9789188859044 by Smakprov Media AB

REVOLUTIONERA DIN HUDVÅRD

JOHANNA GILLBRO

Vi vet förvånansvärt lite om huden, kroppens allra största organ. Kanske är det därför vi förtsätter smörja in den med krämer som innehåller bakteriedödande ämnen och lägger stora pengar på mängder av overksamma produkter? Hade vi vetat mer om vår hud skulle vi vara mer restriktiva med antalet produkter och noggrannare med vilka ingredienser de innehåller. Vi skulle också äta betydligt fler morötter och se till att sova riktigt gott om natten. Bland annat.

ISBN 978-91-88859-04-4

9 789188

Gillbro_Omslag_CMYK.indd 1

Förstå din hud – myter, vetenskap och goda råd BOOKMARK

JOHANNA GILLBRO

Johanna Gillbro är hudforskare och har de senaste tio åren blivit världens mest citerade skribent inom cosmetic science. I Hudbibeln hjälper hon oss att förstå huden ur ett helhetsperspektiv. Vi får lära oss grunderna inom hudlära och hudvård och vilka ingredienser som bevisligen fungerar. Gillbro slår hål på flera myter och ger oss en första inblick i det som just nu revolutionerar hudforskningen och hudvårdsindustrin: hudens mikrobiom, det vill säga bakteriefloran, och den oväntade påverkan mikrobiomet har på vår hud.

HUD BIBELN

859044

2019-02-21 15:00

HUDBIBELN Förstå din hud – myter, vetenskap och goda råd © 2019 Johanna Gillbro Bookmark förlag, Stockholm 2019 Fotografi omslagsbild och s. 14-15, 48-49, 106-107, 136-137: Anders Kylberg/Acne Set design: Emilie Florin/Acne Fotografi s. 38: Shutterstock Fotografi s. 126: Shutterstock Akvarell: Ina Schuppe Koistinen Illustration: Olof Bandh Art direction och grafisk form: Johan Barrett Övrigt fotografi: Pexels Repro: JK Morris Production, Värnamo Tryckt och inbunden av: Livonia Print Ltd. Riga 2019 978-91-88859-04-4

Bookmark Förlag www.bookmarkförlag.se

JOHANNA GILLBRO

HUD BIBELN Förstå din hud – myter, vetenskap och goda råd

BOOKMARK

HUD BI BELN

INNEHÅLL FÖRORD........................................................ 7 INNEH Å LL

Crash course i hudlära ............................................... 12

OM HUDEN............................................... 15 Tre smarta skikt ........................................................ Lär känna din hudstatus............................................ Medicinska åkommor ............................................... Senescence – när huden åldras ...................................

16 28 32 42

OM HUDVÅRD....................................... 49 Krämens innehåll...................................................... En fungerande hudvård............................................. Ett hav av produkter ................................................. Solskydd ...................................................................

50 82 94 100

J O H A NN A G I LLBRO

OM MIKROBIOMET.......................... 107

OM LIVSSTIL.............................................. 137 Näring för en friskare hud.......................................... Åldras senare ............................................................ Den västerländska dieten .......................................... Hudkosten – en näringsguide ................................... Vanor och ovanor ......................................................

138 152 160 168 176

EFTERORD................................................... 183 Hudbibelns 10 budord .............................................. Tid för förändring ..................................................... Tack ......................................................................... Register .................................................................... Litteratur .................................................................. 5

183 184 187 190 193

INNEH Å LL

Den bakteriella revolutionen...................................... 108 Bakterier och svampar i huden .................................. 116 Stötta ditt mikrobiom ............................................... 124

F Ã&#x2013; RO R D

HUD BI BELN

J O H A NN A G I LLBRO

FÖRORD

Inom forskningen görs ständigt stora framsteg och just nu upptäcker man framför allt hudens eget mikrobiom – dess bakterieflora bestående av hundratals miljoner mikroorganismer som samarbetar med hudens celler och har visat sig spela en avgörande roll för vår hälsa.

F Ö RO R D

Vi får gåshud om någon stryker oss försiktigt med handen. Det beror på en liten dragmuskel som sitter djupt i varje hårsäck och som svarar på hjärnans nervsignaler. Vi blåser upp vår päls och luftrummet skyddar oss mot kylan. Huden är våra kroppars yttersta skal och en fascinerande kroppsdel med minnen från sin evolutionära utveckling. Men för att vara vårt största organ med en yta på två kvadratmeter vet vi förvånansvärt lite om den, såväl om dess uppbyggnad som om hur vi ska ta hand om den på bästa sätt. Vi vet att fet fisk är bra för hjärnan, att olivolja är bra för hjärtat och att kalcium i yoghurt ger ett starkt skelett. Men huden då? I den här boken ska vi upptäcka huden på nytt ur ett helhetsperspektiv. Vad säger den senaste forskningen om huden? Vilken är just din hudtyp och vilken status har den i dag? Vad kan du göra för att din hud ska bli friskare? Och vilken roll spelar hudens mikroorganismer? Hur kan kost och livsstil påverka hudens hälsa?

