GEOGRAFI 7 Ingemar Wiklund
INNEHÅLL 1 Kartografi
15
Vad är latitud och longitud? 15 Vad är en kartprojektion? 20 Vad är en karta? 25 Vad är en topografisk karta och vad finns det för andra kartor? 26 Vad är det för skillnad på en statisk karta och en dynamisk karta? 29 Vad är GIS? 30 Ordlista 32
2 Årstider och väder Fundament Geografi 7 Copyright © Tukan förlag läromedel Utgiven av Tukan förlag läromedel Örlogsvägen 15 426 71 Västra Frölunda www.tukanforlag.se
Faktagranskning: Alexander Walther, geograf Redaktionell produktion: KAP Pernilla Karlsson AB Formgivning: Anna Arturén Kinn, Gyllene Snittet bokformgivning AB Illustrationer/omslag: Anna Viktorsson, Lille fabrik AB Kartor: Petter Lönegård, Lönegård & Co Första tryckningen Tryckt i Estland 2019 ISBN 978-91-88955-03-6
35
Vad skapar vädret? 35 Varför är det dag och natt? 36 Varför har vi olika årstider? 36 Varför är det inte varmt på Nordpolen? 39 Hur uppstår vindar? 40 Finns det inget annat sätt som vindar uppstår? 42 Vad är en tromb? 44 Vad är en orkan? 45 Vad är monsun? 46 Regn 48 Varför regnar det? 50 Var kommer vattnet till regnet ifrån? 52 Påverkar havsströmmarna vädret? 54 Påverkas vädret av avståndet till havet? 56 De stora vädersystemen 56 Hadleycellerna och passadvindarna 56 Varför går inte passadvindarna rakt mot ekvatorn? 58 Varför blåser inga passadvindar hos oss? 58 Ordlista 60
Inledning 6 Lässtrategier 10
3 Klimatzonerna
Register 124 Bildförteckning 127
63
Vad är skillnaden på en klimatzon och en klimattyp? 63 Har klimatzonerna alltid sett likadana ut? 65 Tropiskt regnrikt klimat, regnskog 66 Tropiskt regnrikt klimat, savann 67 Torrt klimat, stäpp 70 Torrt klimat, öken 76 Tempererat klimat 80 Varmtempererat klimat, lövskog 80 Kalltempererat klimat, barrskog 84 Polarklimat, tundra 86 Polarklimat, glaciärer 89 Bergens klimat 92 Ordlista 94
4 Namngeografi
97
Namngeografi Afrika 97 Nordafrika inklusive Maghreb 100 Västafrika inklusive Kap Verde 102 Centrala Afrika inklusive Saint Helena och övriga öar 104 Östafrika inklusive Madagaskar 106 Södra Afrika 110 Namngeografi Sydamerika 112 Karibiska (norra) Sydamerika 114 Centrala Sydamerika 116 Södra Sydamerika 119 Ordlista 122
Inledning 6
Kapitel 1
Välkommen till världen! Vad är geografi? Varför behöver du läsa geografi i skolan? Ordet geografi är egentligen grekiska och sammansatt av orden geo (= jorden) och grafi (= beskrivning). Det sammanfattar ganska bra vad geografi egentligen handlar om. Ämnet beskriver vår jord. Det handlar både om ytan, den som vi går på eller simmar i, och om det som finns under markytan ända in till jordens kärna. Dessutom beskriver geografin det som finns ovanför oss, mellan jordytan och rymden. Men varför ska du kunna något om det? Därför att geografiämnet ger dig ett facit till de flesta frågor du kan ha om varför det ser ut som det gör runt omkring oss. Det ger dig dessutom insikter om varför människor lever på olika sätt på olika platser på jorden. Geografi är en vetenskap som tar hjälp av andra vetenskaper:
Geologi = läran om jordens uppbyggnad. Meteorologi = läran om vädret. Klimatologi = läran om hur vädret brukar vara på en plats. Oceanografi = läran om haven. Liksom inom andra vetenskaper finns även i geografin många facktermer. Därför har den här boken en liten ordlista i slutet av varje kapitel, som förklarar några av orden så att du lättare förstår vad texterna handlar om. Orden som du kan hitta i ordlistan är tryckta med fet stil.
