Page 1



HISTORIA 7 Mikael Bruér


INNEHÅLL

1 Historiska källor och begrepp Fundament Historia 7 Copyright © Tukan förlag läromedel Utgiven av Tukan förlag läromedel Örlogsvägen 15 426 71 Västra Frölunda www.tukanforlag.se

Faktagranskning: Carl-Johan Svensson, fil.dr i historiedidaktik Redaktionell produktion:

15

Historia eller arkeologi? 15 När blev historia historia? 16 Historiska källor 16 Historiska begrepp 22 Ordlista 27

2 Människans förhistoria

29

Apor eller människor? 29 Andra människoarter? 31 Bland samlare och jägare 33 Från jägare till bönder 35 Ordlista 39

KAP Pernilla Karlsson AB Formgivning: Anna Arturén Kinn, Gyllene Snittet bokformgivning AB Illustrationer/omslag: Anna Viktorsson, Lille fabrik AB Kartor: Petter Lönegård, Lönegård & Co Första tryckningen Tryckt i Estland 2019 ISBN 978-91-88955-00-5

3 Forna civilisationer

41

Flodkulturerna 41 Mesopotamien 43 Arvet från Mesopotamien 50 Egypten 52 Andra forntida civilisationer 61 Ordlista 65


Inledning 6 Lässtrategier 10

Register 146 Bildförteckning 149

4 Den grekiska antiken: den

6 Medeltiden

europeiska kulturens ursprung 67

Den minoiska kulturen 68 Mykene 69 Det antika Grekland växer fram 70 Stadsstaterna 71 Aten och Sparta 72 Militärstaten Sparta 75 Krig 77 Atens storhetstid 80 Världen är så stor, så stor ... 82 Arvet från Grekland 86 Ordlista 87

5 Det romerska riket: från bondby till världsimperium

89

Romare och etrusker 90 Från erövrad till erövrare 93 Kvinnor och barn 98 Republiken blir ett kejsardöme 100 Nedgång och fall 103 Arvet från Rom 104 Ordlista 107

109

Tidig medeltid (ca 500–1000 e.v.t.) 110 Högmedeltid (ca 1000–1300 e.v.t.) 114 Senmedeltid (ca 1300–1500 e.v.t.) 116 Ordlista 121

7 Den nya tiden

123

Enväldiga kungar och europeiska krig 123 Världshandel och upptäckter 125 Världen möter Europa 128 Utplåning? 132 Triangelhandeln 133 Asien 137 Mot en ny världsbild 139 Copernicus, Bruno och Galilei 139 Reformationen 142 Det trettioåriga kriget 144 Ordlista 145


Inledning 6

Kapitel 1


Vad är egentligen historia? Ingenting som har hänt kan någonsin komma tillbaka. Trots det påverkar det förflutna oss. Hela vår vardag och världen runt omkring formas av historien, men också av hur det berättas om den. Många är de som vill förklara det förflutna, och oavsett om berättelserna om dåtiden är sanna eller falska påverkar de oss. På samma sätt kommer vår syn på historien och vad vi gör idag att påverka morgondagen. Därför är vi alla en del av historien. Ordet historia är grekiskt och betyder ungefär ”att undersöka”. Historia är alltså undersökningen av allt som människor har gjort före vår egen tid. Historia handlar också om hur det som har hänt påverkar oss idag, och ämnet hjälper oss dessutom att förstå vår framtid. Man skulle kunna säga att historia handlar om fyra frågor: När? Var? Hur? Varför?

Varför läsa historia? Det finns flera skäl att lära sig historia. Det första skälet är att vi behöver förstå den tid vi själva lever i. Eftersom allt som har hänt påverkar vår identitet är historia en förutsättning för att vi ska förstå både oss själva och det samhälle vi lever i. Med hjälp av historia kan vi också tänka om framtiden. Även om historien inte upprepar sig så kan historie­ämnet hjälpa oss att förstå vad som skulle kunna hända. På samma sätt som historia hjälper oss att förstå samhället, kan den hjälpa oss att förstå andra människor. Eftersom vi inte kan veta exakt vad som hände i historien, utan ständigt måste ifrågasätta, blir den som är bra på historia också bra på att tänka kritiskt. Det är mycket viktigt att kunna i vår tid. Historia är en viktig del av samhället, och därför finns det många olika personer, grupper och företag som använder sig av historia. Om du inte vet vad som har hänt, eller varför, kan du lätt bli lurad eller påverkad av saker som inte stämmer. Historia är därför ett verktyg för den som vill kunna tänka fritt och självständigt. Sedan ska man inte glömma att historia är roligt och spännande också! Ämnet ger oss chansen att blicka in i en värld som inte längre finns. Det är lite som att göra en tidsresa.