HUD BI BELN

F Ö RO R D

Samtidigt utsätter vi vår hud för många bakteriedödande ämnen i de hudvårdsprodukter vi använder dagligen. Just nu pågår vetenskapliga kongresser världen över som diskuterar hur kosmetika och hudvård påverkar hudens mikrobiom – i likhet med tarmens mikrobiom där man sedan länge vet att konserveringsmedel och processad mat har negativ inverkan. Det skulle vara en underdrift att säga att jag är fascinerad av huden. Mitt personliga intresse tog sin början när jag i barndomen drabbades av pigmentsjukdomen vitiligo. Under barndomen störde det mig inte alls, jag kände mig unik och identifierade mig gärna med min älsklingshund dalmatiner. Jag var stolt över mina fläckar på huden. Däremot blev det värre i tonåren. Önskan om att vara som alla andra blev starkare än att vara unik. Huden påverkar vår självbild. Avvikelser på vår hudkostym som är socialt stigmatiserade är förutom vitiligo bland andra akne, psoriasis, rosacea, eksem och melasma. Dessa kan få en kraftig effekt på vår psykiska hälsa. Jag besökte mängder av hudläkare och testade alltifrån kortikosteroider och uvb-terapi till transplantation av friska pigmenterade hudceller till de drabbade områdena. Ingenting fungerade och det blev snarare värre av alla behandlingar. Jag började studera till apotekare i Uppsala och tog min examen 2002. Under universitetsåren kom jag i kontakt med

J O H A NN A G I LLBRO

F Ö RO R D

”DET FINNS EN UPPSJÖ AV PRODUKTER OCH OFTA SAKNAS STUDIER SOM VISAR ATT PRODUKTERNA FAKTISKT GER ÖNSKAD EFFEKT … BORDE VI TRYCKA PÅ RESETKNAPPEN?”

F Ö RO R D

HUD BI BELN

den tyska dermatologen och hudforskaren Karin Schallreuter som är professor vid universitetet i Bradford och expert på vitiligo. Den här kontakten gav mig möjligheten att genomföra doktorandstudier inom experimentell och klinisk dermatologi i Schallreuters team. År 2006 disputerade jag på vitiligo med en doktorsexamen inom experimentell dermatologi. I dag är jag glad för min vitiligo och tycker om de vita fläckarna, även om flera av dem nu helt försvunnit. Hade det inte varit för dem så hade jag nog inte haft den drivkraft jag har, inte upplevt allt jag upplevt eller träffat alla de fantastiska personer och forskare som jag träffat genom åren. Kunskapen om huden ledde mig så småningom till hudvårdsindustrin och jag har i dag över femton års erfarenhet av hudvård i olika sammanhang. I hudvårdsindustrin har jag verkat som forskningsledare och innovationschef med uppgiften att ta fram nya fungerande aktiva ingredienser i hudvårdsprodukter. Under mina år inom hudvård har det blivit uppenbart att det är en bransch som gemene man inte vet så mycket om. Vet du hur en kräm är uppbyggd eller vilka ingredienser som gömmer sig i krämen? Det finns en uppsjö av produkter och ofta saknas studier som visar att produkterna faktiskt ger önskad effekt. Tvärtom kan överflödet av produkter leda till sämre hudstatus. Borde vi trycka på resetknappen?

J O H A NN A G I LLBRO

Och om vi i så fall startar om från noll, vilka produkter fungerar och vilka är onödiga?

Johanna Gillbro

F Ö RO R D

Jag förstod att det skulle väcka förväntningar att skriva en bok med titeln Hudbibeln – och jag tvivlade länge på om jag skulle våga. Inte minst för att jag som forskare sällan kan ge det som många vill ha, nämligen enkla raka svar. Vilken hudkräm är bäst för torr hud? Fungerar verkligen kollagen? Vad tycker du om serum? Det mesta är svårt att ge några entydiga svar på. Det finns kanske bara tre saker som verkligen fungerar: det är engagemang, kunskap och en helhetssyn. Med dessa begrepp som ledstjärnor har jag skrivit Hudbibeln.

HUD BI BELN

CRASH COURSE I HUDLÄRA Du kommer att få möta många nya ord och begrepp i Hudbibeln. Vi börjar med en sammanställning av några centrala nyckeltermer som du har god nytta av att läsa redan nu. en genom både fuktbindare och genom ocklusion som innebär att oljan i krämen stänger inne vattnet.

