människors idéer eller olika förutsättningar i samhället. Historiker kan antingen arbeta med aktörer eller strukturer, eller ibland med både och. En aktör kan vara en enskild person, som kejsaren Napoleon Bonaparte, men också en grupp, som Svarta handen (se s. 22). Med strukturer menas delar av samhället som på ett eller annat sätt påverkar historiens händelser. Ett exempel på struktur är de ekonomiska orsakerna till nazisternas maktövertagande (se s. 57). Vad är a) aktör, b) struktur?
Varför gjorde de så?
17
Historieanvändning och identitet Historia har alltid varit en viktig pusselbit i formandet av människors identitet. I förhistorisk tid var förmodligen den grupp man tillhörde viktigast för att forma identiteten. När människan blivit bofast blev släktskap och bostadsplats viktiga. Före nationalismens intåg på 1800-talet var det viktigare att identifiera sig som till exempel smålänning eller dalkulla än som svensk. I de tidiga städerna skapade skrå och yrke identitet, och när industrialismen växte fram blev politisk tillhörighet och klass viktigt.
Nationella identiteter Under 1800-talet blev den nationella identiteten viktig. Man försökte genom historia visa att landet och folket hade ett långt gemensamt förfl tet, även om så inte alltid var fallet. Inte sällan skrevs och tolkades historia för att passa syftet: att skapa nationell identitet. Genom att använda ett urval av historiska händelser och aktörer går det att forma en bild av historien där den egna nationen och dess storhet står i centrum. Under 2000-talet, när nationalismen fått förnyad betydelse, har det sättet att beskriva historia åter blivit aktuellt, särskilt i grupper som driver nationalistisk politik. Vad var det som gjorde att intresset för historia ökade på 1800-talet?
Om historieskrivningen fokuserar på att nationen ska utgöras av en specifik etnicitet kan det leda till att minoriteternas historia trycks undan. Då betraktas minoriteter snarare som problem än som tillgång, vilket gör det mycket svårare för dem att bli en del av samhället. Det gäller även invandrare. En sådan historieskrivning kan skapa motsättningar eller negativ särbehandling av vissa grupper. Ett annat sätt att skriva historia är att utgå från staten man lever i. Medborgarskap blir då det viktiga, inte etnicitet eller språk. USA är ett exempel. Där är det landet som betonas. Att de som lever där har en gemensam historia blir viktigare än deras ursprung. Det är anledningen till att man där ibland talar om afroamerikaner eller svenskamerikaner. För många människor med rötter i andra länder har historia blivit ett sätt att förstå sitt nya hemland och bli en del av det.
afroamerikan = amerikansk medborgare med afrikanskt förflute
svenskamerikan = amerikansk medborgare med svenskt förflute
18
Kapitel 1
Nationalistisk historieskrivning riskerar inte bara att nedprioritera vissa grupper, utan kan också leda till att de mörkare sidorna av ett lands historia glöms bort eller undviks. Länge talades det till exempel inte i Sverige om hur våra minoriteter hade behandlats eller hur Sverige agerat under kalla kriget. Händelser kunde beskrivas väldigt tillrättalagt. Skapandet av nationella identiteter kan också leda till oerhörda övergrepp, vilket har skett till exempel i Jugoslavien (se s. 125) och Rwanda (s. 176). Vilka risker finns med nationalistisk historieskrivning?
Identitet och familj Sådant som föräldrar, släkt, etnicitet, religion, kön och sexuell tillhörighet betyder mycket för berättelsen om vem man är. Utbildning, vänner, intressen och liknande formar också vår identitet. Vilka saker påverkar vår identitet?
Historiemedvetande Saker som kan kopplas till historia finns ö erallt, såväl i ens släkt som i böcker, film och d taspel. Vi har alla ett historiemedvetande. Det betyder att alla våra kunskaper om historia påverkar hur vi ser på händelser i dåtid och nutid, men också vad vi tror om framtiden. Vad är historiemedvetande?
Ju mer vi känner till, desto lättare blir det att förstå både det som händer omkring oss och varför historiska händelser används i olika sammanhang. Den som har läst mycket historia, och olika slags historia, kan tolka historien på ett annat sätt än den som inte gjort det. Vad påverkar en människas historiemedvetande?
Varför gjorde de så?
Ordlista
Afroamerikan
Amerikansk medborgare med afrikanskt förflutet.
Aktör
En person eller grupp som agerar.
Etnicitet
Tillhörighet till ett visst folk eller en viss etnisk grupp.