8
Inledning
Förmågorna Skolverket, som bestämmer vad det är du ska lära dig, pekar speciellt ut fyra olika förmågor som du ska förbättra när du fördjupar dig i geografiämnet i grundskolan:
• Du ska kunna analysera hur naturens egna processer och männi skors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen.
• Du ska kunna utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen.
• Du ska kunna göra geografiska analyser av omvärlden och värdera
resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker.
• Du ska kunna värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Låter det svårt? Det är krångelsvenska, jag vet, men oroa dig inte. Varje kapitel tar hänsyn till att det är just de här förmågorna du ska öva på, så du behöver egentligen inte veta om dem. Huvudsaken är att din lärare vet.
Inledning
Det centrala innehållet och kunskapskraven (CI och KK) Skolverket har också bestämt ett ”centralt innehåll”, som oftast förkortas CI. Där står det vad du ska lära dig under din tid i högstadiet. När du går ut nian ska dina lärare ha gått igenom allt i det centrala innehållet. Fundament Geografi 7 är en bok i en serie om tre. Har du gått igenom alla tre böckerna så har du också gått igenom alla delarna i det centrala innehållet. Olika lärare tar upp olika delar av det vid olika tillfällen. Vissa geografilärare kanske går igenom hur olja bildas i åttan, andra i nian, beroende på när klassen talar om energi i andra ämnen i skolan. Därför är det inte självklart att du läser en viss bok i sjuan och en annan i åttan, utan det är upp till din lärare. Det kan till och med vara så att vissa kapitel i en bok används i sjuan och andra, i samma bok, används i nian. Det är inte fel. För enkelhetens skull har dock jag, som skrivit boken, utgått från att det som står i bok 7 är något som du läser om i sjuan, det som står i bok 8 är det du troligen läser om i åttan och det som står i bok 9 är det du troligen läser om i nian. Som grund för din lärares betygsättning har Skolverket tagit fram olika kunskapskrav, vanligtvis förkortade KK. När en lärare till exempel lär ut hur olika kartor används kopplar läraren ihop det du gör på lektionerna med olika kunskapskrav. Hur du uppfyller de olika kunskapskraven, när du arbetar med det som finns beskrivet i det centrala innehållet, utgör grunden för ditt betyg. Lycka till! Ingemar Wiklund
9
LÄSSTRATEGIER
Lässtrategier
En strategi är som ett recept En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser. Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.
Före Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:
• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?
• Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.
• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.
• Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?
• I texten finns de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.
11
12
Lässtrategier
Under tiden Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:
• Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.
• Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.
• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.
• Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.
• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna
kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har författaren valt att skriva om just det här?
Efter
• Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har
du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.
• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta, kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.
• Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll.
Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.
• Skriv frågor till texten du har läst.
Lässtrategier
13
ISKUB Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!
I Spåra syfte Varför är källan gjord? • Är det för att informera om något eller för att luras? • Är det för att sprida en åsikt? • Är det för att sälja något eller för att underhålla?
S
Utred Kan du få information från andra ställen? • Har du jämfört med vad du redan vet? • Har du jämfört med andra källor?
K U B
Identifiera Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)? • Är det en myndighet eller organisation? • Är det ett företag eller en privatperson? • Är det någon som kan ämnet? • Är det någon du litar på?
Kontrollera Hur ser källan ut? • Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan? • Fungerar länkarna (om det är en webbplats)? • Har källan trovärdiga källhänvisningar? • Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?
Bedömningen är klar!