F Ö RO R D

BARRIÄRFUNKTIONEN

Hudens yttersta skikt kallas hornlagret och består av platta celler omgivna av en fuktbevarande hinna, som kallas hydrolipidfilm. Hydrolipidfilmen består av sebum, vatten och fuktbindare. Sebum är en blandning av oljorna som produceras i talgkörtlarna. Fuktbindarna består av salt och syror. Hydrolipidfilmens oljor, salter och syror kallas hudegna. Kompositionen bildar tillsammans med hornlagret barriärfunktionen och är varje hudkräms ännu ouppnådda formulering.

MIKROORGANISMER

Huden har i likhet med tarmen ett mikrobiom – en genuppsättning av tusentals bakteriearter, svampar och virus som i de allra flesta fallen är goda och skyddar mot patogena bakterier, bidrar till återfuktning och verkar antiinflammatoriskt. Kommunikationen mellan tarmens och hudens mikrobiom kallar vi tarm– hud-sambandet. Obalanser mellan tarmen och huden har relaterats till åkommor som akne, psoriasis, eksem och rosacea.

VATTENFÖRLUST

När fukten i huden avdunstar kallar vi processen tewl– en förkortning av transepidermal water loss, som innebär att vatten rör sig genom hudens yttre lager epidermis och till atmosfären omkring oss. Vattnet i huden avdunstar långsammare i en ung och frisk hud och snabbare i en torr eller åldrad hud. När vi smörjer in oss med hudkräm förhindrar vi avdunstning-

OXIDATIV STRESS

Oxidativ stress förekommer naturligt i alla biologiska organismer som utnyttjar syrgas och är ett oönskat resultat av cellandningen. Cellandningens restprodukt utgörs av fria radikaler som skadar cellernas väggar om ämnet inte sönderdelas

J O H A NN A G I LLBRO

HUDVÅRD OCH DERMATOLOGI

Hudvård är en del av kosmetikan och dess huvudsakliga syfte ska vara att rengöra, parfymera, förändra utseende, skydda, bibehålla gott skick eller korrigera kroppslukt. Med kosmetisk hudvård får man inte behandla hudsjukdomar: exempelvis akne, eksem, rosacea, psoriasis, hudinfektioner eller vitiligo. Dermatologi är läran om huden och dess sjukdomar. En dermatologisk behandling är medicinskt inriktad på att bota eller lindra hudåkommor.

ÅLDRANDE

Huden åldras både av naturliga och yttre faktorer. Det sammanlagda åldrandet benämner vi senescence – ett passiviserat tillstånd hos hudens celler. När vi blir äldre minskar kroppens förmåga att motverka oxidativ stress. Yttre faktorer som solljus, cigarettrök och föroreningar bidrar också till oxidativ stress i huden och skyndar på celler att bli senescenta. I motsats till de hudegna antioxidantiska enzymen ökar enzymgruppen mmp när vi åldras eller utsätts för sol, föroreningar eller cigarettrök. mmp förstör strängarna av kollagen och elastin i hudens andra smarta skikt, dermis, vilket leder till slappare och rynkigare hud.

CR A S H CO UR S E I HUD L Ä R A

i tid. Sönderdelningen står våra antioxidantiska enzym för tillsammans med antioxidanter som är del av vår kost.

J O H A NN A G I LLBRO

OM HUDEN Huden är människans största organ. Med sin yta på två kvadratmeter omsluter den oss, skyddar mot sol, bakterier och farliga ämnen. Den kommunicerar med sina ärr och märken, sina färger, sinnesceller, hår och receptorer. Det är dags att upptäcka huden på nytt. kapitel i: Tre smarta skikt kapitel ii: Lär känna din hudstatus kapitel iii: Medicinska åkommor kapitel iv: Senescence – när huden åldras

HUD BI BELN

HUD EN O M HUD EN

TRE SMARTA SKIKT Den mänskliga huden indelas i tre huvudskikt: epidermis (överhuden), dermis (läderhuden) och hypodermis (under huden). Varje skikt består i sin tur av ytterligare funktionella lager som tillsammans bildar en elastisk massa av epidermala, dermala och hypodermala celler, immunceller, blodkärl, talgoch svettkörtlar. Cellerna samarbetar med triljoner goda bakterier och svampar som lever i och på huden. Tillsammans avgör de hudens hälsostatus. Vissa har oljig hud, andra torr, någon kämpar med en medicinsk åkomma – och detta ändras både med årstider och med årens lopp. I det här kapitlet ska vi djupdyka i hudens uppbyggnad, lära känna din hudstatus och några av de vanligaste medicinska åkommorna. Vi ska också titta närmare på inre och yttre orsaker till hudens åldrande – och på solens skadliga men också goda påverkan på huden.

