RELIGION 7 Per Eklund
INNEHÅLL
1 Du själv och alla andra Fundament Religion 7 Copyright © Tukan förlag läromedel Utgiven av Tukan förlag läromedel Örlogsvägen 15 426 71 Västra Frölunda www.tukanforlag.se
Faktagranskning: Urban Folkebrant, lektor i religionskunskap Redaktionell produktion: KAP Pernilla Karlsson AB Formgivning: Anna Arturén Kinn, Gyllene Snittet bokformgivning AB Illustrationer/omslag: Anna Viktorsson, Lille fabrik AB Kartor: Petter Lönegård, Lönegård & Co Första tryckningen Tryckt i Estland 2019 ISBN 978-91-88955-02-9
14
Religionsvetenskap 15 Mångfald 16 Vi människor är olika 16 Vad vi tycker och tror förändras 18 Förståelse och respekt 19 Livsåskådning och mänskliga rättigheter 19 Religionsfrihet 20 Ordlista 21
2 Viktiga frågor om livet
23
Varför lever vi? 24 Varför måste vi dö? 25 Du och dig själv 26 Du och din familj 29 Du och kärleken 30 Du och vänner 34 Du och skolan 35 Livsåskådning och framtidsdrömmar 35 Ordlista 37
Inledning 6 Lässtrategier 10
3 Livsfrågor i vår tid
Register 122 Bildförteckning 125
39
Människan är unik 41 Olika livsåskådningar 40 Religiösa livsåskådningar 42 Religion och tro i Sverige idag 44 Kulturellt kristna 45 Andra sätt att tro 46 Religion och vetenskap genom historien 48 Hur har universum skapats och livet på jorden uppkommit? 52 Sekulära livsåskådningar 54 Humanism 54 Sekulär humanism 54 Ekosofi 55 Existentialism 57 Feminism 58 Ordlista 60
4 Etik – om att tänka efter före
63
Hur ska kvinnan välja? 65 Etik 66 Moral 66 Etiska modeller 68 Kvinnans val 70 Etiska problem 70 Att tänka efter före 71 Ordlista 73
5 Livsfrågor i olika samhällen
75
Religioner ur olika perspektiv 75 Förhistorisk religion 76 Hinduismens ursprung 78 Religion i det forntida Mesopotamien 80 Religion i det forntida Egypten 82 Monoteismen växer fram 86 Judendomens ursprung 87 Religion i antikens Grekland 90 Buddhismens ursprung 95 Religion i antikens Rom 96 Kristendomens ursprung 97 Islams ursprung 100 Den fornnordiska religionen 102 Ordlista 106
6 Livsfrågor i populärkulturen
109
Populärkultur 109 Biografen som religiös lokal 110 Livsfrågor i populärkulturen 111 Du och dig själv 112 Du och din familj 113 Du och kärleken 114 Du och vänner 115 Du och skolan 116 Livsåskådning och framtidsdrömmar 117 Ordlista 118
Inledning 6
Kapitel 1
Resan genom livet För länge sedan bestämde jag mig för att ha en regel när jag reser utomlands: oavsett när, vart eller varför jag reser ska jag prata om livet med en av de personer som jag möter på resan. Den regeln har lett till många intressanta samtal och nya bekantskaper. I en katolsk kyrka i Buenos Aires fick jag veta hur viktigt det är att få förlåtelse för saker man ångrar. I en moské i Damaskus berättade några muslimska kvinnor varför de bar slöja. I en synagoga i New York fick jag höra om landet Israels betydelse för alla judar. I ett buddhistiskt kloster i Kina beskrev en man hur han kände när han tände ett ljus framför statyn av Buddha. I ett flygplan på väg till Las Vegas berättade en kvinna hur hon formade sitt liv utan en tanke på religion eller gud. I en trädgård i Uppsala visade en kvinna hur hon lärt sig meditera efter ett besök i Indien. I ett kloster i öknen nära Döda havet frågade en grekisk-ortodox munk varför jag ställde så många frågor. Livet, sa han, behöver inte förklaras. Det intressanta är det oförklarliga. Nu ska du snart få ge dig ut på en egen resa. Den startar i den här boken. Det är den första av tre böcker i religions kunskap som du kommer att läsa under högstadiet. Undervisningen i religionskunskap på högstadiet ska förbereda dig inför studier på gymnasiet. När du läst alla tre böckerna kommer du att vara väl förberedd.