Kapitel 1
14
Kapitel 1
Kartografi I det här kapitlet ... ska du lära dig vad en karta är och hur den är uppbyggd med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Du kommer också att lära dig att det finns olika sorters kartor och förstå skillnaden mellan topografiska kartor och tematiska kartor, och hur de används på olika vis beroende på syftet. Avslutningsvis får du lära dig hur olika företag och myndigheter kombinerar digital teknik med kartor och på det viset skapar en ny typ av elektroniska kartor med oändligt mycket information som anpassas efter den som tittar på kartan.
En karta är ett mycket viktigt redskap för att åskådliggöra geografiska samband och som beslutsunderlag. Fundera själv en stund på i vilka sammanhang du eller ni i din familj har kommit i kontakt med kartor och vilken information kartan innehöll i så fall.
Vad är latitud och longitud? De äldsta kartorna gick inte att navigera efter. De visade vägar och kuster på ett ungefär. Sedan fick man själv försöka lista ut vilken plats man befann sig på. För att kunna navigera ett fartyg krävs det att kaptenen vet exakt var på jorden en punkt befinner sig. Därför delas jordklotet upp med hjälp av ett rutnät. Rutnätets linjer går runt hela jordklotet. De linjer som går uppifrån och ner, från norr till söder, mellan Nordpolen och Sydpolen, kallas längdgrader. De som går från vänster till höger, eller väster till öster, kallas breddgrader. Om du har svårt att skilja dem åt kan du tänka dig att jorden är som en tjock mage, stor och bred, och över magen går breddgraderna.
16
Kapitel 1
latitud = breddgrad
longitud = längdgrad
Det finns andra namn. Breddgrad kallas också latitud. Längdgrad kallas också longitud eller meridian. Long betyder lång på engelska, det kan hjälpa dig att komma ihåg vilka som är längdgraderna.
Breddgrader Jorden är rund, men måste ha en startlinje någonstans. En nollpunkt. När det gäller breddgraderna har det bestämts att nollpunkten är ”midjan” mitt på jorden. Där går en speciell breddgrad som heter ekvatorn. För varje grad norr eller söder om ekvatorn befinner du dig på en speciell breddgrad. Kungliga slottet i Stockholm ligger till exempel ungefär på 59:e breddgraden. Toppen på jorden, där den geografiska Nordpolen ligger, befinner sig i 90 graders vinkel från ekvatorn. Det gör Sydpolen också. Det finns alltså ingen breddgrad som är större än 90:e. För att man ska veta om platsen befinner sig norr eller söder om ekvatorn skrivs ett N för norr eller S för söder. Kungliga slottet ligger exakt på bredd graden 59,325 N. Var ligger ekvatorn och vad är speciellt med den?
NORDPOLEN 75°
60° 45° 30° 15° 0° 15° 30° 45°
Norr EKVATORN Söder
Breddgrader
Kartografi
17
Längdgrader Ekvatorn är logisk som nollpunkt för breddgraderna, men med längdgraderna är det värre. De kan egentligen ligga precis var som helst. Därför bestämdes det, på den tiden när engelska flottan var världens största och mäktigaste, att nollpunkten för längdgrader skulle gå igenom observatoriet i Greenwich utanför London. Därför kallas också den längdgraden för nollmeridianen. Var ligger nollmeridianen och vad är speciellt med den?
Precis som när det gäller breddgraderna kan en plats på jorden ligga ett visst antal grader väster eller öster om nollmeridianen. Därför finns tillägget V för västlig, eller W för det engelska west, för grader väster om nollmeridianen, och Ö för östlig, eller E för det engelska east, för longituder öster om nollmeridianen. Kungliga slottet i Stockholm ligger på 18,064 Ö. Eftersom öst och väst möts på andra sidan jorden kan en längdgrad inte vara större än 180 grader, lika många grader som finns i en halvcirkel.