J O H A NN A G I LLBRO

Stratum corneum

Svettpor

Keratinocyter

EPIDERMIS

Melanocyter

DERMIS

Talgkörtel

HYPODERMIS

Hårfollikel

Svettkörtel

Underhudsfett

Blodkärl

HUDEN I GENOMSKÄRNING Hudens tre huvudskikt epidermis (överhuden), dermis (läderhuden) och hypodermis (underhuden).

T R E S M A RTA S K I K T

Basala lagret

HUD BI BELN

EPIDERMIS – DEN SYNLIGA HUDEN

värde på 4,7–5,5 – hydrolipidfilmen är alltså sur. Orsaken till det låga pH-värdet är den stora mängden goda bakterier som huserar i huden och som ständigt producerar syror, exempelvis mjölksyra, bland annat för att bekämpa bakterier som inte hör hemma i hudorganet.

Överhuden, epidermis, är den del av huden som vi kan se och röra vid. Epidermis är bara 0,05–0,1 millimeter tjock, bortsett från fotsulor och handflator där den är lite tjockare. Epidermis täcks av en emulsion av vatten och fetter som kallas hydrolipidfilm och består av naturliga fuktbindare som salter och glycerin tillsammans med en unik blandning av kolesterol, ceramider, fria fettsyror från talg, triglycerider och squalen. Filmen håller huden smidig och fungerar som en skyddsbarriär mot onda bakterier och svamp. Här råder ett pH-

FÖRSTA FÖRSVARET I HUDEN

O M HUD EN

Om ett ämne ändå penetrerar huden – kanske på grund av en uttunnad hydrolipidfilm och störd barriärfunktion så har vi vaksamma langerhanska celler som ständigt står i givakt i epidermis! Den langerhanska cellens form liknar en bläckfisks. Med sina utsträckta armar fångar den upp främmande ämnen, så som allergener från kosmetika eller

Stratum corneum (hornlagret)

EPIDERMIS

Langerhansk cell

Keratinocyter Melanocyt

Merkelcell Basala lagret

DERMIS

EPIDERMIS I GENOMSKÄRNING Epidermis, eller överhuden, är den översta delen av huden. Man kan både se och röra vid överhuden och epidermis är hudens första försvar utåt.

J O H A NN A G I LLBRO

parfymer. Allergenerna bryts ner i cellen och materialet transporteras till immunförsvarets lymfknutor, som kan reagera genom att sända fler immunceller till huden via blodet. FÖRNYELSE OCH FÄRG

Kanske har du hört sägas att man byter hud var tjugoåttonde dag? Det ligger mycket i det, men bytet sker gradvis och i takt med att huden bildar nya celler och gör sig av med dem som gjort sitt. I epidermis finns främst två sorters hudceller: keratinocyter och melanocyter. Keratinocyterna utgör största delen av cellerna och är ansvariga för förnyelseprocessen av epidermis. De är inbäddade i den unika hydrolipidfilmen som håller ihop cellerna och skyddar dem från att torka ut. Hudens förnyelseprocess är ett resultat av keratinocyternas vandring mot hudens yttersta skikt, stratum corneum, där de förlorar sin cellkärna och dör. De döda cellerna släpper så småningom från huden och varje år byter vi ut flera kilo död hud. Om denna förnyande process inte lyckas, som i de fall då hudens keratinocyter blir attackerade av det egna immunförsvaret, drabbas vi av det tillstånd som kallas psoriasis. Vad som då händer är att keratinocyterna istället för att dö börjar föröka sig och växa i antal. Detta är förklaringen till att psoriasisdrabbade ofta har tjocka plack på huden. Melanocyter är pigmentceller som bygger upp färgen i huden. Dessa finns i betydligt mindre antal än keratinocyterna. Det går ungefär en melanocyt på fyrtio keratinocyter. Melanocyterna lever i det djupaste, basala lagret av epidermis och har som enda uppgift att bilda pigment. De är försedda med armar, så kallade dendriter, som leder pigmentet ut

OM PIGMENT Visste du att pigment fyller flera funktioner i kroppen? Vi har pigment i håret, och i örat där det spelar en viktig roll för hörsel och balans, i ögat och till och med i hjärtat och i hjärnan. I hjärnan är pigmentets viktigaste funktion att binda tungmetaller och skydda mot toxiska skador i nervcellerna. Man ser intressant nog ett samband mellan avsaknad av melanin och svårighetsgraden i Parkinsons sjukdom. Ju mindre melanin i nervcellerna desto allvarligare sjukdom.

