INTERGALAKTISKA RYMDBYRÅ Jakten på Spökskeppet
av CAMILLA LINDE
3
INTERGALAKTISKA RYMDBYRÅ Jakten på Spökskeppet
av CAMILLA LINDE
© Camilla Linde 2018
Utgiven av Whip Media www.whipmedia.se/snackparrow3
Grafisk form och produktion: Whip Media Illustrationer: David Téczely Tryck: Bulls Graphics, Halmstad, 2018
ISBN 978-91-88579-27-0
Till mamma och pappa
1 i ansiktet. Varmt och försiktigt lekte de över mina stängda ögonlock. Allting färgades lila. Jag kisade mot solljuset. Det var skönt att känna de välbekanta strålarna från Sol 1. På något underligt vis tycktes de värma mer än solarna vi stött på under vår resa i den avlägsna Sombrerogalaxen. Det var dit vårt senaste uppdrag hade tagit oss. Eller uppdrag och uppdrag egentligen. Tanken hade varit att vi skulle rädda en nödställd person. Istället hade vi fått rädda Snack som varit nära att gå på plankan i Farornas hav. Men nu var vi hemma i Polsystemet igen. Från Snacks fåtölj hördes snarkningar och rostiga gnisslingar. Gnisslandet kom förstås från Hoppa, robotkaninen. Och snarkningarna från Snack. Jag var säker på att jag kunde hitta Kapten Hammock, skeppsspöket, någonstans men just nu såg jag henne inte. Vilket egentligen inte var så konstigt. Hon var ju osynlig. I rätt LJUSSTRÅLARNA KITTLADE MIG
Snack Parrow - tredje boken
7
ljus kunde jag ändå se henne skimra ibland och när hon hade kaptensmössan på sig gick det i alla fall att se var hon var. Jag sträckte på kroppen och flaxade ett par gånger med vingarna. Min kropp steg enkelt upp i luften och jag flög bakåt genom skeppet. På vägen dit passerade jag över Snack och Hoppa. Hon låg hopkurad i Snacks famn. Han hade kroken beskyddande om henne. Det såg mysigt ut. Jag log för mig själv och flaxade vidare till den delen av skeppet där vi mest ställde gamla saker vi inte använde så ofta. I ett hörn stod Snacks gamla rymdmoppe. Tänk vilka äventyr vi upplevt på den! När det bara var han och jag. Nu hade vi blivit fler. Skeppsspöket Kapten Hammock kom med på köpet när vi köpte vårt rymdskepp Sländan. Och under våra äventyr på Skrotplaneten hade vi fått sällskap av robotkaninen Hoppa. Ibland tänkte jag på hur det hade varit om det fortfarande bara var Snack och jag. Men jag tyckte ändå att det var bättre nu, när vi var fler. Kaptenen stod vid bakrutan. Jag tog extra fart med vingarna. Min kropp sköt fram genom luften. ”Vad tittar du på …?” På andra sidan rutan såg jag vassa tänder, blot8
Snack Parrow - tredje boken
tade i ett väldigt flin. Jag ropade till och flaxade bakåt i rena förskräckelsen. Vad var det för något? Ett okänt rymdmonster som skulle sluka oss? Min rygg slog emot instrumentpanelen och jag dunsade ner på golvet. Med ett kvidande gned jag ryggen och kikade ut genom rutan igen. Flinet var kvar. Jag suckade irriterat. Jag Snack Parrow - tredje boken
9
hade fortfarande inte vant mig vid att vi hade Mack Arrows hajrymdskepp i släptåg. Men det var såklart det som flinat mot mig. Inte något rymdmonster. Det blåste kallt när Kaptenen svepte fram. Kalla händer tog tag om mig och hjälpte mig upp. ”Det skrämmer livet ur mig att se det där flinet varje morgon”, sa hon. ”Mig med”, svarade jag. ”Det vore skönt om vi kunde göra oss av med det.” Kaptensmössan rörde sig upp och ner när spöket nickade. I början hade det varit lite underligt att se mössan röra sig runt i skeppet, men vid det här laget hade jag vant mig vid att Kaptenen var osynlig. ”Jag håller med. Det är inte så smart att köra omkring med ett stulet rymdskepp. Tänk om vi stöter på frunkisar.” Jag ryste. Tentaklerna sträcktes ut och krullade sedan ihop sig. Frunkisar uppgift var att hålla ordning i de olika galaxerna. Med tanke på att Snack redan var efterlyst vore det definitivt inte en bra idé att bli stoppade av dem. Visserligen hade han lyckats lura i frunkisarna att hans ärkefiende Mack Arrow var han, och de hade släpat iväg med henne för att bli inspärrad på Lagön 10
Snack Parrow - tredje boken
på obestämd tid. Men frågan var hur länge vi skulle klara oss undan innan de upptäckte misstaget. ”Här står ni och hänger.” Bakom oss hade Snack dykt upp. Han gick fram till fönstret. Långt borta såg vi Skrotplaneten med ringen av skrot som roterade runt den. Hoppa krafsade på hans ben och ville bli upplyft. Snack tog upp henne i famnen. Hon satte tassarna mot rutan och gnisslade. Kanske kände hon igen sin gamla hemplanet? Tänkte hon på dem hon lämnat bakom sig? Hade hon till och med familj och vänner där? ”Det känns skönt att vara hemma”, sa Snack och suckade belåtet. Jag nickade. Efter alla våra äventyr var det skönt att se någonting välbekant utanför fönstret. ”Det finns fortfarande mycket att utforska i Polsystemet”, sa jag. ”Vi kanske ska hålla oss här ett tag?” Snacks robotöga lyste upp. Han lyfte kroken mot taket. ”Och det är precis vad vi ska göra. Vi ska skaffa oss vårt första uppdrag!” Snack Parrow - tredje boken
11
Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå: Jakten på Spökskeppet är den tredje boken om Snack Parrow. Följ med på svindlande strapatser bland babblande pratkvarnar, rymdskeppsätande planeter och giriga guldvättar. Om du törs, förstås.
Rymdpiraten, eller snarare den före detta rymdpiraten, Snack Parrow är desperat. Om han ska kunna ha kvar sin intergalaktiska rymdbyrå behöver han ett nytt uppdrag. Tillsammans med sina vänner ger han sig av till Skuggplaneten, alla rymdpiraters hemmahamn. Där får han höra legenden om Spökskeppet. Enligt ryktet ska det finnas en skatt ombord. Men det sägs att skatten vaktas av spöken. Vågar Snack och hans vänner verkligen åka dit? Och vad väntar dem egentligen ombord på skeppet?