8

Inledning

Bli bra på historia Hur blir du bra på historia? Räcker det med att kunna många årtal eller att veta vilka personerna i historien var? Nej, att vara bra på historia är mycket mer än så. Under dina tre år på högstadiet kommer du att få inblick i historia på många olika sätt. Den historia som du kommer att möta hanteras utifrån tre olika historiska frågor:

1. Vad var det som hände? Här lär du dig om årtal, människor, händelser, orsaker och konsekvenser, och om olika begrepp som du behöver använda för att kunna berätta om detta.

2. Hur vet vi vad som hände? Det här handlar om vilka källor till historien som finns. Hur gör vi när vi använder historiska källor? Vilka olika begrepp använder vi när vi jobbar med källor?

3. Hur berättar vi om det som hände? Här lär du dig om vilka olika sätt man kan använda för att berätta om historia. Varför används historia på olika sätt i olika sammanhang? När du behärskar både vad som hände, hur vi vet det och hur vi berättar om det är du bra på historia. Fundament Historia 7, 8 och 9 kommer att vara ditt redskap för att lära dig allt detta.

Detta ska du lära dig Skolverket är den statliga myndighet som bestämmer vad du ska lära dig i skolan. Det du ska lära dig i historia bestäms av ”det centrala innehållet”. Du ska under högstadiet lära dig om:

• Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700: Om olika

samhällen i historisk tid, hur de vuxit fram, vad som varit utmärkande för dem och hur de påverkat vår egen tid.

• Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900: Om den ökande handeln mellan världens olika delar, hur industrier växte fram och konsekvenserna det fick. Om hur människor flyttade mellan olika länder och hur nya idéer ledde till revolutioner och samhällsförändring.

• Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950: Om när Europa

erövrade världen. Om när nationalismen växte fram i Europa och vilka konsekvenser detta fick. Om de två stora världskrigen, tiden mellan dem och alla de förföljelser av människor som skedde före, under och efter krigen.


Inledning

• Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till

nutid: Om när Sverige blev demokratiskt. Om alla de som gjorde det möjligt och om när det moderna Sverige växte fram. Om hur Europa och resten av världen utvecklades efter 1900-talets stora krig och hur nya konflikter och motsättningar växte fram, men också olika försök att lösa dessa.

• Historiska källor: Om hur man arbetar med olika historiska källor.

Från berättelser om levnadsvillkor i de tidigaste samhällena till olika gruppers strävan efter att förbättra sina liv, berättelser om förtryck, rasism, kampen för jämställdhet och de nationella minoriteternas historia.

• Hur historia används och historiska begrepp: Om hur historia kan

användas på olika sätt i traditioner och namn på platser för att skapa gemensamhet och identitet. Om hur historia kan användas för att förstå eller förklara vår egen tid, eller människors värderingar, men också hur olika historiska begrepp används för att förklara och hjälpa oss att förstå historia.

Frågor och ordlistor I varje kapitel finns flera frågor som handlar om kapitlets innehåll och som gör det lättare att lära sig. Med hjälp av dem kan du träna på att utveckla de kunskaper du behöver för att besvara frågorna: När? Var? Hur? Varför? Vissa ord är tryckta med fetstil. De finns förklarade i ordlistan i slutet av varje kapitel. Orden i ordlistan är väldigt bra att kunna då de hjälper dig att förstå och förklara historia. Lycka till! Mikael Bruér

9


LÄSSTRATEGIER


Lässtrategier

En strategi är som ett recept En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser. Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.

Före Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:

• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?

• Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.

• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.

• Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?

• I texten finns de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.

11


12

Lässtrategier

Under tiden Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:

• Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.

• Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.

• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.

• Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.

• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna

kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har för­fattaren valt att skriva om just det här?

Efter

• Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har

du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.

• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta, kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.

• Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll.

Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.

• Skriv frågor till texten du har läst.


Lässtrategier

13

ISKUB Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!