T R E S M A RTA S K I K T

till de omgivande keratinocyterna för att fint jämna ut färgen. Det finns två typer av pigment: eumelanin – det svarta eller bruna pigmentet – och feomelanin – det röda pigmentet. Alla människor har en kombinerad sammansättning av dessa. Ju mindre eumelanin, desto mer måste vi själva skydda hudens celler från solen, eftersom det är eumelaninet som ger ett naturligt solskydd i mörkare hudfärger. Man vet fortfarande inte varför vi har just feomelanin och vad dess funktion är, men ju mer feomelanin, desto mer rödlätt är huden. Eumelaninet skyddar bäst mot solen och därmed mot skador i hudcellernas dna, medan feomelanin tvärtom kan orsaka så kallad oxidativ stress vid uv-bestrålning – utöver de brännskador som solen kan ge upphov till. Det innebär att det för ljushyade och rödlätta personer är särskilt viktigt att skydda sig mot kraftig solbestrålning både med tanke på för tidigt åldrande och på cancerrisken. Vi ska snart återkomma till den oxidativa stressens påverkan på huden.

O M HUD EN

HUD BI BELN

KERATINOCYTER (ÖVERST)

MELANOCYTER (UNDERST)

Keratinocyterna utgör största andelen av cellmassan i epidermis. Tätt tillsammans bildar de en mur av tegelformade celler. Keratinocyterna är ansvariga för förnyelseprocessen av epidermis.

Pigmentcellen, melanocyten bygger upp färgen i huden. De är försedda med armar, så kallade dendriter, som leder pigmentet ut till de omkringliggande keratinocyterna för att fint jämna ut färgen.

J O H A NN A G I LLBRO

VÅRA HUDFÄRGER

Vi har våra hudfärger av en anledning. Mörkt pigment skyddar hudcellens kärna från dna-skador som kan orsaka cancer och bevarar också förmågan till reproduktion vid stark exponering för uv-ljus. Hudfärgen är en evolutionär anpassning till mängden solbestrålning som vi utsatts för. Först i takt med att människan flyttade norrut utvecklades ljusare hudfärger. Om den mörkare hudfärgen bestått, hade människor på nordiska breddgrader inte kunnat bilda tillräckliga mängder vitamin D, som vi behöver för ett starkt skelett, immunförsvar, fostrets utveckling och vår mentala hälsa. Omvänt betyder detta att personer med mörkare hudfärger som bor på dessa breddgrader kan behöva extra tillskott av vitamin D under vinterhalvåret.

NÄR VI ÄTER LUNCH I SOLEN ELLER SOVER PÅ SAKEN Pigmentcellen, melanocyten, svarar på solljus. Som en direkt effekt av UVA uppstår en omedelbar pigmentmörkning i huden. Äter du din lunch i solen kan du nästan direkt se att huden fått färg. Det beror på en överflyttning av redan bildat pigment från melanoc yten till keratinocyten. UVB leder till den riktiga pigmentbildningen och effekten dröjer normalt ett dygn. Det är denna pigmentförändring du kan se i spegeln dagen efter när du upplever att du fått färg.

T R E S M A RTA S K I K T

FRÄKNAR

Fräknar är små bruna eller rödbruna melaninfläckar i hudens yttersta skikt. Om man har fräknar redan som barn är det genetiskt betingat. Man föds inte med dem, men de kommer efter ett par år i livet. Ofta innebär det ärftliga anlaget för fräknar också rödblont hår. Fräknar kan också uppstå om huden utsätts för stark solstrålning, som vid solbad eller solariesolning. När solstrålarna tränger igenom huden aktiverar de melanocyterna som bildar fläckvis pigmentering, som sedan mörknar och blir fler med tiden.

HUD BI BELN

O M HUD EN

J O H A NN A G I LLBRO

FÄRGPALETTEN

HUDFOTOTYPER 1. Mycket ljus färg, ofta med fräknar, bränner sig i solen och blir inte brun. 2. Ljus färg, bränner sig vanligtvis i solen och får ytterst lite färg. 3. Beige ton, bränner sig ibland men blir också lätt brun. 4. Bränner sig sällan och blir alltid brun. 5. Mörkbrunt pigment, bränner sig nästan aldrig. 6. Svart pigment, bränner sig aldrig.

T R E S M A RTA S K I K T

De mänskliga hudfärgernas palett standardiserades i sex kategorier 1975 av forskaren Thomas B. Fitzpatrick vid Harvard Medical School. Vi har självklart fler hudfärger på vår planet än dessa, men man använder fortfarande detta system inom dermatologin hur gammalmodigt det än må verka. Indelningen är gjord i så kallade hudfototyper och dessa är baserade på hur huden responderar på solljus. Melaninet i epidermis skyddar cirka 60 gånger mer mot dna-skada hos personer med hudtyp 5–6 jämfört med hudtyperna 1–2. Detta innebär att ljushyade individer bör använda solskyddsfaktor om minst 60 för att få samma solskydd.