Du ska utveckla dina förmågor För att hela tiden fortsätta att lära sig mer måste man träna vissa förmågor. Att ha en förmåga är ungefär samma sak som att vara skicklig på något. Om du ska bli skicklig inom en idrott måste du till exempel ha bra kondition och god teknik. I skolan är det samma sak.
8
Inledning
De förmågor du ska bli skicklig på i skolan är:
• analysera – noggrant undersöka det du lärt dig • reflektera – fundera på det du lärt dig • resonera – samtala med andra om det du lärt dig • argumentera – diskutera med andra om det du lärt dig • söka information – kunna hitta rätt fakta som du behöver • källkritik – värdera källornas trovärdighet. Det du ska lära dig Skolverket är den statliga myndighet som bestämmer vad du ska lära dig i skolan. Det du ska lära dig i religionskunskap bestäms av det som kallas ”det centrala innehållet”. Du ska under högstadiet lära dig om:
• religioner och andra livsåskådningar – om världsreligionerna, deras historia, inriktningar och anhängare, om humanism och andra sätt att se på livet
• religion och samhälle – om kristendomen i Sverige, om hur religion
fungerat i olika samhällen och på olika platser genom historien och idag, om religion och politik samt frågor om religionsfrihet, sexualitet och jämställdhet
• identitet och livsfrågor – hur vi formar våra liv och livsstilar, vad vi tycker är meningen med livet och hur andra ser på livet
• etik – hur vi ska resonera och fundera kring det som är rätt och fel,
hur vi ska vara mot varandra och leva vårt liv på jorden, om mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.
Frågor och ordlistor I varje kapitel finns flera frågor till dig. Frågorna handlar om kapitlets innehåll. De gör det lättare att lära sig. Men frågorna har också att göra med dig själv. De hjälper dig att fundera över ditt eget liv och hur du vill leva det. I slutet av varje kapitel finns en ordlista som förklarar svåra ord och begrepp i texten. I ordlistan kan det också finnas andra ord som hör ihop med det du just läst. De orden är också bra att kunna. Lycka till på din resa! Ta chansen att prata med andra om religionskunskap, och använd då gärna några av frågorna i den här boken. Jag hoppas att dina samtal med klasskamrater, lärare, vänner och familj blir lika intressanta som de samtal jag har haft. Allt gott! Per Eklund
Kolumn
T
LIVE LIVET
LIVET
T
LIVE
LIVET
9
10
Kapitel 1
LÄSSTRATEGIER
Lässtrategier
En strategi är som ett recept En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser. Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.
Före Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:
• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?
• Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.
• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.
• Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?
• I texten är de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.
11
12
Lässtrategier
Under tiden Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:
• Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.
• Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.
• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.
• Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.
• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna
kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har författaren valt att skriva om just det här?
Efter
• Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har
du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.
• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta, kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.
• Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll.
Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.
• Skriv frågor till texten du har läst.
Lässtrategier
13
ISKUB Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!
I Spåra syfte Varför är källan gjord? • Är det för att informera om något eller för att luras? • Är det för att sprida en åsikt? • Är det för att sälja något eller för att underhålla?
S
Utred Kan du få information från andra ställen? • Har du jämfört med vad du redan vet? • Har du jämfört med andra källor?
K U B
Identifiera Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)? • Är det en myndighet eller organisation? • Är det ett företag eller en privatperson? • Är det någon som kan ämnet? • Är det någon du litar på?
Kontrollera Hur ser källan ut? • Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan? • Fungerar länkarna (om det är en webbplats)? • Har källan trovärdiga källhänvisningar? • Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?
Bedömningen är klar!
Kapitel 4
62
Kapitel 1
Etik – om att tänka efter före I det här kapitlet ... ska du lära dig hur vår livsåskådning påverkar vad vi tycker är rätt och vad vi tycker är fel. Du får själv ta ställning till några vardagliga moraliska dilemman och lära dig att argumentera utifrån etiska modeller. Du kommer att förstå att det ibland är väldigt svårt att veta vad som är rätt och fel och att vi människor kan ha olika uppfattningar om det. Du får lära dig en grundläggande regel som gäller hur vi behandlar varandra och att den finns hos alla stora religioner, men även andra livsåskådningar.