NORD POLEN
90
° 75°
r
Öste
Väster
60
° 45°
45°
30° 30°
15°
0°
15°
Längdgrader
Vad är det för skillnad på en breddgrad och en längdgrad? Alla längdgrader möter varandra. Varför kan aldrig breddgrader göra likadant?
nollmeridianen = den längdgrad som går genom Greenwich och som är längdgrad 0
Kapitel 3
62
Kapitel 1
Klimatzonerna I det här kapitlet ... ska du lära dig mer om klimatet och skillnaden mellan klimat och väder. Många i samhället, till exempel i nyheterna och på internet, diskuterar klimatet och klimatförändringarna. Om du ska förstå vad de talar om måste du ha kunskap om hur jorden påverkas av solen, hur energin från solen skapar olika klimat på olika platser och på vilka olika sätt klimatet påverkar människor som lever på en plats. Det är viktigt att försöka se in i framtiden – därför finns här också information om vad som kan hända om vi inte hejdar klimatförändringarna i tid. Du ska även lära dig att göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker.
Vad är skillnaden på en klimatzon och en klimattyp? För att förstå vad en klimatzon är måste vi först repetera vad klimat är. Klimat är medelvärdet av det väder en plats brukar ha under en period av 30 år. En klimatzon är ett område på jorden där alla platser har ungefär samma klimat. I Sverige har vi ett klimat där björkar trivs, men inte kokospalmer. I Söderhavet växer det kokospalmer men inte björkar. Sverige och Söderhavet har olika klimat. De ligger i olika klimatzoner. Det finns fyra klimatzoner:
1. tropiskt klimat 2. subtropiskt klimat 3. tempererat klimat 4. polarklimat
64
Kapitel 3
Det vanligaste sättet att göra indelningar i olika klimatzoner är att kontrollera vilken temperatur som är vanligast i ett område och hur mycket det brukar regna där. Områden som har liknande temperaturförhållanden och regnmängd tillhör samma klimatzon. Inom varje klimatzon kan man sedan sortera in klimatet i olika klimattyper. Det finns fem grundläggande klimattyper på jorden.
Tropiskt regnrikt klimat: regnskog
Polarklimat: tundra och glaciärer
Varmtempererat klimat: lövskog
Torrt klimat: stäpp och öken
Kalltempererat klimat: barrskog
Sedan kan klimattyperna delas upp i mindre och mindre delar beroende på hur noga man behöver beskriva ett klimat inom en klimatzon. Det system som används på universiteten skapades av en ryss som hette Vladimir Köppen. Enligt hans sätt att dela upp jordens klimat finns det inte mindre än 31 olika klimattyper.
Klimatzonerna
65
Tropiskt regnrikt klimat: regnskog Torrt klimat: stäpp och öken Varmtempererat klimat: lövskog Kalltempererat klimat: barrskog Polarklimat: tundra och glaciärer
Har klimatzonerna alltid sett likadana ut? Klimatzonerna har inte sett likadana ut jämt. Deras utsträckning beror på medeltemperaturen på jorden, som i sin tur både påverkar nederbörden och påverkas av nederbörden. Under senaste istiden var områdena med regnskog mycket mindre än nu, medan områdena med polarklimat täckte stora delar av det som är tempererat klimat idag. Nu, när det blir allt varmare på jorden, växer ytorna med torrt klimat medan områdena med regnskogsklimat och polarklimat minskar. De tempererade klimatzonerna pressas samtidigt allt längre ut mot polerna. Vad påverkar hur stor yta på jorden som en viss klimatzon upptar?
istid = kallperiod för mer än 10 000 år sedan när stora delar av jorden var täckta av is
66
Kapitel 3
Vad är ett klimatdiagram? Ett klimatdiagram är ett tydligt sätt att visa vilken temperatur och vilken nederbörd en plats vanligtvis har under en månad. Ett klimatdiagram är uppbyggt på ungefär samma sätt, oberoende av vem som har skapat det. Det finns tolv staplar som visar nederbörden, en stapel för varje månad. Du kan avläsa antalet millimeter längs diagrammets ena sida. Sedan finns en kurva som visar medeltemperaturen. Den avläser du på diagrammets motsatta sida. Är det som varmast under juni–augusti vet man att diagrammet visar en plats på norra halvklotet. Är det som kallast under de månaderna visar diagrammet en plats på södra halvklotet, eftersom det är vinter där när vi har sommar. Bara genom att titta på ett klimatdiagram kan du vanligtvis se i vilken klimatzon platsen ligger.