HUD BI BELN

DERMIS – LÄDERHUDEN

TALGKÖRTLAR OCH HÅRFOLLIKLAR

I dermis finns talgkörtlarna och hårrötterna. Talgkörteln sitter kopplad till hårfollikeln och dessa tillför sebum till epidermis som tillsammans med salter från svett och syra från bakterier bildar den hydrolipida filmen. Överstimulerade talgkörtlar som producerar mer sebum än vad hudens porer kan hantera associeras ofta med problem som akne och oljig hud. Mängden talgkörtlar är fler i ansiktet och på huvudet än på resten av kroppen, speciellt i den synliga T-zonen som utgörs av panna, näsa och haka Hårrötterna är viktigare för huden än vad man kan tro. Folliklarna, där hårrötterna sitter delar utrymme med talgkörtlarna. I folliklarna finns melanocyternas stamceller – som är källan till hudens pigmentering. Cellerna migrerar från hårfolliklarna till epidermis där de placerar sig i det djupast liggande lagret av epidermis (basala lagret) och kan bilda pigment, och än mer pigment vid soljusbestrålning.

I motsats till den tunna epidermis är dermis, läderhuden, upp till tio millimeter tjock. Tjockast dermis har vi på ryggen. Dermis är hudens andra huvudskikt med en rad särskilda funktioner. Den ger huden stabilitet, kontrollerar kropps temperaturen, förser epidermis med syre och näringsämnen, leder signaler från känselcellerna (Merkelcellerna) till hjärnan och backar upp immunsystemet.

O M HUD EN

KOLLAGEN, ELASTIN OCH HYALURONSYRA

Dermis består av de två komponenterna kollagen och elastin. Detta är proteiner som ger huden spänst och elasticitet – nycklarna till en frisk och ungdomlig hud. Kollagenet och elastinet omsluts i huden av en geléliknande substans som innehåller ämnet hyaluronsyra. Hyaluronsyra har en unik vattenbindande förmåga och bidrar till hudvolymen. Cellerna som producerar elastin, kollagen och hyaluronsyra kallas fibroblaster. Ju äldre vi blir, desto mindre av dessa ämnen produceras i fibroblasterna. Påverkan kommer också utifrån. Solen och andra externa faktorer triggar nedbrytningsenzymen matrix metalloproteinase (mmp), som bryter ner strängar av kollagen och elastin i huden. Detta är bakgrunden till att vi med åren får hängigare och rynkigare hud. Särskilt tydligt ser vi effekten på den tunna huden under ögat eftersom solens uva-strålar tränger djupare in där än på andra ställen. Huden under ögat är också den plats där de flesta upptäcker sina första rynkor.

SVETTKÖRTLAR OCH BLODKÄRL

Hudens tre miljoner svettkörtlar är fördelade i dermis över hela kroppen, förutom på läpparna och ollonet. Vid extrema behov kan körtlarna producera upp till flera liter – men den normala mängden är 100 till 200 milliliter per dag. I dermis finns även ett helt nätverk av blodkärl som förser hela huden med syre och näringsämnen. Blodkärlen åtföljs av lymfkärlen. Dessa samlar upp utpumpad vätska ur vävnaden och transporterar immunceller för att tillse att allt är som det ska. Om det börjar blöda när du någon gång skurit dig har du nått dermis. Det finns nämligen inga blodkärl i epidermis.

J O H A NN A G I LLBRO

HISTOLOGISKT TVÄRSNITT AV HUDEN När man av någon anledning behöver ta ett biopisi, färgas det in och ser ut som ovan. På bilden visas epidermis i lila, cellkärnorna i blått (keratinocyter, melanocyter och fibroblaster). Röd/lila färg visar hornlagret på toppen och rosa färg visar det kollagenrika dermala lagret.

T R E S M A RTA S K I K T

FIBROBLASTER Cellerna som producerar elastin, kollagen och hyaluronsyra kallas fibroblaster. Ju äldre vi blir, desto mindre av dessa ämnen produceras i fibroblasterna. Bilden ovan visar hur fibroblasterna faktiskt ser ut (de röda) i kraftig förstoring.

HUD BI BELN

O M HUD EN

HYPODERMIS – PÅ DJUPET

ningssammanhang har jag skurit i många typer av hud som blivit över efter plastikkirurgiska ingrepp. I buken är hypodermis ofta mycket tjock, cirka tre centimeter, men närmast obefintlig i ansiktet – speciellt i ögonlocken. Det pågår mycket forskning kring hur man kan öka fettproduktionen i ansiktet för att motverka slapp och hängig hud.