I Spåra syfte Varför är källan gjord? • Är det för att informera om något eller för att luras? • Är det för att sprida en åsikt? • Är det för att sälja något eller för att underhålla?

S

Utred Kan du få information från andra ställen? • Har du jämfört med vad du redan vet? • Har du jämfört med andra källor?

K U B

Identifiera Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)? • Är det en myndighet eller organisation? • Är det ett företag eller en privatperson? • Är det någon som kan ämnet? • Är det någon du litar på?

Kontrollera Hur ser källan ut? • Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan? • Fungerar länkarna (om det är en webbplats)? • Har källan trovärdiga källhänvisningar? • Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?

Bedömningen är klar!


Kapitel 1

14

Kapitel 1


Historiska källor och begrepp I det här kapitlet ... ska du få lära dig vad historia faktiskt är. Ibland säger folk att historia bara är årtal, men det stämmer inte. Nu ska du få kunskap om vad som är speciellt med historia och hur det skiljer sig från andra ämnen. Du kommer att få lära dig om alla de delar som historieämnet innehåller och hur de hänger ihop. Med kunskap om historiska källor, historiska begrepp och historiska epoker får du verktyg för att förstå och använda historien.

Historia eller arkeologi? Ämnet historia uppstod i samma stund som människan började skriva ner saker. Historiker studerar därför i första hand källor som kommer från tiden efter att människan uppfunnit skriftspråket. Ju längre fram i tiden vi kommer, desto fler källor finns bevarade. Äldre källor är ofta i sämre skick, eller nedskrivna med gammalt språk, och blir därför svårare att tolka och förstå. Studierna av det förflutna kan delas in i två ämnen som tillsammans hjälper oss att förstå det förflutna: arkeologi och historia. Arkeologi är vetenskapen som studerar alla människans lämningar – allt det vi lämnat efter oss, från gamla hus och gravar till skräphögar och sop­ tippar. Historikern studerar i första hand vad människor skrivit och berättat, medan arkeologen ägnar sig åt det vi har lämnat kvar. Idag jobbar arkeologer och historiker ofta tillsammans. Med gemensamma insatser utför de numera forskning som ger en mycket tydligare bild av det som hände förr i tiden. Vad studerar en historiker? Vad studerar en arkeolog?


16

Kapitel 1

När blev historia historia?

källor/ källmaterial = det vi hämtar information om det förflutna ifrån

arkiv = en plats där källmaterial förvaras

Människan har förmodligen alltid berättat historier om vad som hänt förr. Men historia som ett ämne uppstod med den grekiske historieberättaren Herodotos (ca 485–425 f.v.t.). Herodotos var en av de första som på allvar skrev ner och återberättade händelser utifrån olika sorters källor. Han, och den romerske historikern Tacitus (ca 55–117 e.v.t.) och den kinesiske historikern Sima Qian (ca 145–86 f.vt.), är antikens och forntidens stora historiker. På den tiden hade historiker helt andra syften med att skriva historia än vi har idag. Det kunde till exempel vara att berätta om en kungs rätt att bestämma över ett land, eller för att visa på orsaker till att starta krig. De använde inte heller källor på samma sätt som moderna historiker. Deras historie­skrivning anses därför inte vara särskilt trovärdig. Den moderna historievetenskapen uppstod i Tyskland vid slutet av 1800talet. Leopold von Ranke (1795–1886) var professor i Berlin, och han menade att historiker bara skulle ägna sig åt det ”som verkligen hänt”. Till­sammans med sina elever gick han till Tysklands olika arkiv och började undersöka det källmaterial som fanns där. Metoden att använda sig av källor och försöka tolka dessa är grunden för historieämnet. I Sverige kan man säga att den moderna historievetenskapen kom på 1900-talet, med bröderna Lauritz och Curt Weibull. De förde på allvar in metoden att arbeta med källor i svensk historieforskning. Varför är det svårare att undersöka historia längre bak i tiden? Varför skulle moderna historiker inte tycka att Herodotos var trovärdig?

Historiska källor Det stora problemet med historia är att vi inte har direkt tillgång till det som hände. Den som studerar kemi kan göra olika experiment och den som studerar språk kan resa till de länder där språken talas, men vi kan inte resa i tiden.

Hur kan vi veta att något har hänt? Historiker kan bara studera det som lämnats kvar. Det kallar vi för historiska källor.