Historiemedvetande
Alla våra kunskaper och tankar om och tolkningar av och med historia.
Historiesyn
Sätt att se på och tolka historisk utveckling.
Historisk empati
Att sätta sig in i hur och varför människor tänkte eller agerade på ett sätt.
Normer
Beteende som anses vara det vanliga.
Struktur
Delar av samhället, övergripande perspektiv.
Svenskamerikan
Amerikansk medborgare med svenskt förflutet.
19
Kapitel 2
Första världskriget I det här kapitlet ... får du möta olika förklaringar till att ett stort krig bröt ut i Europa i början av 1900-talet. Du får lära dig hur och var första världskriget utspelade sig och hur det påverkade livet för vanliga människor. Kapitlet handlar också om hur och varför kriget tog slut – och vilka konsekvenser det fick för uropa och resten av världen.
Från fred till krig Hos den växande medelklassen i Europa var framtidstron stark i början av 1900-talet. De hade fått bättre levnadsstandard genom den industriella revolutionen. Arbetarrörelsens kamp för bland annat demokratiska rättigheter började ge resultat och förbättrade livet även för arbetarklassen. Samtidigt växte spänningarna i Europa. Jakten på kolonier, kapprustning och nationalism skapade konkurrens och motsättningar mellan länderna.
kapprustning = när två eller fle nationer tävlar om att skaff mest vapen
Europas sjuke man Under Krimkriget 1853–1856 var Osmanska riket en viktig aktör. Vid 1900-talets början kontrollerade riket stora delar av Balkanhalvön. Riket var uppdelat mellan olika religiösa grupper och nationaliteter med olika grader av självständighet och präglades av inre oro. Därför kallades det Europas sjuke man. Varför kallades Osmanska riket för Europas sjuke man?
Osmanska riket = omfattade bl.a. dagens Turkiet och delar av Balkanhalvön
22
Kapitel 2
Oro på Balkan
separatism = rörelser som vill skilja ett område från ett land
I första och andra Balkankriget 1912 och 1913 förlorade Osmanska riket mycket av sina europeiska områden, och Serbien blev en ny stormakt. Spänningarna mellan Serbien och dess grannländer, den växande nationalismen och separatistiska rörelser fick många tt jämföra området med en kruttunna som bara behövde en tändande gnista för att explodera. Även Österrike-Ungern kontrollerade områden på Balkan. Serbien sökte stöd hos Ryssland.
Två skott förändrar världen Den 28 juni 1914 besökte ärkehertig Franz Ferdinand (1863–1914), tronföljare i Österrike-Ungern, och hans hustru Sophie von Chotek (1868–1914) staden Sarajevo i nuvarande Bosnien. Paret färdades i en öppen bil. På flera stä len längs vägen väntade terrorgruppen Svarta handen med bomber och pistoler. Deras mål var att ena alla slaviska områden på Balkan med Serbien. Vad ville Svarta handen?
Svarta handens första attentatsförsök misslyckades, men några åskådare blev skadade. Franz och Sophie beslöt sig för att besöka dem på sjukhuset. Bilen stannade för att vända, precis där den 19-årige terroristen Gavrilo Princip (1894–1918) stod. Han sköt dem, och när bilen nådde sjukhuset var de döda. På grund av sin ungdom dömdes Princip inte till döden, utan till straffarbete Vem avlossade skotten i Sarajevo, och varför?
mobilisera = göra militära trupper redo för krig
Österrike-Ungern såg nu en chans att komma åt serberna, som de ansåg vara ansvariga för morden. Den 23 juli utfärdade Österrike-Ungern ett ultimatum och krävde full insyn i den serbiska polisutredningen. När de inte fick et bröt de alla förbindelser med Serbien och mobiliserade sin armé. Vad krävde Österrike-Ungern av Serbien?
Första världskriget
23
Den svarta veckan Den 28 juni 1914 förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien. Det startade en kedjereaktion som ledde till att alla europeiska stormakter efter bara några dagar var i krig med varandra. Det kallas den svarta veckan.
Den svarta veckan 28 juli: Österrike-Ungern förklarar krig mot Serbien. 30 juli: Ryssland mobiliserar armén. 31 juli: Tyskland kräver att Ryssland ska ställa in mobiliseringen. 31 juli: Tyskland kräver att Frankrike ska vara neutrala. 1 augusti: Tyskland mobiliserar armén, förklarar krig mot Ryssland. 3 augusti: Tyskland förklarar krig mot Frankrike. 3 augusti: Tyska trupper marscherar in i Belgien. 4 augusti: Storbritannien förklarar krig mot Tyskland. 8 augusti: Storbritannien förklarar krig mot Österrike-Ungern.