Hypodermis är den del av huden som ofta benämns som underhudsfett. Det är det djupast liggande av de tre hudlagren och isolerar oss mot kyla. Cellerna som förvarar fettet kallas adipocyter. Här finns också en mängd viktiga blodkärl, nervtrådar och lymfkärl. Blodkärlen går genom hypodermis upp till dermis medan nervtrådarna går hela vägen genom dermis upp till epidermis. Vissa nervändar är fria och andra är kopplade till känselceller (Merkelcellen). Vi har olika känselkroppar för olika sorters beröring och känselförnimmelser: lätt beröring, vibration, tryck, sträckning eller fria nervändar för smärta. Det är slående hur tjockleken på hypodermis skiljer sig åt från den ena delen av kroppen till den andra. I forsk-

CELLULITER

På andra ställen vill man tvärtom minska tjockleken på hypodermis. I djupet av huden hittar vi celluliterna. Åttiofem procent av alla kvinnor har celluliter och det är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Östrogen antas vara en starkt bidragande faktor till uppkomsten. En annan anledning är männens tjockare hudlager som döljer eventuella celluliter. Män och kvinnor har också skilda

ADIPOCYTER Cellerna som förvarar fettet kallas adipocyter och är globformade celler.

J O H A NN A G I LLBRO

strukturer på vävnaden i hypodermis. En horisontell korsformad typ av mönster ses hos män, som gör att fettet tajtas till, medan bindvävsfibrerna är vaxkakemönstrade i kvinnlig hud, vilket gör att celluliterna framträder mer. Celluliter är fullkomligt naturliga och finns där av en anledning: I händelse av graviditet ska den kvinnliga kroppen vara förmögen att bilda ett reservfettlager. För att göra det krävs dessutom den typiska kvinnliga hudstrukturen.

I nybildningsfasen börjar hudens celler att växa till sig i antal omkring såret. Här nybildas hudceller: fibroblaster och keratinocyter. Fibroblasterna producerar kollagen och återskapar på så sätt de djupare skikten av dermis. Epidermis återskapas genom nybildning av keratinocyter. Under nybildningsfasen sker även en gradvis sammandragning av såret. Denna del av processen pågår alltifrån några dagar till veckor. Därefter börjar omyggnadsfasen där huden reparerar sig långsiktigt genom att återställa kombinationen av kollagen, elastin och hyaluronsyra i dermis. Ärret är en effekt av att kollagenet bildats i buntar för att ge såret en så bra hållfasthet som möjligt.

VARFÖR BILDAR HUDEN ÄRR?

SALIV LÄKER!

Sår i munhålan läker mycket snabbare och med mindre synliga ärr. En av anledningarna till den snabba sårläkningen är närvaron av saliv. Saliv innehåller speciella proteiner och peptider som dels fungerar bakteriedödande och dels snabbar på förflyttningen av celler och gör att sår läker betydligt snabbare. Det är därför djur ofta slickar sina sår – och vår reflex är också att göra det om vi exempelvis skär oss i ett finger. Det pågår mycket forskning för att efterlikna de olika ämnena i saliv i syfte att förbättra sårläkningsbehandlingar.

T R E S M A RTA S K I K T

Huden är kroppens skydd och vaktas i sin tur av en psykologisk spärr som förbjuder oss att sticka hål på den. Det tror jag de flesta som tagit en spruta, givit blod eller så lite som återkallat minnet av att ha skurit sig med kökskniven känner igen sig i. Om olyckan ändå är framme påbörjas en fascinerande sårläkningsprocess som delas in i tre faser: inflammationsfasen, nybildningsfasen och ombyggnadsfasen. Vi kan lära oss mycket om de tre smarta skikten om vi studerar sårläkning. Inflammationsfasen börjar i samma ögonblick som vävnaden skadats och vi börjar blöda. Trombocyterna i blodet har till uppgift att både stoppa blödningen och rekrytera immunceller, som har en central roll i sårläkningen. Dessa rensar såret från bakterier, död vävnad och främmande ämnen. De döda cellerna avger samtidigt substanser som retar fria nervändar vilket leder till smärta. För att täppa igen såret snabbt och provisoriskt bildas olika proteiner i huden och inflammationen pågår tills skadeområdet är upprensat.

HUD BI BELN

HUD EN O M HUD EN

LÄR KÄNNA DIN HUDSTATUS Med status menar vi hudens utseende, kvalitet och egenskaperna som är synliga – men hudens status är också knuten till den subjektiva upplevelsen av den egna huden.

J O H A NN A G I LLBRO

L Ä R K Ä NN A D IN HUDS TAT US

HUD BI BELN

OM HUD HUD ENEN

NORMAL HUD

Känslan är ständigt närvarande. Personer som upplever att de har känslig hud berättar särskilt om kraftiga reaktioner när huden kommer i kontakt med kosmetika, hudkrämer och tvål – vanligen är ämnen inblandade som inte allmänt betraktas som irriterande – och solljus. Individer med känslig hud beskriver ofta en försämring under perioder när klimatet är torrt och kallt.