Historiska källor och begrepp

17

Vad är en historisk källa? Historiska källor är allt som lämnats kvar för oss att studera. Även om historiker i första hand studerar texter kan en modern historiker också studera såväl bilder som ljudinspelningar och filmer. En källa skulle kunna vara gamla foton från en Greklandssemester, en turistbroschyr från 1950­-talet eller en lista över vilka som dömdes för olika brott i 1700-talets Stockholm. Men källor kan också vara muntliga, som berättelser, intervjuer och liknande. Alla dessa källor berättar något. Vad är en historisk källa?

Vad skiljer källkritik från historisk källkritik? Man brukar säga att källor ska vara opartiska eller sanna. För en historiker måste det inte vara så. För en historiker handlar allt om vilken fråga man ställer till källorna. ”Svearna äga taga konung och likaså vräka.” Äldre västgötalagen från 1220-talet är en av Ibland säger man att ”vinnaren skriver historien”. våra allra äldsta skriftliga källor. Med det menar man att den som har haft makten, vunnit ett krig eller liknande också är den som har haft möjligheten att berätta vad det var som hände. Nästan inga källor som är skrivna för att berätta något är opartiska. Hade en historiker bara ägnat sig åt källor som var opartiska hade hen alltså inte haft så mycket att arbeta med. Historikerns uppgift är att ta reda på vad som hände, att tolka och förklara det. I den processen är två saker extra viktiga:

1. Vilken fråga ställs till källorna? Vill man till exempel veta något om hur det var i antikens Rom kanske inte en film är en så bra källa. Vill vi däremot veta något om hur man idag berättar om antikens Rom är filmen en jättebra källa.

2. Finns det andra källor att jämföra med? För att förstå historien behöver vi fundera över källornas innehåll. Ibland har vi bara en källa att tolka, men när det finns flera olika att använda kan vi jämföra dessa för att se om de berättar samma sak.


Kapitel 2

28

Kapitel 1


Människans förhistoria I det här kapitlet ... ska du lära dig hur människan blev människa och när det skedde. Du kommer att få kunskap om hur människan spred sig över världen och erövrade den. Det handlar också om människans första tid på jorden, och om hur det gick till när vi slutade vara kringvandrande jägare, lärde oss att bruka jorden och blev bofasta.

Historia är vetenskapen om tiden från de skriftliga källornas tillkomst. Tiden innan dess kallar vi förhistoria. Förhistorien tar slut vid olika tidpunkter på olika platser. Vi kan till exempel idag läsa 5 000 år gamla texter från Mellan­ östern, men de äldsta texterna från det som idag kallas Sverige är bara knappt 1 000 år gamla. Förhistorien slutar alltså vid olika tidpunkt på olika platser. Vad är förhistoria?

Apor eller människor? De första människoliknande varelserna var människoapor som klättrade ner från träden för ett liv på marken. Det skedde för mellan sex och sju miljoner år sedan. Kanske lämnade de träden på grund av klimatförändringar, kanske för att det var lättare att hitta föda eller upptäcka fiender när man gick på två ben. De kallas för hominider. Ett av de mest kända fynden av hominider gjordes 1974 i Etiopien. Då hittades skelettrester av en liten hona. Resterna var ungefär 3,2 miljoner år gamla. När arkeologerna firade fyndet lyssnade de på Beatles-låten ”Lucy in the sky with diamonds”, och därför började de kalla henne för Lucy. När tror forskarna att hominiderna lämnade träden?


30

Kapitel 2

Individerna i den art som Lucy tillhörde var mycket kortare än vi, hade små hjärnor och levde förmodligen av det de kunde hitta i träden eller på marken. Men det som gjorde fyndet så viktigt var att det bevisade att redan då kunde hominider gå på två ben. Efter fyndet av Lucy har fler och äldre skelettdelar av människoapor hittats. Vad var det som var så speciellt med fyndet av Lucy?

Bilden föreställer en rekonstruktion av Lucy.