Äntligen krig! Kriget sågs som ett ärofyllt äventyr, en möjlighet till nationell framgång. En tysk soldat berättade att ”det hänger flaggor på lla hus i staden, precis som om det vore en festival”. När soldater marscherade mot fronten bar kvinnor deras gevär och barn deras hjälmar. De flesta trod e att kriget skulle bli kort. Ett av den unga arbetarrörelsens tidigaste slagord var ”Proletärer i alla länder, förena er”. Arbetare skulle inte gå i krig och skjuta på andra arbetare. Men när kriget kom stödde de flesta ändå sina egeringars krigsidéer. Vad tänkte arbetarrörelsen om kriget?
den svarta veckan = Europas stormakter förklarar krig mot varandra
24
Kapitel 2
Varför ett världskrig? Militarisering och industrialisering Spänningarna som uppstod i slutet av 1800-talet fick stormakterna tt börja kapprusta. Mängden vapen och soldater ökade. Industrialiseringen ledde till utveckling av nya vapen. Tysklands kejsare, Vilhelm II, ville utmana britternas dominans på haven, vilket ledde till kapprustning även på havet. Militären blev i och med kapprustningen en allt viktigare politisk kraft i Europas stormakter. Vad innebar kapprustningen?
Allianser allians = överens kommelse om stöd för att uppnå visst mål
Spänningarna skapade en oro för att stå ensam i händelse av konflikt. Länderna skapade därför militära allianser. På sommaren 1914 fanns det två stora allianser: Trippelententen var enbart en försvarsallians och bestod av Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Trippelalliansen bestod av Österrike-Ungern, Tyskland och Italien. Italien lämnade alliansen när kriget startade och Osmanska riket anslöt. Därefter kallades trippelalliansen för centralmakterna. Allianserna gjorde att ingen stod ensam i händelse av krig, men de innebar också att alla drogs in i kriget när det väl bröt ut. Vilka ingick i a) trippelententen, b) trippelalliansen, c) centralmakterna?
Första världskriget
Imperialism och kolonialism Konsumtionen hade ökat behovet av varor. Många varor krävde resurser som bara fanns i kolonierna. Kolonierna var också en extra marknad när europeiska företag ville växa. De europeiska stormakterna tävlade därför om kolonier. Tyskland var en ung stat som inte hade så många kolonier, och de stora kolonimakterna var inte intresserade av att dela med sig av kakan till tyskarna. Imperialismen ledde till att områden långt ifrån Europa blev indragna i kriget, och till att soldater från alla delar av världen deltog i striderna. Hur bidrog imperialismen till kriget?
Nationalismen De nationalistiska idéer som vuxit fram under 1800-talet ville skapa sammanhållning mellan människor av samma nationalitet, men de skapade också misstänksamhet och rivalitet mellan länder. Nationalistiska idéer var en viktig orsak till kapprustningen och militärens ökade politiska inflytan e. Idéerna drev också på imperialismen och bidrog till att separatistiska frihetsrörelser uppstod. Skotten i Sarajevo var en direkt konsekvens av nationalistiska idéer. Hur bidrog nationalismen till kriget?
25
Kapitel 5
Europa efter världskrigen I det här kapitlet … får du veta hur det gick till när Europa efter andra världskriget splittrades i två delar, med enorma motsättningar och många människors lidande som följd i hela världen. Du kommer att få lära dig hur man försökte lösa motsättningarna, men också om konflikter och andra hän elser i maktkampens skugga, som präglat Europa ända in i vår egen tid.
En stor del av efterkrigstiden präglades av maktkamp mellan konkurrerande ideologier, kapitalism i väst och kommunism i öst, och mellan USA och Sovjetunionen. Det var en tid av ständiga motsättningar mellan stormakterna men aldrig något öppet krig. Perioden kallas kalla kriget och sträckte sig fram till början av 1990-talet.