T RÄT
FEL
FEL
RÄTT RÄTT
64
Kapitel 4
Etik – om att tänka efter före
Det svåra valet Strålkastarnas ljus som skar genom dimman lyckades bara lysa upp ett tiotal meter av vägen framför bilen. Föraren upptäckte därför den skarpa högerkurvan alltför sent och bromsade i panik. Bilen fick genast sladd, slungades över vägen och fortsatte ner i diket och in i ett träd. Strålkastarna slocknade, motorn stannade och det blev tyst. Det började bli mörkt och dimman svepte in över olycksplatsen likt ett tjockt, grått täcke. En halvtimme senare passerade den första bilen, men föraren upptäckte inte vad som hänt utan åkte förbi utan att stanna. Först en timme senare, när dimman lättat, stannade en bilist. Hon gick försiktigt fram mot bilvraket. På marken intill låg en svårt skadad man. Kvinnan föll ner på knä bredvid honom. ”Stanna hos mig”, viskade han med svag röst. ”Stanna hos mig, jag kommer inte att överleva.” ”Jag måste ringa efter hjälp”, tänkte kvinnan. Men så kom hon ihåg att hennes mobiltelefon låg kvar hemma på köksbordet. Kvinnan såg sig omkring. Om det hade funnits en mobiltelefon i olycksbilen kunde den ha slungats iväg vart som helst. Det var omöjligt att hitta den i mörkret. Nu måste hon bestämma sig. Skulle hon stanna hos den skadade mannen eller åka och hämta hjälp?
Hur ska kvinnan välja? Kvinnan i den här berättelsen har ställts inför ett mycket svårt val. Hon kan inte veta hur svårt skadad mannen är, och hon kan inte veta hur länge han kommer att leva. Det enda hon vet är att han vill att hon ska stanna hos honom. I den här situationen måste hon göra ett val. Å ena sidan kan hon välja att lämna den skadade mannen för att försöka hämta hjälp. Kanske hinner hon hämta hjälp innan mannen dör, kanske inte. Å andra sidan kan hon välja att stanna kvar hos mannen för att på så sätt uppfylla hans önskan. Kanske missar hon då möjligheten att hjälpa mannen att överleva.
65
66
Kapitel 4
Etik
etik = dels är det uppfattningar om vad som är rätt och fel och hur människan ska leva sitt liv, dels är det studier av hur människor väljer vad som är rätt och fel
Det är bara vi människor som kan avgöra värdet av det vi väljer att göra. Djuren kan inte göra det. Etiken utgår från att människan har ett förnuft och ett samvete som kan hjälpa oss att välja det som är rätt att göra. Etik handlar om de situationer i livet då vi väljer vad vi bör göra och inte bör göra, då vi väljer att göra något som kan bli rätt eller fel. Men uppfattningen om vad som är rätt eller fel skiljer sig åt. Din egen uppfattning om vad som är rätt eller fel påverkas från flera olika håll. Du påverkas av dina föräldrar, av kamrater, av din livsåskådning och av den kultur du lever i. Kvinnan i berättelsen vill givetvis göra sitt bästa för att försöka hjälpa mannen, det skulle du och jag också göra. Men hur ska hon veta om hon gör rätt eller fel? Som du säkert förstår är det mycket svårt att i en sådan här situation exakt veta det. Men detta är en sann berättelse där kvinnan faktiskt gjorde ett val. Hur hon valde, varför hon valde som hon gjorde och vad som hände med den skadade mannen ska du få reda på längre fram.
Moral moral = en människas uppfattning om vad som är rätt och fel
När vi talar om etik brukar också ordet moral användas. Ofta används orden tillsammans utan att man förstår skillnaden mellan dem. Exemplet med bilolyckan, kvinnan och den skadade mannen kan hjälpa till att förklara skillnaden. Berättelsen handlar om en situation där kvinnan måste göra ett val: att stanna hos den skadade mannen eller att åka iväg och försöka hämta hjälp. Kvinnans uppfattning om vad som är rätt eller fel i den här situationen är detsamma som hennes moral. När vi nu ska studera hur hon valde kan vi säga att vi studerar etik. Etik är alltså studiet av moralen. När vi pratar om det kvinnan gör använder vi ett annat uttryck. Vi pratar om hur kvinnan handlar. Ordet handla beskriver här det vi väljer att göra. Det är det som är våra handlingar.