Miljoner år gick och hominiderna utvecklades. För ungefär 200 000 år sedan fanns i östra Afrika vår egen art: homo sapiens, eller ”den förnuftiga männi­ skan”. Detta är den moderna människan. Mellan 100 000 och 120 000 f.v.t. började homo sapiens sprida sig från det området. Ungefär 15 000 f.v.t. vandrade människor över Berings sund, och runt 11 000 f.v.t. fanns människan på alla kontinenter. Homo sapiens var dock inte den första människoart som lämnade den afrikanska kontinenten. En av de tidigare arterna – homo erectus, den upprättgående människan – hade utvandrat från Afrika redan för 1,5 miljoner år sedan. Fynd i nuvarande Sydamerika visar att det bara tog cirka 1 000 år för männi­ skor att sprida sig över de amerikanska kontinenterna. Att det gick så fort har fått forskare att spekulera kring om människorna kan ha färdats med någon sorts båtar över Stilla havet. Ungefär samtidigt kom också de första människorna till det vi idag kallar Sverige. De var renjägare som följde djurens förflyttningar när inlandsisen som hade täckt norra Europa började dra sig undan.


Människans förhistoria

15 000

31

4 500

25 000

40 000

14 000

100 000

70 000

30 000 200 000 12 000

50 000

1 500

Den moderna människan utvecklades i dagens Östafrika. Därifrån spred sig människan till alla kontinenter.

De första människorna levde som samlare, jägare och nomader. Mellan 12 000 och 10 000 f.v.t. förändrades deras liv när jordbruket utvecklades. Detta var den första stora revolutionen i mänsklighetens historia. Trots att utvecklingen tog mer än 1 000 år använder vi begreppet revolution, eftersom jordbruket kom att förändra människornas liv i grunden. Vad kallas vår egen människoart? Hur gamla är de äldsta spåren efter vår människoart? När hade människan bosatt sig på samtliga kontinenter?

Andra människoarter? Homo sapiens var inte den enda människoarten. Samtidigt som vår art erövrade jorden levde en rad olika människoarter sida vid sida. För 100 000 år sedan fanns det minst sex olika människoarter på jorden. Det finns väldigt få fynd efter dessa – alla fynd skulle få plats i en kundvagn om vi samlade ihop dem.

revolution = ett snabbt eller omfattande skeende som i grunden förändrar något


32

Kapitel 2

Den mest kända av människoarterna kallas ibland neandertalmänniskan. Denna art levde sida vid sida med homo sapiens i tusentals år men dog ut runt 30 000 f.v.t. Exakt varför arten dog ut vet forskarna inte, men det finns några olika teorier. En del menar att homo sapiens förde krig och utrotade dem, medan andra menar att de helt enkelt var sämre på att anpassa sig till klimatförändringar och därför dog ut. Neandertalarna och homo sapiens levde nära varandra och fick barn med varandra, vilket innebär att många européer och asiater idag är släkt med dem. Det vet man tack vare modern dna-forskning. Neandertalarna var inte den enda människoarten som levde jämsides med oss. Så sent som 2003 hittades skelett i Indonesien från en männi­skoart som idag kallas homo floresiensis. Denna människoart tros ha dött ut för ungefär 12 000 år sedan, strax innan de första jordbrukssamhällena uppstod. Vad kallades två av de människoarter som levde sida vid sida med homo sapiens?

Neandertalmänni­skan var kortare än dagens människor och hade grövre bröstkorg, stora ögonbryn och stor näsa. Förmodligen var artens utseende en förutsättning för att kunna leva i den tidens klimat.


Människans förhistoria

Bland samlare och jägare De första människorna var nomader och följde djurens vandringar. Tidigare har man trott att människorna främst jagade, eftersom pilspetsar och annat som hade med jakten att göra har bevarats bäst. Ny forskning har visat att de i huvudsak levde av att samla växter, frön och bär, även om de också jagade vilda djur. De bodde på platser som gav skydd mot naturens krafter och lärde sig så småningom att tillverka enkla tält. Nomaderna levde i små grupper, kanske mellan 20 och 40 vuxna. De stannade på en plats tills maten tog slut, och då flyttade de vidare. Många olika små grupper möttes och bytte saker med varandra. Mötena innebar också att kvinnor och män från de olika grupperna fick barn med varandra. Nomaderna rörde sig över stora områden, och därför var det inte möjligt att ha fler barn än man kunde bära. Kvinnorna födde därför få barn på den här tiden, och befolkningen växte långsamt. Hur levde de första människorna?

Män och kvinnor Exakt hur nomaderna delade på sysslorna i gruppen vet man inte, men arkeo­logiska fynd pekar mot att även kvinnorna deltog i jakten och att jägare och samlare alltså inte hade den tydliga uppdelning mellan kvinnor och män som varit vanlig i senare tid.