efterkrigstiden = perioden efter andra världskriget
kalla kriget = relationerna mellan öst och väst under efterkrigstiden
108
Kapitel 5
Reykjavik
ISLAND
FINLAND NORGE Oslo
Helsingfors Stockholm
SVERIGE IRLAND Dublin
STORBRITANNIEN
N
Amsterdam
N
T
E
London
AT
L
A
S O V J E T U N I O N E N
ÖST-
NEDERBerlin LÄNDERNA TYSKLAND Bryssel BELGIEN Bonn
Paris LUXEMBURG
FRANKRIKE
VÄSTTYSKLAND
Bern SCHWEIZ
Warszawa
POLEN
TJE Prag CKO SLOVAKIEN Wien Budapest
ÖSTERRIKE
UNGERN
RUMÄNIEN
Bukarest
Belgrad
PORTUGAL Lissabon
Moskva
DANMARK
ITALIEN
Madrid
S V A R TA BULGARIEN H A V E T
JUGOSLAVIEN
Sofia
Rom
SPANIEN
Tirana ALBANIEN
TURKIET
GREKLAND Aten
MAROCKO
M ALGERIET
TUNISIEN
EDE
LHAV
SYRIEN
ET
Europa 1949. Järnridån är markerad med en svart linje. På den här kartan är den placerad öster om Jugoslavien, men ibland räknas även Jugoslavien in bakom järnridån.
Europa efter världskrigen
109
Livet i de tyska städerna var mycket hårt efter kriget, inte minst i Berlin. För att underlätta för mödrarna och göra livet drägligare för barnen skickade man ”sommarbarn” till bland annat Sverige och Norge. Barnen kunde vara små, ibland inte äldre än fem år, och skickades med en adresslapp som talade om vart de skulle. De flesta barn skickades tillbaka när sommaren var över, andra blev kvar.
Tyskland och Europa efter andra världskriget Ingen fred slöts med Tyskland efter andra världskriget. Under Potsdam konferensen 1945 beslöts att landet skulle avmilitariseras och denazifieras Landet delades upp i fyra ockupationszoner som styrdes av de fyra segrarmakterna Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen. Även huvud staden Berlin delades på liknande sätt. Stora delar av östra Tyskland kom att tillhöra Polen. Det beslöts att en stor del av det ockuperade Tysklands tillgångar skulle användas som krigsskadestånd. Det var extra angeläget för Sovjetunionen, som lidit långt större förluster än de övriga länderna. I Tyskland uppstod nu svält, och civila utsattes för övergrepp. En enorm etnisk rensning inleddes. Totalt 12 miljoner tyskar flytta es från områden i östra och södra Europa. På vissa platser sattes de i läger, på andra uppmuntrades de att självmant flytta. 500 000–2 000 000 tyskar dog som en konsekvens av den etniska rensningen.
Denazifierin Alla symboler för det nazistiska styret skulle rensas bort. Det innebar till exempel att skyltar togs ner och gator bytte namn, både i Tyskland och i de delar av Europa som tyskarna hade ockuperat. Vad var denazifiering?
etnisk rensning = område rensas, med våld eller folkomflyttning från en eller fler folkgrupper
Fundament Historia 9 utgår från det centrala innehållet i Lgr 11 och behandlar den historiska tiden från första världskrigets utbrott till vår samtid. Boken lägger visst fokus på historisk empati och fördjupar behandlingen av historiska begrepp, historiebruk och källor.
SVERIGE
3 SEP 1967
Den berättande texten inbjuder till dialog med läsaren och kompletteras av klargörande läsförståelsefrågor, förklaringar av centrala begrepp, ordlistor, lässtrategier och en smart manual för källkritik. Boken är fylld av informativa kartor och tidslinjer samt tankeväckande illustrationer och fotografier.
Mikael Bruér är legitimerad högstadie- och gymnasielärare i SO-ämnena. Han är verksam som universitetsadjunkt och doktorand vid Malmö universitet. Mikael har mer än 15 års erfarenhet av undervisning, från grundskola till gymnasium. Han är en aktiv röst i den svenska skoldebatten och verksam som bloggare, författare och föreläsare inom såväl digitalisering och skolutveckling som fortbildning av lärare i grundskola och gymnasium.
www.tukanlaromedel.se
Mikael Bruér
Med hjälp av den språk- och kunskapsutvecklande läromedelsserien Fundament kan varje elev tillägna sig det centrala innehållet i SO-ämnena. Boken utgör den bas på vilken läraren bygger sin undervisning. En digital lärarhandledning fungerar som inspirerande stöd och innehåller allt från lektionsplanering till kapiteltest. Tillsammans ger lärobok och handledning möjlighet till ett brett och varierat bedömningsunderlag kopplat till kunskapskraven.
SCHWEDEN