Klimatdiagram över temperatur och nederbörd i Göteborg.
°C
mm
50
100
40
80
30
60
20
40
10
20
0
0
-10
jan
feb
mars
april
maj
juni
juli
aug
sep
okt
nov
dec
Klimatdiagram över temperatur och nederbörd i Göteborg
Hur ser man på ett klimatdiagram att det visar en plats på södra halvklotet? Vad visar kurvan och vad visar staplarna i ett klimatdiagram?
Klimatzonerna
Tropiskt regnrikt klimat, regnskog Tropikerna är det område som finns mellan vändkretsarna på jorden, det vill säga mellan 23,5 grader nordlig bredd och 23,5 grader sydlig bredd. Det är också mellan dessa breddgrader all tropisk regnskog på jorden finns. Det finns regnskog på andra platser på jorden, till exempel på Nya Zeeland och i västra Kanada, men det är kall regnskog. Mellan vilka breddgrader hittar man tropisk regnskog på jorden?
Det finns inga årstider i regnskogen. Ofta är klimatet också likadant hela året. Temperaturen är nästan likadan på vintern som på sommaren. Det regnar mycket under årets alla månader, även om det märks en viss skillnad mellan sommar och vinter. Vädret är vanligtvis likadant från dag till dag. Oftast är morgonen solig, men när marken värms upp stiger temperaturen. Vattenånga stiger uppåt, kondenserar och bildar regnmoln. Sedan regnar det resten av 50 dagen ända fram till kvällen när solen går ner och det blir svalare igen. °C 40
mm 350
30
300
20
250
10
200
0
150
-10
100
-20
50
Klimatdiagram över Manaus i norra Brasilien. jan
feb
mars
april
maj
juni
juli
aug
sep
okt
nov
dec
67
68
Kapitel 3
Växtligheten i regnskogen har anpassat sig väl. Trädkronorna är ofta så täta att solljuset inte kan tränga ner ända ner till marken. Därför är det oftast mörkt under träden även mitt på dagen. Att det kommer ner så lite solljus innebär också att det inte växer särskilt mycket på marken. Träden tävlar om att nå så högt upp som möjligt för att få solljus, men alla träd kan inte växa lika högt. Det skapar olika nivåer bland trädkronorna där olika djur och fåglar lever. De högsta träden bryter igenom lövverket och sträcker sig ovanför regnskogen. De kan bli över 60 meter höga. Varför växer träden i olika nivåer i regnskogen?
Det finns nästan ingen näring i regnskogens jord. Fruktträden är få, och jorden är i det närmaste helt utan näring efter årmiljoner av regn. Det innebär att de djur, fåglar och insekter som bor i regnskogen har specialiserat sig på olika näringskällor för att kunna överleva. Samma sak gäller de människor som har bosatt sig i regnskogen. Det går inte att odla särskilt många grödor där. De folkgrupper och stammar som traditionellt bosatt sig i djungeln har främst livnärt sig på jakt och fiske. Vissa rotfrukter, som kassava, går att odla även om skördarna inte blir så stora. Varför har djur, fåglar och insekter som bor i regnskogen specialiserat sig på olika näringskällor för att kunna överleva?
Tukan är en fågelart som lever i Syd- och Centralamerika.