Rika och fattiga Förmodligen hade människorna en helt annan uppfattning om ägande än vad vi har. De föremål som användes var i första hand verktyg som ägdes gemensamt. Eftersom folk inte var bofasta och levde tillsammans fanns troligen inte heller några rika eller fattiga, även om någon förmodligen bestämde mer än andra i gruppen.

33


34

Kapitel 2

Göbekli Tepe – mänsklighetens första byggnadsverk? I sydöstra Turkiet fanns en mystisk kulle. Den hade annorlunda form och många trodde att den var konstgjord. Men 1995 började amerikanska arkeo­loger undersöka platsen. De konstaterade snart att den förmodligen är mänsklig­hetens äldsta kända byggnadsverk. De äldsta fynden på platsen är 12 000 år gamla och alltså runt 2 000 år äldre än de äldsta boplatser som hittats tidigare. Tidigare har man trott att byggnader började uppföras samtidigt som jordbruket slog igenom, men Göbekli Tepe ger en annan bild. Här finns minst 20 olika byggnader, en del av dem utsmyckade med bilder som föreställer djur eller männi­skor. Exakt hur Göbekli Tepe har använts vet man inte, men troligtvis var det en plats som spelade stor religiös roll. Kanske samlades nomadfolk från stora områden här vid en eller två tidpunkter varje år för att utöva gemensam religion. Platsen övergavs runt 8000 f.v.t. Var­för vet man inte, men en teori är att religionen förändrades när människan blev bofast i området och att platsen därför förlorade betydelse.

De äldsta spåren av homo sapiens

200 000 f.v.t.

Homo sapiens börjar lämna Östafrika

120 000 f.v.t.


Människans förhistoria

Från jägare till bönder Mellan 12 000 och 10 000 f.v.t. lärde sig en liten grupp människor i det område vi idag kallar för Mellanöstern att odla ätbara växter. De lärde sig också att säd som de sparade och sådde, utsäde, kunde bli till nya och fler växter. Detta var människornas första steg mot att bli bofasta.

Den neolitiska revolutionen Övergången från nomad till bofast kallas ibland för den neolitiska revolutionen. Förmodligen är det den händelse i mänsklighetens historia som förändrat vårt sätt att leva mest av alla. I de små byar som växte fram, med små hus av tegel eller tält av djurhudar, kunde livet bli mer ordnat. Att människorna kunde odla, och så småningom också skaffade sig tamdjur, gjorde tillgången på mat bättre. Mer mat ledde till att befolkningen ökade. Vad var den neolitiska revolutionen? Ungefär när blev människan bofast?

Samtliga kontinenter är bebodda

Jordbruket uppstår, människan blir bofast

Neandertalmänniskan dör ut

30 000 f.v.t.

Människan vandrar över Berings sund

15 000 f.v.t.

Äldsta spår av skrift

11 000 f.v.t.

10 000 f.v.t.

3200 f.v.t.

35


36

Kapitel 2

Konsekvenser av den neolitiska revolutionen

specialisering = människor delades in i olika yrken

Jordbruket kunde vara mycket slitsamt, men där odlingarna fungerade bäst fick man nu mat för dagen, ibland så mycket att alla i gruppen inte behövde vara med i arbetet med jorden. Detta möjliggjorde specialisering. Några var bättre på att fiska och andra på att ta hand om djuren. Allra mest speciella var de som man trodde hade en särskild gåva att prata med förfäders och naturens andar. De personerna kom att få mycket makt. Vad betyder specialisering?

Människan lärde sig att lagra maten. Lagring gjorde det enklare att planera livet. Men överflödet fördelades inte jämnt. Nu började det uppstå skillnader mellan människor, även om skillnaderna till en början var mycket små. För första gången delades människor in i rika och fattiga. En helt ny grupp av människor växte fram: härskarna. När många människor bodde nära varandra förändrades också sättet att leva tillsammans. Förmodligen uppstod vid den här tiden de första lagarna. Vi vet dock inte hur de såg ut, eftersom skrivkonsten ännu inte var uppfunnen.