Etik – om att tänka efter före
Känsla och förnuft hjälper oss när vi väljer.
67
68
Kapitel 4
Etiska modeller Berättelsen om bilolyckan, kvinnan och den skadade mannen är exempel på ett etiskt problem, en situation där det inte finns något givet svar på frågan om hon gjorde rätt eller fel. Ett etiskt problem brukar också kallas ett moraliskt dilemma. Det finns olika modeller som kan användas för att beskriva hur kvinnan tänker när hon väljer hur hon ska handla.
Konsekvens-etisk modell
utilitarism = uppfattningen att den handling som leder till största möjliga lycka för störst antal människor är den rätta handlingen
Den konsekvens-etiska modellen säger att en handling är rätt om den får de bästa konsekvenserna. Konsekvens är detsamma som följden av ett val, alltså det som händer när valet är gjort, resultatet. Men hur kan kvinnan veta vilka som är de bästa konsekvenserna i detta fall? Hon vet inte, men hon måste fundera på vad som är rätt. Det finns en teori som kallas utilitarism. Utilitarismen säger att dina handlingar är rätt om de får bäst konsekvenser för störst antal människor. Hur ska då kvinnan tänka enligt den konsekvens-etiska modellen?
Om kvinnan tänker att det är bäst att hon, mot mannens vilja, i alla fall förs öker hämta hjälp, så vill hon alltså att hennes handling ska få de bästa konsekvenserna. Hur skadad mannen än är så ger hon honom, genom att hämta hjälp, en chans. Därmed har hon också hjälpt hans anhöriga som får veta att mannen hade en möjlighet att få hjälp. Även om mannen dör har hon gjort rätt mot flest antal människor.
Om kvinnan stannar kvar, eftersom mannen önskar det, tänker hon på att hon har hållit honom sällskap. Han har inte behövt dö ensam. Men då har han aldrig fått en chans att överleva, vilket drabbar mannen och hans anhöriga. Hämtar hon inte hjälp har hon gjort fel enligt den konsekvens-etiska modellen.
Etik – om att tänka efter före
69
Plikt-etisk modell Den plikt-etiska modellen säger att en handling är rätt om människan anser att det är hens plikt att utföra den. Filosofen Immanuel Kant ansåg på 1700-talet att människan ska handla så att principen bakom handlingen skulle kunna gälla som allmän lag i samhället. Så viktig är plikten. Han kallade detta sätt att tänka för ”det kategoriska imperativet”. Vad som är ens plikt kan motiveras på olika sätt. Man kan till exempel motivera att en handling är en plikt utifrån förnuft och känsla, utifrån vad ens familj tycker eller utifrån att man anser att handlingen är guds vilja. Hur ska då kvinnan tänka enligt den plikt-etiska modellen?
Om kvinnan tänker på att det i alla sammanhang är hennes plikt att hjälpa människor i nöd så att de överlever, väljer hon att åka och hämta hjälp. På detta sätt uppfyller hon sin plikt att alltid hjälpa, och hon gör rätt.
Om kvinnan tänker på att det i alla sammanhang är hennes plikt att uppfylla andra människors vilja när de har det svårt, väljer hon att stanna kvar. På detta sätt uppfyller hon också sin plikt att alltid hjälpa, och hon gör rätt enligt den plikt-etiska modellen.
Justitia var rättvisans gudinna i den romerska mytologin.
plikt = det vi anser att vi är skyldiga att göra
70
Kapitel 4
Kvinnans val Berättelsen om bilolyckan är ett exempel på ett etiskt problem där en männi skas handlande kan vara rätt enligt flera etiska modeller. Som du ser så behöver det inte vara så att de etiska modellerna talar om vad som är rätt. Modellerna används för att analysera kvinnans moral. När vi nu har diskuterat olika alternativ som kvinnan kan välja bland och hur hon kan tänka, har vi alltså studerat etik. Men hur gick det i verkligheten? Vad hände med den skadade mannen? Kvinnan hämtade en filt och lade den över mannen så att han inte skulle frysa. Sedan sprang hon tillbaka till sin egen bil och åkte iväg för att hämta hjälp. Hjälpen nådde fram, mannen fördes till sjukhus, överlevde och klarade sig utan bestående skador. När han efter några veckor fick komma hem från sjukhuset försökte han få kontakt med kvinnan. Han ville tacka den som hade räddat hans liv, men ingen hade skrivit ner hennes namn eller tagit reda på hennes adress. Ingen visste vem kvinnan var.