Klimatzonerna
69
I modern tid hotas regnskogarna av flera orsaker. Inte bara för att skogen avverkas för att ge oss stockar och träflis utan även på grund av den ökande temperaturen på jorden. När det blir varmare försvinner vatten ur regn skogarna och speciellt vid regnskogens gräns omvandlas allt större ytor till savann. Att det blir torrare i regnskogen är också den bakomliggande orsaken till att antalet skogsbränder i regnskogarna stadigt ökar. Ett annat problem är att folk som behöver jordbruksmark flyttar in i regnskogen, bränner skogen och odlar i askan så länge det finns näring kvar, ofta bara i några få år. Sedan flyttar de och bränner ny skog. Detta förstör inte bara skogen utan tar även ifrån djuren deras livsmiljö tills de inte längre har någonstans att fly. I många fattiga länder är det vanligt att jägare går in i regnskogen och jagar de djur som finns. Köttet kallas bush meat och är många gånger det enda kött en fattig bonde har råd med. Sällsynta djur som skjuts säljs till uppköpare från rika länder. En fäll från en skjuten tiger kan ge bonden mer pengar än han kan tjäna ihop på ett helt års arbete på fälten. Både oreglerad jakt och tjuvjakt minskar antalet djur i regnskogen drastiskt. Stora ytor regnskog har huggits ner och istället byggs plantager i områdena. På en plantage odlas en enda gröda, vanligtvis för export, det vill säga försäljning till andra länder. Några exempel är kakaoträd, gummiträd och oljepalmer. Detta bidrar också till utrotandet av de vilda djuren, som måste ha orörd skog för att överleva. Vad är en plantage?
Det är vanligt att regnskogen avsiktligt bränns ner för att omvandla marken till betesmark för kor. Korna slaktas och köttet säljs till de rikare länderna på jorden, bland annat till Sverige. Regnskogen är viktig för oss, bland annat för att växtligheten i regnskogen tar upp koldioxid från atmosfären. Dessutom kan det finnas botemedel mot sjukdomar vi ännu inte upptäckt i regnskogen. Bara drygt 6 % av jordens yta täcks av regnskog, men ingen annanstans är artrikedomen så stor som där. Det vore alltså mycket oklokt av oss människor att skjuta de sista djuren och fortsätta bränna skogen tills inget finns kvar. Därför är det viktigt att regn skogarna får internationellt skydd innan det är för sent. Varför dödar människor så många djur i regnskogarna?
artrikedom = när det finns många olika arter av växter, djur, insekter osv.
94
Kapitel 3
Ordlista Artrikedom
När det finns många olika arter av växter, djur, insekter osv.
Avverka
Hugga ner skog och ta ut stammarna ur ett skogsområde.
Betesmark
Mark där kor och andra gräsätande djur betar.
Blandskog
Lövskog och barrskog inom samma område.
Boskapsskötare
En person som livnär sig på att hantera djur/boskap istället för att odla växter.
Bush meat
Kött från djur som normalt lever inne i djungeln, t.ex. apor.
Glaciär
Is som ligger på land och är i rörelse, till skillnad från inlandsis, som ligger stilla.
Inlandsis
Is som ligger på land.
Istid
Kallperiod när stora delar av jorden var täckta av is. Avslutades för ungefär 10 000 år sedan.
Kalhygge
Område i skog där alla träd huggits ner.
Klimatdiagram
Visar på ett tydligt sätt vilken temperatur och nederbörd en plats vanligtvis har under en månad.
Klimatzon
Ett område på jorden där alla platser har ungefär samma klimat. Det finns fyra olika klimatzoner.
Klimattyp
Inom varje klimatzon går det att sortera in klimatet i olika klimattyper. Vi pratar om fem i grundskolan. I gymnasiet kommer du att stöta på många fler.
Konstant
Utan avbrott.
Konstbevattning
Vatten som leds från ett blött till ett torrt område för att bevattna grödor som annars skulle torka ut och dö.