Människans förhistoria

Tidigare hade män och kvinnor till stor del utfört samma arbeten. Att bruka jorden var ett mycket hårdare arbete än jakt och samlande. Det var en syssla som inte gick att utföra av den som väntade barn eller bar på ett litet barn. Kvinnorna fick därför uppgifter som var enklare att utföra med små barn i närheten, medan männen skötte jordbruket. När människorna levde närmare varandra i allt större grupper, och tillsammans med djuren, spreds sjukdomar lättare. Även om de bofasta männi­ skorna åt mer, hade ett större överflöd, så dog fler av sjukdomar som inte tidigare funnits. Livet blev på många sätt hårdare. Idag menar en del forskare att livs­ kvaliteten sjönk när människan blev bofast. Den totala mängden mat ökade, men den genomsnittliga bonden fick arbeta mycket hårdare och fick ett mindre fritt liv. Vi vet inte säkert varför människor lämnade det bekväma livet för det hårdare jordbruket. Förmodligen handlade det om att tillgången på mat för­ bättrades. Även om livet som jordbrukare var slitsamt var det ofta tryggare. Att vissa djur försvann och möjligheten till odling samtidigt förbättrades kan också ha varit en konsekvens av klimatförändringar.

Var började det? I det område vi idag kallar Mellanöstern har de hittills äldsta fynden av bo­ platser och bebyggelse funnits. Området kallas ibland för den bördiga halvmånen på grund av att området var väldigt bra för odling av ätbara växter. Flera av städerna här har varit bebodda i närmare 10 000 år. På nästa sida kan du se på en karta hur området såg ut. Äldst av städerna brukar man säga att Jeriko på Västbanken är, men även Damaskus och Aleppo i Syrien har anor som är lika gamla. Många menar dock att ruinstaden Çatal Hüyük i sydöstra Turkiet är ännu äldre. Vad kallas det område där människor först blev bofasta?

37


38

Kapitel 2

Çatal Hüyük

Aleppo

E

is gr

Ti

t ra uf

ME

DE

L

V HA

ET

Damaskus

I S N R E PEVIK

Nile n

Jeriko

S

Den bördiga halvmånen och några av de äldsta städerna. Utgrävningar har visat att husen i Çatal Hüyük var sammanbyggda och hade ingång från taket. Man tror också att människorna begravde sina döda under husen.

K

A


Människans förhistoria

Ordlista

Berings sund

Det sund som skiljer Nordamerika från Asien.

Hominider

Människoapor. Tidiga förfäder till vår art.

Homo sapiens

Den moderna människan, vår egen art.

Mellanöstern

Området mellan Medelhavets östra kust och Persiska viken.

Neandertalmänniskan

En människoart som levde sida vid sida med homo sapiens men dog ut runt 30 000 f.v.t.

Neolitisk revolution

När människan övergår från att vara nomad till bofast bonde.

Nomader

Folk som inte är bofasta, utan flyttar från plats till plats.

Revolution

En snabb förändring som i grunden förändrar något.

Samlare/jägare

Tidiga folk som levde av att både jaga och samla ätbara växter och bär.

Specialisering

Människor delades in i olika yrken.

Utsäde

De växter som används för att plantera nya.

39


Fundament Historia 7 behandlar den historiska tiden från människans uppkomst fram till 1700-talet. Boken utgår ifrån det centrala innehållet i Lgr 11. Den berättande texten inbjuder till dialog med läsaren och kompletteras av klargörande läsförståelsefrågor, förklaringar av centrala begrepp, ordlistor, lässtrategier och en smart manual för källkritik. Boken är fylld av informativa kartor och tidslinjer samt tankeväckande illustrationer och fotografier. Med hjälp av den språk- och kunskapsutvecklande läromedelsserien Fundament kan varje elev tillägna sig det centrala innehållet i SO-ämnena. Boken utgör den bas på vilken läraren bygger sin undervisning. En digital lärarhandledning fungerar som inspirerande stöd och innehåller bland annat förslag på planering av lektioner. Tillsammans ger lärobok och handledning möjlighet till ett brett och varierat bedömningsunderlag kopplat till kunskapskraven.

www.tukanforlag.se

Mikael Bruér

Mikael Bruér är legitimerad högstadie- och gymnasielärare i SO-ämnena. Han är idag verksam som universitetsadjunkt vid Malmö universitet. Mikael har mer än 15 års erfarenhet av undervisning, från grundskola till gymnasium. Han är en aktiv röst i den svenska skoldebatten och verksam som bloggare, författare och föreläsare inom såväl digitalisering och skolutveckling som fortbildning av lärare i grundskola och gymnasium.