Den normala huden är spänstig, mjuk och följsam. Personer som upplever normal hud har inga uppenbara problem med torra eller feta områden i ansiktet. Huden är balanserad. På frågan om man upplever att ens hud är normal, svarar de flesta kvinnor troligtvis nej i dag.

KÄNSLIG HUD

TRPV1

Det saknas en säker definition för känslig hud och problematiken räknas därför som subjektiv. Samtidigt upplever minst varannan person känslig hud. Resultatet i dessa undersökningar varierar mellan olika delar av världen. År 2013 gjorde dermatologen Howard Maibach en stor granskning av studier gjorda på känslig hud och resultatet var förvånande. Så många som 70 % av populationen (globalt) upplever att de har känslig hud. Vissa studier visar också en skillnad mellan män och kvinnor där män uppvisar signifikant mindre känslighet. Den typiska beskrivningen av upplevelsen är att huden kliar, bränner eller stinger.

Nya studier tyder på att upplevd hudkänslighet har komplexa orsaker. Det kan vara så att extra känsliga personer har en tunnare överhud vilket orsakar irritation, särskilt i kontakt med vattenlösliga kemikalier. Man har också sett att dessa personer har förändringar i känslighetsreceptorn trpv1 (Transient Receptor Potential Vanilloid 1), som sitter på nervernas ändor i huden och på keratinocyterna. De mest kända faktorerna som triggar trpv1 är höga temperaturer och kapsaicin, ämnet i chilipeppar vilket bränner oss på tungan. Personer som har känslig hud har ökad känslighet i trpv1 och man kan misstänka att flera ämnen i hudvårdspro-

J O H A NN A G I LLBRO

dukter fungerar triggande. En ny studie har visat att vi blir mindre känsliga och upplever färre hudirritationer efter femtioårsåldern, men om man inte vill vänta på att bli äldre så kan man till viss del behandla känslig hud med minimalistisk hudvård (där man undviker många triggande ämnen) samt ämnen som påverkar känsligheten hos trpv1.

TORR HUD Torr hud är särskilt vanligt i Norden. Huden stramar, känns lättirriterad och ser fnasig ut i vissa partier. Produktionen av vissa oljor och fuktbindare i hydrolipidfilmen är i torr hud defekt, vilket påskyndar vattenavdunstningen. Till skillnad från normal hud där de hudegna lipiderna lägger sig som en mjukgörande film över huden och hindrar vatten från att avdunsta behöver torr hud hjälp med dessa funktioner.

KOMBINATIONSHUD

OLJIG HUD

Kombinationshud tar sitt namn från det faktum att den är en korsning av två hudtyper: normal till torr hud i kombination med oljig. Kombinationshud är ofta glansig speciellt i den så kallade T-zonen mellan pannan, näsan och hakan. Däremot är huden på kinderna oftast normal eller torr.

Oljig hud är en mycket vanlig hudstatus och drabbar kvinnor och män i pubertetsåldern upp till sextio års ålder. Det feta beror på överproduktion av sebum. Huden ser oljig och glansig ut med förstorade porer till följd. När man gör konsumentstudier på personer med oljig hud svarar de ofta att de känner sig obekväma i sin hud och rent av oattraktiva. Som ett resultat av oljig hud får vi ibland pormaskar eller finnar. Körtlarna triggas i huvudsak av det manliga könshormonet testosteron, som förekommer hos båda könen. Östrogen har visat sig reducera talgproduktionen och körtelakti-

OLJIG HUD = FÄRRE RYNKOR Oljehalten i huden har enligt forskning ett samband med färre rynkor. Var därför inte bekymrad över din feta, glansiga hud. Det är mycket möjligt att detta kommer bli nästa skönhetsideal!

L Ä R K Ä NN A D IN HUDS TAT US

veringen, särskilt i höga doser. Detta kan vara en orsak till att oljig hud och akneproblematik ofta lindras när man äter p-piller, som ju innehåller östrogen. Sebumproduktionen förändras också under menstruationscykeln: I en studie på kvinnor med oljig hud ökade sebumproduktionen veckan före menstruationen och även under menstruationsveckan. Lägst talgproduktion hade dessa kvinnor under andra veckan i menstruationscykeln. Hos kvinnor med normal eller torr hud, däremot, mättes inga signifikanta förändringar i talgproduktionen under menstruationscykeln. Det där skyddande lagret av sebum, som kännetecknar oljig hud, kan också vara bra för huden. Intressant nog finns det ett samband mellan oljig hud och färre rynkor och bättre återfuktning.

REVOLUTIONERA DIN HUDVÅRD

JOHANNA GILLBRO

ISBN 978-91-88859-04-4

9 789188

Gillbro_Omslag_CMYK.indd 1

Förstå din hud – myter, vetenskap och goda råd BOOKMARK

JOHANNA GILLBRO

HUD BIBELN

859044

2019-02-21 15:00