Etiska problem Etik har stor betydelse för oss. Hela livet är fullt av tillfällen då vi ställs inför olika etiska problem. Vi funderar aldrig över om vi handlar efter någon speciell etisk modell, men vi följer ändå vissa etiska regler. Om du skulle fråga dina kamrater vad de tycker är rätt och fel eller gott och ont så skulle du få många olika svar. De flesta skulle hålla med om att det är rätt att tala sanning, fel att döda en annan människa, att krig är något ont och att kärlek är något gott. Men om du istället frågade om det är rätt att äta kött skulle du få många olika svar. Du kommer nu själv att ställas inför några etiska problem. Vad tycker du är rätt och fel i följande situationer? Använd konsekvens-etisk modell eller plikt-etisk modell för att beskriva hur du resonerar.
• Att låna något utan att först fråga om lov. • Att berätta något som du lovat att inte avslöja. • Att ljuga för att klara en kamrat ur en knipa. • Att ange en kamrat som stulit något. • Att använda våld i självförsvarssyfte.
Etik – om att tänka efter före
Etik är studiet av människans moral, hur hen väljer vad som är rätt eller vad som är fel.
Att tänka efter före Det är viktigt att i alla sammanhang tänka efter före, att tänka på hur man ska handla. Utifrån detta sätt att tänka engagerar sig många människor genom att frivilligt ställa upp och arbeta för organisationer, grupper och politiska rörelser som de tycker bidrar till en bättre värld. Etik har stor betydelse för att vi människor ska kunna leva ett bra liv till sammans. Många av de frågor du fick fundera över i kapitlet ”Viktiga frågor om livet” var frågor som har att göra med etik. Ge exempel på frågor som har att göra med etik i kapitlet ”Viktiga frågor om livet” (s. 23).
Företag och arbetsplatser har etiska regler. Skolan har etiska regler, sjuk vården likaså, och det finns också inom till exempel politiken. Det kan gälla frågor om mänskliga rättigheter, bistånd till andra länder och miljöfrågor.
71
72
Kapitel 4
Etiken är mycket viktig inom religiösa och sekulära livsåskådningar. En viktig regel, ibland kallad den gyllene regeln, talar om hur människor ska handla mot varandra. Så här lyder regeln hos de fem världsreligionerna och den sekulära humanismen.
Det som är dig själv förhatligt ska du inte göra mot din nästa. Judendom.
Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem. Kristendom.
Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv. Islam.
Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta om det gjordes mot dig. Hinduism.
Plåga inte andra med det som pinar dig själv. Buddhism. Gör inte mot andra det som du inte skulle vilja att andra gjorde mot dig. Sekulär humanism.
Du kommer att få läsa mer om bakgrunden till dessa etiska regler i nästa kapitel. Där får du också lära dig hur religioner och livsåskådningar genom historien format människans tankar om livet och döden och uppfattningen om vad som är rätt och fel.
Etik – om att tänka efter före
Ordlista
Altruism
Osjälviskhet, människokärlek
Egoism
Att bara tänka på sig själv. Motsatsen till altruism.
Etik
Studier av människans moral, hur hen väljer vad som är rätt och vad som är fel.
Etiskt problem
Ett problem där det är svårt att avgöra vad som är rätt och fel. Kallas också moraliskt dilemma. Dilemma betyder svår frågeställning eller knipa.
Moral
En människas uppfattning om vad som är rätt och fel.
Omoralisk
Den som bryter mot en allmän uppfattning om vad som är rätt är omoralisk.
Plikt
Det vi anser att vi är skyldiga att göra, till exempel följa en lag eller regel.
Utilitarism
Uppfattningen att den handling som leder till största möjliga lycka för störst antal människor är den rätta handlingen.
73
Kapitel 5
74
Kapitel 1
Livsfrågor i olika samhällen I det här kapitlet ... ska du lära dig om sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser genom historien. Du lär dig några huvuddrag i världsreligionerna hinduism, buddhism, judendom, kristendom och islam, och deras historia. Du får läsa om religiösa livsåskådningar som inte finns kvar längre, till exempel religionen i antikens Grekland och Rom. Det handlar också om den fornnordiska religionen. Kapitlet är en resa genom tusentals år av religionshistoria.