Licensavgift
Avgift för att få tillstånd att göra något, som att ta körkort eller skjuta ett utrotningshotat djur.
Migrera
Flytta från ett område till ett annat.
Nomad
Ej bofast, en som flyttar runt.
Nödslakt
Slakt på grund av risken att djuret ska dö av annan orsak, t.ex. svält.
Oas
Plats i öknen där grundvatten kommer upp på markytan.
Oreglerad
Utan några regler.
Klimatzonerna
Outsinlig
Något som aldrig sinar, aldrig tar slut.
Plankton
Små kräftdjur och alger, föda för fiskyngel, räkor, musslor osv.
Plantage
Odling av en enda gröda för försäljning utomlands, t.ex. oljepalm, kakaoträd.
Prostitution
Att sälja sex för pengar eller mot annan betalning.
Regnperiod
I områden med två årstider är det den del av året då det regnar.
Rotknöl
Uppsvälld rot, t.ex. potatis.
Rödlistad
Riskerar att utrotas och kräver speciell hänsyn för att överleva som art.
Sahel
Stäppområde i Afrika, söder om Sahara.
Shelfis
Isflak som delvis är bottenfruset. Finns vid Antarktis.
Sina
Ta slut.
Slum
Fattigt bostadsområde.
Svedjebruk
När träd, buskar och gräs bränns bort för att en familj ska kunna odla upp en yta lagom stor för familjens behov. Näringen i askan räcker några år. När den tagit slut flyttar familjen och gör likadant på en ny plats.
Tajga
Norra halvklotets barrskogsbälte.
Tjuvjakt
Jakt på djur som det är förbjudet att jaga.
Tjäle
Frusen mark.
Torrperiod
I områden med två årstider är det den halva av året då det inte regnar.
Traditionell
På det sätt det brukar vara, enligt tradition.
Trofé
Bevis på att t.ex. en jägare dödat ett ovanligt djur. Ofta en viktig del av djuret, som huvudet.
Trädkrona
Övre delen av ett träd, där löven sitter.
Trädstam
Den del av trädet, mellan rötterna och grenarna, som håller trädkronan uppe.
Utsäde
Frön från växter som sparas från en skörd för att planteras nästkommande år.
Vattenhål
Platser där grundvattnet når markytan.
Åker
Område för odling av matväxter.
Ökenspridning
När en öken ökar i yta på bekostnad av omgivande mark.
95
Fundament Geografi 7 utgår ifrån det centrala innehållet i Lgr 11 och omfattar de delar som handlar om kartor, väder och klimat samt Afrikas och Sydamerikas namngeografi. Den berättande texten inbjuder till dialog med läsaren och kompletteras av klargörande läsförståelsefrågor, förklaringar av centrala begrepp, ordlistor, lässtrategier och en smart manual för källkritik. Boken är fylld av informativa kartor och tankeväckande illustrationer och fotografier. 30
Med hjälp av den språk- och kunskapsutvecklande läromedelsserien Fundament kan varje elev tillägna sig det centrala innehållet i SO-ämnena. Boken utgör den bas på vilken läraren bygger sin undervisning. En digital lärarhandledning fungerar som inspirerande stöd och innehåller bland annat förslag på planering av lektioner. Tillsammans ger lärobok och handledning möjlighet till ett brett och varierat bedömningsunderlag kopplat till kunskapskraven.
www.tukanforlag.se
r
skä
mn
Ha
32
18 )
(10
18 24
tt
12
20
llö
Hå
bro
14 36
14
et
18
t rot
YB
18 20
rg
be
llö
Hå
45 11
E
21
Ingemar Wiklund
Ingemar Wiklund är en erfaren lärare som utbildade sig i geografi på Stockholms universitet under 1990-talet. I drygt tjugo år har han undervisat i SO-ämnena, från mellanstadiet upp till gymnasiet, alltid med geografi som huvudämne.
11
llö
Hå
lö
Sä
17