Religioner ur olika perspektiv Du får svar på följande frågor när du nu studerar religionshistorien.
• Var hittar vi religionens ursprung? • Vilken gud eller vilka gudar finns det i religionen? • Vilka viktiga personer hör samman med religionens ursprung? • Vilken eller vilka skrifter hör samman med religionens ursprung? • Vilka lokaler och byggnader hör samman med religionen?
76
Kapitel 5
Förhistorisk religion De första spåren av religion som vi känner till hittar vi under den period som kallas förhistorisk tid. Den sträcker sig fram till ungefär 3500 f.v.t. Det finns inga skriftliga källor, ingen text eller helig skrift som berättar om hur det var på den tiden. Vi får använda andra ledtrådar, andra källor, som hjälper oss att förstå religionen på den tiden.
Neandertal- och cromagnonmänniskorna Vårt sökande efter de första spåren av religion börjar då neandertalmänni skorna och cromagnonmänniskorna samtidigt levde i Europa, för ungefär 35 000 år sedan. Genom målningar som gjorts i grottor kan vi få ledtrådar till deras religion. Bilderna målades under en tid då människan inte hade ett skriftspråk. Grottmålningarna föreställer djur, och på en del av dem finns människor som har djurhuvuden med horn. Kanske var detta magiker som satte på sig djurhuvuden för att på så sätt försöka styra djurens vilja eller för att komma i kontakt med djurens andar och på så sätt få jaktlycka. Men vi vet inte om de trodde på någon gud eller några gudar.
Förhistoria 200 000–3200 f.v.t.
200 000 f.v.t.
Forntid 3200–800 f.v.t.
3200 f.v.t.
Livsfrågor i olika samhällen
Människorna som levde under denna tid funderade på vad som hände med människan efter döden. Målningarna visar människor som skadats under jakten, kanske är de döda. Men vi människor lämnar inte våra döda. Vi lägger dem i en grav. Både neandertal- och cromagnonmänniskorna begravde dem som dött. I graven fick de med sig mat och redskap, som om människorna trodde att de en gång skulle vakna upp till ett nytt liv. Om du kunde prata med någon som levde på den tiden, skulle ni säkert kunna komma överens om att det är något speciellt med vår natur och att vi människor är beroende av den. Ni skulle hålla med varandra om att djuren är fantastiska som kan ge oss mat. Ni skulle ha respekt för djuren, även om djur dödas för att människor ska få mat. Vilka källor har vi till neandertal- och cromagnonmänniskornas religion?
På 1930-talet fann arkeologer skelettet av en stenålders kvinna i Skåne. Kvinnan från Barum levde för ungefär 9 000 år sedan. Bredvid henne fann man verktyg för jakt och fiske.
Medeltiden 500 e.v.t.–1500 e.v.t.
Antiken 800 f.v.t.–500 e.v.t.
år 1
500 e.v.t.
1500 e.v.t.
77
Fundament Religion 7 utgår ifrån det centrala innehållet i Lgr 11 och handlar om hur människosyn, identiteter och livsstilar formas, om hur sambandet mellan religion och samhälle kan beskrivas, om religion och vetenskap samt om hur livsfrågor skildras i populärkulturen. Boken beskriver även huvuddragen i religionshistorien. Texten inbjuder till dialog med läsaren och kompletteras av klargörande läsförståelsefrågor, förklaringar av centrala begrepp, ordlistor, lässtrategier och en smart manual för källkritik. Boken är fylld av informativa illustrationer, fotografier och tidslinjer.
Per Eklund är legitimerad lärare, författare och föreläsare med mer än 20 års erfarenhet av undervisning, från grundskola till gymnasium och universitet. Han är känd för sin entusiasmerande, interaktiva pedagogik och brinner för att inspirera människor att förstå religioners och kulturers möjligheter och utmaningar i vårt samhälle.
www.tukanforlag.se
Per Eklund
Med hjälp av den språk- och kunskapsutvecklande läromedelsserien Fundament kan varje elev tillägna sig det centrala innehållet i SO-ämnena. Boken utgör den bas på vilken läraren bygger sin undervisning. En digital lärarhandledning fungerar som inspirerande stöd och innehåller bland annat förslag på planering av lektioner. Tillsammans ger lärobok och handledning möjlighet till ett brett och varierat bedömningsunderlag kopplat till kunskapskraven.